Hälsan och folkhälsan påverkas av allt vi har omkring oss och beror på vilka förutsättningar och möjligheter vi har att ta hand om oss själva och vår omvärld. Jordens resurser är ansträngda, mänsklighetens konsumtionsvanor bidrar till detta och det finns ett allt större behov av att arbeta med hållbarhet. Folkhälsoarbete kan ske på flera plan, i Sverige finns en lång tradition av ideella föreningar och organisationer och dessa har varit speciellt framgångsrika i att engagera människor men även att nå marginaliserade eller utsatta grupper. Food2change är en ideell organisation som arbetar med hållbarhet genom att ta hand om matsvinn från matvarubutiker med hjälp av sina medlemmar och volontärer. Syftet med studien är att undersöka upplevelser av ideellt engagemang i föreningen food2change.  En kvalitativ undersökning har genomförts för att undersöka upplevelser av att vara ideellt engagerad i food2change kopplat till KASAM, socialt stöd och social kognitiv teori. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och en manifest innehållsanalys genomfördes. Resultaten visar att det finns olika drivkrafter till att vara engagerad i föreningen samt att effekter som upplevs av ideellt engagemang i föreningen är känsla av meningsfullhet, tillgång till rutin och struktur, möjlighet till utökade sociala relationer och känsla av delaktighet men även viss risk för stress vid hög arbetsbelastning vilka alla kan ha påverkan på hälsan.

The purpose of the study was to examine how older individuals over 80 years without dementia in a nursing home experience their daily routines, the physical living environment, meal situations and opportunities for physical activity indoors and outdoors. The method for the study was semi-structured interviews with four voluntary elderly living in a nursing home. The results were divided into three main themes which demonstrate the experiences that were raised during the interviews. Regarding physical activity and outdoor stay, the informants reported unstimulating gymnastics, helpful staff, and requests for more needlework. Regarding meal situations the respondents mentioned nice decoration in the dining room, a desire for sleep before breakfast and too large portion sizes. Regarding the living environment the informants reported a pleasant environment, good service and demented elderly who interfere. The conclusion of the study was that the older individuals generally felt well-being in the nursing home. Some experiences suggest that there was a lack of attention from the nursing staff to take account the older people’s wishes regarding for example portion sizes. The interviews also showed that the social interaction between some of the older people could have been better. / Syftet med undersökningen var att undersöka hur äldre individer över 80 år utan demenssjukdom på ett äldreboende upplever de dagliga rutinerna på äldreboendet beträffande den fysiska boendemiljön, måltidssituationen samt fysisk aktivitet och utomhusvistelse. Metoden för undersökningen var semi-strukturerade intervjuer med fyra frivilliga äldre som bodde på ett äldreboende. Resultatet uppdelades i tre huvudteman som påvisade vilka upplevelser som togs upp under intervjuerna. Delar ur resultatet angående fysisk aktivitet och utomhusvistelse var ostimulerande gymnastik, hjälpsam personal samt önskemål om mer handarbete. Angående måltidssituationerna var iakttagna delar ur resultatet trevlig dekoration i matsalen, önskemål om sovmorgon före frukost och för stora portionsstorlekar. Angående boendemiljö framkom upplevelser om en trivsam miljö, bra service och dementa äldre som stör. Slutsatsen av undersökningen var att de äldre generellt upplevde situationen på äldreboendet som trivsam. En del upplevelser antydde att det saknades uppmärksamhet från personalen att beakta de äldres önskemål angående till exempel för stora portionsstorlekar. En del upplevelser från de äldre visade att den sociala interaktionen dem mellan kunde varit bättre.

Hur samverkar de nationella folkhälsomålen med fysisk planering, och på vilket sätt kan folkhälsomålen beaktas för att förbättra förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie är en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgångspunkt i kommunens folkhälsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen är att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhälsomålen, liksom att ta reda på vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering. Resultatet av studien tydliggör vilka strukturella processer som påverkar arbetet med folkhälsa, men även hur utformningen av folkhälsomålen kan påverka den fysiska planeringens beaktande av folkhälsan. Resultatet åskådliggör även faktorer i den fysiska miljön som påverkar barns förutsättningar till fysisk aktivitet, liksom vikten av beaktandet av barnkonventionen. ABSTRACT How does national public health objectives cooperate with spatial planning, and in which way can public health objectives be considered in order to improve the conditions for increasing physical activity in children? This study is a case study in the municipality of Hjo. The starting point of the study is the municipal public health problem which indicates that there is a high prevalence of obesity in children. The intention is to examine the organizational processes that can underpin the municipal work of public health objectives, as well as to find out which factors in the built environment that can establish the conditions for children's physical activity. The purpose of this study was to provide a basis for the conceptual planning for the municipality of Hjo. Results of the study illustrates the structural processes that affect the work of public health, but also how the design of public health objectives may influence on the physical planning considerations of public health. The result also illustrates factors in the built environment that affect children's opportunities for physical activity, but also the importance of taking into account of the Convention on the Rights of the Child (CRC).

Krisberedskap är ett aktuellt ämne som ur individperspektiv främst rör den egna förmågan att tillgodose sina grundläggande behov av vatten, värme, mat, kommunikation och medicin i minst 7 dygn om en kris inträffar. Detta ställer krav på individers medvetenhet och kunskap om kris och krisberedskap. Det saknas forskning på området och de studier som finns visar att medvetenheten och kunskapen är låg. Studiens syfte är att undersöka högskolestudenters oro för att en kris ska inträffa, deras kunskap och medvetenhet om kris och krisberedskap samt vilken beredskap studenter har att hantera en kris och eventuella samband mellan dessa. En kvantitativ enkätstudie genomfördes. Resultatet visar att studenternas medvetenhet och kunskap om kris och krisberedskap är låg. Studenterna har störst oro för att en terroristattack ska ske och anser det troligt att en terroristattack kan inträffa inom fem år. Generellt är dock studenternas oro för att en kris ska inträffa låg. T-test genomfördes för att undersöka eventuella samband och skillnader i krisberedskap utifrån grad av kunskap och medvetenhet. Inga signifikanta samband eller skillnader påvisades. Studiens resultat diskuteras i relation till teorierna Health belief model och Theory of planned behaviour. Då kris och krisberedskap är ett aktuellt men obeforskat ämne rekommenderas vidare studier.

The aim with this study was to compare and evaluate potential differences in self-assessed health between students where the school had worked systematically with MI and students where the school had not. To evaluate this a quantitative method through poll forms was used. 40 poll forms was sent to a school that did not use MI and compared the answers with existing poll forms from a school that used MI systematically. Theresults showed that boys from the school using MI had 10 times bigger chance of answering that they felt good than the boys that not have MI. The results for the girls did not indicate the same importance of the intervention. Instead the results showed that other factors, such as feeling sad, sleep quality and alcohol usage influenced their self-rated health. The conclusion from this is that the MI does have an effect on the self-assessed health for particularly boys. / Svenska skolungdomar anser idag att skolan är en bidragande orsak till att de mår dåligt då den bl. a. skapar både ångest och stress. Följderna av att stressen har ökat i skolorna har blivit att den psykosomatiska stressen också har ökat under åren. Skolan är en viktig miljö för det hälsofrämjande arbetet och där spelar både lärarna och elevhälsan en viktig roll för elevernas hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att, jämföra och utvärdera eventuella skillnader i självskattad hälsa hos eleverna i gymnasieskolor där elevhälsan arbetat systematiskt med MI och hälsosamtal med elever på en gymnasieskola där elevhälsan inte arbetat med MI under hälsosamtalet. För att undersöka detta användes en kvantitativ metod i form utav enkäter. Författaren till denna studie skickade ut 40 enkäter till den skola som inte använt sig utav MI under hälsosamtalet och jämförde sedan med befintliga enkäter från den skola som jobbat systematiskt med MI under hälsosamtalet. Utifrån resultatet kunde vi se att de killar som fått den systematiska MI interventionen har 10 gånger så höga odds att svara att de mår bra jämfört med de killar som inte fått samma typ av intervention. Däremot var det inte riktigt lika resultat för tjejerna. Där visade resultatet istället att det som hade en större påverkan på deras självskattade hälsa var orsaker som psykisk ohälsa (att de svarade attde var ledsen eller nedstämd), sov dåligt och/eller konsumerat alkohol. Slutsatsen som dras från denna studie äratt hälsointerventionen verkar ha större betydelse för killarnas självskattade hälsa än för tjejernas, men att samtliga som har fått interventionen har en bättre självskattade hälsa än de som inte fått det. Det är dock svårt att av göra om det enbart är interventionen som ligger till grund för detta eller om det är andra faktorer som också påverkar.

Bakgrunden till studien bygger på önskan om att barn och unga ska få en tobaksfri uppväxt. Tobak orsakar mycket ohälsa i världen och för att minimera den tobaksrelaterade ohälsan är det i ett folkhälsovetenskapligt intresse att arbeta med förebyggande insatser på flera plan. Då barnen är vår framtid så är det extra angeläget att ge dem verktyg för att göra hälsoval som bidrar till en hälsosam livsstil. Att välja bort tobak och att få växa upp i en tobaksfri miljö ger goda förutsättningar för att barn och unga får en ökad hälsa. Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers tobaksvanor samt inställning till policyn Tobaksfri skoltid och tobaksanvändning. Metod som användes för att samla in material var en enkätundersökning som innehöll både öppna och slutna frågor. I enkätundersökningen deltog 216 elever från en gymnasieskola i Skåne som tillhandahåller yrkesprogram. Resultaten gav en indikation på att elevernas tobaksvanor inte skiljer sig nämnvärt från andra studiers resultat. Resultaten visade även att eleverna var medvetna om att det fanns skilda regler för elever och skolpersonal vad gäller tobaksanvändning i relation till skolan. Eleverna efterfrågade tydlighet och regler från de vuxna och resultatet visade att eleverna påverkas av de vuxnas inställning, norm och agerande kring tobaksfrågor men även av hur regler implementeras och efterföljs. Slutsatsen vi kan dra av studien är att eleverna på gymnasiet vill att de vuxna sätter gränser och regler till förmån för deras hälsa. En ökad kunskap om elevernas tobaksvanor och inställning till tobaksfrågorna kan vara till hjälp i det tobakspreventiva arbetet på skolan. / The background to the study is based on the wish that children and adolescents get a tobacco-free growth. Tobacco causes a great deal of illness in the world, and to minimize tobacco-related illness, it is in the public interest to work on preventive action at several levels. As the children are our future, it is important to provide them with tools that contributes to a healthy lifestyle. To not choosing tobacco and growing up in a tobacco-free environment provides good conditions for our children and adolescents to get an increased health. The purpose of the study was to investigate high school student’s tobacco habits and the attitude to the Tobacco-free schoolday policy and the use of tobacco. Method used to collect material was a survey that contained both open and closed questions. In the survey attended 216 students from a senior high school in Skane who provided vocational programs. The results indicated that the students' tobacco habits do not differs from the results of other studies. They also showed that the students were aware of the separate rules for students and school staff. As well as the students, not only being influenced by the adults' attitude, norm and action on tobacco issues, but also how rules are implemented and followed. The conclusion we can draw from the study is that students in senior high school want the adults to set limits and rules in favor of their health. Increased knowledge about students' tobacco habits and attitude to tobacco issues can be helpful in tobacco-preventive work at school.

Studien byggde på associationen mellan att de som främst använde sociala medier, målgruppen unga kvinnor i åldrarna 16 till 25 år, även var den samhällsgrupp som dominerade i psykisk ohälsa. Forskning kring varför målgruppen lider av psykisk ohälsa mer än andra samhällsgrupper är bristande. Det är samtidigt känt att ungas uppväxtmiljö spelar en betydande roll för deras psykiska hälsa. Sociala medier inkluderas inte som en sådan miljö, trots att unga kvinnor idag spenderar minst 3 timmar där dagligen. Detta motiverade studiens syfte, att undersöka unga kvinnors upplevelser kring sociala medier som uppväxtmiljö i relation till sin identitet och hälsa. Kvalitativ metod möjliggjorde insamling av material genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Studiens resultat fann att unga kvinnor upplever sociala medier som en miljö lika verklighetstrogen som andra fysiskt anknutna uppväxtmiljöer. Studiens resultat redogör även för upplevelser av psykisk ohälsa i samband med sociala medier, men att en hög självkänsla fungerar som en skyddande faktor. Konklusionen redogör för om det finns bestämningsfaktorer för hälsa på sociala medier, bör dessa kunna betraktas som påverkbara förutsatt att de upptäcks och dokumenteras. Därför föreslås framtida hälsoarbete med fokus på säker navigering för unga på sociala medier. Konklusionen påvisar vikten av att folkhälsovetenskapens forskning fortgår i linje med den rådande samhällsutvecklingen som i studien förstås som digitaliserad, detta för att inte missa värdefull kunskap kring vad som leder eller avbryter kurs mot psykisk ohälsa. / The study’s background was based on the association between those who mainly used social media, young women between the ages of 16 and 25, were also the group that dominated in mental illness. Current research on why young women suffers from mental illness more than others is inadequate. Although, it is well-known that environments that young people integrates with growing up plays a significant role in youths mental health. Despite that young women spend at least 3 hours there daily, social media is not included as such environment. This motivated the study's purpose, to investigate young women's experiences about social media as an emerging environment in relation to their identity and health. Qualitative methodology enabled the collection of material through semistructured interviews in focus groups. The study found that young women perceive social media as an environment as realistic as any other environments they interact with growing up. The results of the study also describe the experiences of mental illness associated with social media, but that a high self-esteem serves as a protective factor. The conclusion explains whether there are determinants of health on social media, these should be considered as impactable provided they are discovered and documented. Therefore, future health work is proposed focusing on safe navigation for young people on social media. The conclusion demonstrates the importance of public health science research continuing in line with current social development, which in the study is understood to be digitized, in order not to lose valuable knowledge about what leads or interrupts courses against mental illness.

Våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem som orsakar ohälsa hos de personer som är eller varit utsatt för våld. Det kan vara svårt för den våldsutsatta att förstå situationen den befinner sig i och att söka hjälp från samhället. I vissa former av relationer, som exempelvis relationer där den våldsutsatta är beroende av våldsutövaren kan det vara extra svårt att söka stöd och hjälp från samhället. Socialtjänsten ansvarar för det lokala arbetet mot våld i nära relationer. Studiens syfte var att studera socialtjänstpersonalens erfarenheter från att arbeta med personer som utsatts för våld i nära relationer. Urvalet för studien var socialtjänstpersonal som arbetar med stödsamtal i Mellansverige. Datainsamlingen bestod av semi-strukturerade intervjuer som har analyserats enligt Elo och Kyngäs innehållsanalys. Resultatet visar att stödsamtalen är individanpassade till personer som söker stöd, men det finns svårigheter att bemöta vissa grupper av våldsutsatthet. Exempelvis funktionsnedsatta, barn, missbrukare och hedersrelaterat våld. Socialtjänstpersonalen upplevs vara i behov av en tvärsektoriell samverkan med bredare kunskap om våld i nära relationer för att tillsammans kunna stödja våldsutsatta grupper i samhället. / Violence in close relationships is a major public health problem that causes ill-health in people who are or have been subjected to violence. It can be difficult for a victim of violence to understand the situation in which it is located and to seek help from society. In some forms of relationships, such as relationships where the victims of violence depend on the violent practitioner, it may be particularly difficult to seek support and help from society. The social service is responsible for the local work against violence in close relationships. The aim of the current study was to investigate social services workers experience from working with people who have been exposed in violence in close relationships. The sample for the study was social services workers working on counselling in central Sweden. The data collection consisted of semi-structured interviews that have been analyzed according to Elo and Kyngäs content analysis. The results show that counselling is individualized for people seeking support, but there is difficulty in responding to certain groups of violent vulnerability. For example, disabled, children, addicts and honor related violence. The present study found that social services workers are perceived to be in need of cross-sectoral cooperation with increased knowledge of close-relationships violence, in order to reach all violent exposed groups in society.

Bakgrund: En ohälsosam livsstil, stress och kronisk inflammation orsakar 80% av dagens sjukdomar. Ett stressystem som är aktiverat under en längre tid kan leda till obalans i kroppen, vilket gradvis kan leda till akuta och kroniska sjukdomar. Forskning på yoga har visat gynsamma resultat, både psykiskt och fysiskt, bland annat som ett sätt att minska stress och ge utrymme till återhämtning samt sänka blodtryck och puls. Medicinsk yoga, MediYoga, finns idag att tillgå via Sveriges regioner, som en del i hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors egna upplevelser av medicinsk yoga för att få fördjupade kunskaper kring upplevda effekter samt anledningar till varför deltagarna påbörjade medicinsk yoga. Metod: En kvalitativ, explorativ studie med fem semistrukturerade intervjuer gjordes via ett bekävmlighetsurval. Deltagarna var kvinnor, från olika delar av Sverige, mellan 18-65 år samt hade utövat medicinsk yoga/MediYoga under minst ett år. Resultat: Främst psykiska och fysiska fördelar upplevdes av medicinsk yoga. Dessa var bland annat stressreducering, ökat välmående och inre harmoni. Det sågs som ett användbart verktyg för livsförändring, återhämtning, vila och balans i livet. Upplevda fysiska effekter var bättre sömnkvalitet, sänkt vilopuls och andningsfrekvens. Även bättre hållning och rörlighet, minskad smärta och lidande. Slutsats: Resultatet visade att medicinsk yoga har upplevts ge positiva effekter, både psykiskt och fysiskt. Förhoppningen bör vara att kunna erbjuda befolkningen olika holistiska alternativ eller verktyg som är hälsofrämjande och förebygger sjukdom och ohälsa. Den aktuella studien anses däremot inte vara överförbar på befolkningen i stort, till följd av vald metod och urval. / Background: An unhealthy lifestyle, stress and chronic inflammation cause 80% of today´s diseases. A stress system that is activated for a long time can lead to imbalance in the body, which can gradually lead to acute and chronic diseases. Research on yoga has shown beneficial results, both mentally and pshysically, among other things as a way to reduce stress and provide space for recovery as well as lower blood pressure and heart rate. Medical yoga, MediYoga, is today available via Sweden´s regions, as a part of healthcare. Aim: The purpose is to describe women´s own experiences of medical yoga in order to gain in-depth knowledge of perceived effects and resons why the participants started medical yoga. Method: A qualitative, exploratory study with five semi-structured interviews was conducted via convenience selection. The participants were women, from different parts of Sweden, between 18-65 years old and had practiced medical yoga/MediYoga for at least one year. Results: Mainly mental and physical benefits were experienced by medical yoga. These included stress reduction, increased well-being and inner harmony. It was seen as a useful tool for life change, recovery, rest and balance in life. Perceived physical effects were better sleep quality, lowered resting heart rate and respiratory rate. Also better posture and mobility, reduced pain and suffering. Conclusion: The results showed that medical yoga has been experienced to have positive effects, both mentally and physically. The hope should be to be able to offer the population various holistic alternatives or tools that are health-promoting and prevent disease and illness. The current study, on the hand, is not considered to be transferable to the general population, as a result of the chosen method and selection.

Detta är en fördjupande studie baserat på en kvantitativ folkhälsoundersökning som visade samband i särskilt utsatthet bland förekomst av vilka som allvarligt övervägt självmord och demografiska faktorer hos folkbokförda i Umeå. Byggt på premissen av det pågående suicidpreventiva arbetet i Umeå tar denna studie i anspråk att utforska vilka livsomständigheter som skiljer sig åt mellan den generella populationen i Umeå jämfört med de som allvarligt övervägt självmord, samt föreslå suicidpreventiva åtgärdsförslag utifrån resultaten.    Data som omsattes i denna studie var ursprungligen insamlat av Övergripande planering Umeå kommun genom ett stratifierat urval som svarade mot olika demografiska områden av Umeå som resulterade i 2588 svaranden, med en svarsfrekvens av 37% som deltog i en folkhälsoundersökning som omfattade 102 frågor vilka var kvalitetskontrollerade av SCB.  Studieförfattarna utformade en metod för att skala ner urvalet av livsomständigheter till 15 variabler som skulle överensstämma med studiens teman: demografi, ekonomiska förutsättningar, vanor, mående och stöd som alla ställdes mot frågan: “Har du allvarligt övervägt självmord?”, där 10,7% av de tillfrågade svarade affirmativt. Slutsatser av denna studie är att undersökta livsomständigheter såsom socioekonomiska faktorer, vanor, demografiska faktorer, mående och stöd indikeras vara relaterade till en högre förekomst av att ha allvarligt övervägt självmord för folkbokförda i Umeå. Bland annat visas fulltidsanställda vara 22,9% mindre sannolika- där studerande är mer än dubbelt så sannolika- där personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning var 444,9% mer sannolika att allvarligt ha övervägt självmord. Svaranden anger oftare sämre sömn (42,9% jämfört med 70,7%) hos de som allvarligt övervägt självmord. 77,4% av svaranden med ångestrelaterade svårigheter- 43,0% av svaranden med behov av psykisk vård som inte sökt- och 56,4% av svaranden med psykiska funktionshinder uppger att de allvarligt övervägt självmord jämfört med 10,7% hos generella svaranden. Utifrån studiens resultat föreslår studieförfattarna kompletterande lokala suicidpreventiva åtgärder, men finner behov av åtgärder med nationellt omfång för att svara mot de bredare socioekonomiska- och sociala problem som premissen och resultatet av denna studie belyser. / This is an in-depth study based on a quantitative public health survey which raised cause for concern about sociodemographic differences in occurrence of who has seriously considered suicide in the municipality of Umeå. Following the premise built on the current suicide prevention work in Umeå this study aims to give insight on which living circumstances differ regarding those with suicidal ideation in Umeå compared to the general population and what proposed actions might be indicated from the results.   The data used in this study was originally sampled by Övergripande planering, Umeå municipality using a stratified selection of different demographics in Umeå resulting in 2588 participants, an answer rate of 37% who answered a public health survey consisting of 102 questions, which was quality checked by SCB.   By process of elimination finding relevant living circumstances the authors designed a method of selection resulting in 15 variables consistent with the subtypes: demographics, economical circumstances, habits, health and support, all of which to correlate with the question translated to: “Have you seriously considered suicide?” where 10,7% of respondents answered positively.   Conclusions from this study are that certain life circumstances such as socioeconomic factors, habits, demographic factors, well-being and support is indicated being related to a higher prevalence of having seriously considered suicide amongst habitants of Umeå. Key findings include full-time employed was 22,9% less likely-, where students were more than two times more likely- and people on welfare or sick leave were 444,9% more likely to have seriously considered suicide. Respondents are less likely to have a good nights sleep (42,9% compared to 70,7%) if they have seriously considered suicide. 77,4% of those with anxiety-related issues, 43,0% of those in need of medical care for psychological health and 56,4% of respondents with psychological disability responds to have seriously considered suicide compared to the average of 10,7%. The authors provide examples of local implementations based on the findings but arrive at the need for a national scope to come to terms with the wider socio-economic and social issues that is suggested by the premise and result of this study.