For centuries, it has been known that nature has a positive impact on human health and well-being. Environmental goal number nine, Outdoor life for good public health, is one of the environmental goals that the Swedish government has decided on until 2020. The goal is to make the natural and cultural landscape more accessible to citizens and increase good public health. Mental illness is relatively common today at all ages, every individual can be affected. Feeling safe and having adapted accessibility in nature is a major significant factor in how the stay is experienced and how it affects the body's mental state. The right to public access we have in Sweden gives us the opportunity to, with respect, stay out in nature. The study's purpose is to develop the possibility of nature experiences in protected areas of Skåne County. Physical activity on prescription (FaR) uses nature walks in nature reserves as a method. The method of the study to get the result was using a checklist out in the feld. The study results show that there is significant development potential for FaR in protected areas of Skåne County.

Background: The decline of adolescents’ mental well-being, coinciding with an increase of social media as a primary platform for adolescents’ social life, have been suggested to be associated. The current study aimed to investigate the association between social media frequency, problematic social media use (PSMU), and adolescents’ life satisfaction, the potential moderating effect of physical activity on these associations, and in-group differences in the associations by gender and grade. Method: The sample consisted of cross-sectional, self-reported, data from the Swedish cohort of the 2017/18 Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study (n=3,446). Ordinal logistic regression was used to estimate the odds ratios for the association between the outcome variable, low life satisfaction, and the exposure variables: Social media frequency, measured in time spent on communication through social media, and PSMU, measured as the number of symptoms from the Social Media Disorder scale, while adjusting for covariates. Gender and grade stratified analysis was conducted, as well as interaction analysis of physical activity. Results: After adjustment for covariates, no association was found between high social media frequency use and life satisfaction, but a small association with was found among adolescents with lower social media frequency. There was a significant and graded association between PSMU and lower life satisfaction. Stratified analysis showed gender and age differences in the associations, with higher odds of lower life satisfaction for girls and 13- and 15-year-olds. No moderating effect of physical activity was found for any of the associations. Conclusion: Social media use can be considered a proximal social determinant of adolescent health through its demonstrated association with life satisfaction. PSMU, as well as girls and older adolescents, has a stronger connection to lower life satisfaction than frequency of use and should be considered in policy work for prevention and improvement of adolescent health.

Bronsåldern är en period med många praktfulla fynd, långhus, storhögar och kremationsgravar. Nu under senare år har flera hällkistor med skelettgravar 14C daterats till bronsåldern, vilket öppnar upp för ny forskning inom tidsperioden när det gäller bland annat hälsoaspekter. Med hjälp av en kvalitativ humanosteologisk studie av två gravanläggningar i Nyplings 1:8, Lokrume socken på Gotland syftar uppsatsen till att påbörja forskningen inom bronsålderns folkhälsa samt motivera till fortsatta framtida forskning inom området. Totalt analyserades 2 598 benfragment med en totalvikt på 6 586 gram. Ett flertal osteologiska metoder användes för ålders- och könsbedömningar samt kvantifiering. Gravarna innehöll tolv individer där två beräknas vara barn och resterande i vuxen ålder. Endast tre individer har kunnat könsbedömmas varav en är av manligt kön och två av kvinnligt kön. Individerna har inte kunnat kroppslängds beräknas i brist på mätbara ben. Analysen av individerna i gravanläggningarna visade att flertalet skeletala förändringar drabbade individerna däribland ledförändringar, fraktur, skärskada och aktivitetsspår. En del av skeletten har uppvisat överlevnad av trauma, vilket är en indikation på en god grundhälsa. Men då majoriteten av individerna inte påvisar skeletala sjukdomar och dött vid en ung ålder har de enligt den osteologiska paradoxen överlag en dålig grundhälsa. De förändringar som har påträffats visar att individerna utsatts för en del smärta, obehag, stelhet och belastning under deras liv. Men trots allt har individerna levt ett relativt långt liv med bättre hälsa än andra individer både från Gotland och Skåne under Bronsåldern. / The Bronze Age is a period with many magnificent finds, naves, large mounds and cremation graves. Now in recent years, several stone cists with skeletal graves have been 14C dated to the Bronze Age, which opens up new research within the time period regarding, among other things, health aspects. With the help of a qualitative human osteological study of two burial sites in Nyplings 1:8, Lokrume parish on Gotland, the essay aims to begin research in Bronze Age public health and to motivate future research in the area. A total of 2 598 bone fragments with a total weight of 6 586 grams were analyzed. A number of osteological methods were used for age and gender assessments and quantification. The graves contained twelve individuals, two of whom are estimated to be children and the rest adults. Only three individuals have been able to be gender assessed, of which one is male and two are female. The individuals’ length was not possible to calculate due to lack of bones measurable bones. The analysis of the individuals in the burials showed that multiple skeletal changes affected the individuals such as joint changes, fracture, cut damage and traces of activity. Some of the skeletons have shown survival of trauma, which is an indication of good basic health. But since the majority of individuals do not show any skeletal diseases and died at a young age, according to the osteological paradox, they generally had poor basic health. The skeletal changes that have been found show that the individuals were exposed to some pain, discomfort, stiffness, and strain during their lives. But despite everything, the individuals lived a relatively long life with better health than other individuals both from Gotland and Skåne during the Bronze Age.

Folkbibliotek skiljer sig från andra arenor som skolor och arbetsplatser eftersom de har en mer vidsträckt geografisk och demografisk räckvidd. Att folkbiblioteken riktar sig till många olika målgrupper innebär en potential att nå ut med folkhälsoinsatser. Denna studie har haft för avsikt att utifrån bibliotekspersonalens perspektiv, erfarenheter och uppfattningar undersöka om Stockholms stadsbibliotek är en möjlig arena för folkhälsoarbete. Studien har en kvalitativ design och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna var elva biblioteksanställda personer. Insamlad data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Intervjumaterialet kategoriserats efter de nationella folkhälsomålen och folkhälsopolitiska målområdena. Resultatet visar att Stockholms stadsbibliotek arbetar med de nationella folkhälsomålen genom att utföra sina egna uppdrag. Uppfattningarna om vilka målområden som var mest/minst relevanta för biblioteket att arbeta med samt i vilken utsträckning biblioteket bör ägna sig åt folkhälsoarbete skilde sig något mellan informanterna. Möjligheter som informanterna uppmärksammade med att använda biblioteket som arena för folkhälsoarbete var bibliotekets lokaler, bokbestånd och personalen. Hinder däremot var främst ekonomiska resurser. Om biblioteket ska ta på sig att arbeta med folkhälsa behövs ökade resurser och adekvat kunskap hos bibliotekspersonalen. En fördel med biblioteket som arena är att den riktar sig till en bred målgrupp och dessutom fångar upp socioekonomiskt svagare grupper och socialt utsatta människor. För att lyckas med implementeringen av folkhälsoinsatser på Stockholms stadsbiblioteket krävs utöver resurser och kunskap, sannolikt även ett ökat fokus på målinriktning, utvärdering och samordning inom organisationen. / Public libraries differ from other arenas like schools and workplaces since they have a more widespread geographical and demographical reach. This speaks for the potential of public libraries to reach a variety of target groups with public health interventions. This study has aimed to investigate whether the Stockholm Public Library is a possible arena for public health promotion, through the perspective of library staff. The study design was qualitative and data was gathered through semi-structured interviews. The participants consisted of eleven library staff members. The collected data was analysed through a qualitative content analysis. The material from the interviews was categorised after the Swedish national public health goals and the public health target areas. The results show that the Stockholm Public Library is working with the national goals for public health, through fulfilling their own mission. Ideas regarding which of the public health target areas were most/least important for the library to work with, as well as to what extent, differed between participants. Possibilities with using the library as an arena for public health promotion, put forward by the library staff, were the premises and books of the library, as well as the staff and their knowledge. The main obstacle mentioned was a lack of financial resources. If the library is to take on public health promotion, increased resources and adequate knowledge would be necessary. A benefit of the library as an arena would be that it reaches a wide target audience, including socio economically weaker groups and socially vulnerable people. In order to succeed with the implementation of public health initiatives within the Stockholm Public Library, this study suggests an increased focus on specific target goals, evaluation and coordination within the organisation as well as increased financial resources and knowledge.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur Skånes 33 kommuner har implementerat de nationella målområdena för folkhälsa. Studien har genomförts som en enkätundersökning samt intervjuer med folkhälsosamordnare i ett urval av dessa kommuner.Resultaten i studien visar att prioriteringen av målområdena primärt ligger på strukturella faktorer. Dock är målområde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det målområde som är högst prioriterat i Skåne.Kartläggningen visar att 18 av Skånes kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Resultatet visar att 17 av Skånes kommuner har en verksamhetsplan/folkhälsoplan, varav 14 av dessa kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Större delen av dessa har även implementerat de nationella målområdena för folkhälsa i kommunens folkhälsoplan. Enligt propositionen Mål för folkhälsan 2002/03:35 är det av största vikt att ställa upp folkhälsoplaner för att få ett sektorsövergripande och långsiktigt fungerande folkhälsoarbete.Studiens resultat visar även att endast ett fåtal kommuner har utarbetat välfärdsbokslut, men samtidigt finns det en stark vilja att påbörja arbetet med att ta fram lokala välfärdsbokslut. / The purpose of this study has been to map how Skanes 33 municipalities have implemented the 11 national public health objective aims. The study has been performed as a questionnaire together with interviews with public health coordinators chosen from these municipalities.The results from this study show that the main priorities lay within structural factors. Yet it also shows that the 11th objective aim (Reduced use of tobacco and alcohol, a society free from illicit drugs and doping and a reduction in the harmful effects of excessive gambling) bears the highest priority in Skane.The mapping shows that 18 of Skanes municipalities have public health coordinators. The result shows that 17 of Skanes municipalities have a public health plan and 14 of them also have public health coordinators. The majority of these municipalities have also implemented the 11 national public health objectives within their public health plan. According to the proposition (Mål för folkhälsan 2002/03:35) Aims for public health it is important to prepare a public health plan in order to achieve a comprehensive long-term well functioning of public health activity.The results from the study also show that only a few municipalities have prepared a welfare annual account, but that there is a strong urge to initiate their introduction on a more widespread scale.

Bakgrund: Det diskuteras ofta om vinsterna med fysisk aktivitet, men alltför sällan om de risker det kan medföra då det går till överdrift. Det skapar en komplex situation då träning och att vara “hälsosam” i huvudsak framstår som något positivt. Dagens unga kvinnor tränar allt mer, och är den riskgrupp med högst sannolikhet att hamna i ett riskbeteende i form av ätstörningar, psykisk ohälsa och träningsberoende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan identifieras för dessa unga kvinnor som tränar mer än rekommenderat. Metod: Föreliggande studie är av kvalitativ karaktär då vi vill undersöka varför unga kvinnor tänker, gör och agerar på ett visst sätt. Studien har sin utgångspunkt i en hermeneutisk ansats då det är en forskningsmetod där tolkningen är central. Metoden används för att genom förståelse tolka samhällsyttringar och andra produkter av mänskligt medvetande. Empirin bygger på fem semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor i åldern 19-25 år. Resultat: Studien visar att de intervjuade unga kvinnorna visar tecken på träningsberoende. De visar även tecken på kroppsfixering och en problematisk relation till kost. Således behöver unga kvinnor stödjas och medvetandegöras om de risker som överträning medför och det krävs empowerment för att dessa kvinnor ska få egenmakt över sina liv. De fynd vi gjort visar att det finns betydligt mer att undersöka inom området och då främst de bakomliggande faktorerna för överdriven träning. / Background: The benefits of physical activity is often discussed, but too rarely the consequences when it becomes excessive. It creates a complex situation when exercise and being "healthy" is essentially seen as something positive. Young women today are exercising increasingly, and they have the highest probability of ending up in a risky behavior such as eating disorders, mental illness and exercise dependency. Aim: The aim of this study is to examine the underlying factors that can be identified for these young women who exercise more than recommended. Method: This study is qualitative in nature since we want to study why young women think, do and act in a certain way. The study was based on a hermeneutic approach as it is a research method in which interpretation is central. The method is used so we by understanding are able to interpret social expressions and other products of human consciousness. The empirical data is based on five semi-structured interviews with young women aged 19-25 years. Results: The study displays that the interviewed young women shows signs of exercise dependency. They also show signs of body fixation and a problematic relationship to diet. Thus, the young women need to be supported and made aware of the risks of overtraining causes and requires empowerment to gain power over their own lives. The findings show that there is much more to explore in the area, mainly the underlying factors for excessive exercise.

Introduktion: Arbetsrelaterad stress är ett ökande folkhälsoproblem i Sverige och kan leda till allvarliga sjukdomar som hjärtinfarkt och depression. Detaljhandeln är särskilt utsatt på grund av förändringar i butiksmarkanden, vilket bland annat leder till ökat ensamarbete. Skratt kan vara en kostnadseffektiv hälsopromotion som minskar stressnivåerna i kroppen. Syfte: Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan att skratta och minskad arbetsrelaterad stress bland anställda inom detaljhandeln. Samt att undersöka skillnaden mellan benägenhet att skratta i förhållande till upplevd arbetsrelaterad stress utifrån kön, befattningsgrad, ålder och anställningstid. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes på anställda inom detaljhandeln (n =76). Enkätundersökningen utformades för att mäta självrapporterat skattad nivå av arbetsrelaterad stress och benägenheten att skratta på jobbet. Data analyserades i SPSS med hjälp av Chi-två-test för att undersöka sambandet mellan skattad stress och skrattbenägenhet. Samt T-test och ANOVA-test för att undersöka skillnaden mellan grupper. Resultat: Resultatet av Chi-två-testet visade att det finns ett signifikant samband mellan hur ofta individer skrattar på jobbet och upplevd arbetsrelaterad stress hos anställda inom detaljhandeln. Vidare analyserades skillnader i benägenhet att skratta baserat på kön, befattning och ålder, varav inga signifikanta skillnader observerades. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen är att skratt på arbetsplatsen kan ha positiv inverkan på upplevdarbetsrelaterad stress hos anställda inom detaljhandeln. Implementering av skrattyoga som hälsofrämjande promotion kan minska långtidssjukskrivningar som beror på stressrelaterade sjukdomar och därmed förbättra folkhälsan i Sverige. / Introduction: Work-related stress is an increasing public health problem in Sweden that can lead to stress-related diseases such as heart attack and depression. The retail sector is particularly vulnerable due to changes in the retail market, which includes increased solitary work. It appears that laughter can be a cost-effective health promotion strategy that reduces stress levels in the body. Aim: The study aims to investigate whether there is a correlation between laughter and decreased work-related stress among retail employees. The study also aims to examine the difference between the propensity to laugh in relation to perceived work-related stress based on gender, position level, age and length of employment. Method: A cross-sectional study was conducted on retail employees (n=76). The survey was designed to measure self-reported levels of work-related stress and propensity to laughing at work. Data was analyzed in SPSS by using a Chi-square test to examine the correlation between perceived stress and laughter propensity, as well as a T-test and a ANOVA- test to examine the differences between groups. Results: The result of the Chi-square test showed that there is a significant correlation between how often individuals laugh at work and perceived work-related stress among retail employees. Furthermore, difference in laughter propensity based on gender, position and age were analyzed, of which no significant difference was observed. Conclusion: The conclusion of the study is that laughter in the workplace can have a positive impact on perceived work-related stress among retail employees. Implementing laughter yoga as a health-promoting intervention can reduce long-term sick leave due to stress-related diseases and thus improve public health in Sweden.

Introduktion: Ungdomskriminalitet är ett folkhälsoproblem med negativ konsekvens för både ungdomarna själva och samhället i stort. Det påverkar hälsa och välbefinnande hos de inblandade, bidrar till ojämlikhet och belastar samhällets resurser. Förebyggande åtgärder, interventioner och främjande av skyddsfaktorer är avgörande för att minska förekomst av ungdomskriminalitet och därmed förbättra folkhälsan. Syfte: Syftet med denna strukturerade litteraturstudie var att identifiera ett antal skyddsfaktorer vilka förekommer inom strukturerade fritidsaktiviteter och undersöka deras potential att förebygga ungdomskriminalitet. Metod: En tematisk analys utfördes på 20 vetenskapliga originalartiklar som erhölls från databaserna PubMed och EBSCO host i en strukturerad litteraturstudie. Resultat: Studien identifierade ett antal skyddsfaktorer inkluderade i strukturerade fritidsaktiviteter vilka bidrar till att förebygga normbrytande beteenden som kan leda till ungdomskriminalitet. Dessa skyddsfaktorer inkluderar personlig utveckling, socialt stöd, meningsfullhet och självkänsla, struktur och ledarskap inom fritidsaktiviteter samt individanpassad aktivitet. Slutsats: Studien visar att strukturerade fritidsaktiviteter inkluderar flera skyddsfaktorer som har potential att förebygga ungdomskriminalitet. / Introduction: Juvenile delinquency constitutes a public health concern with detrimental implications for both the young individuals and society collectively. It impacts the well-being and health of those involved, contributes to inequality, and strains societal resources. Preventive measures, interventions, and the promotion of protective factors are crucial to mitigate the occurrence of youth delinquency, thus enhancing public health. Aim: The aim of this structured literature review was to identify a range of protective factors within structured leisure activities and explore their potential in preventing youth delinquency. Method: A thematic analysis was conducted on 20 scholarly original articles retrieved from the databases PubMed and EBSCO host in a structured literature study. Results: The study identified several protective factors inherent to structured leisure activities that contribute to preventing deviant behaviours that may lead to juvenile delinquency. These protective factors encompass personal development, social support, meaningfulness and self-esteem, structure and leadership within leisure activities, and individual adaptation. Conclusion: The study highlights that within structured leisure activities, there are several protective factors that show potential in mitigating juvenile delinquency.

Bakgrund: Livsstilsrelaterade folksjukdomar gör att miljoner människor världen över årligen dör i förtid. En äldre befolkning i kombination med ohälsosamma levnadsvanor bidrar till ökad risk att dö i folksjukdomar, såväl globalt som i Sverige. Fysisk aktivitet har visat sig både behandla och förebygga många av dessa livsstilsrelaterade folksjukdomar. I Sverige kan all legitimerad vårdpersonal ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR). Detta tycks dock vara en underanvänd åtgärd i svensk hälso- och sjukvård, trots att effekterna ger stora folkhälsovinster. Inom svensk primärvård arbetar distriktssköterskor som har kunskap om hur fysisk aktivitet kan behandla och förebygga sjukdomar. Eftersom distriktssköterskor inom primärvården har en betydande roll i att främja hälsa och goda levnadsvanor är det av stort intresse att djupare beskriva deras erfarenheter av att använda FaR.  Motiv: Fysisk aktivitet på recept är ett viktigt men underanvänt verktyg i den förebyggande och hälsofrämjande vården. Den föreliggande studien kan bidra till kunskap om distriktssköterskors förskrivning av FaR och därmed fungera som underlag för förändrings- och utvecklingsarbete i primärvården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att förskriva fysisk aktivitet på recept inom primärvården. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor genomfördes. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Erfarenheterna av att förskriva fysisk aktivitet inom primärvården varierade. Det fanns faktorer som påverkade förskrivningen i både positiv och negativ riktning. Analysen utmynnade i fyra kategorier: “Finns omständigheter som styr och påverkar”, “Kompetens och arbetsmiljö har betydelse”, “Förhållningssättet har betydelse” och “Finns variationer i rutiner kring FaR”.  Konklusion: Det fanns variationer i arbetssätt gällande FaR. Det som kunde påverka förskrivningen låg både inom och utanför distriktssköterskors kontroll. För en lyckad förskrivning var ett personcentrerat förhållningssätt betydelsefullt. Resultatet kan användas för att främja distriktssköterskors förutsättningar till ökad förskrivning av FaR. Detta kan i sin tur leda till ökad funktion och livskvalité hos enskilda individer och skulle kunna bidra till ökad folkhälsa. / Background: Lifestyle related public health diseases makes millions of people all over the world die in advance. An increasingly elderly population combined with unhealthy living habits contributes to a higher risk of dying in public health diseases, global as well as in Sweden. Physical activity has shown to both treat and prevent many of these lifestyle related public health diseases. In Sweden all legitimated health care personnel can prescribe physical activity on prescription (PAP). For some reason PAP seems to be underutilized in Swedish healthcare, even though the effects generate great public health benefits. In Swedish primary healthcare district nurses have the knowledge about how physical activity can treat and prevent diseases. Since district nurses within the primary healthcare have a significant role in promoting health and healthy living habits, it is of great interest to describe their experiences of using PAP more deeply.  Motive: PAP is an important but underutilized tool in the preventive and health promoting care.  The present study can contribute to knowledge about district nurses’ prescribing of PAP and thereby serve as a basis for change and development work in primary health care. Aim: The aim of this study is to describe district nurses’ experiences of prescribing physical activity on prescription within primary healthcare. Methods: Individual semi-structured interviews with eight district nurses were conducted. The interviews were recorded, transcribed and analyzed by qualitative content analysis. Result: The experiences of prescribing PAP in primary healthcare varied. There were factors that affected the prescription in both positive and negative directions. The analysis resulted in four categories: “There are circumstances that control and influence”, “Competence and work environment have importance”, “The approach has importance” and “There are variations in routines regarding PAP”. Conclusion: There were variations in working methods regarding PAP. Things that could affect the prescription were both within and without the control of the district nurses. A person-centred approach was important for a successful prescription. The result can be used to promote district nurses’ opportunities for increased prescribing of PAP. This in turn can lead to increased function and quality of life in individuals and could contribute to increased public health.

Introduktion: Migrän är en neurologisk sjukdom som påverkar cirka 15 % av befolkningen, orsakar omfattande påföljder, försämrar livskvalitet och arbetskapacitet samt driver upp vårdkostnader. Remiss till specialist kan hjälpa till att lindra symtom, men det finns fortfarande brister inom sjukvården gällande tillgången till adekvat vård och behandlingsalternativ. Syfte: Att undersöka upplevelser av vård och behandling bland vuxna som har migrän. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats, data samlades in via en webbenkätundersökning på Facebook. Resultat: Utav 81 respondenter bekräftade 70,4% att migränen påverkade deras dagliga liv i stor utsträckning. Vidare svarande 5% att de upplevde att vårdpersonalen arbetade med en individuellt anpassad behandlingsplan. Resultatet visade att över hälften av respondenterna inte upplevde att de hade fått information om faktorer som potentiellt kan framkalla migrän. Cirka en tredjedel uttryckte att vårdpersonalen inte förstod deras beskrivna symptom. Respondenter som blivit remitterade till en neurolog uppgav oftare att deras behandling ökat deras livskvalitet. Slutsats: Resultatet belyser migränens inverkan på respondenternas vardag och påvisar behovet av en mer patientcentrerad vård samt brister inom vårdens kompetens att informera, behandla och erbjuda stöd. Det understryker vikten av utökad utbildning för både patienter och vårdpersonal gällande migränhantering. En central upptäckt är att tillgången till neurologisk expertis är betydelsefull för patienternas vårdupplevelse och livskvalitet, då de som erhållit sådan hjälp rapporterat om effektivare lindring. Studien bidrar till en fördjupad förståelse kring hur individer med migrän upplever sin vård och behandling och kan tjäna som bas för vidare forskning och utveckling inom hälso- och sjukvårdssektorn. / Introduction: Migraine, a neurological condition, affects around 15% of the population, leading to substantial repercussions, diminished quality of life, decreased work capacity and increased healthcare costs. Specialist referrals can ease symptoms, yet healthcare still lacks in providing sufficient care and options. Objective: To explore the care and treatment experiences of adults with migraines. Method: A cross-sectional, quantitative study collected data via a web survey on Facebook. Results: Among 81 study respondents, 70,4% confirmed that migraines affected their daily lives extensively. Additionally, 5% felt that medical staff did not offer individualized treatment plans. Over half had not received information on potential migraine triggers, and about one-third felt their symptoms were misunderstood by healthcare providers. Those referred to neurologists often noted improved quality of life through their treatment. Conclusion: The findings illustrate the significant daily impact of migraines and the necessity for patient-focused care and deficiencies in healthcare's ability to inform, treat, and support. The importance of enhanced education on migraine management for both patients and professionals is emphasized. Access to neurological expertise appears crucial for patient care experiences and quality of life, with those receiving specialist care reporting better symptom relief. This study deepens the understanding of migraine sufferers' care experiences, potentially guiding future health sector research and development.