Spelling suggestions: "subject:"[een] ADHD"" "subject:"[enn] ADHD""
111 |
Rytmisk rörelseträning som alternativ insats : Föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar gör ett val.Törnqvist, Maria, Nilsson, Linda January 2013 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever deras möjligheter när det gäller val av insats till deras barn. Ambitionen var huvudsakligen att utforska varför de gör valen som de gör och varför en specifik behandlingsform är tilltalande för dem. För att nå det empiriska resultatet, intervjuades fyra föräldrar som valt Rytmisk rörelseträning som insats för deras barn. Intressanta fynd i resultatet var att föräldrarna var emot behandling med medicin, vilket var orsaken till att de sökte sig till en alternativ metod. Det professionella bemötandet visade sig även vara av stor vikt för val av insats. / Title: Rhythmic Movement Training as an alternative treatment –Parents to children with neuropsychiatric disabilities making a choice. The aim of the study was to investigate how parents to children with neuropsychiatric disabilities experience their opportunities when it comes to choosing treatment for their children. The quest was mainly to explore why they make the choice the way they do and why a specific treatment seem appealing to them. To reach the empirical result, interviews were made with four parents who chosen Rhythmic Movement Training as a treatment for their children. Interesting founds in the result was that the parents were against treatment by medicine, which was the reason they aimed for an alternative method. The professional approach also seemed like an important point in the choice of treatment.
|
112 |
Att leva med ADHD : Vuxnas upplevelser av funktionshindret i vardagslivet.Bengtsson, Madeleine, Andersson, Jennie January 2009 (has links)
Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom. Det är en relativt ny kunskap att även vuxna lever med ADHD och ett område som är under ständig utveckling. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur det är att vara vuxen och leva med ADHD, med fokus på funktionshindret. Metod: En litteraturstudie har genomförts där sju stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen påvisade fem gemensamma nämnare vid ADHD: Brist på impulskontroll, social problematik i mötet med andra, problem att organisera vardagen, diagnos: för eller nackdel för att kunna hantera vardagslivet och medicinens inverkan på personligheten i dagligt liv. Diskussion: Det framkom att personer som lever med ADHD använder sig av olika strategier för att hantera sin vardag. Strategierna kan ha både positiv och negativ inverkan på den funktionshindrades liv. Det visade sig också att impulsiviteten gjorde dem till mer olycksdrabbade bilförare. Slutsats: Sjukvårdspersonal kan behöva en ökad kunskap om funktionshindret ADHD för att lättare kunna bemöta och stötta individen på ett respektfullt sätt. / Background: ADHD is a neuropsychiatric disease. It has only recently been discovered that also adults suffer from ADHD and this is an area under development. Aim: The aim is to illustrate what it is like to be an adult living with ADHD, with a focus on the functional disorder. Method: A literature study has been performed in which seven qualitative and quantitative articles were examined and analyzed. Result: The analysis showed five common denominators in the case of ADHD: loss of impulse control, difficulties socializing with others, problems organizing their everyday life, diagnosis: an advantage or a disadvantage in handling everyday life, and the effect of medication on their personality. Discussion: Persons living with ADHD use different strategies to cope with their everyday life. The strategies can have a positive or negative impact on the life of the person with the functional disorder. It was also shown that the impulsivity made them more accident-prone as car drivers. Conclusion: Healthcare staff may need more knowledge about ADHD to be able to treat and support affected persons in a respectful manner.
|
113 |
Föräldrars syn på stödinsatser och bemötande gällande barn med ADHD/ADDNilsson, Karolina, Arvidsson, Sanna January 2012 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka om föräldrar till barn med ADHD/ ADD upplevde att barnet fick det stöd som det behövde i skolan samt hur barnet blev bemött av skolpersonalen. Vidare undersökte vi hur föräldrarna upplevde att samspelet mellan skolan och eleven påverkade deras barn. I studien användes en kvalitativ metod där det insamlade materialet tolkades utifrån symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Fyra föräldrar till barn med ADHD/ADD har intervjuats. Resultatet visade att föräldrarna upplevde att deras barn hade bristfälliga eller obefintliga stödinsatser där somliga av dessa barn bemöttes ofördelaktigt av skolpersonalen. Föräldrarna menade även att samspelet mellan skolan och barnet påverkade barnet i negativ riktning då de blev ofördelaktigt bemötta samt inte fick tillräckliga stödinsatser. Slutsatsen påvisade att föräldrarna upplevde att skolans stödinsatser samt skolpersonalens bemötande hade betydelse för hur barnet lyckades klara av skolan samt hur de utvecklade sin självbild. / The aim of this study was to examine whether parents of children with ADHD/ADD felt that their children received the support they needed in school and how the children were treated by the school staff. Furthermore, we examined how parents felt that the interaction between the school and the student affected their children. The study used a qualitative method in which the collected material was interpreted though symbolic interactionism and labeling theory. Four parents with children with ADHD/ADD have been interviewed. The results showed that parents felt that their children had inadequate or no assistance and some children were treated unfavorably by school staff. Parents also suggested that the interaction between school and child affected the child negatively because they were unfavorably treated and did not receive sufficient support. The conclusion of the study showed that the parents felt that school support activities and attitudes of the staff had a negative effect on their children’s ability to cope with school and their self-image.
|
114 |
Självbild hos barn med ADHD-diagnos och deras syn på hur de betraktas av sin närmaste omgivning / Self-images of children with ADHD and their beliefs of how they are perceived by their immediate environmentGranqvist, Linda January 2015 (has links)
Inledning: Många studier har fokuserat på ADHD-barn, föräldrars, lärares och syskons olika perspektiv på ADHD och hur det är att leva med diagnosen. Studier har också visat att barn med ADHD ofta överskattar sin prestation i förhållande till hur andra uppfattar den. Detta fenomen kallas ”positive illusory bias” (Hoza, Pelham, Dobbs, Owen & Pillow, 2002). Syftet med denna studie är att undersöka hur barn med ADHD beskriver sig själva och hur de uppfattar att de betraktas av sin familj, lärare och kompisar. Detta perspektiv har inte studerats tidigare. Frågeställningar: Vilka föreställningar har barn med ADHD om sig själva? Vilka föreställningar har barn med ADHD om hur de betraktas av sina familjer, lärare och kompisar? Metod: Åtta barn med diagnosticerad ADHD i åldrarna 9-12 år har i en kvalitativ studie intervjuats med semistrukturerade frågor och svaren har analyserats utifrån tematisk analysmetod. Resultat: Till skillnad från tidigare forskningsresultat uttryckte de flesta barnen ingen tydlig ADHD-identitet i synen på sig själv. Däremot uppfattade flertalet att föräldrar och lärare såg ADHD-symtom hos barnet. Detta i kontrast till kompisarnas syn som oftast inte uttryckte sig i ADHD-symtom. Diskussion: Utifrån begreppet ”positionell objektivitet” (Sen, 1993) diskuteras resultaten där flera tänkbara positionella parametrar presenteras. / Introduction: A number of studies have examined children with ADHD, how it is to live with this diagnosis, and the different perspectives of parents, teachers and siblings. In several studies, it has been shown that children with ADHD often overestimate their capability compared to other persons’ assessment of their capability. This phenomenon is called “positive illusory bias” (PIB) (Hoza, Pelham, Dobbs, Owen &Pillow, 2002). The aim of this study is to examine how ADHD-children describe themselves and how they think that they would be described by their family, teachers, and mates. It seems that this has not previously been studied. Questions: How do children with ADHD describe themselves? How do these children think that they would be described by their family, teachers and mates? Method: Eight children, diagnosed with ADHD and between 9 and 12 years of age, are interviewed with semi-structured questions and the answers have been analysed by thematic methodology. Result: In contrast to previous studies, most children did not express any clear ADHD-identity in their description of themselves. However, ADHD-symptoms were quite common in their accounts of how they thought that their parents and teachers would describe them. This was in contrast to their accounts of how they thought that their mates would describe them, where the children seldom mentioned aspects related to ADHD-symptoms. Discussion: The discussion of the results is based on the concept of “positional objectivity” (Sen, 1993), in which several plausible positional parameters are presented.
|
115 |
En såndär som alltid gör fel : En litteraturstudie om upplevelser och hantering av stämpling av individer med en ADHD-diagnos. / One of those that always do wrong : The literary study on the experiences and handling of labeling of individuals with an ADHD diagnosis.Garcés Dahlberg, Amanda January 2015 (has links)
This study intends to investigate the experiences of labeling on people with a ADHD diagnos and how individuals with an ADHD diagnosis handles labeling. In today's society normality is is something that is pursued and the individuals that do not meet the normality are perceived as deviant. The study is conducted with a qualitative method and is based on three autobiographies where individuals with an ADHD diagnosis writes about their life. The study deals with postmodern constructivism which is explaining that the normalization and deviances are constantly changing, both depending on time and context. The results and analysis of this study are presented under three main headings that are related to the study's research questions. Based on the findings in the empirical data concrete sub headings have been developed to gain structure. The analysis of the empirical data is based on Becker's (2006) labeling theory and is strengthened by the concepts of normalization, deviance and outsiders. The results of the study shows that individuals with an ADHD diagnosis often are labeled based on their difficulties. What is revealed in the study is that labeling takes place in different contexts and that labeling mainly took place in the school environment and in society’s construction of the norm following behavior. Another thing the study shows is that labeling does not occur as frequently in the home enviroment as in school and society’s construction. It also reveals that the actual diagnosis has a significant impact on how labeling is handled and how individuals value themselves.
|
116 |
Föräldrarnas erfarenheter av att leva med barn som har ADHD : En litteraturbaserad studie / Parents’ experiences of living with child who has ADHD : A litterature reviewKozlova, Natalia, Bernvi, Anna January 2014 (has links)
Bakgrund: ADHD är idag en vanlig funktionsnedsättning hos barn. Störningen påverkar dock inte enbart barnet utan också dess familj negativt. Föräldrarnas välbefinnande står även i relation med barnets välbefinnande. Denna störning innebär dock en försämrad livskvalité hos föräldrarna. Med familjecentrerad omvårdnad, socialt och professionellt stöd kan sjuksköterskan hjälpa föräldrar i deras krävande livssituation.Syftet: Syfte med denna studie var att belysa föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har ADHD diagnos.Metod: En litteraturbaserad studie där 10 kvalitativa artiklar har analyserats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom två huvudkategorier: bemötande från omgivningen och svårt att ta beslut om medicinsk behandling med sju underkategorier.Slutsats: Denna studies resultat bidrar med kunskap om föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har ADHD. Detta kan vara påfrestande på grund av de bemötanden som uppkommer med omgivningen. Föräldrar har även svårt att acceptera barnets diagnos och behandling. Behov av stöd har dock betydelse för avgörandet av att behandla barnet med medicin. Stödgrupper samt utbildning till föräldrarna förbättrar föräldrarnas välbefinnande.
|
117 |
Upplevelsen av att som kvinna leva med ADHD : En empirisk studie / The experience of women who live with ADHD : An empirical studyLindström Bomgren, Michelle, Stålstierna, Nathalie January 2013 (has links)
Bakgrund: Bakgrunden visar att ADHD är en neurologisk sjukdom som ökar allt mer. Inte på grund av att flera människor drabbas utav det, utan för att kunskapen om detta område ökar allt mer för varje år som går. Trots detta är en stor del av Sveriges befolkning idag inte diagnostiserade, vilket främst gäller kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är därför att undersöka upplevelsen av att vara kvinna och att leva med en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Metod: Metoden som användes i studien var empirisk med en kvalitativ ansats och är baserad på bloggar skrivna av kvinnor, för att på så sätt komma åt deras upplevelser. Resultat: Resultatet av denna studie visar att många kvinnor har fått kämpa sig till en utredning för att kunna förstå varför de inte fungerar som ”normala” människor. Genom en utredning har de fått diagnosen ADHD, men också fått olika hjälpmedel i form av bland annat medicinering samt ADHD-grupper, för att på så sätt i vuxen ålder lära sig hantera problematiken som denna diagnos medför. Slutsats: Slutsatsen av studien blir att kvinnor som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder upplever fysiologiska såväl som psykologiska besvär. Ilska uttrycks över att ha gått igenom livet med obehandlad ADHD, då detta många gånger påverkat dem negativt. I och med att de fått en diagnos har acceptans och lättnad infunnit sig och det har hjälpt dem vidare i livet. / Background: The background shows that ADHD is a neurological disease that is more common now than it has been before. It is not because of the fact that more people are diagnosed with ADHD nowadays, but because the knowledge about this area is increasing every year. Despite this knowledge there is still a lot of people in Sweden that are not diagnosed, which mainly is a concern for women. Aim: The purpose of this study is to review the experience of being an adult woman and to be diagnosed with ADHD being an adult. Method: The method that was used in this study was empirical with a qualitative approach consisting blogs written by women, in order to get their real life stories and experiences in this area. Result: The result of this study shows that a lot of women had to fight for care to have a referral sent, in order to find out why they are different to others. They have been diagnosed with ADHD, but also been given a lot of help by medicine and ADHD-groups in order to handle the problems in adult age that the diagnosis means. Conclusion: The conclusion of this study shows that women that were diagnosed with ADHD in adult age experience both physical and psychological problems. They express a lot of anger because of going through their whole life with an undiagnosed ADHD, and many times experienced it as something negative. With the ADHD diagnosis there is a feeling of acceptance and relief, which has helped them in life.
|
118 |
Vuxna personers upplevelser av att leva med funktionsnedsättningen ADHD : - en självbiografistudie / Adults persons experience of living with the disability, ADHD : a study of autobiographiesBorgede, Emma January 2013 (has links)
Background ·ADHD is a syndrome characterized by attention deficits, difficulty of concentration, restlessness and lack of control. The number of persons diagnosed with ADBD have increased over the past few years. One reason for the increase is believed to be that the knowledge has increased in recent years and more persons can be diagnosed . As a nurse it is important to know about ADHD and how it affects the persons with it. Aim. The purpose of this autobiography study was to describe the experience of adult persons living with the disability ADHD. Method. A qualitative approach was used for this literature review. In this study two biographies were analyzed. Qualitative content analysis was used with a manifest focus. Results The analysis of the biographies revealed two main categories; perceptions of lack of control and experiences of various emotions. The results shows that the person experience disorder in life, impulsiveness, difficulty of concentration, feeling different, anger and anxiety and being brave and curious. Conclusion To live with ADHD is something that effects the whole life for the person. To get the diagnosis is a relief and an explanation for their behavior. The authors of the biographies had both had a hard school time where extra help and support would have been valuable. The persons thinks that ADHD gives them both benefits and difficulties. Nurses can better help the persons by seeing each individual based on their own potential
|
119 |
“Det är dålig uppfostran” : En stuide om föräldrarnas upplevelse av ADHD hos sina barnVillafuerte, Alexander, Spik, Jenny January 2014 (has links)
“Det är dålig uppfostran” är ett examensarbete skrivet av Jenny Spik och Alexander Villafuerte. Studien undersöker utifrån ett föräldraperspektiv hur föräldrarnas tillvaro påverkats utav en ADHD-diagnos på deras barn. Syftet med studien är att försöka hitta en förståelse kring hur detta påverkar familjelivet men framförallt föräldrarna. Med teorier om stigmatisering, avvikande och normaliseringsprinciper som verktyg har författarna till studien försökt att analysera data. Semistrukturerade intervjuer har använts vid insamling av data för denna studie. Sex föräldrar har intervjuas med avsikt att fånga upp deras upplevelser. Resultatet redovisas med hjälp av kategorier och varje kategori analyseras enskilt. Resultatet av studien visar att hur föräldrarna mår påverkas till mycket stor del av hur barnen blir behandlade främst av skolan, men även av både barn och andra vuxna i barnets omgivning. / "It's bad education" is a thesis written by Jenny Spik and Alexander Villafuerte. The study examines from a parental perspective on how parents' lives is affected out of an ADHD diagnosis of their child. The purpose of this study is to try to find an understanding of how this affects family life, especially the parents. The authors of the study attempted to analyze the data with the theories of stigmatization, deviant and normalization principles as tools. Semi structured interviews were used to collect data for this study. Six parents was interviewed with the intent to intercept their experiences. The results of the interviews are presented by categories. Each category is analyzed individually. The results of the study shows that the parents are very affected by how the children are treated primarily by the school. But also by children and other adults in the child’s environment.
|
120 |
ADHD Läkemedel : Påverkar föräldrars utbildningsnivå medicinering av barn med ADHD? / Do parents educational level impact on medicate ADHD children?Svensén, Sofia January 2014 (has links)
Studiens syfte var dels att undersöka om det fanns skillnader iförskrivning av centralstimulantia hos barn som kunde kopplas tillföräldrarnas utbildningsnivå och dels att undersöka om det fannsskillnader i förskrivning av centralstimulantia vid nydiagnosticeradADHD som kunde kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. Uppgifterom studiepopulationen hämtades som aggregerad data frånläkemedelsregistret, patientregistret och utbildningsregistret.Deltagarantal för första forskningsfrågan var 37959 personer, varav25385 pojkar och 12574 flickor. Den andra forskningsfråganomfattade 9443 personer varav 5931 pojkar och 3512 flickor.Åldrarna på deltagarna var 5-24 år. Resultaten från analyser av denförsta forskningsfrågan visade att barn vars föräldrar hadegymnasium som högsta utbildning var den grupp som hade störstandel behandlade. I den andra forskningsfrågan sågs inga skillnadermellan föräldrarnas utbildningsnivåer och andelen behandlade vidnydiagnosticerad ADHD. / This study examined some factors that can influence which childrenthat medicate with Central Nervous System (CNS) drug. Are there alink between differences in CNS drug use for children with ADHDconnected to parents’ educational level. The research questions of thisstudy were: 1) What are the impacts of parents’ education level onCNS drug use by children with ADHD? and 2) Are there differencesbetween these group of children and children newly diagnosed withADHD in this regard? Aggregated data for this study was collectedfrom The national patient register, Pharmaceutical register, andEducation register. Number of participants in the first group was37959 and the second group consisted of 9443 children. The resultsshowed that children whose parents had Swedish gymnasium as theirhighest education were the ones with the highest treatment proportion,but there were no differences in time of treatment considering theparental education level.
|
Page generated in 0.059 seconds