Spelberoende och spelmissbruk av olika slag är som många kanske misstänker inga nya samhälleliga företeelser, men jag vågar dock påstå att fenomenen aldrig tidigare har varit så vanligt förekommande som de är i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och då främst med tanke på att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former än tidigare. Idag utgör den, förut så strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bättre tillgänglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas några gränser för hur långt detta kan tänkas gå. I dagens Sverige finns det två stycken statliga myndigheter som är ansvariga för spelfrågor av olika slag. Den ena är folkhälsoinstitutet, som ansvarar för folkhälsan och som i det här fallet jobbar för att motverka det överdrivna spelandet. Lotteriinspektionen är den andra myndigheten, och den har i uppgift att kontrollera att spelverksamheten i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys granska de rapporter som folkhälsoinstitutet och lotteriinspektionen har lanserat. Jag har då valt att undersöka den människosyn som kommer till uttryck i de bägge institutionernas publicerade rapporter. Slutligen och vad som kan vara värt att nämna här, är att ett konsumtionsperspektiv löper som en röd tråd genom hela arbetet.

Oxelösund är en liten kommun på den Södermanländska kusten. Denna kommun har trots sin storlek stora problem med ohälsa i form av bland annat hög andel missbrukare. Dock kan man se att hälsoproblemen i Oxelösund är mer omfattade och innefattar i princip alla områden av folkhälsan. Man kan se att riskfaktorerna delvis är fler än friskfaktorerna. Detta kan vara en del i samhällets habitus, man en ohälsosam livsstil i Oxelösund. / Oxelösund is a small municipality on the coast of Södermanland. This municipality has, despite its size, huge problems with the public health. The municipality has a high rate of addicts if you compare to other municipalitys in the area of Södermanland. However the study shows that the health problems in Oxelösund is more extensive and includes virtually all areas of public health. The study shows that the risk factors are more prevalant than the health factors. This may be a part of the society's habitus, habitants of Oxelösund have a more unhealthy lifestyle.

The purpose of this study has been to examine what attitudes young adults have on drugs by problematizing what influence education might have on potential drug use. Furthermore, the study wants to scrutinize how primary schools use Alcohol, Narcotics. Doping, Tobacco teaching (ANDT).   The method used for acquiring empirical data constituted of two focus groups with a total of ten young adults and a survey with twelve primary school principals. The conversations from the focus groups were recorded, transcribed and analyzed thematically which resulted in four different themes.   The results demonstrate that the respondents have shaped their attitudes on drugs through their parents during their upbringing. Furthermore, the results display how attitudes on drugs might be influenced by peer pressure. However, teaching in school did not show any correlation to the respondents’ attitudes.   The conclusion of the study is that knowledge about drugs in general might result in a better understanding about the consequences, for instance how drug use damages the body and might create an addiction. The study shows that the attitudes among young adults are shaped under influence of several factors and arenas, but that further research on the topic is still needed for the public health.

Syftet med studien var att undersöka individers upplevelser av välmående och rutiner i vardagslivet efter att ha deltagit i en hälsofrämjande intervention som ett hjälpmedel för att komma ut i arbetslivet eller börja studera. En kvalitativ metod användes i denna empiriska studie. Semi-strukturerade intervjuer användes för att samla in data. Urvalet i studien var fyra män och två kvinnor i åldern 18–54 år. Intervjuerna spelades in med ljudupptagning och all data transkriberades ordagrant och analyserades med en tematisk analys. Resultatet handlade om vilka erfarenheter informanterna fick av att ha deltagit i en hälsofrämjande intervention som ett hjälpmedel för återgång till arbete, praktik eller studier. Samtliga informanter upplevde ett ökat välmående efter att ha deltagit i den hälsofrämjande interventionen. Flera av dem har fått förbättrade hälsobeteenden och olika verktyg för rutiner, problemhantering samt förbättrade vanor i det vardagliga livet. Informanterna har fått en förändrad syn på framtiden, en känsla av ökade framtidsmöjligheter och mer delaktighet i sin livssituation. Resultatet visade samtidigt att det fanns brister i den hälsofrämjande interventionen utifrån informanternas perspektiv. Slutsatsen för studien var att informanternas upplevelser av den hälsofrämjande interventionen var positiv när det gäller ett förbättrat välmående och skapande av nya goda rutiner samt ny kunskapsinhämtning. Det fanns erfarenheter av brister kring interventionen och det framtida livet när interventionen var avslutad och deltagarna skulle försöka upprätthålla de nya vanorna och rutiner de skapat. Trots det så har intervention minskat informanternas ohälsa vilket är betydande för både samhället och folkhälsan. Det gör att den hälsofrämjande interventionen och liknande interventioner är värd att satsa på för att minska på den ohälsa som finns i samhället. / The purpose of this study was to examine how individual’s experiences of well-being and routines in their daily life after participating in a health promotion intervention as a resource for return to work or studies. A qualitative method was used in this empirical study. Semi-structured interviews were used to gather data. The samples in this study was four men and two women aged 18-54 years. The interviews were documented with sound-recording and all data was transcribed verbatim and analyzed by a thematic analysis. The main result was about the experiences the individuals received from having participated in a health promotion intervention as a resource of returning to work or study. All individuals experienced increased well-being after participating in the health promotion intervention. Several of them have improved health issues, used various tools for routines and how they deal with problems and improved habits in their everyday life. The individuals have had a changed vision of the future, a sense of increased future opportunities and more involvement in their life situation. The results also showed that there were shortcomings in the health promotion intervention based on the perspective of the individuals. The conclusion that can be drawn is that the health promotion intervention was perceived as positive in terms of improved well-being, creating new effective routines and better knowledge acquisition. There were experiences of shortcomings within the intervention. Once the intervention was completed and the individuals were to maintain new habits and routines, there seemed to be some setbacks. Despite this, the intervention has reduced the ill-health of the individuals, which is significant for both society and public health. This means that the health promotion interventions and similar interventions are worth investing in to reduce the ill-health that is present in society.

Abstract Björklund, M. (2017). Is the use of Instagram a new self-harm behaviour? A cross-sectional study of Instagram users’ reflections. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.   The aim of the study was to investigate the use of Instagram among Swedish internet users. A further aim was to investigate whether there was an association between the increased use of Instagram and mental health. The method used was a cross-sectional study with questionnaires. Both quantitative and qualitative questions were included in the survey, which were presented as descriptive statistics as well as thematic analysis with quotes. The selection was a convenience selection and snowball selection, where the surveys were disseminated via the author Facebook. The result showed that the majority used Instagram several times a day and many of them were found to be in the risk group of mental illness. Many users found that the images exposed in Instagram contributed to comparisons between themselves and the photos resulting in body dissatisfaction. The conclusion was that the use of Instagram several times a day was associated with a decreased level of well-being. The majority of the Instagram users compared themselves with other people and more thought of their appearance, when they were exposed to the images in Instagram. / Idag använder ca 55 % av Sveriges befolkning i åldrarna 12–55 år tjänsten Instagram. De senaste åren har användandet ökat med 12 % varje år. Under år 2016 har den psykiska ohälsan i Sverige ökat kraftigt, särskilt i åldersgruppen 16–29 år. Denna grupp är också stora användare av Instagram. Tidigare studier visar att exponeringen av bilder bidrar till att de exponerade jämför sig med andra, vill förändra sig själva och funderar mer över sitt utseende. Dessa beteenden kan också bidra till diagnoser som depression och ätstörningar och bli en typ av ett självskadebeteende.   Syftet med studien var att undersöka hur användandet av Instagram ser ut bland svenska internetanvändare. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns en association mellan det ökade Instagram-användandet och den psykiska hälsan.   Metoden som används var en tvärsnittsstudie med enkäter, med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Detta presenterades som beskrivande statistik samt tematisk analys med citat. Urvalet var ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval, där enkäterna delades ut via författarens Facebook.   Resultatet visade att många använde Instagram flera gånger om dagen och många av dem visade sig vara i riskgruppen för att drabbas av psykisk ohälsa. Många upplevde att bilderna man exponeras för på Instagram bidrar till att man jämför sig själv vilket skapar ett missnöje med den egna kroppen. Det fanns ett samband mellan att använda Instagram flera gånger per dag och att uppleva missnöjdhet, osäkerhet, att inte räcka till, samt att man jämförde sig med andra och tänkte mer på sitt utseende. Slutsatsen blev att det som använder Instagram flera gånger per dag upplever ett minskat psykiskt välbefinnande och är i riskgruppen för att drabbas av psykisk ohälsa. Många användare av Instagram jämförde sig med andra och tänkte mer på sitt utseende när de exponerades för bilder på Instagram.

The purpose of this study was to investigate if the environment at home could affect the pupils breakfast intake; what they choose to eat, if the eat and why they eat breakfast. A quantitative method was used and the data was collected by a questionnaire. In total 64 pupils from ninth grade in public school participated in the study. The result showed that most of the pupils ate breakfast regularly and often ate alone at the kitchen table. Though some of them ate very little and a meager breakfast. Most of the pupils were positive to being served breakfast at school because they often were too tired to eat at home and can eat in the company of friends. The conclusion was that most pupils ate breakfast often and a few ate rarely. The kitchen table was the preferred place to eat breakfast and they often ate alone. Popular choices for breakfast were oatmeal, sandwiches or soured milk/yoghurt with cereals. / Matvanor har en stor betydelse för folkhälsan och vad barn erbjuds för mat under uppväxten har en extra stor betydelse. Frukost ger en bra start på dagen. Den ger en den ork och energi som behövs under morgonen före lunch. Energin efter frukosten behövs för att behålla fokus under skolarbetet och för att orka vara fysisk aktiv under skoltid samt fritid. Syftet med studien var att undersöka om miljön i hemmet påverkade niondeklassarnas frukostvanor och hur dessa vanor såg ut. För att besvara syftet så användes kvantitativ metod med tvärsnittsdesign och för insamling av dess data valdes enkäter. Urvalet bestod av elever i årskurs 9 från två skolor i en kommun. Totalt deltog 64 elever i studien. Resultatet visade att majoriteten av eleverna åt frukost ofta och en liten del av dem åt lite eller inget till frukost. De åt frukost vid köksbordet och det gjorde de utan sällskap. Många elever var positiva till att bli serverade frukost i skolan på grund av att få möjlighet att få äta frukost med sällskap. En annan fördel de nämnde med frukost i skolan var att de blev hungriga när de kom till skolan för att de fick vakna till ordentligt och bli piggare. Slutsatsen var att majoriteten av eleverna åt frukost varje dag eller hoppade över frukosten några gånger i veckan. Eleverna bestämde själva vad de ville äta till frukost och de åt oftast ensamma. Köksbordet var den plats i hemmet som var populärast att äta vid. De valde att äta havregrynsgröt, en smörgås med pålägg eller fil/yoghurt med flingor/müsli. Favoritdryckerna var O’boy och te.

Syftet med studien var att utforska elevernas upplevelser av skolmiljön och hur den påverkar deras upplevda välbefinnande. Som metod användes semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som mall. Urvalet innefattade sex elever i åldern 11-13 år från en och samma mellanstadieklass. Resultatet visade bland annat att flera av eleverna kände sig trygga på skolan och beskrev trygghet som att känna sig välkommen eller att få vara sig själv. Eleverna uttryckte att de fick det stöd de behövde från lärare, elever och föräldrar. Något skolan bör förbättra enligt eleverna var de små lyhörda lokalerna inomhus, den tråkiga skolgården samt att det ibland skulle behövas fler rastvakter utomhus. Slutsatsen av denna studie var att skolmiljön kan påverka elevernas välbefinnande samt att en liten skola kan ha både för- och nackdelar för skolmiljön. Fler kvalitativa studier kan ge en ökad förståelse för skolmiljöns påverkan på eleverna. / The purpose of this paper was to explore the students experiences of the school climate and how it affects their well-being. Semi-structured interviews with an interview guide were used as a method. The sample was of six students in the age of 11-13 from one middle school class. The results showed among other things that almost everyone felt safe at school and expressed different definitions of safety such as feeling welcome and feeling like they can be themselves. The students felt supported by the teachers, other students and also their parents. Some things the school should change according to the students were the classrooms which were too small and with inefficient soundproofing, the school yard which was boring, and the fact that the students sometimes wanted more adult supervision during school breaks. The conclusion is that the school climate can affect student’s well-being and that a small school can have both pros and cons regarding the school climate. More qualitative research may result in a better understanding of the way the school climate affects the students.

The purpose of this study was to investigate how nurses describe their meals at work, and how meals at work was described as a possibility to recover. The method had a qualitative approach with semi-structured interviews. Five nurses participate and were recruited through a snowball sampling. The interviews were recorded and then transcribed. To analyze the data a manifest content analysis was used. The result showed that the four categories content and meaning for meals at work, environment for the meal at work, time to eat and social relations at the dining table summarized the nurses' descriptions of meals at work. The meal at work was described as one way to recover, but many other things also helped recovering. The conclusion was that nurses in this study described that meals at work can improve through enough length of the break, lower noise level, less stress while eating, enough room for eating and preparing food as well as nutritional food shall be available. The result of the study shows that meals are described as a chance to recover but also that the nurses associate recovery with night sleep, socialize with the family, perform physical activity or just gather your thoughts. / Sjuksköterskor är en utsatt yrkesgrupp och efterfrågan på sjuksköterskor ökar. Arbetsgivare inom vård och omsorg bedömer en brist på sjuksköterskor. En avgörande faktor till bristen är att sjuksköterskor avslutar sjuksköterskeyrket för bristande arbetsvillkor och arbetsmiljön.  Syftet med studien var att undersöka på hur sjuksköterskor beskriver sina arbetsmåltider och arbetsmåltiden som en möjlighet till återhämtning. Metoden som användes till studien var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fem sjuksköterskorna som alla arbetade på samma hälsocentral och åt arbetsmåltider. Rekryteringen av sjuksköterskorna skedde via ett snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes på informanternas egna arbetskontor och spelades in och transkriberades sedan. För att analysera datamaterialet från intervjuerna användes en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att de fyra kategorierna arbetsmåltidens innehåll och mening, miljö för arbetsmåltiden, tiden för att äta och sociala relationer vid matbordet sammanfattade sjuksköterskornas beskrivningar av arbetsmåltider. Arbetsmåltiden beskrivs som en möjlighet till återhämtning men även att återhämtning är mycket mer än måltider som ger energi. Slutsatsen är att sjuksköterskor i denna studie ansåg att arbetsmåltiderna kan förbättras genom tillräckligt långa raster, lägre ljudnivå i måltidsmiljön, mindre stress under måltider, tillräckligt med utrymmen för att äta och tillreda mat samt genom ett utbud av näringsrik kost på arbetsplatsen. Studiens resultat visar att arbetsmåltiden beskrivs som en möjlighet till återhämtning men att sjuksköterskor associerar återhämtning även till nattsömn, umgås med familjen, utföra fysisk aktivitet eller bara att få samla upp sina tankar som de anser ger dem energi.

Inledning: I dagens moderna, välutvecklade och allt mer digitaliserade samhälle ges människor en ökad möjlighet till att leva sina liv betydligt mer stillasittande än tidigare. Allt mer forskning pekar idag på att långvarigt stillasittande som enskild riskfaktor är en bidragande orsak till utvecklingen av ohälsa samt vällevnadssjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt fetma. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur ett stillasittande beteende som enskild riskfaktor påverkar vuxna människors hälsa samt belysa vilka faktorer som bidrar till ett stillasittande beteende. Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt gjorts utifrån tio vetenskapliga originalartiklar. Sökningarna har gjorts via databaserna Pubmed, Cinahl och PsycARTICLES. Artiklarna granskades och analyserades sedan med hjälp av Whittemore och Knafl (2005) analysmetod. Resultat: Längre stunder av stillasittande hade en tydlig koppling mellan flera fysiologiska effekter i kroppen. När pauser togs genererade det i flera hälsofrämjande effekter så som ett ökat upptag av glukos i blodet, ökad kaloriförbrukning samt minskat BMI. Hos de personer som var mindre stillasittande sågs även en minskad risk av att dö i t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorer så som en dålig arbetsmiljö, vart en bor samt ett förhöjt BMI sågs ha negativa effekter som ledde till ett ökat stillasittande. Slutsats: Att så mycket som 60 % av den vakna tiden spenderas stillasittande kan ses som en riskfaktor för att i förlängningen kunna utveckla vällevnadssjukdomar. Viktiga aspekter som sågs för att motverka detta var att regelbundet ta kortare pauser för att avbryta längre stunder av stillasittande.Trots att en hälsosam nivå av fysisk aktivitet uppnås är det inte tillräckligt om resten av dagen spenderas stillasittande. Detta utgör ett behov av nya tydligare och uppnåeliga riktlinjer för hur personer bör begränsa sitt stillasittande. / Introduction: In today's modern, well-developed and increasingly digitized society, people are given the opportunity to live much more sedentary lives than before. More research today indicates that long-term sedentary as a single risk factor is a contributing factor in developing illness and public health diseases such as diabetes, cardiovascular disease and obesity. Aim: The aim of the literature review is to investigate how sedentary behavior as an individual risk factor affects adult human health as well as highlight the factors that contributes to sedentary behavior. Method: In order to respond to the aim, an integrated literature survey has been conducted based on ten scientific original articles. The searches have been made through the databases Pubmed, Cinahl and PsycARTICLES. The articles were then examined and analyzed using the Whittemore and Knafl (2005) analytical method. Results: Longer moments of sedentary had a clear connection between several physiological effects in the body. When breaks were taken, it generated several health-promoting effects such as increased blood glucose absorption, increased calorie consumption, and reduced BMI. In those who were less seated, there was also a reduced risk of dying in e.g. Heart disease. Risk factors such as a poor work environment, where one lives, and an elevated BMI, were found to have adverse effects that led to increased sedentary behaviors. Conclusion: As much as 60% of the waking time is spent sedentary this is considered a risk factor in order to develop public health diseases in the long run. Important aspects that were seen to counteract this were to regularly take shorter breaks to interrupt longer moments of sedentary. Although a healthy level of physical activity is achieved, it is not enough if the rest of the day is spend sedentary. This constitutes a need for new, clearer and achievable guidelines for how people should limit their sedentary behavior.

Den psykiska ohälsan leder till en mångfald diagnoser. Nedstämdhet, stress eller oro vid sidan av mer allvarliga tillstånd som depression, bipolaritet eller schizofreni, behöver prioriteras för att hjälpa berörda individer i deras vardag. Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet (FA) kan motverka psykisk ohälsa. Individer med psykisk ohälsa hänvisas ofta till öppenvårdspsykiatrin. Fysisk aktivitet på recept (FaR) har länge funnits inom den svenska vården som en icke-medicinsk behandling men det är relativt sällan den använts i praktiken.  Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal i Region Västmanland uppfattar FaR som icke-farmakologisk behandling inom öppenvårdspsykiatrin.  En kvalitativ studie, med ett målstyrt urval genomfördes med sex informanter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes bland personalen inom öppenvårdspsykiatrin i Region Västmanland. Manifest innehållsanalys användes för bearbetning och analys av insamlade data.   Resultat påvisar att FaR upplevs av personalen inom öppenvårdspsykiatrin som komplement till den medicinska behandlingen. Ytterligare upplevs den som ett bra verktyg som hjälper till att skapa struktur för patienterna. Samtidigt upplevs FaR också som tidskrävande och belastande. Mer information, utbildning och marknadsföring bland både personalen och bland samhället rörande FaR upplevs behövas.