Introduktion: Utbildningsnivå är en bestämningsfaktor för hälsa, och det finns starka kopplingar mellan en individs utbildningsnivå och hälsa. Inlärningssvårigheter som dyslexi och dyskalkyli kan bidra till svårigheter i skolan samt fysisk och mental ohälsa. Serious games kan användas för att uppmuntra till lärande och öka motivationen. Under de senaste åren har serious games i utbildningssyfte ökat och forskning visar på positiva effekter.  Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka effekten av serious games på motivation och lärande hos elever med inlärningssvårigheter. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes. Sökningar gjordes i relevanta databaser, och datainsamlingen resulterade i 21 inkluderade artiklar som analyserades med tematisk analys. Samtliga artiklar innefattade en digital spelintervention på deltagare mellan 5 och 13 år och med risk för, eller uttalade, inlärningssvårigheter. Resultat: Majoriteten av studierna fann överlag positiva effekter med serious games, men det fanns även studier som visade svaga eller inga positiva effekter överhuvudtaget. De flesta studierna upptäckte också att serious games ökade motivationen hos deltagarna, även om vissa studier fann att deltagarnas motivation minskade med tiden. Spelelement som användes för att öka motivationen var bland annat poängsystem, belöningar och visuell feedback. Slutsats: Serious games kan ha positiva effekter på barns lärande och motivation. Denna slutsats bör dock betraktas med försiktighet då ytterligare forskning av hög kvalitet är nödvändig för att identifiera de positiva aspekter samt eventuella risker som finns. / Introduction: Level of education is a determinant of health, and there are strong links between an individual's level of education and health. Learning difficulties such as dyslexia and dyscalculia can contribute to difficulties in school as well as physical and mental illness. Serious games can be used to encourage learning and increase motivation. In recent years, serious games for educational purposes have increased and research shows positive effects.  Purpose: The purpose of this study was to investigate the effect of serious games on motivation and learning in students with learning difficulties. Method: A structured literature study was carried out. Searches were made in relevant databases, and the data collection resulted in 21 included articles that were analyzed using thematic analysis. All articles included a digital game intervention on participants between 5 and 13 years of age and at risk of, or pronounced, learning difficulties. Results: The majority of studies found overall positive effects with serious games, but there were also studies that showed weak or no positive effects at all. Most studies also found that serious games increased participants' motivation, although some studies found that participants' motivation decreased over time. Game elements used to increase motivation included scoring systems, rewards and visual feedback. Conclusion: Serious games can have positive effects on children's learning and motivation. However, this conclusion should be viewed with caution as further high-quality research is necessary to identify the positive aspects as well as any risks.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för en stor grupp sjukdomar som kan drabba många organ i kroppen.  I Sverige är lungcancer den femte vanligaste formen av cancer. Tobaksprodukter är förknippade med många hälsoproblem, inklusive lungcancer. Rökning är en av de största folkhälsoproblemen där aktiv rökning är den främsta orsaken till lungcancer och passiv rökning under en längre period också utgör en betydande riskfaktor för lungcancer. Med hjälp av preventiva insatser kan risken för cancersjukdomar minskas. Sjuksköterskan har en nyckelroll med lungcancerpatienter. Sjuksköterskans möte med patienter har en stor betydelse inom sjukvården gällande hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och åtgärder. Sjuksköterskan kan bidra till sunda levnadsvanor hos patienterna för att uppnå en god och jämlik hälsa. Syftet: Att undersöka sjuksköterskors upplevelse av mötet med rökande patienter med lungcancerdiagnos och hur de arbetar med hälsofrämjande insatser för dessa patienter. Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer valdes för att besvara syftet och frågeställningarna. Sex intervjuer med sjuksköterskor, som arbetade med lungcancerpatienter genomfördes. De arbetade på en onkologmottagning respektive på en lungmottagning på olika sjukhus i två olika städer i södra Sverige. Dataanalys utfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen genererade fyra huvudkategorier med vardera två till tre subkategorier. Att vårda lungcancerpatienter som röker är ingen lätt uppgift enligt de intervjuade sjuksköterskorna, eftersom det oftast är sjuka och oroliga patienter som skuldbelägger sig och upplever skam över sin rökning. Sjuksköterskorna eftersträvade att uppmuntra rökande patienter till att sluta röka men de lyckades inte alltid på grund av att patienterna var nikotinberoende och rökning upplevdes vara en del av deras livskvalitet. Sjuksköterskorna bemötte patienterna med respekt och med hänsyn till deras autonomi. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskorna upplevde många svårigheter i mötet med lungcancerpatienterna. Patienternas upplevelse av skuldkänslor var påfrestande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskor utgjorde en viktig del i det förebyggande arbetet och uppmuntrade lungcancerpatienterna till att sluta röka. Sjuksköterskorna visade respekt för patienternas val oavsett om valet upplevdes som bra eller ej för deras hälsa. / Background: Cancer is a collective name for a large group of diseases that can affect many organs in the body. In Sweden, lung cancer is the fifth most common form of cancer. Tobacco products are associated with many health problems, including lung cancer. Smoking is one of the biggest public health problems where active smoking is the main cause of lung cancer and passive smoking over a longer period also constitutes a significant risk factor for lung cancer. With the help of preventive measures, the risk of cancer can be reduced. The nurse has a key role with lung cancer patients. The nurse's meeting with patients is of great importance in health care regarding health promotion and disease prevention efforts and measures. The nurse can contribute to healthy living habits in the patients to achieve good and equal health. Purpose: To examine nurses' experience of meeting smoking patients with a lung cancer diagnosis and how they work with health promotion efforts for these patients. Method: A qualitative method in the form of interviews was chosen to answer the purpose and questions. Six interviews with nurses who worked with lung cancer patients were conducted. They worked in an oncology clinic and a pulmonary clinic in different hospitals in two different cities in southern Sweden. Data analysis was performed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: The analysis generated four main categories with two to three subcategories each. Caring for lung cancer patients who smoke is not an easy task, according to the nurses interviewed, because it is usually sick and anxious patients who feel guilty and ashamed of their smoking. The nurses strove to encourage smoking patients to stop smoking but they did not always succeed because the patients were nicotine dependent and smoking was perceived as part of their quality of life. The nurses treated the patients with respect and with regard to their autonomy. Conclusion: The results show that the nurses experienced many difficulties in the meeting with the lung cancer patients. The patients' experience of feelings of guilt was stressful for the nurses. Nurses were an important part of the prevention work and encouraged the lung cancer patients to stop smoking. The nurses showed respect for the patients' choices regardless of whether the choice was perceived as good or not for their health.

This report aimed to create a guiding document for teachers and schools regarding existential health and existential questions. The purpose was to research the need of existential health and existential questions in secondary school students and how it can effect the mental health, what the curriculum says about existential questions, how teachers can include existential health and existential questions in their education and finally, to see if existential health and questions are dealt with as much as it should in relation to need and positive effects. The results showed that existential health and dealing with existential questions could improve health, mental health and prevent mental health issues, which is an ever-increasing problem in Sweden. Existential health is included in the united nations convention for children’s rights and in the world health organization’s convention for supporting arenas, in which schools are included. Existential health is not mandatory in the subject of religion in secondary school, and research shows that it is not dealt with as much as it should be in this subject. Existential health should be included in the student health programs in Swedish schools, because of the positive effects that it can have on student’s mental health but also because Sweden is lawfully bound by U. N’s convention to include this. Teachers in religion could be an important asset in including existential health in student health programs in schools.

Ofrivillig ensamhet är en tydlig riskfaktor för ohälsa bland brukare och bör utifrån ett folkhälsoperspektiv prioriteras för att främja en god och jämlik hälsa för alla. Hemtjänsten utgör en central roll som är nära knuten till brukarens vardagliga liv och är en viktig aktör för att stödja brukaren i sin unika situation och därigenom minska de negativa upplevelserna av ensamhet.   Syftet med studien är att undersöka hemtjänstpersonals upplevelser av deras arbete mot ofrivillig ensamhet bland brukare de möter i sin yrkesroll. Studien omfattas av sex semistrukturerade intervjuer som analyserats med en manifest innehållsanalys. Samtliga informanter var kvinnor som under undersökningens genomförande arbetade inom kommunal hemtjänst inom Västmanland och Södermanlands län.  De mest framträdande aspekterna i resultatet var de utmaningar som hemtjänstpersonalen upplever i det dagliga arbetet och hur ledning och organisation tycks vara en avgörande faktor för vilken riktning arbetet med hanteringen av ofrivillig ensamhet tar. En annan betydande aspekt i resultatet var de aktiviteter som informanterna lyfte som minskar känslan av ensamhet och som i stället främjar brukarnas sociala samvaro.  Studiens slutsats lyfter att det behövs stärkt prioritering av hantering av ofrivillig ensamhet för att vidare öka förutsättningarna för brukarnas välmående. Det social-ekologiska perspektivet bidrar med en ökad förståelse för hemtjänstens arbete med att motverka ofrivillig ensamhet genom dess påverkan av inre och yttre faktorer som understryker komplexiteten i arbetet. Nyckelord; Brukare, Folkhälsa, Hemtjänst, Ofrivillig ensamhet / Involuntary loneliness is a clear risk factor for ill health among home care recipients and should be prioritized from a public health perspective to promote good and equitable health for all. Home care services have a central role closely tied to the user’s everyday life and is an important actor in supporting the home care recipients in their unique situation, thereby reducing negative experiences of loneliness. The purpose of the study is to investigate home care staff’s experiences in addressing involuntary loneliness among the home care recipients they encounter in their professional roles. The study comprises six semi-structured interviews, which were analyzed using a manifest content analysis. All the participants were women working in municipal home care services in the Västmanland and Södermanland counties of Sweden. The most prominent aspects in the results were the challenges that home care staff experience in their daily work and how management and organization appear to be a crucial factor in determining the direction of work related to addressing involuntary loneliness. Another significant aspect in the results was the activities that the informants highlighted as reducing feelings of loneliness and instead promoting social interaction among home care recipients in various ways.  The study’s conclusion emphasizes the need for enhanced prioritization of addressing involuntary loneliness to further improve the well-being of home care recipients. The social-ecological perspective contributes to a deeper understanding of home care services’ efforts in combating involuntary loneliness by considering both internal and external factors that underscore the complexity of this work. Keywords; Home care, Home care recipient, Involuntary loneliness, Public health

The background of the study highlights the importance of physical activity as a crucial factor for promoting both physical and mental health, which is an important aspect of public health. Club football is a way to engage in physical activity, regardless of gender. However, studies show that many young women are less active than young men. Gender equality and gender norms can affect young women's participation in football. Studies indicate that economic barriers and other factors can influence participation in the sport. Gender equality is something that, for example, Agenda 2030 works towards. Research and efforts are also being made to promote gender equality in football both internationally and nationally. The purpose of the study was to investigate young women's experiences and perceptions of participating in club football, which is a male-dominated sport. A qualitative method was used with semi-structured interviews for data collection, which was later analyzed through manifest content analysis. The selection of informants was based on purposive and snowball sampling methods, with a total of six informants from five different sports clubs in Central Sweden participating. The study's results showed differences between genders within club sports. Challenges that emerged included limitations in training opportunities and economic conditions, reflecting structural barriers where women were limited due to unequal conditions. Social challenges, where sexual harassment and norms within football were common. To achieve gender equality in football for all and contribute to good public health, further work is needed on the social and structural aspects of football. / Bakgrunden till studien lyfter fram vikten av fysisk aktivitet som är avgörande faktor för att främja både fysisk och psykisk hälsa, som är en viktig del för folkhälsan. Föreningsfotboll är ett sätt att utöva fysisk aktivitet, oavsett kön. Studier visar dock att många unga kvinnor är mindre aktiva än unga män. Jämställdhet och könsnormer kan påverka unga kvinnors deltagande inom fotbollen. Studier visar på att ekonomiska hinder och andra faktorer kan påverka deltagandet inom sporten. Jämställdhet är något som till exempel Agenda 2030arbetar för. Även forskning och insatser sker för att främja jämställdheten inom fotbollinternationellt och nationellt. Syftet med studien var att undersöka unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av att delta i föreningsidrotten fotboll, som är en mansdominerad sport. En kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer för datainhämtning som senare kom att analyseras genomen manifest innehållsanalys. Valet av informanter utgick från ett målstyrt- och snöbollsurval, totalt medverkade sex informanter från fem olika idrottsföreningar i Mellansverige. Studiens resultat visade på skillnader mellan könen inom föreningsidrotten. Utmaningar som framkom var begränsningar i träningsmöjligheter och ekonomiska villkor vilket speglar strukturella hinder, där kvinnor kom att begränsas på grund av ojämställda förutsättningar. Sociala utmaningar, där sexuella trakasserier och normer inom fotbollen var, vanligt förekommande. För att nå en jämställd fotboll för alla och bidra till en god folkhälsa behöver de sociala och strukturella områdena inom fotbollen arbetas vidare med.

No description available.

HR transformationen har tvingat professionen att anta nya formationer. Ny teknologi som digitala verktyg eller AI-baserade tillvägagångsätt är för dagens HR en betydande påverkan som automatiserar olika HR-processer. Implementeringen av digitala hälsoverktyg inom HR har hittat sin väg till hälsoarbetet på arbetsplatsen. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv bör fenomenet undersökas med anledningen till att förstå hur digitala hälsoverktyg används för att arbeta hälsofrämjande genom att minska långtidssjukfrånvaro på arbetsplatsen.

Bakgrund: Flertalet studier har påvisat förekomsten av skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper i samhället. De tidigare studierna visar att det finns olika förhållanden mellan utbildningsnivå, ålder, socioekonomisk status, socialt stöd respektive kön och den självskattade hälsan. Syfte: Syftet är att undersöka den självskattade hälsan hos kvinnor med olika utbildningsnivåer i Västmanlands län, beskriva åldersskillnader samt om det finns några samband mellan självskattad hälsa och socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Metod: Metoden utgår från en kvantitativ ansats där befintlig data från befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor 2012 i Västmanland har använts till analys. Resultat: Resultatet visar att det förekommer signifikanta skillnader i självskattad hälsa hos kvinnor i Västmanland med olika utbildningsnivåer, åldrar, socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Det finns samband mellan dålig självskattad hälsa och förgymnasial- och gymnasial utbildningsnivå, ålder (50-64 år), bristande socialt stöd, ekonomiska svårigheter respektive sjukskrivning/ förtidspension samt arbetslöshet. Slutsats: Samband har identifierats mellan självskattad hälsa och utbildningsnivå samt mellan självskattad hälsa och faktorerna ålder, socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Däremot visar studien att skillnaderna i självskattad hälsa mellan utbildningsnivåerna bland kvinnor i Västmanland med större sannolikhet beror på åldersskillnader, skillnader i socialt stöd, ekonomiska svårigheter och sysselsättning än enbart på grund av utbildningsnivån. / Background: Several studies have demonstrated the existence of differences in health between social groups. The previous studies show that there are different relationships between educational level, age, socioeconomic status, social support, sex, and self-rated health. Aims: The aim of this study is to examine differences in self-assessed health among women with different educational levels in Västmanland, describe age differences and study whether there is any associations between self-assessed health and social support, economic situation and employment. Method: This method is based on a quantitative approach where existing data from the population health survey ”Health on equal terms 2012” in Västmanland is used for analysis. Results: The results show that there are significant differences in self-rated health among women in Västmanland with different levels of education, age, social support, financial situation and employment. There is also associations between poor self-rated health and lower educational levels, age (50-64 years), lack of social support, financial hardship and sickness/ disability and unemployment. Conclusion: Correlations have been identified between self-rated health and level of education as well as between self-rated health and age, social support, financial situation and employment. However, the study shows that the differences in self-rated health between educational levels among women in Västmanland more likely due to age differences, differences in social support, financial difficulties and employment than simply because of the level of education.

Fysisk inaktivitet är ett växande problem i dagens samhälle, det bidrar till olika sjukdomar och orsakar samhället stora kostnader. En stillasittande fritid är något som har ökat i Sverige, speciellt bland barn och unga. Arbetet för en ökad fysisk aktivitet är viktigt för en god folkhälsa då det kan påverka hälsan och funktionsförmågan positivt hos många olika individer, särskilt bland barn och unga som är en prioriterad målgrupp i det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning och av vilka anledningar ungdomar i Västerås i åldern 16–19 år är fysiskt aktiva samt undersöka om det finns köns- och åldersskillnader. För att besvara syftet användes en kvantitativ ansats, där respondenterna till undersökningen var gymnasieungdomar i årskurs 1, 2 och 3. I resultatet framkom en signifikant könsskillnad gällande hur mycket respondenterna rör sig i snitt per dag. Resultatet visar på att pojkar rör sig i mer än 60 minuter per dag i större utsträckning än flickor. Resultatet visar på att det främsta motivet till att respondenterna tränar är för att förbättra fysiken. Resultatet har diskuterats utifrån social kognitiva teorin och har använts för att tolka och kunna förklara delar av resultatet, som exempelvis motiv till fysisk aktivitet. / Physical inactivity is a growing problem in today's society and causes major expenses to the society. A sedentary leisure time has increased in Sweden, especially among children and youths. The work to increase physical activity is important for a good public health because it can affect the health and functional capacity positively among various individuals, especially among children and youths who are a prioritized target group in the health-promoting public health work. The aim of this study was to examine to what extent and for which reasons youths in Västerås aged 16-19 are physically active and to examine whether there are gender and age differences. To fulfill the aim, a quantitative approach was used and the respondents to the study were secondary school students in grades 1, 2 and 3. The result showed a significant gender difference regarding how much the respondents are physically active in average per day. The results show that boys are physically active more than 60 minutes per day more often than girls. The results show that the main motive for the respondents to exercise is to improve their physique. The results are discussed on the basis of social cognitive theory and has been used to interpret and explain some of the results, such as motives for physical activity.

The aim of the study was to investigate the experiences of individuals who had received physical activity on prescription. The questions that were relevant for the study were what the method had contributed with, if physical activity on prescription had affected the motivation towards a physically active lifestyle and if motivation was sufficient to lead to permanent active action. The method used to collect data was through interviews. Two men and two women who had received a prescription of physical activity participated in the study. Data was analyzed using a manifest content analysis and four categories emerged. The results indicated that the prescription was a tool for becoming physically active and also receiving support from others proved to be important for all informants. The health effects that physical activity contributed with for the informants was increased self-esteem and well-being, improved quality of life and a stronger body. The results also showed that there were both positive and negative attitudes regarding the method. The conclusion of the study was that there existed both barriers and possibilities for the continuation of physical activity. Some informants also indicated that the motivation for a permanent physically active lifestyle was missing. / Det övergripande syftet var att undersöka vilka erfarenheter personer som fått fysisk aktivitet på receptet hade av metoden. Det centrala i studien var deras erfarenheter av metoden, vad de ansåg att metoden hade bidragit med, om FaR påverkade motivationen till en fysiskt aktiv livsstilsförändring och om motivationen var tillräcklig för att leda till en varaktig, aktiv handling. Metoden som användes för att samla in datamaterialet var genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studien inkluderade fyra deltagare, två män och två kvinnor, där inklusionskriterierna var att de skulle ha fått motion ordinerat. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys och därefter utformades fyra kategorier. Resultatet visade att metoden var ett hjälpmedel till att bli fysiskt aktiv och att det var ett motivationshöjande sätt för att utöva den fysiska aktiviteten som förskrevs. Även att få det stöd som behövdes till att utföra sin ordine-rade aktivitet visade sig vara av betydelse för samtliga informanter. De hälsoeffekter som fysisk aktivitet bidrog med för informanterna var ökat självförtroende och välbefin-nande, förbättrad livskvalité och starkare kropp. Resultatet visade dock att det fanns både positiva och negativa åsikter om metoden samt att det fanns vissa brister gällande arbetsmetoden. Slutsatsen var att det fanns både hinder och möjligheter vid ordination av fysisk aktivitet och några av informanterna menade att motivationen till en varaktig fysiskt aktiv livsstil saknades.