Sedan december 2019 har samhället kommit att förändras på grund av Covid-19 pandemin. Den snabba smittspridningen förändra ett helt globalt samhälle och den 20 mars 2020 förflyttades all högskoleundervisning belägen på campus till undervisning på distans i Sverige. Detta kom att innebära en förändring för högskolestudenter och deras förutsättningar för goda studievillkor. Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter uppfattar att omställningen från campusundervisning till distansundervisning under Covid-19 pandemin har påverkat deras studievillkor. En kvalitativ metod valdes för att besvara studiens syfte. Insamling av data skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och urvalet av intervjupersoner var målstyrt. Intervjupersonerna bestod av sex högskolestuderande, vars campusundervisning omvandlats till distansundervisning. Materialet som samlades in analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultatet påvisade att högskolestudenterna uppfattade att den snabba omställningen lett till försämrade studievillkor. Det uteblivna stödet av lärare och annan administrativ personal har lett till försämrad motivation till studierna på distans. Den snabba förändringen har lett till försämrade relationer studenter emellan som lett till försämrad samhörighet och delaktighet. Vidare visar resultatet att digitala verktyg är av stor betydelse vid undervisning på distans. Slutsatsen är att högskolestudenterna uppfattar att omställningen från campusundervisning till distansundervisning under Covid-19 pandemin har lett till försämrade studievillkor. / Since December 2019 the society has changed due to Covid-19. The rapid spread of the infection changed an entire global community and on March 20, 2020, all education located on campus was moved to distance education and came to mean a big change for university students and their study conditions. The purpose of the study was to investigate how university students perceive that the change from campus education to distance education during the Covid-19 pandemic has affected their study conditions. A qualitative method was chosen to answer the purpose of the study. Data were collected by using semi structured interviews and the selection was goal-oriented. The interviewees consisted of six university students whose campus education was changed to distance education. The collected material was analyzed with a manifest content analysis.  The results showed that the university students perceived that the rapid change has led to worse study conditions. The lack of support from teachers and administrative staff has led to reduced motivation for distance education. The rapid change has led to worse relations between students, which has led to do worse affinity and participation in school. The conclusion of the study is that the university students perceive that the rapid change of the Covid-19 pandemic has led to changed study conditions for the university students.

Aim: The aim of the study was to explore foreign-born immigrants' experiences of information from Swedish societal actors. Method: A qualitative method with four semi-structured interviews were conducted with students studying SFI (Swedish for immigrants) in a small municipality in Sweden. Data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The data analysis identified six categories; The communication paths from the social actors vary, different social actors' ways of communicating and how different obstacles limit the understanding of information, they need to use different types of support to understand information, education creates the conditions for understanding and there is a variation in how they want the information to be adapted. The study's findings highlighted that foreign-born immigrants are a heterogeneous group, with individual conditions, resources, and experiences. Conclusion: To reduce the unequal gaps in health and ensure that all people receive the information they are entitled to, societal actors must design the information in an appropriate, cultural, and relevant way for foreign-born immigrants. Information adapted for everyone, it is a prerequisite for good and equal health

Introduktion: Digitalisering är en pågående process i samhället som berör många aspekter relaterat till folkhälsa. Samtidigt är folkhälsovetare, folkhälsoarbetet eller folkhälsoperspektivet vaga beskrivet i policys och vetenskaplig litteratur rörande ämnet digitalisering och folkhälsa. Tidigare forskning har även belyst hur digitaliseringen främst inkluderat tekniska och ekonomiska perspektiv med brist på sociala, kulturella och politiska perspektiv.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva folkhälsovetares uppfattningar och erfarenheter kring implementering och nyttjande av digitala verktyg i folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå i norra Sverige.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta folkhälsovetare på kommunal och regional nivå i norra Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera materialet.  Resultat: Resultatet bestod av 4 kategorier och 14 subkategorier som beskrev deltagarnas olika erfarenheter och uppfattningar. Kategorin Erfarenheter och användningsområden beskrev de varierande erfarenheterna som deltagarna besatt samt inom vilka användningsområden deltagarna nyttjade eller önskade nyttja digitala verktyg. Kategorierna Politik och resursfördelning samt Behov beskrev de förutsättningar som deltagarna betraktade som betydelsefulla för att kunna nyttja digitala verktyg i folkhälsoarbetet. Sista kategorin God och jämlik hälsa beskrev de möjligheter och utmaningar som deltagarna uppfattade med att nyttja digitala verktyg i folkhälsoarbetet för att uppnå en god och jämlik hälsa.  Slutsats: Studiens fynd tyder på att det råder varierande erfarenheter av digitala verktyg inom folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå. Resultaten antyder även att en ökad integrering av folkhälsoperspektivet inom digitaliserings- och e-hälsosammanhang kan vara betydelsefull för möjligheterna att bidra till en god och jämlik hälsa. / Introduction: Digitalization influences multiple aspects of public health, yet the literature and policies related to digitalization and public health tend to provide vague descriptions of public health practice or public health perspectives. Previous research has further revealed an excessive emphasis on the technical and economic dimensions of digitalization, consequently overlooking social, cultural, and political perspectives. Aim: The aim of the study was to describe public health practitioners’ perceptions and experiences of the implementation or use of digital tools in public health practice at municipal and regional level in northern Sweden. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with eight public health practitioners at municipal and regional level in northern Sweden. A manifest content analysis with an inductive approach was used for analysing. Results: The result consisted of 4 categories and 14 subcategories. The category Experiences and areas of use described the participants varying experiences as well as within which areas the participants used or wished to use digital tools. The categories Policy and resource allocation and Needs described prerequisites that the participants considered important to be able to use digital tools in public health practice. The last category Good and equal health described the opportunities and challenges that the participants perceived related to using digital tools within their work to achieve better and equal public health. Conclusion: The study findings indicate varying experiences of digital tools in public health practice at municipal and regional level. It emphasizes the importance of integrating public health perspectives into digitalization and e-health contexts to enhance public health outcomes.

Introduktion: Den psykiska ohälsan bland befolkningen i Sverige har ökat och särskilt på svenska arbetsplatser. Omkring 1,6 miljoner människor i Sverige upplevde år 2020 hälsoproblem som var arbetsrelaterade. Den psykisk ohälsan är även ett globalt folkhälsoproblem där närmare 301 miljoner människor levde med ångest, 280 miljoner människor med depression sedan år 2019. Att främja människors välbefinnande och att säkerställa hälsosamma liv i världen är avgörande för en hållbar utveckling. Digitaliseringen är även ett viktigt verktyg för att uppnå flera av de globala målen för hållbar utveckling. Digitala verktyg och AI-baserade tillvägagångssätt har hittat sin väg till arbetshälsopsykolog och kan stödja individer med problem som stress, ångest eller depression på arbetet. Syfte: Syftet var att undersöka applikationer av digitala verktyg och AI-användning för att minska eller förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa för arbetstagare. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna Cinahl, Pubmed och Web of Science. Artiklarna har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Sju teman grupperades i tre övergripande kategorier. Teman var självhantering, ökad kunskap, identifiering, användbarhet, minskning av stigmatisering, oro och engagemang. Kategorierna var potential och utveckling, användbara verktyg samt inställning. Slutsats: Resultatet visar att det kan vara fördelaktigt för arbetsplatser att satsa på insatser med digitala verktyg eller AI i syfte att minska eller förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Den psykiska hälsan kan främjas, arbetsmiljö förbättras och inte minst kan depressionssymtom minskas och psykisk ohälsa förebyggas. / Indroduction: Mental ill health among the population in Sweden has increased and especially in Swedish workplaces. Around 1.6 million people in Sweden experienced workrelated health problems in 2020. The mental illness is also a global public health problem where nearly 301 million people lived with anxiety, 280 million people with depression since the year 2019. Promoting people's well-being and ensuring healthy lives in the world is crucial for sustainable development. Digitization is also an important tool for achieving several of the global goals for sustainable development. Digital tools and AI-based approaches have found their way into occupational health psychology and can support individuals with problems such as stress, anxiety or depression at work. Purpose: The purpose was to investigate applications of digital tools and AI use to reduce or prevent workrelated mental illness for workers. Method: A structured literature study based on 10 original scientific articles obtained from the databases Cinahl, Pubmed and Web of Science. The articles have been analyzed using a thematic analysis. Results: Seven themes were grouped into three overarching categories. The themes were self-management, increased knowledge, identification, usefulness, reduction of stigma, concern and commitment. The categories were potential and development, useful tools and attitude. Conclusion: The result shows that it can be beneficial for workplaces to invest in interventions with digital tools or AI in order to reduce or prevent work-related mental illness. Mental health can be promoted, the work environment improved and, not least, symptoms of depression can be reduced and mental illness can be prevented.

Det finns evidens som bekräftar fördelarna med att barn ägnar sig åt aktiva skoltransporter(AST). Trots detta har andelen barn som ägnar sig åt AST radikalt minskat under de senasteårtiondena. Vårdnadshavare är de som fattar beslut gällande sina barn, vilket skulle kunna spela en viktig roll när det kommer till AST, då deras attityder gentemot detta kan påverka huruvida barnet ägnar sig åt AST eller inte. Syftet med denna studie var att undersöka de attityder vårdnadshavare till barn i årskurs 1–6, boende i ett arktiskt klimat har till aktiva skoltransporter. Studien utgick från ett befintligt projekt som ämnade att främja AST i en kommun i norra Sverige och utfördes med en kvalitativ metod och deskriptiv design för att besvara syftet. Datainsamlingen bestod av individuella intervjuer tillsammans med sex deltagare. Intervjuerna utfördes utifrån en förberedd intervjuguide och frågeställningarna utgick ifrån theory of planned behavior. En manifest analys av den insamlade datan gjordes genom fem steg, vilket resulterade i att en huvudkategori växte fram, Rörelse – en gemensam målsättning, samt tre underkategorier; Ett hållbart liv (1), Olika former av trygghet (2), Inre och yttre påverkan (3). Resultatet indikerar att vårdnadshavare anser att en hållbar vardag, hälsa och miljö är viktigt samt att olika former av trygghet värderas högt och kan påverkas av en rad olika faktorer. Resultatet indikerar att vårdnadshavares egna erfarenheter påverkar inställningen till AST samt att uppfattningar av omgivningens värderingar och normer gällande AST på ett omedvetet plan kan ha inflytande på den egna inställningen till skoltransportens genomförande. Hälsopromotiva insatser som ökar andelen barn som ägnar sig åt AST kan vara en del i skapandet av normer som resulterar i att andelen transporter med bil minskar. Vilket utöver att den fysiska aktiviteten ökar också skulle gynna miljön och skapa tryggare skolvägar. / There is evidence to confirm the benefits of children engaging in active school transportation (AST). Despite this, the proportion of children engaged in AST has radically decreased in recent decades. Guardians are the ones who make decisions regarding their children, which could play an important role when it comes to AST, as their attitudes towards AST can affect whether the child engages in AST or not. The aim of this study was to investigate the attitudes towards active school transportation among guardians of children in grades 1-6, living in an arctic climate. The study was based on an existing project that aimed to promote AST in a municipality in northern Sweden and was performed with a qualitative method and descriptive design to answer the purpose. The data collection consisted of individual interviews together with six participants. The interviews were conducted from a prepared interview guide and the questions were based on the theory of planned behavior. A manifest analysis of the collected data was done through five steps, which resulted in a main category: Movement - a common goal, and three subcategories; A sustainable life (1), Different forms of safety (2), Internal and external influences (3). The results indicate that guardians believe that a sustainable everyday life, health and environment are important and that various forms of safety are highly valued and can be affected by several different factors. The results indicatethat the guardian's own experiences affect their attitude towards AST, and that the perceptions of the environment's values and norms regarding AST on an unconscious level can have an influence on the guardian's own attitude to the implementation of school transport. Health-promoting initiatives that increase the proportion of children who engage in AST can be a part of the establishing of norms that result in a reduction of the proportion of transport by car. Which in addition to increasing physical activity would also benefit the environment and create safer school roads.

Introduction: Accessible abortion services is a fundamental human right and in March 2022, the World Health Organization (WHO) updated their recommendations for best abortion services practice covering the components Abortion regulation, Services across the continuum of care, Pre abortion care, Abortion care, Post abortion care and Service-delivery options and Self-management approaches. England, Scotland and Wales, the Republic of Ireland, and Northern Ireland have different abortion laws, both currently and historically, but they have strong historical ties to each other, offering a good comparison on how regional difference can impact abortion services. Aim: The aim of this literature review is to investigate the three regions’ abortion service provision using the WHO guidelines as a framework. Methods: A literature review in which 20 articles describing abortion services in the three regions were thematically analyzed using a deductive approach. Results: Access to abortion in all regions is currently safe. However, non-legal barriers, such as lack of trained medical practitioners and conscientious objection, hinder accessibility of care, especially in the Irish regions. Moreover, the accessibility of abortions decreases with higher gestational ages in all regions and women describe a narrative of shame maintained by media and medical staff. The telemedical models introduced during the COVID-19 pandemic has been evaluated as safe, effective and accepted among care recipients Conclusion: Other factors than legal barriers impact the provision of abortion services. These barriers need to be considered when developing abortion service systems. The WHO guidelines serve as a useful tool to evaluate and improve abortion services. / Introduktion: Säker och tillgänglig abortvård klassas som en grundläggande mänsklig rättighet och en viktig tillgång för att främja jämställdhet mellan könen. I mars 2022 publicerade Världshälsoorganisationen en uppdaterad version av sina rekommendationer för högkvalitativ abortvård bestående av komponenterna abortlagstiftning, vård före abort, abortvård, eftervård och tjänsteleveransalternativ och självförvaltningsmetoder. England, Skottland och Wales; Republiken Irland och Nordirland utgör tre olika regioner som verkar under separata abortlagar såväl historiskt som nu. Syfte: Att beskriva de tre regionernas leverans av abortvård med världshälsoorganisationens riktlinjer som utgångspunkt. Metod: En litteraturstudie i vilken 20 artiklar om abortvård i de olika regionerna har analyserats genom en tematisk analys med deduktiv ansats. Resultat: Abortvård bedöms säker i samtliga av de tre regionerna. Icke-rättsliga faktorer, såsom bristande kunskap bland vårdpersonal och samvetsvägran, skapar emellertid hinder för effektiv tillgänglighet av vård, särskilt i Irland och Nordirland. Vidare minskar tillgången till abortvård med stigande gestationsålder och kvinnor från alla regioner vittnar om att abort framställs som något skamligt både i media och inom vården. Telemedicinsk abortvård, som varit tillgängligt under COVID-19 pandemin, har bedömts som säker, effektiv och accepterad bland vårdtagare. Slutsats: Fler faktorer än rättsliga påverkar ett lands tillgång till abortvård och dessa måste tas till hänsyn vid utvecklandet av abortvård. Världshälsoorganisationens riktlinjer utgör ett användbart verktyg för att utvärdera och föreslå förbättringsmöjligheter inom abortvård.

Elevhälsan är enligt skollagen en del av grundskolan och ska stödja elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen. Elevhälsoarbete ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande på en universell nivå som når alla barn och unga. Det finns däremot skillnader mellan skolor i det praktiska arbetet vilket inte är i samklang med de folkhälsopolitiska målen för en god och jämlik hälsa. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är skolan en viktig arena som kan ses som en viktig hälsoresurs nu och för kommande generationer. En god hälsa genererar lärande och lärande bidrar till en god hälsa. Ett välfungerande elevhälsoarbete kan därmed bidra till långsiktiga samhällsekonomiska vinster. I studien användes kvalitativ metod då syftet var att undersöka elevhälsopersonalens erfarenheter av förebyggande arbete. För studien valdes målstyrt urval med sju informanter som arbetar inom grundskolors elevhälsoteam. Genom en manifest analysprocess med citat baserat på semistrukturerade intervjuer redogör denna studie för elevhälsopersonalens subjektiva uppfattningar. Resultatet visar en ojämlikhet i hur skolor arbetar förebyggande utifrån resurser och intresse hos personal och ledning. Dock genomsyras ett strukturerat värdegrundsarbete samtliga skolor. En stor del av resultatet redogör för vikten av att alla tillsammans tar ansvar för elevhälsoarbete. Det kan uppnås genom tvärsektoriellt arbete och samverkan mellan flera professioner. En engagerad rektor och ledning skapar förutsättningar för ett lyckat elevhälsoarbete. Detta i kombination med behovet på skolan avgör hur stor del av elevhälsoarbetet som prioriteras till förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Elevhälsopersonalen lyfter även en önskan och ett intresse för fortsatt kompetensutveckling individuellt och för samtliga professioner på skolan. / According to law, student health is part of elementary school and must support students' opportunities to reach the knowledge goals. Student health work must primarily be health promotion and prevention on a universal level that reaches all children and young people. There are differences between schools in the practical work which contradicts with the public health policy goals for good and equal health. From a public health science perspective, the school is an important arena that can be seen as an important health resource now and for generations to come. Good health generates learning and learning generates good health. A well-functioning student health program can thus contribute to long-term socioeconomic benefits. A qualitative method was used as the purpose of the study was to investigate the student health staff's experiences of preventive work. For the study, a targeted sample was chosen with seven informants who work within elementary schools' student health teams. Through a manifest analysis process with quotes based on semi-structured interviews, this study reports on the subjective perceptions of the student health staff. The results show an inequality in how schools work preventively based on the resources and interest of staff and management at the school. However, all schools are permeated by a structured values-based work. A large part of the result explains the importance of everyone taking responsibility for student health work. It can be achieved through cross-sectoral work and cooperation between several professions. Having a committed principal and management creates the conditions for successful student health work. This in combination with the needs at the school must determine how much of the student health work is prioritized for prevention and health promotion actions. The student health staff also highlight the necessity and interest in developing more competence in prevention, both individually and for all professionals at the school.

This thesis studies how scientists and science were put to use in the passing of the 1962 Water Fluoridation Act. The law was created for a specific purpose: that of facilitating the continuation of the water fluoridation trials that had been under way in Norrköping until January 1962, when they were forced to cease, having been deemed illegal by the Supreme Administrative Court.  By studying the network of scientists who were either directly involved in or explicitly supportive of the Norrköping trials, and their actions as members of the two expert committees formed in the 1950’s by the Royal Board of Medicine, and which would come to greatly influence the legislative process, the thesis examines how personal and research interests transferred from Norrköping into the issue of nationwide fluoridation.  Using analytical tools gathered from Roger Pielke Jr. and Daniel Sarewitz, the thesis utilizes the concept of uncertainty to describe how scientists, in the political process, assumed different roles in order to further the cause of fluoridation on the one hand, but also to maintain an ideal image of the relationship between science and politics. Furthermore, the tension within the concept of scientization is examined, illuminating how the political end result - the law - is made possible by means of a balancing act between science’s claims to objective truth and the value-driven, often ethically charged discourse of politics.   Fianlly, the case of fluoridation is placed in the context of the welfare state and the public health project, where it emerges as a part of a broader political and societal renegotiation of the relationship between the individual and the state, which I argue was taking place in Sweden during ”the long fifties”. / Uppsatsen studerar hur forskare och vetenskap kom till användning i skapandet av 1962 års Lag om tillsättande av fluor till vattenledningsvatten. Lagen kom till med ett specifikt syfte, nämligen att möjliggöra för en fortsättning av de försök med fluoridering av dricksvatten som hade pågått i Norrköping fram till januari 1962, då de tvingats att upphöra efter att ha bedömts som olagliga av Regeringsrätten.  Genom att studera det nätverk av forskare som knöts till Norrköpingsförsöken, antingen som direkt involverade eller som förespråkare, och hur dessa agerade som medlemmar av de två expertkommittéer som tillsattes av Medicinalstyrelsen för att utreda frågan om fluoranvändning i kariesförebyggande syfte, vilka kom att utöva ett betydande inflytande på lagstiftningsprocessen, undersöker uppsatsen hur forsknings- och personliga intressen överfördes från Norrköping till frågan om rikstäckande vattenfluoridering.  Med hjälp av analytiska verktyg hämtade från Roger Pielke Jr. och Daniel Sarewitz, tar uppsatsen fasta på begreppet osäkerhet för att beskriva hur forskarna i den politiska processen antog olika roller, i syfte att dels främja fluorideringen som sådan, men också att upprätthålla rådande ideal om relationen mellan vetenskap och politik. Vidare undersöks spänningen i den process som Roger Pielke kallar scientization, och hur det politiska slutresultatet - lagen - blev verklighet till följd av en balansgång mellan vetenskapens anspråk på objektiv sanning och politikens värderingsdrivna och ofta etiskt färgade diskurs.  Slutligen placeras fallet med vattenfluorideringen i välfärdsstatens och folkhälsoprojektets kontext, där det framträder som en del av en bredare politisk och samhällelig omförhandling av relationen mellan individ och samhälle, som jag menar ägde rum i Sverige under ”det långa femtiotalet”.

Bakgrunden till denna studien är baserad på tidigare forskning som har hittat specifika riskfaktorer för att utveckla en förlossningsdepression. En förlossningsdepression klassas som den vanligaste komplikationen av en graviditet och förlossning och påverkar välbefinnandet hos både den drabbade och familjen. Syftet var att belysa nyblivna mammors upplevelser av välbefinnande i relation till föräldraskapet samt att ta reda på hur dessa mammor tycker att ett förebyggande arbete mot nedstämdhet och förlossningsdepression kan se ut. Metoden i studien är en kvalitativ metod i form av två enskilda semistrukturerade intervjuer och tre fokusgruppsintervjuer. Analysmetoden som använts i studien är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade tre huvudkategorier som var ”yttre riskfaktorer som påverkar mammans välbefinnande”, ”individuella riskfaktorer som påverkar mammans välbefinnande” och ”förebyggande arbete ur mammans perspektiv”. Dessa visade att förväntningar, bristande socialt stöd och bristande information var tre huvudresultat som bidrog till nedstämdhet hos de nyblivna mammorna i studien. Konklusionen visar att huvudresultaten spelar stor roll för nyblivna mammors välbefinnande och sjukvården har ett stort ansvar i arbetet kring de nyblivna mammornas välbefinnande. Ämnet behöver mer forskning för det fortsatta preventiva arbetet mot nedstämdhet och förlossningsdepressioner bland nyblivna mammor. / The background to this study is based on former research that has found specific risk factors to develop a postpartum depression. A postpartum depression is classified as the most common complication of a pregnancy and birth and affect the well-being of both the mother and her family. The purpose was to investigate the experience of well-being among mothers that recently give birth in relation to parenting and to find out how the mothers think a preventive work against postpartum depression should be. The used method is a qualitative method with two individual semi-structured interviews and three focus group interviews. The analytical method used in the study is a qualitative content analysis. The result three main categories named “external risk factors that affect the mothers’ well-being”, “individual risk factors that affect the mothers’ well-being” and “preventive work from the mothers’ perspective”. These main categories showed that expectations, lack of support and lack of information were the main results that could affect the mothers’ well-being. The conclusion shows that the main results play a major role for the well-being of mothers who recently gave birth and that the healthcare have a major responsibility in the preventive work of the well-being among them. To continue the preventive work against postpartum depression the subject needs further research.

This study aims to shed light on what a comparison between cybersecurity intelligence and public health surveillance systems can yield in practical improvements. The issue at hand is best described by the amount of threats both systems must detect. Intelligent malicious software, malware, designed by humans to spread and reap havoc in the abundance of unprotected networks worldwide and contagious diseases with millions of years of evolution behind their design to bypass human defences, infect and multiply. These two threats stand as mighty competitors to actors who try to monitor their presence to be able to give advice on further action to hinder their spread. The sheer amount of experience in public health of dealing with surveillance of contagious disease can contribute with important lessons to cyber intelligence when malware is becoming an even more alarming threat against everybody who uses the Internet. To compare them both this study uses high reliability theory to understand how Folkhälsomyndigheten, Sweden’s main authority in public health surveillance, and CERT-SE, Sweden’s national computer emergency response team, operate to make their surveillance as reliable as possible to detect emerging threats. Some key findings of the study points to the lack of regional or global binding policy’s to share information in the cyber security sector of which CERT-SE takes part in. The major roll of trust-based information sharing can be subject to shifts in relationships between states and excludes states with which no bilateral arrangements are made, but who may possess information of urgent necessity. The lack of arrangements in the cybersecurity sector, correspondent to the International health regulations by World Health Organization in public health, stands as a major difference between the two sectors access to information. However, this study may not stretch as far as to prove that the greater access to information would have proved to be of ease in a specific cyberincident. Case studies of this kind or further research of how agreements can be made in an anarchistic domain like the Internet are to be continued from this study.