Abstrakt Introduktion: Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och bidrar även till primär och sekundär prevention av flera olika sjukdomar. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en individanpassad metod som innebär förskrivning av fysisk aktivitet i hälsofrämjande syfte. Uppsatsens syfte är att kartlägga och beskriva eventuella skillnader i FaR-förskrivningar och uppföljningar mellan kön, yrkesgrupper och områden inom primärvården Region Västerbotten. Metod: Datainsamlingen kommer från primärvården i Region Västerbotten och består av strukturerade sökord i journalanteckningar angivna av vårdpersonal mellan 2014–2020. Statistiska tester som användes var Chi-2 test för könsskillnader mellan journalförda sökord och Mann-Whitney-U-test för skillnader mellan större och mindre kommuner. Signifikansnivå för samtliga tester var α<0,05. Resultat: Under perioden 2014-2019 så skrevs 33 871 journalförda sökord för Otillräckligt fysiskt aktiva och 13 380 journalförda sökord för FaR. Kvinnor förskrivs fler FaR än män (p<0,001), män uppnår oftare rekommendationerna för fysisk aktivitet efter FaR-förskrivning (p<0,001) och män deltar på fler uppföljningsbesök 2019 (p<0,01). Fysioterapeuter förskriver flest FaR (73,1%). Det var ingen signifikant skillnad i antal FaR-förskrivningar mellan mindre och större kommuner i Västerbotten utifrån antal listade patienter per hälsocentral (p>0,05). Konklusion: Denna uppsats visar att det finns skillnader i FaR-förskrivningar mellan kön och professioner inom primärvården i Västerbotten och att det finns utvecklingspotential för att FaR ska bli en effektivare metod att använda i primärvården för en förbättrad folkhälsa i Västerbotten. Nyckelord: FaR, hälsa, sjukvård, prevention, folkhälsa / Abstract Introduction: Physical activity has positive health benefits and works as a primary and secondary prevention toward different types of diseases. Physical activity on prescription (PAP) is an individualized method that is used to prescribe physical activity for health promotion purposes. This essay will investigate and describe potential differences in PAPprescriptions between genders, professions and health centers in primary care in Region Västerbotten in Sweden. Method: The data was collected between 2014-2020 and contains structured keywords in journal notes given by health care professionals in primary care in Region Västerbotten. The statistical tests used in this essay were Chi-2 test for gender differences between keywords in journal notes and Mann-Whitney-U-test to look at differences between larger and smaller municipalities. The significance level was α<0,05. Results: During the period 2014-2019 33 781 keywords in journal notes were written for Insufficient physically active and 13 380 keywords in journal notes were written for PAP. Women are prescribed PAP more often (p<0,001), men reach the guidelines for physical activity more often after a PAP prescription (p<0,001) and participate more on follow ups 2019 (p<0,01). Most of the PAP:s in primary health care 2019 are prescribed by physiotherapists (73,1%). There are no statistical differences in the amount of PAP prescriptions between smaller and larger municipalities in Västerbotten related to registered patients per health center (p>0,05). Conclusion: This essay concludes that there are differences in PAP-prescription between genders and professions in primary care in Västerbotten and that PAP has the development potential to become a more efficient method in primary care for an improved public health in Västerbotten. Key words: PAP, health, health care, prevention, public health

Fysisk aktivitet är viktigt för en god hälsa, och svenskarnas hälsa blir allt sämre. Karlstads kommuns mål är att alla kommuninvånare ska ha rätt till en god hälsa på lika villkor, och ger därför stöd till spontanidrotten. Kommunen har även som mål att vara en av landets mest jämställda kommuner. Studiens syfte var att undersöka hur utomhusgym i Karlstads kommun används och vem som använder dem. Studien utgick främst ifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Huvudfrågan som besvarades var om pengarna används rätt i Karlstads kommun gällande stöd till en jämställd spontanidrott. Metoderna för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer där sex respondenter deltog samt via kvantitativa observationer där 147 personer observerades. Huvudresultaten i studien visade att Karlstads kommuns stöd till spontanidrott används rätt ur ett jämställdhetsperspektiv, då fördelningen av användarna var jämn med 47% kvinnor och 53% män på de observrade utomhusgymmen. Män fokuserade mer på att nyttja redskap där överkroppen tränades. Respondenterna önskade att kunna justera vikt och passform på redskapen. Kvinnor upplevde i större utsträckning hinder för att inte komma till utomhusgymmen, som kan kopplas till otrygghet. Vidare bör större studier göras för att få ett större underlag för hur fördelningen ser ut, samt för att djupare kunna undersöka manliga och kvinnliga preferenser av redskapen och hur hinder kopplade till otrygghet kan minska. / Physical activity is vital for an adequate health, and the Swedish residents’ health is getting poorer. Karlstad municipality’s aim is that all residents of Karlstad municipality shall have the right to an adequate health on equal terms, and the municipality offer financial support to spontaneous sports. Karlstad municipality have the aim to be one of the country’s most equal municipalities, as well. The aim with this study was to investigate how the outdoor gyms in Karlstad municipality are used and by whom. The study mainly based on a gender theoretical perspective. The main question at issue, which was answered to, was if the Karlstad municipality’s financial support was used right to generate equality in spontaneous sports. The research methods used in this study was qualitative interviews with six respondents, and quantitative observations with 147 people were observed. The main results in this study showed that Karlstad municipality’s financial support was used right in an equality perspective since the gender divide was equal with 47% women and 53% men at the observed outdoor gyms. Men did focus more at using equipment made for exercising the upper body. The respondents wished to be able to adjust the weight and fit at the equipment. Women did experience discouragements to not work out in an outdoor gym in a greater extent, which can be linked to insecurity. Further research should investigate the question in larger studies, to get a greater basis of how the gender divide is divided, and to be able to in a more profound way investigate male and female preferences of the equipment and how discouragement linked to insecurity can be reduced.

Introduction: The overall aim for public health practice is to promote good health and reduce public health inequalities. The determinants of health are largely influential. Through policy directives and local strategies, the unit Safe in Norrtäljemunicipality (TiNk) tackles public health issues through cooperation between the municipality, region, the voluntary sector and the private sector.  Aim: To investigate the changes over time in adolescents life style factors (the use of alcohol, narcotics, performance-enhancing substances, tobacco and problematic gambling (ANDTS)), mental health, feeling of safety and educational attainment. Sub-group analyses will be conducted for sex and school zones with different social challenges (SC).  Method: A quantitative cross-sectional study based on a high school survey from four occasions between years 2013-2019. The survey population consists of all students in grade seven and nine from upper secondary school and second grade in high school, a total of 4,600 students. Descriptive analyses and Pearson Chi2 -test (p<0,05) for comparison of different groups were performed with the help of the statistical program SPSS.  Result: The usage of ANDTS has been reduced among boys in grade nine and fewer students were exposed to threat or sex without consent. Mental health problems have not changed over time, nor the occurrence of different kinds of crimes or high school eligibility. The differences between sex and schools with different SC are marginal.  Conclusion: The trends for ANDTS-usage, mental health, safety and high school eligibility among the adolescents of Norrtälje municipality showed varying results from year 2013 to 2019. However, differences between subgroups were marginal. / Bakgrund: Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att minska de påverkbara hälsoklyftorna och skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Hälsans bestämningsfaktorer är till stor del påverkningsbara. Genom policys på flera nivåer ökar möjligheten till framgång, något som folkhälsoenheten Trygg i Norrtälje kommun (TiNk) bedriver genom samverkan mellan kommun, föreningsliv och näringsliv. Syfte: Att undersöka förändringar över tid för ungdomars levnadsvanor (användning av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak och problematiskt spelande (ANTDS)), deras psykiska hälsa och deras känsla av trygghet och gymnasiebehörighet. För samtliga variabler undersöks om skillnader finns för subgrupperna kön och skolområden med olika nivåer av sociala utmaningar (SU). Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på en skolundersökning från fyra tillfällen mellan 2013–2019. Undersökningspopulationen utgjordes av samtliga elever i årskurs sju, nio och årskurs två i gymnasiet, 4600 elever totalt. Deskriptiva analyser och Pearson Chi2-test (p <0,05) för jämförelse mellan olika grupper genomfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat: ANDTS-bruk minskade bland pojkar i årkurs nio och färre elever utsattes för hot och sex utan samtycke. Förekomst av psykisk ohälsa har inte förändrats över tid, inte heller förekomst av olika typer av brott eller gymnasiebehörighet. Skillnaderna för kön och skolor med olika SU var marginella. Slutsats: Under 2013–2019 visade trenderna för ANDTS-bruk, psykisk hälsa, trygghet och gymnasiebehörighet bland Norrtälje kommuns ungdomar varierande resultat. Utveckling för olika subgrupperna var relativt jämlik.

Unaccompanied children are at greater risk of developing mental illness, compared with children who have migrated with guardians. Several of the unaccompanied children who came to Sweden in 2015 turned 18 before they received a decision in their cases. They therefore were considered adults and were at risk of deportation. Changes in the law by SFS 2018:755 and SFS 2018:756 was introduced to give the young adults another opportunity to stay. The main purpose of the present study was to shed light on young adult’s, previously unaccompanied children’s, experiences of mental health in general, and to discover how the law changes has affected the mental health specifically in the county of Västmanland. A sub purpose was to discover the need for support. The study had a qualitative approach and consisted of 10 interviews with young adults who came to Sweden as unaccompanied minors. A manifest content analysis resulted in four categories; life in limbo, high demands and no control, support and help, and strategies for coping with everyday life. The results indicate that the uncertainty has contributed to worsening mental health. Furthermore, the law changes and the circumstances, such as lack of housing and time pressure, seem to have contributed to even more stress and anxiety. Lack of support may have worsened the already vulnerable situation. The young adults do not request any particular support at present. However, it appears they are experiencing difficulties finding employment, which is one of the demands by the new law. / Ensamkommande barn har större risk att drabbas av psykisk ohälsa, jämfört med barn som migrerat med vårdnadshavare. Till följd av långa handläggningstider hann flera av de asylsökande barnen som kom till Sverige under 2015 fylla 18 år innan de fått beslut i sina ärenden. De betraktades därav som vuxna, varför många riskerade utvisning. Den nya gymnasielagen infördes för att ge dem chans att stanna. Lagen innebar dock svåruppnåeliga krav för de redan utsatta ungdomarna. Föreliggande studies huvudsyfte var att belysa unga vuxnas, tidigare ensamkommande barns, upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa generellt, och hur den nya gymnasielagen har påverkat den psykiska hälsan hos individerna specifikt i Västmanland. Ett delsyfte var att kartlägga vilket behov av stöd de anser att de har behövt och hur behovet ser ut framgent. En kvalitativ ansats tillämpades för genomförandet. Studien utgörs av 10 intervjuer med unga ensamkommande. En manifest innehållsanalys av det insamlade materialet resulterade i fyra kategorier; liv i limbo, höga krav och ingen kontroll, stöd och hjälp samt strategier för att klara vardagen. Resultatet tyder på att ovissheten som har präglat ungdomarnas tillvaro har bidragit till försämrad psykisk hälsa. Vidare tycks den nya gymnasielagen och de bristande förutsättningarna, såsom avsaknad av bostad och orimlig tidspress, bidragit till än mer stress och oro. Bristande stöd från myndigheter med flera kan ha försvårat den redan utsatta situationen för det ensamkommande unga. De unga vuxna efterfrågar i nuläget inget specifikt stöd. Dock framkommer att de upplever svårigheter att erhålla en fast anställning, vilket är ett krav i den nya gymnasielagen.

Forskning har visat att familjer med barn med funktionsvariation löper större risk för ohälsa. I dagens samhälle läggs det flera resurser på att stödja hälsan hos barnen med funktionsvariation för att öka barnens förutsättningar till utveckling, men mindre fokus verkar läggas på vårdnadshavarnas hälsa och familjen som helhet. Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med funktionsvariationer upplever interaktion med lantbruksdjur och hur detta påverkar deras hälsa. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med vårdnadshavare till barn med olika funktionsvariationer där den kvalitativa innehållsanalysens resultat visar att vårdnadshavarna upplevde att interaktion med lantbruksdjur har en positiv påverkan. Vårdnadshavarna beskrev en upplevd påverkan på sinnesstämningen både innan samt under interaktionen med lantbruksdjuren samt upplevda positiva effekter långt efter, oavsett vilken funktionsvariation som fanns i familjen. Dessa enhetligt positiva upplevelser kopplat till interaktion med lantbruksdjur skulle därav kunna inspirera till utökad forskning samt utveckling av hälsosatsningar för denna grupp individer i samhället.

Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors och mäns erfarenheter av populärvetenskapliga dieter samt de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR), deras kunskaper om kost och källor till kostinformation. Syftet var även att undersöka om det fanns några skillnader mellan kvinnor och män, samt mellan låg- och höginkomsttagare. Metoden är en kvantitativ, randomiserad tvärsnittsstudie som genomfördes genom spridning av en webbenkät via sociala medier. Totalt deltog 217 personer i studien. T-tester har genomförts, dels för att undersöka skillnaderna ur ett genusperspektiv, men även mellan olika socioekonomiska grupper. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna inte kände till NNR eller att Livsmedelsverket utgår ifrån dessa och att NNR når inte ut i samma grad som populärvetenskapliga dieter via media och sociala medier. Tallriksmodellen var den kosthållning som ansågs mest tillförlitlig, men få hade tillämpat den i praktiken. LCHF och ViktVäktarna var de dieter som nådde ut bäst via media och sociala medier och det var även dessa dieter som flest deltagare hade provat. Fler kvinnor än män hade någon gång provat en diet och hade även provat ett högre antal dieter per person. Fler höginkomsttagare än låginkomsttagare hade provat någon diet, men antal dieter per person var högre bland låginkomsttagare. Höginkomsttagare uppgav i högre grad goda eller mycket goda teoretiska och praktiska kunskaper om kost jämfört med låginkomsttagare. Slutsatsen är att NNR skulle behöva nå ut bättre till allmänheten för att fler skulle kunna ta del av och tillämpa deras kostråd. Utövare inom hälsopromotion kan ha nytta av att förstå vad kvinnor och män samt personer inom olika socioekonomiska grupper använder sig av för källor till kostinformation för att kunna göra riktade hälsopromotiva insatser.

Inledning: Samhällsplanering är i Sverige en stor anledning till att fysisk inaktivitet, övervikt och fetma har ökat i befolkningen. Den dagliga motionen har minskat avsevärt eftersom samhället är utformat så att individer inte ska behöva anstränga sig fysiskt. En hälsofrämjande och trygg samhällsplanering som möjliggör för fysisk aktivitet och aktiv transport är de viktigaste folkhälsoinsatserna för att kunna motivera individer till mer fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att undersöka hur kommunala och ideella aktörer upplevde att samhällsplaneringen påverkade vuxnas fysiska aktivitet och trygghet i Trelleborgs kommun.  Metod: Studien var av kvalitativ ansats med ett tvåstegsurval. Det genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med sammanlagt 10 intervjudeltagare. Det empiriska materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre kategorier som besvarade hur samhällsplaneringen upplevdes påverka vuxnas fysiska aktivitet och trygghet i Trelleborgs kommun, nämligen: 1) Fysiska påverkansfaktorer såsom möjligheter till fysisk aktivitet och aktiv transport i närmiljö; 2) Sociala påverkansfaktorer såsom upplevd trygghet; och 3) Insatser för ökad trygghet och fysisk aktivitet som belyser kommunens pågående hälsoarbete samt behov och efterfrågan gällande en ökad trygghet och fysisk aktivitet. Slutsats: En samhällsplanering som främjar möjligheter till trygg aktiv transport och fysisk aktivitet i hela kommunen kan sannolikt öka vuxnas fysiska aktivitet. Aktiv transport framkom som den motionsform som är lättast för individer att anamma och vidmakthålla samt lyftes även fram som en viktig del att främja för att nå ökad fysisk aktivitet och en hälsosammare viktutveckling i kommunen. / Introduction: Community planning is a major reason why physical inactivity, overweight and obesity have increased in the population. Over decades, societal changes have dramatically created ubiquitous barriers to physical activity in daily life. A health-promoting and safe community planning promoting physical activity and active travel are important public health initiatives that can motivate individuals to increase physical activity. Aim: To investigate how actors in municipal authorities and non-profit organizations perceivedhow community planning affected adults’ physical activity and safety in Trelleborgmunicipality. Method: The study employed a qualitative approach with a two-step selection. Nine semi structured interviews were conducted with a total of 10 participants. The empirical material was analyzed with manifest content analysis.  Results: The way adults perceived how community planning affects physical activity and safety in Trelleborg municipality fell into three categories. The identified categories were: 1) Physicalinfluencing factors such as opportunities for physical activity and active travel in the local environment; 2) Social influencing factors such as perceived safety; and 3) Efforts for increased safety and physical activity that shed light on the municipality´s ongoing health work as well as needs and demand regarding increased safety and physical activity. Conclusion: A community planning promoting opportunities for safe active transport and physical activity throughout the municipality can ably increase adults’ physical activity. Active travel emerged as the easiest form of exercise for individuals to embrace and maintain. This was highlighted as an important part of promoting increased physical activity and a healthier weight development in Trelleborg municipality

Introduktion: Varje år dör 300 000 människor i världen på grund av klimatförändringarna och 325 miljoner påverkas allvarligt. De som i huvudsak drabbas är människor som redan är utsatta och de finns både i rika och fattiga länder. Dessa konsekvenser leder till stora sociala orättvisor mellan utvecklade länder och outvecklade men även inom nationer, därför kommer en global hälsa i en vidare mening beträffande naturkapital, humankapital och socialt kapital att krävas. Där bördorna delas och skador undviks genom mitigation, anpassning och hälsoprevention. Den pågående digitaliseringen i samhället genom bland annat AI innebär stora möjligheter ur ett folkhälsoperspektiv att arbeta preventivt. Syfte: Syftet är att generera kunskap om hur artificiell intelligens används i ett hälsopreventivt arbete för att begränsa konsekvenserna av klimatförändringar. Metod: En kvalitativ kartläggande litteraturgranskning med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Uteslutande så används maskininlärning som AI i artiklarna för att arbeta preventivt och försöka förutse olika hot mot folkhälsan som ett förändrat klimat bidrar till. Klimatkonsekvenserna som förekommer är vektorburna sjukdomar, zoonoser, värmeböljor och luftföroreningar. Artiklarna sträcker sig från år 2016 till 2020 och genomförs i huvudsak i och av utvecklade länder. Slutsats: AI kan användas i hälsopreventivt arbete för att begränsa konsekvenserna av klimatförändringar baserat på teknikens förmåga att förutse hälsohot. Detta är ett viktigt inslag i hälsopreventivt arbete. Forskningsområdet är i sin linda och behöver ta mer hänsyn till etik, rättvisa och hälsans bestämningsfaktorer. / Introduction: Every year, 300,000 people in the world die due to climate change and 325 million are severely affected. Those who are mainly affected are people who are already vulnerable and they are found in both rich and poor countries. This leads to great social injustices between developed countries and undeveloped but also within nations, therefore global health in a broader sense regarding natural capital, human capital and social capital will be required. Where burdens are shared and injuries are avoided through mitigation, adaptation and health prevention. Gradually, digitalization through, among other things, AI permeates the global society more and more and research believes that for public health work, this means great opportunities to work preventively and that health systems become more efficient, safer and cheaper. Aim: The aim is to generate knowledge about how artificial intelligence is used in health prevention work to limit the consequences of climate change. Method: A qualitative scoping review with an inductive content analysis. Results: Machine learning is used in the articles to work preventively and try to predict various threats to public health that climate change contributes to. The climate consequences that occur are vector-borne diseases, zoonoses, heat waves and air pollution. The articles extend from 2016 to 2020 and are mainly implemented in and by developed countries. Conclusion: AI can be used in health prevention work to limit the consequences of climate change based on the technology's ability to predict health threats. This is an important element in health prevention work. The research area is in its infancy and needs to take more account of ethics, justice and health determinants.

ABSTRACT Functional hypothalamic amenorrhea, FHA, is the clinical diagnosis for a woman in whommenstrual periods have been absent for three months or longer and where no other organic ormedical explanation is found. The aim was to explore characteristics and life experiencesamong women showing signs of FHA and to investigate what diagnoses and treatment/advicethey received when seeking medical help. Self-reported data were collected via an onlinesurvey. Descriptive data were presented regarding global representation, education levels,characteristics, life experiences, diagnoses, treatment/advice, treatment satisfaction, recoverysuccess and congruence between undertaken lifestyle changes and treatment/advice.Respondents consisted of 1,035 women from 71 different countries. The results showedcommon characteristics among respondents: the majority reported body appearancedissatisfaction, drive for thinness, high expectations of oneself, anxiety, obsessive behavioursand perfectionism. Life experiences were childhood bullying, loneliness and having a closerelative with mental health issues. Less than half of the participants received the diagnosisFHA and roughly a third did not receive any diagnosis/were told nothing was wrong. One infive were not given any treatment/advice that would help them regain their menstrual period.Ninety-three percent of those who recovered stated that they had gained weight, engaged lessin physical activity and/or undertaken cognitive behavioural therapy. Seventy-two percentwere dissatisfied with the treatment/advice they were given. In conclusion, the results fromthis study point to FHA as an underdiagnosed/misdiagnosed, neglected and mistreatedmedical condition and public health issue affecting women globally. / SAMMANFATTNING Funktionell hypotalamisk amenorré, FHA, är den kliniska diagnosen för en kvinna som varitutan menstruation i tre månader eller längre, där ingen annan organisk eller medicinskförklaring hittats. Syftet var att utforska förekomsten av personlighetsdrag ochlivserfarenheter bland kvinnor med kliniska tecken på FHA och att undersöka vilka diagnoseroch behandling/råd de fått när de sökt vård. Självrapporterad data inhämtades viainternetbaserade frågeformulär. Deskriptiv data presenterades avseende global representation,utbildningsnivå, personlighetsdrag, livserfarenheter, erhållna diagnoser, erhållnaråd/behandling, tillfredsställelse med behandling, behandlingsframgång och samstämmighetmellan livsstilsförändringar och erhållna råd/behandling. Svarspersonerna bestod av 1 035kvinnor från 71 olika länder. Resultaten visade gemensamma personlighetsdrag blandsvarspersonerna: majoriteten rapporterade kroppsmissnöje (utseendemässigt), strävan eftersmal kropp, höga förväntningar på sig själv, ångest/oro, tvångsmässiga beteenden ochperfektionism. Livserfarenheter var mobbning under barndomen, ensamhet och att ha ensläkting med psykisk ohälsa. Mindre än hälften fick diagnosen FHA och ungefär en tredjedelfick ingen diagnos/fick höra att ingenting var fel. En av fem fick ingen behandling/råd somhade kunnat hjälpa dem att återfå sin menstruation. Sjuttiotre procent var missnöjda medbehandlingen/råden de fick av sin läkare. Nittiotre procent av de som återfick sinmenstruation uppgav att de hade gått upp i vikt, ägnat sig mindre åt fysisk aktivitet och/ellergenomgått kognitiv beteendeterapi. Sjuttiotvå procent var missnöjda med den behandling/rådde gavs. Sammanfattningsvis pekar resultaten från denna studie mot att FHA är ettunderdiagnostiserat/feldiagnostiserat, negligerat och felbehandlat medicinskt tillstånd ochfolkhälsoproblem som drabbar kvinnor över hela världen.

Bakgrund: Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna och har senaste tiden ökat bland yngre individer som är i arbetsför ålder. Arbetet är viktigt för vår känsla av sammanhang och välbefinnande och att återgå till arbetet är något som värderas högt av många individer som drabbats av stroke. Syfte: Att identifiera upplevda framgångsfaktorer och hinder vid återgång till arbete hos individer som drabbats av stroke samt att kontextualisera detta i relation till deras levnadsvanor, hälsa och funktionsnedsättningar. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med individer som drabbats av stroke. Intervjuerna analyserades med deduktiv manifest innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De framgångsfaktorer som framkom var; Ha en egen drivkraft, motivation och positiv inställning, Acceptera sin nya situation och planera vardagen och arbetet utifrån den, Få stöd, förståelse och engagemang från andra, hemma och på arbetet och Att kunna anpassa sina arbetsuppgifter och arbetsmiljö efter sina nya behov. De hinder som framkom var; Uppleva press och krav från sig själv och andra, Tro att man är redo, mer återställd och bättre än vad man egentligen är, Att inte ha stöd och förståelse från hälso- och sjukvården, sin arbetsgivare och Försäkringskassan och Inte orka med det man vill och förväntas göra hemma och på arbetet samt att vara beroende av andra. Slutsats: Det är av vikt att individen upplever en känsla av sammanhang (KASAM) för en positiv och lyckad arbetsåtergång efter stroke. Aspekterna bör beaktas och användas inom folkhälsopolitiken som en del vid planering av återgång till arbete för individer som drabbats av stroke. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>