De senaste årens oro i världsekonomin har medfört en åtstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skärpningar av regelverk, som Basel III, ställs nu högre krav på bankernas kapitaltäckning. Fastighetsbolagen märker av den förändrade situationen och vittnar om att den tidigare nästan obegränsade kapitaltillgången nu inte längre existerar. Det har blivit dyrare att låna pengar från bankerna och därför börjar allt fler söka efter alternativ. I Sverige är banksektorn stark gällande finansiering och marknaden är dominerad av ett fåtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utländska banker aktiva på den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna. Idag har de utländska bankerna försvunnit och några intervjupersoner menar att de svenska bankerna tar tillfället att öka sina marginaler. Ett viktigt påpekande är dock att investeringar inte enbart begränsas av bankerna, utan att även investerarna är mer avvaktande än tidigare på grund av den rådande oron. De åtstramningar som märks av idag anses inte vara förknippade med någon förändrad riskbild även om världssituationen självklart är ett orosmoment. Fastigheter ses fortfarande som en säker investering i relation till andra tillgångsslag och riskanalyser genomförs som tidigare. Förändringarna förklaras med de nya kapitaltäckningskraven och att det kostar mer för varje utlånad krona. Alternativ som används av fastighetsbolagen för att diversifiera sin finansieringsportfölj och minska beroendet av bankerna är bland annat preferensaktier, certifikatprogram och icke-säkerställda obligationer. Dessa lösningar kan däremot inte ersätta bankkredit men en finansieringsform som skulle kunna komma att utvecklas och konkurrera med traditionella banklån är säkerställda obligationer. Än så länge är det endast bolaget SFFAB som genomfört en emission av denna finansieringsform för börsnoterade fastighetsbolag. Däremot är säkerställda obligationer mer vanligt utomlands, bland annat i Danmark, Norge och Tyskland. Bland potentiella investerare nämns institutioner som försäkringsbolag och pensionsbolag men för att dessa ska ha möjlighet att investera krävs att ratingsystem upprättas. Säkerställda obligationer skulle inte heller ses som en fastighetstillgång för institutionerna utan skulle jämföras med andra räntebärande papper. Institutioner tros även i framtiden kunna fylla bankernas roll som långivare i större utsträckning genom billaterala låneförbindelser men de institutioner som intervjuats säger dock att de föredrar direkt investering i fastigheter för att erhålla de diversifieringsfördelar som efterfrågas. Säkerställda obligationer har potential att ersätta bankkredit för långa upplåningstider men det återstår en del frågetecken innan finansieringsformen kan bli riktigt attraktiv, som exempelvis vad som händer då en fastighet som pantsatts ska säljas. Utvecklingen styrs av hur stark efterfrågan på alternativ är och ifall konkurrensen ökar på den svenska bankmarknaden och mer attraktiva priser erbjuds, kommer behovet att minska och utvecklingen att stanna av.

Introduktion: Historiskt sett har de svenska företagens lånebaserade finansiering mestadels utgjorts av banklån. Efter finanskrisen 2008 har bankerna tvingats till att minska utlåningen när de numera jobbar utefter det nya regelverket Basel III. Rapporter från bland annat riksbanken och svenskt näringsliv menar att detta regelverk kommer att slå hårdast mot svenska små bolag. Forskning inom området menar att den svenska marknaden för företagsobligationer inte fått den utveckling den borde haft. Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse till varför den svenska marknaden för företagsobligationer förefaller att vara underutvecklad bland små bolag, samt att undersöka urvalets lämplighet för ett framtida inträde på den svenska företagsobligationsmarknaden. För att styrka uppsatsens resultat kommer studien även att inkludera ett jämförelseindex hämtat från Large Cap.   Metod: För att infria studiens syfte har en metodtriangulering tillämpats. Empirin har delvis samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer listade på svenska Small Cap.  En intervjuguide utformades på basis av studiens förda problematik och teoretiska referensram. Empirin har även samlats in genom en multipel regressions analys i syfte att undersöka urvalets lämplighet för ett framtida inträde på den svenska företagsobligationsmarknaden.  Slutsats: Resultatet vi erhöll från studien är att den svenska marknaden för företagsobligationer fortfarande är underutvecklad. Studien visade att de mindre bolagens kunskap till marknaden är bristfällig och att bankernas nya roll som intermediär skapar informationsasymmetrier och således stora transaktionskostnader. Studien kan även konkludera att företags storlek, mätt i totala tillgångar, skulle kunna utgöra en företagsspecifik variabel som kan förklara en otillräcklig kreditvärdighet för ett eventuellt inträde på företagsobligationsmarknaden. / Introduction: Historically, the Swedish companies' loan-based financing mostly consists of bank loans. After the 2008 financial crisis, banks have been forced to reduce lending as they now work along the new Basel III regulations. The Swedish Riksbank and the Swedish business community believe that this regulation will hit hardest towards smaller companies. Researches in the field believe that the Swedish corporate bond market did not receive the development it ought to have been. Aim: The purpose of this study is to seek an understanding of why the Swedish corporate bond market seems to be underdeveloped among small companies and also to examine the future suitability regarding a future entry on the Swedish corporate bond market, for the selection. To put the study results into perspective, the study will include a benchmark gathered from the Large Cap. Method: To meet the study objective, a method triangulation is applied. The empirical data has partly been collected through semi-structured interviews with actors listed on the Swedish Small Cap. An interview guide was designed on the basis of the study´s problematization and theoretical framework. The empirical data is also collected through a multiple regression analysis, in order to examine the sample suitability for future entry into the Swedish corporate bond market. Conclusion: The results we obtained from this study is that the Swedish corporate bond market is still underdeveloped. The study showed that the smaller companies knowledge of the market is insufficient and that the banks' new role as intermediate are creating information asymmetries and henceforth high transaction costs. The study may also conclude that the company's size, measured in total assets, could provide a firm-specific variable that can explain an inadequate credit rating for a possible entry into the corporate bond market.

Research issue: The transition from Basel II to Basel III becomes consuming for banks, financially. But Basel III should be profitably for financial market economy. Risks in the financial world is very complex. Is Basel III is sufficient to manage risk and future crises Purpose: The purpose of this paper is to examine the application of Basel II and the transition to Basel III in Sweden with the banking system in focus. Method: The study has a qualitative research methodology for the collection of empirical data. The study is based on interviews with four large banks of Sweden (Swedbank, SEB, Nordea, Handelsbanken) and with Finansinspektionen. We also used previous studies, books and rapports. Conclusions: Basel has no direct connection to the profitability of the banks. The translation to Basel III was an obvious step for a more stable financial market. With Basel III it became more expensive for the banks; the more cost the less returns and hence led dividends for shareholders. But the banks will not bear the costs themselves, the costumers will get affected. Banks have begun to adapt to Basel III. There are requirements to save equity immediately not only in crisis. Which leads to the return is not likely to be lowered at bad times.

The main purpose of this thesis is to develop methodological and practical improvements on robust portfolio optimization procedures. Firstly, the thesis discusses the drawbacks of classical mean-variance optimization models, and examines robust portfolio optimization procedures with CVaR and worst-case CVaR risk models by providing a clear presentation of derivation of robust optimization models from a basic VaR model. For practical purposes, the thesis introduces an open source software interface called “RobustRisk”, which is developed for producing empirical evidence for the robust portfolio optimization models. The software, which performs Monte-Carlo simulation and out-of-sample performance for the portfolio optimization, is introduced by using a hypothetical portfolio data from selected emerging markets. In addition, the performance of robust portfolio optimization procedures are discussed by providing empirical evidence in the crisis period from advanced markets. Empirical results show that robust optimization with worst-case CVaR model outperforms the nominal CVaR model in the crisis period. The empirical results encourage us to construct a forward-looking stress test procedure based on robust portfolio optimization under regime switches. For this purpose, the Markov chain process is embedded into robust optimization procedure in order to stress regime transition matrix. In addition, assets returns, volatilities, correlation matrix and covariance matrix can be stressed under pre-defined scenario expectations. An application is provided with a hypothetical portfolio representing an internationally diversified portfolio. The CVaR efficient frontier and corresponding optimized portfolio weights are achieved under regime switch scenarios. The research suggests that stressed-CVaR optimization provides a robust and forward-looking stress test procedure to comply with the regulatory requirements stated in Basel II and CRD regulations.

New liquidity rules introduced under the Basel III framework define the Net Stable Funding Ratio (NSFR) that requires banks to possess an adequate long-term liquidity. The NSFR will enter into force on January 1, 2018 and banks are concerned that this regulation will lower their profitability. In this thesis the Basel III liquidity rules are analysed. The research seeks to define characteristics and triggers of the NSFR, using a sample of 500 EU banks. We find that smaller banks (by asset size) are more likely to fulfil the NSFR requirements, so are the banks with higher non-interest share of income and lower capital ratio, among other characteristics. Further, the NSFR's impact on the banks' performance is assessed. It is found that a higher NSFR negatively impacts the return on average equity, although it does not seem to translate into lower returns on average assets nor net interest margin. JEL Classification E58, G21, G28, G32 Keywords NSFR, Basel III, liquidity, banks, EU, profitability, capital rules, regulation Author's e-mail 45724231@fsv.cuni.cz Supervisor's e-mail boril.sopov@gmail.com

O custo elevado da crise financeira do subprime, que assolou a economia norte-americana nos últimos anos e provocou a intervenção estatal no salvamento de diversas Instituições Financeiras consideradas Grandes Demais para Falir, abriu espaço para o crescimento dos títulos Condicionalmente Conversíveis (CoCos). Trata-se de títulos que injetam capital automaticamente no balanço do banco sempre que o nível de capital fique abaixo de determinado parâmetro pré-estabelecido – chamado de gatilho – pela conversão da dívida em capital e com termos de conversão já estabelecidos em contrato. Essa é uma inovação do mercado que entrou no arcabouço de Basileia III e poderá exercer um importante papel na prevenção ao risco moral, uma vez que tais instrumentos permitem a divisão dos riscos entre o banco emissor do título e o investidor, retirando eventuais encargos dos recursos públicos de ter que salvar grandes empresas insolventes. Espera-se, assim, reduzir ou até mesmo eliminar o problema da existência de companhias Grandes Demais para Falir. Mas o mercado de CoCos, que são títulos híbridos, terá de se tornar mais líquido – de forma a atrair mais investidores – e buscar um caminho em torno da padronização nas emissões ao eliminar, principalmente, incertezas relacionadas ao nível do gatilho e aos termos de conversão. / The high cost of the 2007-08 subprime financial crisis that led to state intervention with the rescue of several financial institutions considered too big to fail made room for the growth of the contingent convertible bonds (CoCos). These securities automatically inject capital in the bank’s balance sheet when its capital level is below certain pre-set ratio (trigger), by converting debt into equity. Both trigger and conversion terms are established by contracts. This is a market innovation that has entered the Basel III framework and can play an important role in preventing moral hazard, since such instruments allow risk sharing between the issuing bank and CoCos investors, preventing government bailouts. CoCos are expected to reduce or even eliminate the existence of too big to fail companies. But these hybrids must provide more liquid markets – in order to attract more investors – and seek contracts standardization by eliminating mainly uncertainties related to the trigger level and conversion terms.

xi Abstract This thesis aims to provide eclectic legal and economic insight into the history, current principles and possible future development of bank capital adequacy regulation. We have worked with a variety of legal and economic literature and official Basel Committee publications. Our goal was to explore the economic background behind the Basel standards and find its legal ramifications and the incentives they create. In the first chapter, we analyze the economic rationale for banking regulation, explain possible methods of bank capital regulation and juxtapose them with other means of regulatory measures in the field of banking. The first chapter also gives overview of the Basel I framework, its implementation process, describes its utilization of new regulatory techniques, as well as its weaknesses. Second chapter provides overview of Basel II approval process and discusses its transparency and institutionary framework. Problematic issues of CRD directive in the Czech Republic are discussed in contrast with norms of due legislation process. In the next chapter, we describe the mechanics of the Basel II framework. In greater detail, we focus on the issues of securitization, off-balance sheet exposures and methods of "promise-shifting" in the financial system. Examples are used to illustrate the...

Dodd-Frank represents a federal intervention in corporate governance, which had previously been an issue for the states.The most prominent state in this respect is Delaware because of its favorable treatment of corporate interests.Although Delaware’s regulations are too lenient to encourage responsible risk management practices, the federal law is normally driven by populist outrage and anti-corporate sentiments that impair lawmakers’ abilities to write rational, efficient reforms.The climate of political pressure does not foster a thoughtful review of the best ways to affect risk management practices. This paper thus explores the role of leverage in the financial crisis, the shortcomings of Dodd-Frank’s capital requirements, the ways in which reform could have encouraged more responsible leverage positions, and the nature of federal corporate governance regulation.

Behovet av regleringar av den finansiella marknaden blev extra påtagligt i samband med den finansiella kris som drabbade världen 2008. Krisen bidrog till framtagandet av det nya regelverket Basel III. Regelverket kommer att börja gälla i Sverige 2014. Syftet med Basel III är att banker ska bli mer risktåliga för att förhindra framtida bankkriser. Det finns emellertid en oro för att det nya regelverket, med förändrade kapitalkrav för banker ska bidra till både högre priser och lägre utbud av krediter för bankernas kunder. Detta skulle kunna medföra en bromsad ekonomisk tillväxt. Syftet med uppsatsen är att ge en överblick av hur affärsbanker verksamma i Sverige har valt att bemöta Basel III med fokus på kapitalkraven. Vidare undersöks hur regelverket, och då främst kapitalkraven, påverkar bankers riskhantering, företagskunder och tjänsteutbud. Fokus ligger på utlåning och därigenom även på hur bankers hantering av kreditrisker påverkats. En kvalitativ metod har tillämpats. Datainsamlingen har huvudsakligen bestått av semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från fem olika banker av varierande storlek. Analys av insamlad data har utgått från en analysmodell. Analysmodellen formulerades med utgångspunkt i en litteraturgenomgång. Slutsatserna var att alla de medverkande bankernas kapitalsituationer var bra redan innan Basel III, men att de trots detta vidtagit åtgärder för att minska kapitalkravens påverkan på deras verksamhet. Bankerna har valt att öka sina kapitalkvoter både genom att stärka deras kapitalbaser och minska deras riskexponering. Detta har bidragit till minskad tillgänglighet på kapitalkrävande tjänster och tydliga indikationer på försök att minska exponeringen för kreditrisker. För bankernas kunder har detta inneburit högre priser samt minskad tillgänglighet på traditionella banklån. Detta framförallt för kunder med hög riskprofil. I fråga om tjänster märks en tydlig strävan mot mindre kapitalkrävande alternativ. Slutligen kunde en tendens att de större bankerna påverkades mer än de mindre påvisas.

Syftet med studien var att undersöka vilken inverkan den senaste finanskrisen och de internationella ramverken har haft på de svenska respektive danska bankernas bolåneräntor. Studien eftersträvade även att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan olika typer av banker samt mellan de korta respektive de långa bolåneräntorna. Författarna valde att använda sig av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med personer vid ett antal noga utvalda banker för att ge en så bra och detaljerad bild som möjligt av problemområdet. Respondenterna fick stort utrymme att föra sina egna diskussioner för att vidare mynna ut i väldefinierade resultat. Resultatet av denna studie visar att svenska och danska banker är positivt inställda till införandet av de nya bestämmelserna och tror att det kommer bidra till en stabilare marknad. Finanskrisen har lett till att bankernas finansieringskostnader har ökat liksom användandet av ränteswappar. Bankerna finansierar även sin verksamhet på längre sikt vilket gör att den blir dyrare att bedriva.