En 1996 le Président de la République Jacques Chirac, suspendait le service national. Supprimant ainsi un vivier non négligeable de ressources que possédaient les armées. Depuis lors le ministère de la Défense à du trouver des moyens pour palier à ce déficit de recrutement, d’image et de compétences. Les armées n’ont eu d’autres choix que celui de communiquer pour attirer et de donner envie à des dizaines de milliers de jeunes de rejoindre les rangs des forces armées. Si le surnom de la « Grande Muette » colle à la peau de l’armée française, cette dernière a entrepris depuis des années des réformes visant à améliorer sa communication publique. Dans cette société ou l’instantanéité est un principe élémentaire, où les outils numériques sont légion, la Défense n’a d’autre choix qu’apprendre à se servir de ces nouvelles passerelles numériques pour faire parler d’elle. Ainsi se servant des nouvelles tendances et ayant analysé le comportement de la classe d’âge concernée (18-30 ans), le ministère de la Défense tente désespérément d’investir les réseaux sociaux afin d’occuper le champ de bataille médiatique pour faire parler de lui et tenter de recruter. / In 1196, the President of the French republic, Jacques Chirac suspends the military service. This action has for consequences to cut definitely the link between French army and the youth. Ever since the French army search a way for recruit young people. The ministry of defense has a bad reputation and suffers of a stereotypical image. For sort out of this deficit of renown the French army decide to use the digital tools for speak at the youth. Nowadays the young people can live without smartphone, internet or Facebook. For that the French ministry of Defense tries to invade the mediatized battlefield.

SAMMANFATTNING Datum: 2022-06-01 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:       Asaad, Jonathan     (99/07/12)    Haddad, Ribal     (99/03/04)  Kara, Sercan     (99/11/18) Titel: Att leda och motivera på distans Handledare: Rana Mostaghel  Nyckelord: Ledarskap på distans, distansarbete, motivation, digital kommunikation, SDT, McClelland  Forskningsfrågor: FF1) Hur arbetar ledare för att motivera medarbetare på distans? FF2) Hur interagerar och kommunicerar ledare och medarbetare på distans? Syfte: Utifrån tidigare studier kring ledarskapsrollen på distans är det tydligt att övergången till ledarskap på distans kommer med utmaningar. En av dessa utmaningar är kopplad till motivation. Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan en ledare på distans kan ha på sina medarbetare och hur ledaren kan motivera sina medarbetare. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod. Empiriinsamlingen har utförts genom sex semistrukturerade intervjuer. Denna studie har utgått från en deduktiv ansats, vilket innebär att relevant litteratur och teori har samlats in för att kunna dra slutsatser om undersökningens frågeställningar. Teorier och primärdata har analyserats genom en tematisk analysmetod, vilken användes för att identifiera mönster och teman. Slutsats: Ledare arbetar med att motivera medarbetare på distans genom att ha deras motivationsfaktorer i åtanke. Genom att skapa samhörighet, intresse, tydligt syfte, kompetens och autonomi, kan ledare lättare öka sina medarbetares motivation på distans. Interaktion och kommunikation hanteras mellan ledare och medarbetare genom rika kommunikationskanaler. Stor vikt läggs av ledarna på rika kommunikationskanaler som exempelvis Zoom och Skype. Dessa kommunikationskanaler tillåter medarbetare och ledare att utnyttja flera av sina sinnen vilket har lett till ökad interaktion och samhörighet. Dock nyttjas inte alla rika kommunikationskanalers funktioner av ledare vilket har lett till att de klassas som fattiga kommunikationskanaler. / ABSTRACT Date: 2022-06-01 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:       Asaad, Jonathan     (99/07/12)    Haddad, Ribal     (99/03/04)  Kara, Sercan     (99/11/18) Title: To lead and motivate in remote work Supervisor: Rana Mostaghel Keywords: Remote leadership, remote work, motivation, digital communication, SDT, McClelland Research questions: RQ1) How do leaders work towards motivating employees when working remotely? RQ2) How do leaders and employees interact and communicate remotely? Purpose: Based on previous studies on the leadership role in remote work, it is clear that the transition to remote leadership has come with challenges. One of these challenges is linked to motivation. The purpose of this study is to examine the effect a leader working remotely can have on their employees, and how a leader can motivate their employees. Method: A qualitative method has been used for this study. The data collection for empirical data was performed through six semistructured interviews and the approach for this study has been based on a deductive approach. This means that relevant literature and theories have been collected in order to come to conclusions about the research questions. Theories and primary data have been analysed through a thematic analysis method, the method was thereafter used to identify patterns and themes. Conclusion: Leaders mostly work with motivating employees in remote work by focusing on their inner motivation factors. By creating solidarity, interest, a clear purpose, competence and autonomy, leaders can more easily increase their employees' motivation in remote work. Interaction and communication between leaders and employees is done through the use of rich communication channels. Leaders put a lot of weight on rich communication channels, such as Zoom and Skype, since these types of communication channels allow both employees and leaders to utilise more of their senses, which in turn has led to an increase in interaction and solidarity. These functions that rich communication channels offer are however not being fully utilised by leaders, which has led to some of them still being classified as poor communication channels when they don't get fully utilised.

För att hänga med och konkurrera i det allt hårdare och teknikcentrerade företagsklimatet tar organisationer olika initiativ för att digitalt transformera verksamheten. En del i organisationers arbete med den digitala transformationen härleds till implementeringen och integreringen av digitala kommunikationsverktyg, som gör det möjligt för två eller flera avlägsna personer att kommunicera med varandra. För att framgångsrikt lyckas med införandet av digital kommunikation i form av digitala möten i en organisation, har tidigare litteratur identifierat både utmaningar och framgångsfaktorer som är viktiga att ta i beaktning. Tidigare litteratur förutsätter dock att företag har tid för både planering och utvärdering av den digitala transformationen. När Covid-19 pandemin bröt ut i samhället tvingades organisationer till en acceleration inom den digitala transformationen och ett införande av digital mötesteknik var ett måste för att kunna upprätthålla kommunikation, samtidigt som ett långsiktigt tillvägagångssätt inte längre var möjligt. Denna studie undersöker vilka framgångsfaktorer som krävs eller vilka utmaningar finns när en snabb och forcerad transformation är ett måste till anledning av förändrade förutsättningar. Problemet undersöks genom frågeställningen:Vilka faktorer behöver organisationer som på kort tid behöver ställa om från fysiska till digitala möten ta hänsyn till?För att besvara studiens frågeställning genomförs en litteraturgranskning av befintliga teorier inom ämnesområdet, samt att en kvalitativ datainsamling genomförs med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Datainsamlingen sker med respondenter från små och medelstora företag (SME) inom tillverkningsindustrin som genomgått en digital transformation från fysiska till digitala möten.Studiens resultat påvisar 12 utmaningar respektive framgångsfaktorer som SME:er inom tillverkningsindustrin bör ta i beaktning, för att snabbt kunna digitalt transformeras från fysiska till digitala möten. / Organisations are taking various initiatives to digitally transform their operations to keep up and compete in the increasingly harsh and technology-centred business climate. Part of organisations work with digital transformation is derived from implementing and integrating digital communication tools, making it possible for two or more remote people to communicate. In order to successfully succeed with the introduction of digital communication in the form of digital meetings in an organisation, previous literature has identified both challenges and success factors that are important to consider. However, previous literature assumes that companies have time for both planning and evaluation of the digital transformation. When the Covid-19 pandemic broke out in society, organisations were forced to accelerate in the digital transformation and introduce digital meeting technology, while a long-term approach was no longer possible. This study examines what success factors are required and what challenges exist when a rapid and forced transformation is a must due to changing business conditions. The problem is examined through the research question:What factors do organisations that need to transform from physical to digital meetings in a short period of time need to take into account?A literature review of existing theories in the subject area is carried out to answer the research question, and a qualitative data collection is carried out with semi-structured interviews. Data collection takes place with respondents from small and medium-sized companies (SMEs) in the manufacturing industry who have undergone a digital transformation from physical to digital meetings.The result demonstrates 12 challenges and success factors that SMEs in the manufacturing industry should consider to quickly digitally transform from physical to digital meetings.

Because of covid-19, everyone has to follow the public health authority's recommendations to work from home. It's not only people's daily routines that have changed, it's also the workplaces. This has led to companies having to work more digitally than they did before. For some people this has been a big difference and for others it has not, depending on how digital the company worked before the start of the pandemic. People's way of communicating has changed due to the pandemic. With this background, this essay will examine how people at an IT company have experienced the change from physical communication to digital communication at their workplace due to covid-19. We are also interested in seeing whether the relationship and communication with colleagues has changed or not.  We have used a qualitative method and conducted interviews with ten people at an IT company. The communication at the IT company has changed in some areas while it has not changed in others. To summarize the internal and external communication, the internal has changed a lot because the employees only communicate digitally with each other. External communication, on the other hand, has not changed much as the employees communicated largely digitally with their customers even before the pandemic, as they have customers all over Sweden and in the world. The biggest change that can be identified is that the employees themselves have had to take great personal responsibility in the work and meeting process.  The pandemic has affected the communication between employees in a way that many feel more alone when they cannot have the same contact with their colleagues as they previously had. There has been a big difference in digital communication as it is much more difficult to see body language through a screen than it is when employees can meet physically.

Studiens syfte är att frambringa en ökad förståelse kring chefers informationsinsamling under distansarbete genom en jämförelse mellan två chefsgrupper inom olika verksamhetsområden. Chefsgrupperna utgörs av dels chefer inom produktionsledning och chefer i en administrativ ledning. Intentionen med en jämförande studie är att åskådliggöra skillnader i vilka alternativa tillvägagångssätt chefsgrupperna tillämpar i informationsinsamlingen under distansarbete. Tidigare forskning har avhandlat grunderna i chefsarbete samt chefsarbete på distans. Den aktuella studien fokuserar på chefsarbete under distansarbete via en jämförande karaktär där studien identifierat ett aktuellt forskningsgap. En jämförande studie är relevant för att åskådliggöra hur chefsgrupperna agerat vid omställningen mot distansarbete eftersom arbetet vanligtvis inte utförts på distans tidigare. Eftersom cheferna arbetar inom olika verksamhetsområden är det av intresse att belysa vilka skillnader som kan utläsas mellan grupperna. Studien tar sin utgångspunkt i den deduktiva ansatsen via kvalitativa intervjuer utförda med åtta stycken chefer inom olika företag fördelade på två chefsgrupper.  Resultatet påvisar att det existerar skillnader i tillvägagångssätten kring informationsinsamling för de olika cheferna. Från cheferna i produktionsledning kan urskiljas att ett delegerat arbetssätt varit ett genomgående förekommande tillvägagångssätt vilket effektiviserat informationsflödena och informationsinsamlingen inom organisationerna. En tydlig distinktion gentemot chefer inom den administrativa chefsgruppen är att cheferna inom den senare kategorin anammat ett större fokus på att utforma procedurer för att göra den digitala mötesformen mer effektiv och välfungerande. Anledningen är att det digitala formatet utgör det huvudsakliga forumet för att delge och samla in information under distansarbete. Skillnaden i tillvägagångssätt utgörs av de underordnades roll och arbetsuppgifter inom organisationerna. Eftersom de anställda som lyder under produktionsledningen fortsättningsvis behövt befinna sig fysiskt på arbetsplatsen för att upprätthålla verksamheten har cheferna modifierat ett arbetssätt anpassat efter förutsättningarna. Inom den administrativa gruppen har både chefer och anställda möjlighet att bedriva arbetet från distans vilket ställt krav på cheferna att finna effektiva tillvägagångssätt kopplat till digitala kommunikationsverktyg för att skapa förutsättningar att kunna samla in information om verksamheten. / The purpose of the study is to generate an increased understanding of managers' information gathering during telework through a comparison between two management groups in different business areas. The management groups consist of managers within operations management and managers in administrative management. The intention of a compared study is to visualize differences in which alternative approaches the management groups apply in the information gathering during teleworking. Previous research has discussed the premises of managerial work and managerial work during telework. The current study focuses on managerial work during telework via a comparison where the study identified a current research gap. A comparative study is essential to illustrate how the management groups have acted in the transition to telework, as the work has usually not been performed remotely before. Since the managers work in different areas of activity it is interesting to highlight the differences that can be read between the groups. The study is based on the deductive approach via qualitative interviews accomplished with eight managers in different companies divided into two management groups. The results show that there are differences in the approaches to information gathering for the various managers. In operations management it can be distinguished that a delegated method has been a common procedure, which has streamlined the information flows and information gathering within the organizations. An explicit distinction towards managers within the administrative management group is that the managers within the latter category have adopted a considerable focus on forming procedures to make the digital form of meeting more efficient and well-functioning. The reason is that digital communication is the main forum för communicating and gathering information during telework. The difference in approach consists of the role and tasks of the subordinates within the organization. As the employees who are under the operations management continued to need to be physically at the workplace to maintain the business, managers have modified a way of working adapted to the conditions. Within the administrative group both managers and employees have the opportunity to conduct the work remotely, which requires managers to find effective procedures linked to digital communication tools to create conditions for being able to gather information about the organization.

Digital communication refers to human-to-human, human-to-machine or machine-to-machine communication. This dissertation focuses on human-to-human communication in professional relationships based on hardware innovations like tablets, smartphones, or wearables as well as internet-based services like email, instant messaging or social media. Intended consequences of using social communication technologies are often increased freedom of action or faster communication. However, digital communication does also lead to unintended consequences like new social controls, less freedom of action or a lack of time. The aim of the dissertation is to explore explanation attempts why these consequences occur as well as to elucidate how organizations could deal with it. The key message of the dissertation is that using digital communication technologies requires well-trained moral discernment to better understand unintended consequences as well as to better cope with them.:1. Introduction 2. Digital communication: a new challenge for moral discernment 3. Digital communication in and beyond organizations: unintended consequences of new freedom 4. Digital communication in organizations: acceleration and lack of time 5. Further articles in the field of digital communication and acceleration

Introduktion: Under Covid-19-pandemin var det besöksförbud på de flesta intensivvårdsavdelningar (IVA) och ett stort flöde av smittade patienter. Närståendes fysiska besök ersattes med videosamtal och andra digitala kommunikationslösningar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva IVA-sjuksköterskors erfarenheter av digital kommunikation med närstående och patienter under Covid-19 pandemin i samband med besöksförbud. Metod: En induktiv kvalitativ intervjustudie med åtta IVA-sjuksköterskor genomfördes och materialet transkriberades ordagrant. Det transkriberade materialet analyserades med en konventionell innehållsanalys. Resultat: När pandemin uppkom såg IVA-sjuksköterskor att det fanns ett behov av kommunikationsvägar med närstående vid införande av besöksförbud, vilket gjorde att videosamtal ersatte närståendes tidigare fysiska avdelningsbesök. Närståendes virtuella kontakt med patienten och IVA-sjuksköterskor ökade delaktigheten och förståelsen för patientens vård och situation på IVA. IVA-sjuksköterskors erfarenheter påvisade att digital kommunikation fungerade tillfredsställande med närstående och patienter under pandemin. Slutsats: Närståendes delaktighet, förtroende och förståelse till patientens IVA-vistelse förbättrades ju mer de tilläts att deltaga i patientens vård genom digital kommunikation då det var besöksförbud. / Introduction: During the Covid-19-pandemic, most intensive care units (ICU) were prohibited from visiting and there was a large flow of infected patients. Relatives’ physical visits were replaced by digital communication solutions, for example video calls. Aim: This study aimed to describe ICU nurses' digital communication experiences with relatives and patients during the Covid-19 pandemic during prohibited from visiting. Method: An inductive qualitative interview study of eight ICU-Nurses' was conducted, and the material was transcribed verbatim. The content analysis performed on the transcribed material had a conventional approach. Results: When the pandemic arose the ICU-Nurses' saw that there was a need for communication channels with relatives' when the prohibitions from visiting was introduced, which meant that video calls replaced relatives' previous physical ward visits. Relatives' virtual contact with the patient and ICU-nurses increased their participation and understanding of the patient's care and situation in the ICU. The experiences from ICU-Nurses' showed that digital communication worked satisfactorily with relatives and patients during the pandemic. Conclusion: Relatives' participation, trust and understanding of the patient's ICU stay improved the more they were allowed to participate in the patient's care through digital communication when there is a restraining order.

This research concerns the digitalisation of archaeology, with a focus on Swedish contract archaeology. The aim is to understand how the archaeological discipline relates to the change that digitalisation brings and human involvement in these processes. The thesis is a study of its impact on processes connected to archaeological knowledge production and communication. The work problematises how digital data might be understood within these contexts but also illustrates where the potential of the digitalisation lies and how archaeology can make use of it. The theoretical approach re-actualises the concept of reflexivity in a digital context, combining it with various communication theories aiming to challenge the archaeological workflow and connect it more closely to present-day society. The digitalisation of archaeology can be seen across the whole discipline withan emphasis on academia. This digital development has greater opportunities in larger research projects which have sufficient funding than in contract archaeology. In those projects leading the digital development, the reflexive approach has been re-discovered and the digital enabled for new processes of knowledge production to take place. In case studies of Swedish contract archaeology several observations are made where it becomes clear that the digitalisation already shows positive effects at a government level, in organisations and projects within the sector. But there are also issues regarding digital infrastructure, knowledge production, archiving, accessibility and transparency. The biggest challenge is not technical but in attitudes towards digitalisation. The research concludes that digital communication based on archaeological source material can be something more than mediation of results. With digital interactive storytelling there are ways to create emotional virtual connections with the user, relating to the present and the surrounding society. By interlinking the processes of interpretation and communication an archaeological knowledge production might become an archaeological knowledge development. / Den här forskningen har studerat digitaliseringen av arkeologin med fokus på svensk uppdragsarkeologi. Målet har varit att öka förståelsen kring hur disciplinen förhåller sig till de förändringar som digitaliseringens innebär och människans roll i dessa processer. Avhandlingen är en studie av digitaliseringens betydelse för de arkeologiska processer som berör kunskapsproduktion och kommunikation. Arbetet problematiserar förståelsen av digitala data inom dessa kontexter men visar också på digitaliseringenspotential och hur arkeologin kan dra nytta av den. Forskningen aktualiserar på nytt det teoretiska angreppssättet reflexivitet i ett digitalt sammanhang och kombinerar detta med kommunikationsteorier i syfte att utmana det arkeologiska arbetsflödet och knyta det närmare dagens samhälle. Resultatet av denna forskning visar på att digital kommunikation baserad på arkeologiskt källmaterial kan vara något mer än förmedling av resultat. Med interaktivt historieberättande finns vägar att skapa emotionella virtuella kopplingar mellan användare och arkeologi som relaterar till nuet och detomgivande samhället. Genom att länka ihop den arkeologiska tolkningsprocessen med kommunikation, skapas möjligheten för kunskapsproduktion att bli kunskapsutveckling.

Ordinary digital receivers use analog mixers and conventional analog-to-digital converters. Thisthesis explores the possibility to build a receiver using an Intel Stratix 10 TX FPGA to sample asignal directly at its RF frequency. By band-limiting the RF signal, the transceivers can be used asPWM based analog-to-digital converters and sample the RF signals as a bit-stream. Filters andmixers could then be implemented in the FPGA to downconvert the RF signal to a complex digitalbaseband signal. This method was proven to work in theory but had drawbacks. The samplingmethod added a lot of distortion and the bandwidth was limited. The receiver could not beimplemented on the FPGA since the only connected transceivers could not be configured to receiveanalog signals. The other type of transceiver could probably be used but would have requiredanother model of the board where these were connected.

No description available.