The aim of this study was to examine which sources people turn to in order to find information about food and diets. Another aim was to find out how reliable people thought the various sources to diet – related information was. The method used to collect data was a web-based survey which was published on the writers private Facebook page. The total number of respondents was 48, between the ages of 18 and 55. The results showed that the most reliable source of information, was not the most likely first hand choice that the respondents would turn to, in order to find information. The conclusion of this study was that it is necessary to continue research among the public regarding their views on credibility of their sources of information, not least on the internet / Studiens syfte var att undersöka vilken typ av källa deltagarna vänder sig till för att få information om kost och livsmedel. Syftet var också att ta reda på hur trovärdiga de ansåg att olika källor till kostrelaterad information var. Undersökningen gjordes i form av en web-baserad enkät som publicerades via uppsatsskrivarens privata sida på Facebook. Det totala antalet deltagare var 48 stycken, 34 kvinnor och 14 män, dock så slutförde inte alla deltagare hela enkäten. Resultatet från studien visade att den källa som respondenterna ansåg vara den mest trovärdiga, inte självklart var den källa man vände sig till i första hand för att få information om kost och livsmedel. Störst andel av deltagarna vände sig i första hand till vänner och familj i sökandet efter information. På frågan vilken källa som ansågs vara mest pålitlig så hamnade Statens Livsmedelsverk högst upp bland deltagarna men endast 2 av 29 svarande vände sig till denna källa i första hand. Vart deltagarna vände sig i sista hand svarade flest dagstidningar vilket också var den källan som ansågs vara minst trovärdig bland de olika alternativen i enkäten. Slutsatsen är att det krävs mer forskning för att undersöka hur människor resonerar och förhåller sig till källkritik och kunskapssökande. Inte minst kring de källor och information som finns online.

Psykisk ohälsa är ett globalt ökande folkhälsoproblem bland den unga befolkningen och i synnerhet bland flickor. Det har blivit allt vanligare att barn och unga söker vård för besvär som huvudvärk, magont, oro och ångest, men även för allvarligare former av psykisk ohälsa som depression har ökat. Detta belyser ett behov av insatser som ämnar främja barn och ungas psykiska hälsa. Stress har synliggjorts som en orsak till den ökade psykiska ohälsan. Således är syftet med denna studie att undersöka förekomst, könsskillnader samt potentiella samband mellan stress och psykisk ohälsa, i form av psykosomatiska besvär och depressiva symptom, bland ungdomar i Västmanlands län. Sekundärdata från enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung 2012 användes och studien genomfördes med en kvantitativ ansats. Känsla av sammanhang (KASAM) och krav-kontroll-stödmodellen användes som två teoretiska verktyg för att förstå sambandet mellan stress och psykisk ohälsa. Resultatet visar att psykosomatiska besvär, depressiva symptom och stress är vanligt förekommande bland ungdomar i Västmanland, med överrepresentation bland flickor. Det finns också signifikanta samband mellan att ofta vara stressad och ökade psykosomatiska besvär respektive depressiva symptom. En slutsats som kan dras är att stress och psykisk ohälsa är ett utbrett problem bland ungdomar i Västmanland och i synnerhet bland flickor. / Mental illness is a worldwide growing public health problem among the young population and particularly among girls. It has become increasingly common for children and young people seeking care for health problems such as headaches, stomach pain, worry and anxiety, but also more serious forms of mental illness such as depression have increased. This highlights the need for interventions that intend to promote children's and young people's mental health. Stress, mainly school-related, has been highlighted as a cause for the increase in mental illness. Thus, the purpose of this study was to investigate the prevalence, gender differences and the potential relation between stress and mental illness, in the form of psychosomatic problems and depressive symptoms, among adolescents in Västmanland. Secondary data from the Survey of Adolescent Life in Västmanland 2012 was used and the study was performed using a quantitative approach. Sense of coherence (SOC) and demand- control-support model was used as two theoretical tools to understand the relation between stress and mental illness. The results show that psychosomatic problems, depressive symptoms and stress are common among adolescents in Västmanland, where girls are overrepresented in all respects. The results also show significant relations between often being stressed and increased psychosomatic problems and depressive symptoms. One conclusion that can be drawn is that stress and mental illness is a widespread problem among young people in Västmanland and especially among girls.

The purpose of this study was to describe experiences and perceptions of ongoing work with health promotion cultural inserts in four different associations in Gavle municipallity for asylum seekers and newly arrived children and adolescents. The method used was a descriptive empirical qualitative interview with a phenomenological research effort. Five interviews were conducted with four women and one man, from four associations in Gavle municipality. The interviews were transcribed verbatim and analysed with a thematic analysis. The result showed that the staff's perceptions about their work were that the work being conducted was a good method of promoting well-being and contributing to a sense of context for remedying mental ill health. Cooperation with community actors was also a key in their work and made it possible to reach the children and adolescents who were the target group for health-promoting cultural activities. The difficulties perceived were lack of economics, information and structural changes, which made it difficult to implement, follow up and continue their work. The conclusion was that the work with health promoting activities was perceived as a method of integration as well as promoting health. There was also a consensus that the work performed had a good effect in bringing children and young people's families closer to the Swedish society. The obstacles discovered were structural changes, lack of information and too little of economy. One key to success was the cooperation in the local community which made it possible to reach the group. / Studiens syfte var att beskriva erfarenheter och uppfattningar av pågående arbete med hälsofrämjande kulturinsatser i fyra olika föreningar i Gävle kommun för målgruppen asylsökande och nyanlända barn och ungdomar. Metoden i denna studie var en beskrivande empirisk kvalitativ intervjustudie med en fenomenografisk forskningsansats. Fem intervjuer genomfördes med fyra kvinnor och en man, från fyra föreningar i Gävle kommun. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att personalens uppfattningar kring arbetet med kulturinsatser för asylsökande och nyanlända barn och ungdomar var att arbetet som bedrivs var en bra metod för att främja välbefinnande och även bidra till en känsla av sammanhang för att motverka psykisk ohälsa. Samarbete med aktörer i lokalsamhället var dessutom en nyckel i deras arbeten och möjliggjorde att nå ut till de barn och ungdomar som var målgruppen för de hälsofrämjande kulturaktiviteterna. De svårigheter som uppfattades i arbetet var brist på ekonomi, information och strukturella förändringar vilket försvårade att genomföra, följa upp och fortsätta med arbetet. Slutsatsen av denna studie var att arbetet som bedrivs kring hälsofrämjande kulturinsatser uppfattas vara både en metod för integration och för att främja hälsa och förebygga ohälsa för målgruppen asylsökande och nyanlända barn och ungdomar. Arbetet uppfattades även ha en god effekt på barnens och ungdomarnas familjer för att komma närmare det svenska samhället. De hinder som upptäcktes var strukturella förändringar, brist på information och för lite ekonomiska medel. Avslutningsvis var samverkan i lokalsamhället en nyckel för framgång som möjliggjorde att nå ut till målgruppen.

Doping has become a more common phenomenon in society. Doping often occur in gyms and the typical user is a young male who somehow has been involved in sports. The use of dietary supplements increases as well, studies in Sweden has shown that 61 percent of the males and 41 percent of the females who exercise at gyms use dietary supplements. The usage of dietary supplements is not entirely risk-free since it has been shown that the supplements may be contaminated with unknown substances and there is no consistent research on the effects of dietary supplements. The aim of this study was to study sports high school students’ use of and attitudes towards doping and dietary supplements, and also study if the usage and attitudes differ between boys and girls. The study is based on a questionnaire performed among students at a sports high school. The results showed that the majority of the students (79,4%) had used dietary supplements at some point, significant gender differences were observed that showed that boys use dietary supplements more frequently than girls. The attitudes towards doping were negative in general and the majority of the students believe that dietary supplements can be damaging (90,1%) at the same time the majority also believe that dietary supplements can have a positive effect (86,3%). The results can be explained by means of Theory of reasoned action, a theory that explains how attitudes can affect behaviors. Due to ethical reasons no results are shown about usage of doping. / Dopning har blivit ett mer vanligt förekommande fenomen i samhället. Dopning förekommer ofta på gym och den typiske brukaren är en ung man som har någon form av idrottsbakgrund. Samtidigt ökar bruket av kosttillskott och undersökningar i Sverige har visat att 61 procent av männen och 41 procent av kvinnorna som tränar på gym använder kosttillskott. Användningen av kosttillskott är inte riskfri eftersom tillskotten kan vara kontaminerade med främmande substanser samtidigt som forskningen gällande effekter är motsägande. Syftet med studien var att studera idrottsgymnasieelevers användning av och attityder till dopning och kosttillskott, samt om användning och attityder skiljer sig mellan pojkar och flickor. Studien baseras på en enkätstudie bland elever på ett idrottsgymnasium. Studiens resultat visade att majoriteten av eleverna (79,4 %) någon gång har brukat kosttillskott, signifikanta könsskillnader påvisades där pojkar använder kosttillskott oftare än flickor. Attityderna till dopning var generellt negativa och majoriteten av eleverna upplever att det kan finnas kosttillskott som kan vara skadliga (90,1 %), samtidigt som majoriteten tror att kosttillskott kan ha positiv effekt (86,3 %). Resultaten kan förklaras med hjälp av Theory of reasoned action, en teori som förklarar hur attityder kan påverka beteenden. På grund av etiska skäl redovisas inte något resultat rörande användning av dopningspreparat.

Psykisk ohälsa är ett omfattande folkhälsoproblem, särskilt bland barn och ungdomar. Det kan därför vara av betydelse att fritisgårdspersonal som dagligen arbetar med barn och ungdomar också kan ge stöd och vägledning till barn och ungdomar som mår dåligt psykiskt. Att fritidsgårdspersonal får fortbildning om psykisk ohälsa kan även vara en främjande faktor för fritidsgårdspersonalen att motverka ohälsosamma stressorer inför svåra situationer. Fortbildningen kan således stärka personalens förmåga att hantera utmanande situationer gällande psykiska besvär bland barn och ungdomar.  Föreliggande studie genomfördes för fritidsgårdsverksamheternas enhet i Västerås stad. Syftet med studien var att undersöka fritidsgårdspersonalens upplevda behov av fortbildning gällande psykisk ohälsa bland ungdomar.  En kvalitativ ansats valdes för studien och datainsamlingen genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer. Urvalet av informanter var målinriktat och fem personer intervjuades. Därefter transkriberades och analyserades intervjuerna utifrån en manifest innehållsanalys. Resultaten visar att fritidsgårdspersonalen upplever svårigheter kring hantering av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar på grund av att de är i behov av verktyg som hjälper dem att hantera svåra situationer i allmänhet.  Men de upplevde dessutom ett behov av fortbildning kring psykisk ohälsa i synnerhet. Personalen upplever också att de har bristande kunskap kring olika tillstånd och diagnoser som psykisk ohälsa omfattar. Resultatet påvisar även att fritidsgårdspersonalen uttryckte en känsla av meningsfullhet för sitt arbete. Slutsatsen från studien tyder på att det finns ett behov av fortbildning gällande psykisk ohälsa för fritidsgårdspersonalen. / Mental health is an increasing public health problem, especially among children and adolescents. It is therefore essential for the youth care staff who work with children and adolecents on a daily basis to know how to effectively handle young individuals who are suffering from mental health problems. The fact that the youth care staff receive further training on mental illness can be a stimulating factor for them to counter difficult situations appropriately. The continuing education can also strengthen the staff's ability to handle challenging situations regarding mental health problems among children and adolescents. A study was conducted for several youth care centres in Vasteras city, Sweden. The purpose of the study was to investigate the youth care staffs perceived need for competence training regarding mental illness among adolecents. A qualitative approach was chosen, and the data collection was thus carried out based on semi-structured interviews. Purposeful sampling was used and five youth care staff were interviewed. After which, their answers were transcribed and analysed based on a manifest content analysis.   The results show, that youth care staff experience difficulties in managing mental illness among children, and adolescents because they are in need of tools that help them handle difficult situations in general. But they also experienced a need for further education on mental illness in particular. This is largely due to a lack of knowledge about the various conditions and diagnoses that mental illness involves. The results also show that the staff expressed a sense of meaningfulness for their work. The conclusion from the study suggests that there is a need for continuing education regarding mental health for youth care staff.

<p>Spelberoende och spelmissbruk av olika slag är som många kanske misstänker inga nya samhälleliga företeelser, men jag vågar dock påstå att fenomenen aldrig tidigare har varit så vanligt förekommande som de är i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och då främst med tanke på att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former än tidigare. Idag utgör den, förut så strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bättre tillgänglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas några gränser för hur långt detta kan tänkas gå. </p><p>I dagens Sverige finns det två stycken statliga myndigheter som är ansvariga för spelfrågor av olika slag. Den ena är folkhälsoinstitutet, som ansvarar för folkhälsan och som i det här fallet jobbar för att motverka det överdrivna spelandet. Lotteriinspektionen är den andra myndigheten, och den har i uppgift att kontrollera att spelverksamheten i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. </p><p>Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys granska de rapporter som folkhälsoinstitutet och lotteriinspektionen har lanserat. Jag har då valt att undersöka den människosyn som kommer till uttryck i de bägge institutionernas publicerade rapporter. Slutligen och vad som kan vara värt att nämna här, är att ett konsumtionsperspektiv löper som en röd tråd genom hela arbetet.</p>

En sund livsstil är en förutsättning för att uppnå en god folkhälsa bland alla befolkningar oavsett land. Befolkningens olika levnadsvanor som t.ex. rökning-, alkohol- och fysisk aktivitet skiljer sig åt mellan olika grupper beroende på inkomst, utbildning och sysselsättning. Därmed skiljer sig hälsan mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Tidigare studier har visat att en ohälsosam livsstil tenderar att finnas hos de mest utsatta socioekonomiska grupperna. Syftet med studien var att ta reda på relationen mellan östgötarnas livsstil och deras socioekonomiska status. Metoden för datainsamlingen var att använda redan insamlat material från enkätundersökningen ”Östgötens hälsa 2006”. ”Östgötens hälsa 2006” utfördes av Folkhälsovetenskapligt Centrum på Landstinget i Östergötland. Frågorna besvarades av 7 238 personer som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval från en totalbefolkning på 315 185 personer, i åldrarna 18-84 år. Svarsfrekvensen mättes till 54,3 procent. Resultatet visade att de med högre socioekonomisk status upplevde sin hälsa bättre än de med lägre socioekonomisk status samt att individer med en bättre ekonomi och högre utbildningsnivå drack alkohol oftare än de med sämre ekonomi och lägre utbildningsnivå. Respondenterna med bättre ekonomi hade bättre trivsel med t.ex. sin sysselsättning och sin sociala gemenskap. Resultatet visade även att de med bättre ekonomi ofta kände sig glada, lyckliga samt mindre oroliga och nedstämda än de med sämre ekonomi. I Konklusionen beskrivs vikten av att bedriva ett folkhälsoarbete både ur ett salutogent och patogent perspektiv. Folkhälsoarbetet bör fokusera främst på att motivera, skapa verktyg och möjligheter för individerna att kunna göra en beteendeförändring. Det hälsofrämjande arbetet bör också fokusera resurser på att främja sundare levnadsvanor redan i tidig ålder och då är skolan en bra arena. / A healthy lifestyle is a prerequisite to a good public health among populations. Lifestyle habits such as smoking, alcohol use and physical activity are different among groups in populations depending on income, education and occupation. Thus, there are disparities in health between different socioeconomic groups in communities. Previous studies have shown that groups with lower socioeconomic status tend to live unhealthy lifestyles. The purpose of this study was to examine the relation between ostgotarnas lifestyle and socioeconomic status. The method of data collection was through already existing data from the survey “Ostgotens halsa 2006”. “Ostgotens halsa 2006” was designed by the National Public Health Centre in Ostergotland County Council. A total of 7 238 individuals answered the questionnaire. The participants was selected through a stratified random sample from the total population of 315 185 people, aged 18-84 years. A total of 54, 3 percent responded. The results mainly showed that those with higher socioeconomic status were healthier than those with lower socioeconomic status, and that those with higher economy and higher education was drinking more often than those with lower economy and lower education. Respondents with higher economy experienced a higher degree of well-being in different contexts such as employment and social fellowship. The results also showed that those with higher economy more often were happy, less depressed and anxious than those with lower economy. The conclusion was to engage in health promotion from both a pathogenic and salutogenic perspective in order to achieve a healthy population. Resources should primarily focus on motivating and creating opportunities for individuals to make a behavioral change and also to promote healthy lifestyles in early ages.

Bakgrund: Fetma är ett folkhälsoproblem som har ökat dramatiskt de senaste två decennierna. För att behandla extrem fetma har magsäcksoperationer blivit en allt mer vanlig metod. De hälsoekonomiska aspekterna av operation har ännu inte studerats i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att belysa hälsoekonomiska aspekter av magsäcksoperationer som intervention mot fetma. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Elva vetenskapliga studier valdes ut, analyserades och sammanställdes utifrån hälsoekonomiska aspekter. Resultat: Magsäcksoperationer var kostnadseffektiva som intervention mot fetma i jämförelse med ingen intervention, traditionell intervention och medicinsk behandling. Studiernas resultat varierade i tid till break even och beräkning av inkrementell kostnadskvot. Troliga anledningar till dessa skillnader var studiernas olika ursprungsländer och tidsperspektiv. Slutsats: Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv rekommenderas operationer som intervention mot fetma. Dock bör etiska aspekter beaktas när samhällets begränsade ekonomiska resurser ska fördelas mellan olika interventioner. / Background: Obesity has increased dramatically in the last 20 years and has become a major public health issue. Bariatric surgery has become a more commonly used method for treating morbid obesity. The health economic aspects of bariatric surgery have not yet been studied in Sweden. Aim: The study highlights the health economic aspects of bariatric surgery as an intervention to treat obesity. Method: The method used was a literature review. Eleven scientific studies were selected, analyzed and compiled using a health economic perspective. Results: Bariatric surgery was a cost effective intervention for treating obesity, compared with no interventions, traditional interventions and medical treatment. The results of the studies vary in time to break even and incremental cost ratio. The studies different countries of origin and time perspectives are possible reasons for these differences. Conclusion: From a health economic perspective bariatric surgery was recommended as an intervention for treating obesity. However, ethical issues should be considered when the society's limited financial resources are distributed between different interventions.

Bakgrund: Trots all forskning och kunskap om vikten av fysisk aktivitet ökar livsstilrelaterade sjukdomar. WHO (Världshälsoorganisationen) har klassificerat fysisk inaktivitet som en av fyra ohälsosamma levnadsvanor som vid minimering kan förebygga sjukdom och för tidig död. Fysisk aktivitet på recept (FaR) inkluderar hälsofrämjande hälso- och sjukvård och ökad fysisk aktivitet som är två av Sveriges elva folkhälsomål. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet på recept påverkar den fysiska aktivitetsnivån. Metod: En litteraturstudie gjordes och sökning utfördes i LibHub och Academic Search Elite av artiklar publicerade mellan 2005 och 2012. Inklusionskriterier var artiklar som innefattade hälsofrämjande arbete och undersökte fysisk aktivitet på recept, ordinerad till vuxna. Av 60 lästa abstract och 19 lästa artiklar valdes tio ut vilka delades in efter studiedesign.  Inledningen av analysprocessen gjordes oberoende av forskarna därefter sammanställdes materialet och följande tema framkom: Motivation, Implementering, Hälsoekonomiska konsekvenser och Hälsovinster. Resultat: FaR kan leda till ökad fysisk aktivitet och ökad livskvalitet. Framgångsfaktorer var motivation, stöd, samarbete, kunskap samt delaktighet. Resultatet från de olika studiemetoderna visade ingen signifikant skillnad. Resultatet påvisade behov av ytterligare implementering och utveckling av metoden FaR. Slutsats: All typ av beteendeförändring kräver tid och tålamod. För att nå målet ”en mer fysisk aktiv befolkning”, krävs noggrann uppföljning av de som fått FaR utskrivet samt stöd genom motiverande samtal (MI). Utmaningen är att övertyga samhället att FaR är en kostnadseffektiv metod som främjar en god folkhälsa, vilket är en investering för framtiden. / Background: Despite all research and knowledge of the importance of being physically active sickness, related to lifestyle are increasing. WHO (World health organization) have ranged physic inactivity as one of the four unhealthy living habits which can with small effort prevent disease and early death. Physical activity on prescription (PaP) includes health promoted care and increased physical activity which is two of Sweden’s eleven great goals for the public health. Aim: The intention of the literature study was to review how physical activity was given as a prescription and the affects the physical level of activity. Methods: The systematic search was in LibHub and Academic Search Elite of articles published between 2005 and 2012. Inclusioncriteria were articles that included health promotion, physical activity on prescription and were ordained to adults. When 60 abstract and 19 articles were read, ten articles were selected and separated by the study design. The beginnings of the analysis process was done independently by the researchers then compiled the material and the following themes emerged: Motivation, Implantation, Health economic implications and Health benefits .Results: PaP may result to increased physical activity and improved quality of life. Success factors were motivation, collaboration, knowledge and participation. The results from the different study methods showed no significant difference. The results demonstrate a need for the implementation and development of the method PaP.  Conclusions: All sorts of behaviour change demands time and patience and support from the environment. To be able to reach the goal with “a more physical active population “, close monitoring is required thorough follow-up of those who have a prescription for PaP and support through Motivational Interviewing (MI). The challenge is to convince the public that the PaP  is a cost effective method to promote good public health, which is an investment in the future.

The transport sector is an extensive contributor to the total CO2 emissions, and private transports hold a vast share. This has implications on environmental and human health, which eventually have economic consequences for society. Equal access to opportunities is essential in a sustainable society and public transport is a crucial element. Apart from public transport, physical active transport modes are key components in a sustainable transport system. The aim of this thesis was through an intersectional perspective to gain deeper understanding about travel mode choices and to identify barriers to use of public transport. This thesis comprises an extensive literature review of 62 articles, reviews and publications on travel behavior and travel mode choice undertaken in different parts of Sweden, Germany, UK, Portugal and the USA. A limited case study shares through nine qualitative interviews the travel experiences of four men and five women in different ages in Nåntuna/Vilan and Sävja in Uppsala, Sweden. The influencing factors were categorized and later intersectionally analyzed with the respect to gender, age and socioeconomic class. The analysis revealed that travel mode choices are complex and can be made for various reasons. Access to a car, habits, travel pattern and time indicated to be the most influencing factors. Economic resources seemed to influence the availability of transport mode, and indications could be seen that economic resources might impair gender differences. Looking at preferences and actual mode choice, the study sample illustrates that men, older, and richer, are having more opportunities to take their preferable mode choice. Planning factors appeared to both promote and constrain the use of public transport. Public transport seemed to have hard to meet everyone’s need, and indicated to have low competitiveness to the car. It is suggested that future research focuses on how to meet more people’s need in order to increase the use of public transport by its own attractiveness. Further research is also suggested about the health perspective of physical active modes and public transport. The study revealed difficulties in studying experiences outside the white, majority Swedish norm. More time would have been needed to include ethnicity, as it is an important aspect and should be included in future research. / Transportsektorn bidrar till en omfattande del av det totala koldioxidutsläppet, och privata transporter utgör en ansenlig del av detta. De miljö- och hälsomässiga negativa effekterna är betydande, vilket följaktligen kommer att få sociala och ekonomiska konsekvenser. Det övergripande politiska målet är att öka användandet av hållbara transportmedel, så som fysiskt aktiva färdmedel och kollektivtrafik. Lika möjligheter att nå arbeten och service är en förutsättning för ett hållbart samhälle, och kollektivtrafiken är en viktig nyckel till detta. Förutom kollektivtrafiken är också fysiskt aktiva färdmedel, så som cykling och gång, en nyckelfaktor i ett hållbart transportsystem. Syfte: Syftet med den här masteruppsatsen är att få djupare kunskap om de faktorer som påverkar resebeteende och färdmedelsval, samt att identifiera barriärer för kollektivt resande. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv och undersöker hur maktfaktorer som kön, ålder och socioekonomisk klass påverkar valet av färdmedel. Metod: En omfattande litteraturstudie om resvanor och resebeteende i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Portugal och USA föregick en fallstudie. Med fokus på de två områdena Nåntuna/Vilan och Sävja, i Uppsala, Sverige, genomfördes en mindre fallstudie. Nio kvalitativa intervjuer belyser fyra män och fem kvinnors erfarenheter från sina dagliga färdmedelsval. Resultat: Av dessa framgår att färdmedelsval är komplexa; de kan göras av olika anledningar, samt olika anledningar kan leda till samma val. En mängd olika faktorer indikerade på att påverka valet av färdmedel, bland annat tillgången till bil, vanor, attityder, resmönster och restiden. Dessutom indikerar resultat att maktfaktorer som kön, ålder och socioekonomisk klass formar möjligheterna till att välja färdmedel. Indikationer tyder på att ekonomiska resurser styr tillgången på färdmedelsval samt kan minska könsskillnader. Det emellertid ringa urvalet exemplifierar att män, äldre och rikare har större möjligheter att välja sitt önskvärda färdmedelsval. Respondenternas erfarenheter visar att planeringsfaktorer kan både främja och försvåra användandet av kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken verkade ha svårt att möta människors olika behov och därmed vara konkurrenskraftig i förhållande till bilen. Mer forskning om detta är nödvändig för att öka och behålla resenärer utifrån kollektivtrafikens egen attraktionskraft. Vidare så föreslås ytterligare studier om länken mellan hälsa, fysiskt aktiva färdmedelsval och kollektivtrafikanvändande. Studien innefattar inte erfarenheter från personer med annan bakgrund än vit, majoritetssvensk eftersom det hade krävt mer tid än vad denna studie medgav. Det är dock ett viktigt perspektiv för framtida forskning.