Detta är en fallstudie mellan två mediebolagen som på grund av Covid-19 pandemin, som slog världen med storm år 2019, fick ställa om sina arbetsprocesser till distansarbete. Det fysiska ledarskapet övergick till ett E-ledarskap och mediebolagen fick lära sig hur ledarskapet påverkas när medarbetarna befinner sig på olika platser. Vi har undersökt vad två utvalda bolag har använt för digitala kommunikationsverktyg och vilka utmaningar projekt- och produktionsledarna på dessa bolag har ställts inför, men även hur attityden gentemot de interna arbetsprocesserna har förändrats. Genom kvalitativa intervjuer med projekt- och produktionsledare på två etablerade mediebolag i Sverige har vi undersökt vilka skillnader och likheter som bolagen har upplevt. Slutligen föreslår vi som vidare forskning en större kartläggning av mediebranschen och distansarbete för att undersöka om andra bolag har upplevt samma sak som våra respondenter, och ifall det finns mönster. / This is a case study between two media companies that due to the Covid-19 pandemic, which hit the world by storm in 2019, had to switch their work processes to remote work. The physical leadership became an E-leadership and the media companies learned how leadership is affected when employees work remote from various places. We have examined what digital communication tools two selected companies have used and what challenges our selection has faced, but also how the internal work processes have changed. Through qualitative interviews with project and production managers at two established media companies in Sweden, we have investigated the differences and similarities that the companies have experienced. Finally, as further research, we propose a larger survey of the media industry and remote work to investigate whether other companies have experienced the same thing as our respondents, and if there are patterns.

Introduktion: Under pandemins första våg av SARS-CoV-2 inverkade ett flertal faktorer på den vård och omvårdnad som gavs till kritiskt sjuka i covid-19. Intensivvårdssjuksköterskorna arbetade under ansträngda förhållanden och de anhöriga fick inte besöka avdelningarna, vilket lämnade patienterna i en utsatt position. Hur situationen påverkat och hanterats av de berörda kan ge information om hur intensivvården kan förbättras och vad som är viktigt att prioritera under svåra omständigheter. Syfte: Att beskriva patients och anhörigs erfarenheter av intensivvårdskrävande sjukdom till följd av Covid-19 och hur det påverkat dem efter sjukhustiden. Metod: En enskild instrumentell fallstudie med flera underenheter användes som metod, där semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier erhölls ur analysen: ”Inget var som vanligt” som visar hur insjuknandet och sjukhustiden var och upplevdes, samt ”Vägen tillbaka” som beskriver hur paret påverkats av sjukdomstiden i olika avseenden och hur de erfarit efterförloppet. Studien visar att den personcentrerade omvårdnaden blev lidande till följd av tids- och personalbrist samt frånvaro av anhörigkontakt mellan intensivvårdssjuksköterska och anhörig. Däremot skapades goda relationer mellan anhörig och ansvariga läkare med hjälp av digitala kommunikationsverktyg trots avsaknad av fysiska möten. Trots ett gott stöd från ansvariga läkare utvecklade anhörig psykiska besvär efter sjukhustiden, och en avsaknad av stöd i efterförloppet framkom. Slutsats: Tid och resurser avsatta för att både vård och omvårdnad ska kunna utföras med god kvalitet, och för att stärka ett personcentrerat förhållningssätt måste säkras vid speciellt krävande omständigheter. Det finns potential för användandet av digitala kommunikationsverktyg för att möjliggöra ett personcentrart förhållningssätt i situationer där anhöriga av olika anledningar inte fysiskt kan närvara på IVA, och detta bör utforskas ytterligare. Uppföljningen av patient och anhörig efter kritisk sjukdom bör också utvecklas och stärkas. Sammantaget skulle dessa faktorer kunna stärka det personcentrerade förhållningssättet, minska anhörigas stress, förbättra omvårdnadskvalitet för patienten samt minska psykiska symtom i efterförloppet.

Background: To win the “war for talent” and recruit highly skilled candidates, employers need to distinguish themselves from their competitors by securing employer-of-choice (EOC) status. In competitive industries such as information technology (IT), companies focus on shaping unique employer branding (EB) strategies to help find or retain top talent and the indispensable edge or advantages that come along with them. At the same time, diverse IT employees are contending with different forms of prejudice and discrimination within the industry, making it essential for companies to clearly present their agendas of diversity and inclusivity through EB that communicates a “great place to work” for employees.   Purpose: While there are various bodies of EB-focused research, few studies have empirically explored how diversity and inclusion are communicated across industries. Accordingly, this study explores the use of external digital communication for promoting EB inclusivity deployed by the human resources (HR) and marketing departments of IT companies.   Method: This study uses exploratory research within a qualitative research design, along with an abductive approach, preexisting theories, and empirical data gathered from seven semi-structured interviews and digital communication materials from three IT companies: CGI, Nexer, and Toxic. The data is analyzed using the Gioia method and content analysis. Finally, a revised conceptual framework is developed.   Conclusion: The results of this study show that a range of external digital communication channels are needed to effectively communicate EB inclusivity. This can be achieved by portraying diversity and inclusion in different dimensions, in addition to successful diversity- and inclusion-driven projects, initiatives, and storytelling. It is essential to highlight different demographics within the company, for instance, from junior and senior, to male and female employees, as well as individuals from underrepresented groups. Furthermore, the results demonstrate that the IT industry is in a state of continuous innovation and evolution while also being highly competitive in terms of securing top recruits who can choose between their prospective employers. There is also a need to gain wider perspectives when creating IT solutions for diverse groups worldwide and there is a clear shortage of women in the industry. Therefore, it is important for IT companies to communicate their EB with diversity and inclusion in mind — and in practice through using the revised framework that presents relevant actors, tools, communication channels, and dimensions of D&I. On a managerial level, local and international actors are recommended to work in close collaboration, utilize modern technology, and follow up their external communication to attract potential employees who may one day become ambassadors for the company. / Bakgrund: För att vinna "kriget om talang" och rekrytera högkvalificerade kandidater behöver arbetsgivare särskilja sig från sina konkurrenter genom att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Inom konkurrensutsatta branscher som informationsteknik (IT) fokuserar företag på att hitta unika strategier för att bygga sitt arbetsgivarvarumärke (EB) för att hitta och behålla högkvalificerad personal och de ovärderliga fördelar som följer av detta. Samtidigt möter IT-anställda olika former av fördomar och diskriminering inom branschen, vilket gör det nödvändigt för företag att tydligt presentera sina principer för mångfald och inkludering genom EB som ger bilden av en "fantastisk arbetsplats" för anställda.   Syfte: Trots att det finns tidigare forskning inom EB, har få studier empiriskt utforskat hur mångfald och inkludering kommuniceras i olika branscher. Denna studie undersöker därför användningen av extern digital kommunikation för att främja inkludering genom EB, vid personalavdelningar och marknadsavdelningar hos IT-företag.   Metod: Denna studie använder sig av utforskande forskning inom en kvalitativ forskningsdesign, tillsammans med en abduktiv ansats, befintliga teorier och empirisk data från sju semi-strukturerade intervjuer och digitala kommunikationsmaterial från tre IT-företag: CGI, Nexer och Toxic. Data har analyserats med Gioia-metoden och genom innehållsanalys. Slutligten utvecklas ett reviderat konceptuellt ramverk.   Slutsats: Resultaten av denna studie visar att olika externa digitala kommunikationskanaler behövs för att effektivt kommunicera inkludering genom EB. Detta kan uppnås genom att porträttera mångfald och inkludering i olika dimensioner; som tillsammans med framgångsrika projekt eller initiativ och berättelser som drivs av mångfald och inkludering. Det är viktigt att framhäva olika demografier inom företaget, till exempel juniora och seniora anställda, manliga och kvinnliga anställda, samt individer från underrepresenterade grupper. Resultaten visar att IT-branschen befinner sig i en ständig process av innovation och utveckling samtidigt som den är starkt konkurrenspräglad vad gäller att attrahera topprekryter som kan välja mellan sina framtida arbetsgivare. Det finns också ett behov av att bredda perspektiven vid skapandet av IT-lösningar för olika grupper globalt, och det råder en tydlig brist på kvinnor inom branschen. Därför är det viktigt för IT-företag att kommunicera sitt EB med mångfald och inkludering i åtanke – och i praktiken genom att använda det reviderade ramverket som presenterar relevanta aktörer, verktyg, kommunikationskanaler och dimensioner av mångfald och inkludering. På ledningsnivån rekommenderas ett nära samarbete mellan lokala och internationella aktörer, att modern teknik utnyttjas, och att och extern kommunikation följs upp för att locka potentiella kandidater som en dag kan bli ambassadörer för företaget.

Problemformulering: Distansarbete bedöms bli en allt vanligare lösning för organisationer i framtiden. När medarbetarna arbetar hemifrån blir det dock svårare att upptäcka vilka eventuella brister som finns i arbetsmiljön. Tidigare forskning har inte fokuserat på hur digitala kommunikationsverktyg kan utnyttjas för att upptäcka brister i arbetsmiljön vid distansarbete, vilket gör att det finns ett kunskapsgap som denna studie ämnar bidra till. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilka möjligheter och begränsningar ledare upplever med digitala kommunikationsverktyg och hur de använder verktygen för att säkerställa medarbetarnas arbetsmiljö vid distansarbete. Metod och material: Denna studie genomfördes med stöd av semistrukturerade intervjuer. Tio personer i olika ledarroller från varierande branscher intervjuades för att kunna besvara studiens syfte och två frågeställningar. Resultat: Resultatet visade att ledarna kunde säkerställa medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö genom att använda olika kanaler som digitala kommunikationsverktyg erbjöd. De kanalerna var främst chatt och videomöten. Chatten möjliggjorde att ledarna på ett snabbt och smidigt sätt kunde kommunicera med sina medarbetare och fråga om deras hälsa. Videomöten var den kanalen som gav ledarna möjligheten att se medarbetarna vilket gjorde det enklare att få en bild av deras välmående. Vidare framkom det också att digitala kommunikationsverktyg inte räckte till för att säkerställa medarbetarnas fysiska arbetsmiljö. Ledarna kunde enbart uppmärksamma små detaljer, vilket inte var tillräckligt för att bedöma om medarbetarna hade en lämplig arbetsmiljö i hemmet ur ett fysiskt perspektiv. För att säkerställa den fysiska arbetsmiljön hade det behövts att medarbetarna gått runt och visat upp sin arbetsplats i hemmet med hjälp av kameran. Detta var dock inget som ledarna i denna studie förespråkade eftersom de ansåg att de inkräktade på den personliga sfären. / Problematization: Remote work is estimated to become an increasingly common solution for organizations in the future. However, when employees work from home it becomes more difficult to discover any shortcomings in the work environment. Previous research has not focused on how digital communication tools can be used to detect flaws in the work environment when working remotely, which means that there is a knowledge gap that this study intends to contribute to. Aim: The purpose of the study is to develop knowledge about what opportunities and limitations leaders experience with digital communication tools and how they use the tools to ensure the employees' work environment when working remotely. Method and materials: A qualitative deductive approach was used to answer the study’s two research questions. The primary data was conducted through ten semi-structured interviews with different leadership roles from various industries. Conclusions: The result showed that the leaders could ensure the employees psychosocial work environment by using different channels that digital communication tools offered. Those channels were mainly chat and video meetings. Chat made it possible for the leaders to quickly and easily communicate with their employees and ask about their health. Video meetings were the channel that gave the leaders the opportunity to see the employees, which made it easier to get a picture of their well-being. Furthermore, it also emerged that digital communication tools were not enough to ensure the employees' physical work environment. The leaders could only pay attention to small details, which was not enough to assess whether the employees had a suitable working environment at home from a physical perspective. In order to ensure the physical working environment, it would have been necessary for the employees to walk around and show their workplace at home with the help of the camera. However, this was not something that the leaders in this study advocated due to the employee’s personal sphere.

[ES] El objetivo de esta investigación es definir a una infovisualización animada y establecer una metodología de análisis para determinar la incidencia de cada uno de sus componentes dentro de una pieza audiovisual. Para ello, se integra un enfoque desde las dos vertientes de las cuales proviene el término: el grafismo informativo y el grafismo animado; lo que ofrece una perspectiva global del fenómeno. A partir de ahí, se establecen las bases conceptuales necesarias para extrapolar las propiedades comunes de lo informativo, del diseño y del audiovisual, e interpretarlos como un nuevo lenguaje que propone un mensaje concreto, claro, atractivo y efectivo para alcanzar una transposición didáctica entre el productor de contenido y su audiencia. Posteriormente se presenta un estudio de casos para comprobar la factibilidad de uso de la metodología, convirtiéndose en una propuesta para el desarrollo de la alfabetización visual aplicada al grafismo informativo en movimiento, área de continuo crecimiento y relevancia dentro de la comunicación. Al final, se despliegan nuevas líneas de investigación que permitan complementar el estudio y contribuyan a consolidar la pertinencia de este lenguaje. / [CA] Aquesta investigació pretén definir el concepte d'infovisualització animada i establir una metodologia d'anàlisi per a determinar la incidència de cadascun dels seus components dins d'una peça audiovisual. Adequarem un enfocament basat en els dos vessants de les quals prové el terme: el grafisme informatiu i el grafisme animat; el que ofereix una perspectiva global del fenomen. A partir d'ací, s'estableixen les bases conceptuals necessàries per a extrapolar les propietats comuns de l'informatiu, del disseny i de l'audiovisual, i interpretar-los com un nou llenguatge que proposa un missatge concret, clar, atractiu i efectiu per a aconseguir una transposició didàctica entre el productor de contingut i la seua audiència. Posteriorment es presenta un estudi de casos per a comprovar la factibilitat d'ús de la metodologia, convertint-se en una proposta per al desenvolupament de l'alfabetització visual aplicada al grafisme informatiu en moviment, àrea de continu creixement i rellevància dins de la comunicació. Al final, es despleguen noves línies d'investigació que permeten complementar l'estudi i contribuïsquen a consolidar la pertinència d'aquest llenguatge. / [EN] This research seeks to define the concept of animated info-visualization and establish an analysis methodology to determine the incidence of each of its components within an audiovisual piece. An approach based on the two aspects from which the terms informative graphics and animated graphics come was applied. This approach offers a global perspective of the phenomenon. From there on, the necessary conceptual bases were established to extrapolate the common properties of the information content, its design and audiovisual, to interpret them as a new language. Then a concrete, clear, attractive and effective message was proposed to achieve a didactic transposition between the content producer and their audience. Subsequently, a case study was presented to verify the feasibility of using this methodology, which became a proposal for the development of visual literacy applied to informative graphics in motion. This is an area of continuous growth and relevance within communication. In the end, new lines of research are deployed to complement the study and help consolidate the relevance of this language. / Vintimilla Ugalde, ÓG. (2022). Las infovisualizaciones animadas y su influencia dentro de la transposición didáctica audiovisual [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/186190 / TESIS

In a traditional business environment, companies set up their organisation’s IT data infrastructure, install their applications and carry out the maintenance and management of their infrastructures. Whereas Cloud computing removes the need for companies to set up own data centers and run enterprise applications. Cloud computing technology provides businesses with the advantage of on-demand access, agility, scalability, flexibility and reduced cost of computing. An appreciable increase is being observed in the acceptance and migration to this new IT model in developing economies. In Nigeria, it has been observed that there is a somewhat unimpressive rate of adoption of Cloud computing by the microfinance operators. This research investigates the reason for the slow adoption of Cloud computing by SMEs in Nigeria with special consideration to the Microfinance subsector and to develop a model for improving the adoption of cloud computing by microfinance organisations. The research was conducted using a qualitative research design method. Interview was the main data collection instrument and data collected was analysed using thematic content analysis method. The analysis of the study revealed that SMEs in Nigeria, with particular reference to microfinance subsector in Akwa Ibom State are yet fully to embrace cloud technology. It was discovered that most of the SMEs studied, has some level of reservation about cloud computing arising from not having appropriate education and enlightenment about the cloud economic offerings and potentials. From the outcome of the research, the researcher identified that most people’s concerns are as a result of lack of knowledge about cloud computing and so the researcher concluded that appropriate enlightenment by industry stakeholders, cloud service providers, cloud enthusiasts and even the government on the risks and overwhelming economic incentives of cloud computing as well as the provision of a monitored free trial services will encourage the adoption of cloud computing by SMEs. / College of Engineering, Science and Technology / M.Tech. (Information Technology)

Στην παρούσα διπλωματική εργασία μελετάμε τα πλεονεκτήματα που επιφέρει η χρήση πολλαπλών κεραιών στον πομπό και στον δέκτη, κατά την μετάδοση, με στόχο την βελτίωση των παρεχομένων υπηρεσιών στο χρήστη. Στο Κεφάλαιο 1, γίνεται μια ιστορική αναδρομή των ασύρματων επικοινωνιών καθώς των σύγχρονων ασύρματων τεχνολογιών και κεραιών που χρησιμοποιούνται. Στη συνέχεια γίνεται μια αναφορά στις έννοιες του διαφορισμού, του κέρδους διάταξης και της χωρικής πολυπλεξίας οι οποίες συνδέονται άρρηκτα με τα συστήματα MIMO. Στο Κεφάλαιο 2, αναφερόμαστε σε όλα εκείνα τα χαρακτηριστικά που περιγράφουν το ασύρματο κανάλι και εξάγουμε την γραμμική σχέση εισόδου-εξόδου του ασύρματου καναλιού. Στην συνέχεια γίνεται μια ανάλυση των στοχαστικών μοντέλων περιγραφής του ασύρματου διαύλου διαλείψεων και πιο συγκεκριμένα των μοντέλων Rayleigh και Rice. Στο Κεφάλαιο 3 εξετάζουμε την αξιοπιστία διαφόρων τύπων κεραιοσυστημάτων, ως προς τον ρυθμό των ρυθμό των λανθασμένων συμβόλων στον δέκτη. Πιο συγκεκριμένα εξετάζεται η τεχνική Maximal Ratio Combining για τα συστήματα SIMO καθώς και του σχήματος Alamouti για τα συστήματα ΜISO. Συνεχίζοντας στα MIMO συστήματα αναλύουμε τις μεθόδους ισοστάθμισης για την ανάκτηση των δεδομένων, και πιο συγκεκριμένα τις τεχνικές Zero Forcing, Minimum Mean Square Error,V-Blast και καθώς και την βέλτιστη τεχνική Maximum Likelihood. Στο τελευταίο μέρος της εργασίας αναλύουμε τα πλεονεκτήματα των MIMO συστημάτων, ως προς την χωρητικότητα που προσφέρουν, σε στοχαστικά κανάλια διαλείψεων.Στη συνέχεια, γίνεται αναφορά στην μέθοδο SVD και στην αναπαράσταση του MIMO καναλιού από έναν αριθμό ανεξάρτητων SISO διαύλων. Κλείνοντας αναφέρουμε την μέθοδο βέλτιστης κατανομής ισχύος στις κεραίες του πομπού Water-filling, και στην περαιτέρω αύξηση της χωρητικότητας του διαύλου που προσφέρει. / In this diploma thesis we are investigating the benefits of using Multiple Input and Multiple Output antennas in information transmission, with final goal to improve Quality of Service. The first Chapter, includes a historical background of the wireless communications but also is a reference to the modern wireless and antenna technologies. Moreover, we introduce the definition of new concepts, such as diversity and array gain and also spatial multiplexing, which are closely connected with MIMO technology. In the second chapter, we introduce the characteristics which they are describe the wireless channel, while simultaneously we mention the linear input-output relationship of the wireless channel. Additionally, we analyze the stochastic wireless channel models, namely the Rayleigh and the Rician fading models. In the third chapter, we investigate the reliability of different types of antenna topologies, regarding the pace of the invalid symbols in the transmitter. More specifically, we examine the Maximal Ratio Combining and Alamouti technique, for SIMO and MISO systems respectively. The next step is to analyze the equalization methods, which are used in MIMO antennas, and more specifically are, Zero Forcing, Minimum Mean Square Error and V-Blast receivers, but also the optimal Maximum Likelihood equalizer. In the last part of this Thesis, we investigate the benefits of MIMO systems regarding the Capacity, in random channels. Also, a reference to the SVD method has been made,which we use to analyze the MIMO channel, in a number of parallel SISO channels. Lastly, we use the water-filling method to allocate, with the optimal way, the given power in the transmit antennas, a fact that leads to even greater Capacity gain.

[pt] A área de química do estado sólido ocupa uma posição cada vez mais importante nas atividades de pesquisa e desenvolvimento farmacêuticas. A compreensão das propriedades do estado sólido de um insumo farmacêutico ativo (IFA) mostra-se crítica no desenvolvimento de formulações em função de seus impactos na biodisponibilidade e solubilidade dos fármacos, sendo essencial para garantir o benefício terapêutico, otimizar o desenvolvimento e garantir a proteção da propriedade intelectual. Esta tese investiga indicadores científicos e tecnológicos na área de química do estado sólido utilizando ferramentas de ciência dos dados a partir de publicações científicas e depósitos de patentes, visando contribuir para o aumento da competitividade da indústria farmoquímica e farmacêutica brasileira e de outros mercados emergentes. A partir da utilização de ferramentas de ciência dos dados é proposta uma metodologia baseada em técnicas de text mining associadas a relações fuzzy. Essa metodologia de identificação de competências específicas aplicada na área de química do estado sólido tem como estudo de caso a descoberta de uma nova forma polimórfica para o IFA acetato de dexametasona. Os resultados revelam que existem competências científicas em química do estado sólido no Brasil. Contudo, quando comparada com a interação universidade-empresa mundial, a indústria farmoquimica e farmacêutica local perde em estágio de competitividade e desenvolvimento. Por outro lado, os resultados demonstram a robustez da metodologia e sua capacidade de identificar pesquisadores em área específicas, oferecendo soluções para apoio a tomada de decisão e identificação de pesquisadores relevantes para o desenvolvimento do setor farmoquímico e farmacêutico. / [en] The solid-state chemistry area has received increased attention in the pharmaceutical research and development activities. The comprehension of the solid-state properties of an active pharmaceutical ingredient (API) is critical in the development of formulations due to their impact on the bioavailability and solubility of the final drug, being essential to ensure therapeutic benefit, optimize development and allow a proper intellectual property protection. This research investigates science and technology indicators in the solid-state chemistry area using data science tools applied to scientific publications and patent documents, aiming to contribute to the increase of the competitiveness of the pharmaceutical industry in Brazil and in other emerging markets. Through data science tools, a methodology based on text mining techniques associated to fuzzy relations is proposed. This methodology for identifying specific competencies is applied in the solid-state chemistry area exploring a case study of the discovery of a new polymorphic form of the API dexamethasone acetate. The results reveal the existence of scientific competencies in solid-state chemistry in Brazil. However, when compared to the global university-company interaction, the local pharmaceutical industry shows a lower stage of competitiveness and development. On the other hand, the results indicates the robustness of the methodology and its ability to identify researchers in specific areas, offering solutions to support the decision making and identification of researchers relevant to the development of the pharmaceutical sector.

In a traditional business environment, companies set up their organisation’s IT data infrastructure, install their applications and carry out the maintenance and management of their infrastructures. Whereas Cloud computing removes the need for companies to set up own data centers and run enterprise applications. Cloud computing technology provides businesses with the advantage of on-demand access, agility, scalability, flexibility and reduced cost of computing. An appreciable increase is being observed in the acceptance and migration to this new IT model in developing economies. In Nigeria, it has been observed that there is a somewhat unimpressive rate of adoption of Cloud computing by the microfinance operators. This research investigates the reason for the slow adoption of Cloud computing by SMEs in Nigeria with special consideration to the Microfinance subsector and to develop a model for improving the adoption of cloud computing by microfinance organisations. The research was conducted using a qualitative research design method. Interview was the main data collection instrument and data collected was analysed using thematic content analysis method. The analysis of the study revealed that SMEs in Nigeria, with particular reference to microfinance subsector in Akwa Ibom State are yet fully to embrace cloud technology. It was discovered that most of the SMEs studied, has some level of reservation about cloud computing arising from not having appropriate education and enlightenment about the cloud economic offerings and potentials. From the outcome of the research, the researcher identified that most people’s concerns are as a result of lack of knowledge about cloud computing and so the researcher concluded that appropriate enlightenment by industry stakeholders, cloud service providers, cloud enthusiasts and even the government on the risks and overwhelming economic incentives of cloud computing as well as the provision of a monitored free trial services will encourage the adoption of cloud computing by SMEs. / College of Engineering, Science and Technology / M.Tech. (Information Technology)

Denna studie undersöker hur demokratisk organisering i det svenska civilsamhället har påverkats av den hastiga digitaliseringen i samband med covid-19. Studien är av induktiv karaktär och syftar till att studera förutsättningarna för demokratiskt deltagande under digitala årsmöten i ideella föreningar. Den empiri som ligger till grund för undersökningen är kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätstudie. Urvalsgrupperna är personer som har suttit som mötesordförande under både digitala och fysiska årsmöten samt förtroendevalda och anställda som har arrangerat eller deltagit vid årsmöten under covid-19. Studien visar att det finns ett samband mellan demokratiska förutsättningar under digitala årsmöten och den digitala kompetensen inom organisationen. Vidare att förberedelser och organisationskultur är viktigare för de demokratiska förutsättningarna än om årsmötet arrangeras via fysiska eller digitala kanaler. Resultatet visar att lärdomar från digitaliseringen av årsmöten under covid-19 kan leda till ökade förutsättningar för deltagande och jämlikt inflytande. Empirin pekar på en framtida utveckling där majoriteten av organisationerna i studien kommer återgå till fysiska årsmöten eller hybridmöten. Hybridmöten, där vissa medlemmar deltar fysiskt och andra digitalt, rekommenderas inte då de kan skapa problem gällande jämlikt deltagande och inflytande under årsmötet. / This study examines how democratic organization of operations within Swedish non-profit organizations (NPO) has been affected because of rapid digitalization following covid-19. The study is inductive in nature and aims to study the prerequisites regarding democratic participation during annual meetings. The empirical data that creates the foundation for this research is based on qualitative interviews and a quantitative survey. The selection group studied comprises persons that have acted as chairman during both digital and physical annual meetings, as well as board members and employees within NPO's that have arranged or participated in annual meetings during covid-19. The study shows that there is a correlation between democratic prerequisites during digital annual meetings and the digital competence within the organization. Furthermore, preparations are shown to be more important regarding the democratic prerequisites than whether the annual meeting is conducted via physical or digital platforms. The results indicate that knowledge gained from the digitization of annual meetings during covid-19 could lead to better possibilities regarding participation and equal influence. Empirical data points out a possible future development where the organizations participating in the study will revert to using physical and hybrid meetings when conducting annual meetings. Hybrid meetings, where some participate physically and others digitally, are not to be recommended due to problems regarding equal participation and influence during the annual meeting.