Thesis (Ph.D.)--York University, 2003. Graduate Programme in Psychology. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 147-168). Also available on the Internet. MODE OF ACCESS via web browser by entering the following URL: http://wwwlib.umi.com/cr/yorku/fullcit?pNQ99141

p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 12.0px Helvetica} Detta examensarbete lyfter problematiken kring företagens synlighet på sociala medier och för diskussion och analys för hur detta kan lösas. Genom att företagen arbetar för att erhålla högre electronic word of mouth (eWOM) kvantiteter på sociala medier vilket ökar företagets synlighet, genom att de tar hänsyn till teorier som förklarar och påverkar människor skapande av word of mouth. Electronic word of mouth är kommentarer, gillamarkeringar, delningar och recensioner som företaget erhåller till sina sociala medier från dess konsumenter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan generera mer eWOM och hur deras arbetssätt är kopplat till motiven bakom eWOM, sociala bevis och interpersonal communication samt undersöka eventuella samband som existerar i praktiken mellan teorierna då företag arbetar för att erhålla högre eWOM kvantitet. För att uppnå syftet med studien har följande frågeställning formulerats: Hur kan företag generera högre eWOM kvantitet? Studiens metod har varit av kvalitativ med en deduktiv ansats, kombinerat med en fallstudie på Svenska Fotbollsförbundet, Apollo och Bizkit Havas. I empirikapitlet framställs intervjupersonernas svar, som även jämförs mellan varandra. Sedan följer analysen där empirin tolkas utifrån teorin och olika samband framställs. Studiens slutsats påvisar vad fallföretagen gör idag för att erhålla högre eWOM kvantitet kopplat till varje teoriområde, slutsatsen påvisar hur teorin skiljer sig från verkligheten där det visat sig att vissa teoriområden är svårare för företagen att applicera i verkligheten för att erhålla högre eWOM kvantitet. Till sist framställs även de olika sambanden som studien har upptäckt mellan de olika teorierna och varför dessa samband är viktiga att ta hänsyn till då företag vill erhålla en högre eWOM kvantitet. / p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 12.0px Helvetica} This study is highlighting the fact that companies have a hard time gaining visibility on social media today. Therefore it is very important for companies to gain higher quantities of electronic word on mouth (eWOM) on social media to gain visability. Electronic word on mouth is all the likes, shares, reviews and comments that companies get to their social media from their customers. They do that by understanding the theories that explains and affects humans creation of word of mouth on social media and then implement this in their marketing strategies. The purpose of this essay is to investigate how companies can generate more eWOM and how their marketing strategies are linked to the motives behind eWOM, interpersonal communication and social proof as well as investigate any relationships that exist in practice between theese theories when companies work to obtain higher eWOM quantity. In order to achieve the purpose of the study, the following question has been made: How can companies generate higher eWOM quantity? The methodology was qualitative and had a deductive approach combined with a case study on the Swedish Football Association, Apollo and Bizkit Havas. The empirical chapter presents the answers of the interviewees, which also were compared to each other. Then the analysis follows where the collected data is interpreted based on the theory and different relationships are get presented. The study's conclusion shows what the companies from the case study do today to get higher eWOM quantity associated with each theory area. The conclusion shows how the theory differs from reality where it was found that some theory areas are more difficult for companies to apply in reality to obtain higher eWOM quantity. Finally, the different relationships that the study has discovered between the different theories are also drawn up and why these relationships are important to consider when companies want a higher eWOM quantity is explained.

This thesis deals with the current egoistic nature of man. The first part of the paper will describe the historical background and the rise of empirical science and will point out the newly emerging cultural paradigm which has influenced the whole value system and general development of today's society. This will be followed up by the description of an individual phenomena that guides the acceptance of social principles actively pursued within our society these days. Parsing of individual factors using the method of analysis and synthesis will allow us to approach the very phenomenon of egoism from a wider perspective. The focus of this paper is to attempt to answer whether man's dependency on today's society leads to the development of egoistic characteristic in a person. The paper will also attempt, using philosophical and theological reflection and modern science, to find an outline for a solution that would be beneficial to the advancement of an altruistic profile of civilization. Keywords Jesus, Plato, Sokrates, the good, egoism, emphaty, philosophy, genetics, intelligence, values, conformity, consumer society, power, science

Le débat entre les tenants de l’égoïsme et ceux de l’altruisme porte sur la question de l’altruisme, soit : pouvons-nous parfois agir de manière – au moins en partie — désintéressée, pour le bien d’autrui sans considérer le nôtre? Mon mémoire a pour objectif de revoir la problématisation du débat altruisme/égoïsme en philosophie et en psychologie et de répondre à la question : quelles conséquences peut-on tirer des travaux empiriques concernant la question de l’altruisme compilés par C. Daniel Batson, un chercheur en psychologie sociale, dans A Scientific Search for Altruism (2019) ? Je soutiens, en partie comme Batson, que les résultats qu’il présente montrent que l'altruisme tel qu'il l'entend fait partie de nos motivations. Cependant, ma thèse principale est que la caractérisation de l'altruisme et de l'égoïsme que font Batson et ses collègues peuvent laisser en nous des interrogations quant à nos motifs fondamentaux. Autrement dit, d'autres formulations de la thèse égoïste pourraient permettre à celle-ci de résister, sans pour autant être exemptes de critiques, aux arguments présentés par Batson. Par exemple, ouvrir la recherche sur la ou les causes de l’empathie, par rapport à l'hypothèse de l'empathie-altruisme de Batson, pourrait éclairer l'enjeu d'une nouvelle manière; mais seulement si nous acceptons de modifier la caractérisation de l'altruisme de Batson. Ainsi, nous pourrions considérer la cause de l'empathie comme ayant un poids plus important dans la résolution de la question de l'altruisme que l'empathie elle-même. Une telle reformulation de la thèse égoïste pourrait ressembler à cela : la valorisation d’autrui sera générée ou conservée si et seulement si elle sert soit les désirs personnels profonds, tel qu’un état ressenti de significativité dans la vie (Wolf 2010), ou bien les désirs personnels plus simples tels que les motivations égoïstes énoncées par Batson (2019). Pour défendre l’intérêt d’une telle reformulation, je présenterai d'abord la caractérisation de l'égoïsme et de l'altruisme de Batson (2019) ainsi que la méthode que Batson et ses collègues utilisent pour répondre à la question de l'altruisme. Je présenterai également des critiques à cette position, provenant entre autres de Doris et al. (2020) et d’une adaptation des propos de Slote (1964). Mon texte débouchera sur une nouvelle hypothèse égoïste s'inspirant des travaux de Susan Wolf (2010) et Bernard Williams (1981). / The debate opposing egoism and altruism concerns the altruism question: Can we sometimes act – at least partly – in a disinterested way to promote the well-being of others without considering our own? My master’s thesis aims to review the central problem of the altruism/egoism debate in philosophy and psychology and answer the question: Which consequences can be drawn from the empirical work concerning the altruism question compiled by C. Daniel Batson, a researcher in social psychology, in A Scientific Search for Altruism (2019)? I agree with Batson that his empirical results show altruism, as he defines it, to be a part of our motivations. However, my main thesis is that Batson and his colleagues’ characterization of altruism and egoism leaves us questioning our ultimate motives. Restating the thesis of egoism could allow it to resist Batson’s arguments, although it may face other criticism. For example, opening the research on the cause or causes of empathy regarding the empathy-altruism hypothesis of Batson could shed light on the debate in a new way; but only if we agree to rethink Batson’s characterization of altruism. Thus, we could consider empathy’s causes to be of greater importance than empathy itself in resolving the altruism question. Such a recharacterization of egoism could resemble this one: The valuing of others will be generated or conserved if and only if it serves either profound personal desires, such as a state of felt meaningfulness (Wolf 2010), or simpler personal desires like the egoistic motivations listed by Batson (2019). To defend the interest of this recharacterization, I will present the definitions of altruism and egoism given by Batson (2019) as well as the method he used with his colleagues to answer the altruism question. I will also formulate critiques to the position of Batson through Doris et al. (2020) and an adaptation of the argument of Slote (1964). My argument will lead to a new egoistic hypothesis inspired by the works of Susan Wolf (2010) and Bernard Williams (1981).

No description available.

Mass media has long been thought to have a detrimental effect on an adolescent’s values and behaviors. Many social ills including violence, misogyny and negative health behaviors, as well as egoistic cultural values have been attributed to mass media’s influence. Yet the media is not all powerful, nor are its powers unable to be combated. In this manuscript, I analyze the Educational Longitudinal Study data from 2002 to 2006 to determine the real effects mass media has on adolescents in comparison to other influences. I find that not all media is equal in influence. Television and video games have different relationships with a teenager’s values and behaviors in comparison to internet use. Additionally, I find that when parents are involved with their children as significant others, they do not negate, but can typically counteract many negative effects of media.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den eventuella konflikten mellan sekulariserad och religiös etik och moral.  Studien tar sin utgångspunkt i religiös absolutism kontra sekulariserad relativism. Jag vill även ta reda på om det finns etiska grundtankar som flertalet kan vara överens om.

<p>Denna uppsats belyser förutsättningar för samarbete om en gemensamt ägd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrån egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs är kontraproduktivt och ohållbart för resursens bevarande på lång sikt. Därför måste aktörerna ändra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.</p><p>Här belyses de förutsättningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krävs för att gemensam handling mellan egoister kan ingås, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. Egoistiska, eller självintresserade, konkurrerande aktörer gör långsiktiga nyttovinster på att samarbeta.</p><p>Som exempel används två imaginära vinstdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad. Företagen får nyttovinster i form av ökad produktivitet och kostnadsminskningar genom att samarbeta om en gemensamt ägd inköpsavdelning, jämfört med individuellt agerande. Ett företag fungerar i denna uppsats som representant för urtypen av en vinstmaximerande självdriven egoist. Inköpsavdelningar har traditionellt sett varit drivna som en privat ägd resurs. Här belyses att nyttovinster kan göras genom att ombilda flera privat ägda inköpsavdelningar till en gemensamt ägd resurs. Men detta kräver att aktörerna omformulerar sina nyttofunktionella motiv till handling. Uppsatsen beskriver hur detta kan gå till, vilka svårigheter samarbete kan innebära och hur aktörerna kan överkomma svårigheterna.</p><p>”Mind-Map” modellerna i avsnitten 5.2 och 5.3 har visst sammanfattande värde. De visar hur uppsatsens teorier bygger på varandra. ”Mind-Map” modellerna visar följderna från egoistisk och liberal-utilitaristisk rationalitet som motiv till handling vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs. För att en gemensam handling ska komma till stånd kan aktörerna inte motivera sina handlingar från egoistisk vinstmaximering, utan snarare liberal-utilitaristisk ”satisficing”.</p><p>Uppsatsens antaganden är uppbyggda som så att avsnitten 2, 3 och 4 utgör grundantagandena. Hur de antagandena appliceras introduceras i avsnitt 5. I avsnitt 6 kommer ytterligare antaganden allt eftersom modellen anpassar sig efter en inköpssituation.</p>

No description available.

No description available.