Bakgrund: Diagnosen sepsis drabbar 48,9 miljoner människor i världen varje år och svår sepsis är den 10:e vanligaste dödsorsaken i världen. Varje år dör 15-20 % av de 40,000 människor som drabbas i Sverige. Sepsis Surviving Campaign (SSC) har tagit fram riktlinjer som handlar om att screena sepsis och att detta ska minska mortaliteten och förbättra prognosen för patienten. Sjuksköterskan har ansvar för att ge en god omvårdnad och har en viktig roll vid bedömning av sepsis. Det finns svårigheter och brister i att identifiera och bedöma diagnosen sepsis vilket resulterar i fördröjning av att snabbt kunna initiera behandlingsåtgärder.    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att identifiera och bedöma sepsis hos vuxna patienter inom sjukhusvård.     Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Artiklarna hade kvalitativ och kvantitativ design.    Resultat: Resultatet presenteras i tre olika kategorier: erfarenheter kring den egna kunskapen, erfarenheter kring faktorer som påverkar identifiering och bedömning, erfarenheter att använda bedömningsinstrument.    Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskan upplever att det finns brister och svårigheter att identifiera och bedöma sepsis. Sjuksköterskornas erfarenhet och kunskaper skiljer sig åt och resultatet tyder på att mer utbildning krävs för att kunna ge en säkrare vård. Ett bedömningsinstrument kan hjälpa sjuksköterskor att bedöma och identifiera patienter med misstänkt sepsis i ett tidigt stadium. / Background: Diagnosing sepsis affects 48.9 million people in the world every year and severe sepsis is the 10th most common cause of death in the world. Each year, 15-20 % of the 40,000 people diagnosed with sepsis die in Sweden. The Sepsis Surviving Campaign (SSC) has developed guidelines on screening for sepsis and that this will reduce deaths and improve prognosis for patients. The nurse is responsible for providing good nursing care and has an important role in the assessment of sepsis. There are difficulties and shortcomings in identifying and assessing sepsis diagnosis which result in a delay of being in treatment initiation.    Aim: The aim of this literature review was to investigate the nurses' experiences of identifying and assessing sepsis in adult patients in hospital care.    Method: The study was conducted as a literature review based on 15 scientific articles from the databases CINAHL, PubMed and Scopus. The articles are of qualitative and quantitative method.     Results: The results are presented in three different categories, which are experiences about their own knowledge, experiences regarding factors that identify and assessment, the experiences of using assessment instruments.    Conclusion: The conclusion of this literature review showed that the nurse feels that there are shortcomings and difficulties in identifying and assessing sepsis. Nurses experience and skills differ and the results indicates that more education is required to provide a more secure care. An assessment tool can help nurses assess and identify patients with suspected sepsis at an early stage.

Bakgrund: Abort är en process där en graviditet avslutas och styrs av abortlagen, som ändrades till sin nuvarande form år 1974. Kvinnan ska själv bestämma över sin graviditet. En abort kan ske via medicinska åtgärder eller genom kirurgiska åtgärder beroende på graviditetsvecka. Abort är en svår process för kvinnorna och det är kvinnan eget beslut. Det kan vara utmanande både för kvinnan och för sjuksköterskan som arbetar med aborter.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med kvinnor som genomför abort.  Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Alla artiklarna är granskade och godkända enligt etisk kommitté. Artiklarna kvalitetsgranskades och är av medel eller hög kvalitet. Under analysen kategoriserades artiklarna genom likheter och skillnader och 5 kategorier framkom.   Resultat: De olika valda kategorierna som framkom i resultatet var: att känna engagemang och stolthet, att behöva stöd och hantera känslor, att möta kvinnan, att uppleva etiska och moraliska dilemman och att uppleva hinder och ett behov av mer utbildning inom abortvård.   Slutsats: Litteraturöversikten påvisade att sjuksköterskor upplevde mötet med kvinnorna som emotionellt och de sökte därför stöd från sin närmaste omgivning. Genom kvinnornas tacksamhet upplevde sjuksköterskorna engagemang till arbetet och ansåg sin roll vara stöttande och inte dömande. Dock kunde sjuksköterskorna uppleva en konflikt mellan personliga och professionella värderingar samt hinder i arbetet som grundas i ett stort antal patienter. / Background: Abortion is a process in which a pregnancy ends and is governed by the Abortion Act, which was changed to its present form in 1974. The woman determines about her pregnancy. An abortion can be done through medical measures or surgical procedures depending on weeks of pregnancy. Abortion is a difficult process for the women and it is the woman's own decision. It can be challenging for both the woman and the nurse working with abortions.  Aim: To describe nurse´s experiences in meeting women who going through an abortion.   Method: The literature review is based on 15 scientific articles from the CINAHL and PubMed databases. All articles are reviewed and approved by the Ethics Committee. The articles were quality checked and are of medium or high quality. During analyzes, the articles were categorized by similarities and differences and 5 categories.  Results: The various selected categories that emerged in the results were: feeling commitment and pride, needing support and dealing with emotions, meeting the woman, experiencing ethical and moral dilemmas and experiencing obstacles and needs for more education in abortion care.  Conclusion: The literature review showed that nurses perceived meeting the women as emotional and sought support from their surroundings. Through the women’s gratitude, the nurses experienced commitment to work and considered their role to be supportive and not judgmental. However, the nurses could experience conflicts between personal and professional values and obstacles in work based in many patients.

Bakgrund: Varje år drabbas 25 000 - 30 000 människor i Sverige av stroke. Två tredjedelar av patienterna i det akuta stadiet av stroke får dysfagi vilket innebär en ökad risk för komplikationer. Nationella riktlinjer rekommenderar att patienter med stroke vårdas på en strokeenhet med kompetent multidisciplinärt stroke-team, vilket ökar patientens chans att återhämta sig och minskar förekomsten av komplikationer. Sjuksköterskor har en central roll i att ge stöd och arbeta förebyggande baserat på bästa tillgängliga evidens för att säkerställa god omvårdnad och säker vård. Trots detta upplever patienter med dysfagi brist på stöd från sjuksköterskor. Syfte: Studien syftar till att beskriva sjuksköterskans kunskap om dysfagi till följd av stroke.  Metod: Studien är genomförd som en litteraturöversikt som grundas på 14 vetenskapliga artiklar med kvantitativ- (n=10) och kvalitativ ansats (n= 2) samt mixed metod-studier (n=2). Datasökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Två teman och tre subteman identifierades och presenterades i resultatet som beskriver sjuksköterskans kunskap om dysfagi till följd av stroke. Resultatens två teman är: Kunskap om symtom och tecken samt Kunskap om omvårdnadsåtgärder med subteman - bedömning av sväljningsförmåga, nutrition och munvård. Slutsats: Sjuksköterskor behöver utbildning som intervention för att öka kunskapen om omvårdnad kring dysfagi till följd av stroke. Detta skapar förutsättningar för sjuksköterskan att kunna ge en god och säker vård som grundas på evidens och därmed förebyggs komplikationer samt lidande för personer med dysfagi till följd av stroke. / Background: Every year, 25,000 - 30,000 people in Sweden suffer from stroke. Two-thirds of patients in acute stage of stroke suffer from dysphagia with greater risk of complications. National guidelines recommend patient with stroke are cared for in stroke unit with competent multidisciplinary stroke team, which increases patients’ chance of recovery and reduced incidence of complications. Nurses have a central role in providing support and work preventatively based on the best available evidence in order to ensure good nursing and safe care. Despite this, patients with dysphagia experience a shortage of support from nurses. Aim: The study aims to describe the nurse's knowledge of dysphagia as a result of stroke.  Method: The study is a literature review based on 14 scientific articles with quantitative (n= 10) and qualitative (n= 2) approaches and mixed method studies (n=2). Article search was conducted via CINAHL and PubMed databases.  Results: Two themes and three subthemes were identified and presented in the results that describe the nurse's knowledge of dysphagia as a result of stroke. The two themes of the results are: Knowledge of symptoms and signs and Knowledge of nursing measures with subthemes - assessment of swallowing ability, nutrition and oral care. Conclusion: Nurses need education as an intervention to increase their knowledge of caring about dysphagia as a result to stroke. This creates the conditions for the nurse to be able to provide good and safe care based on evidence and thus prevent complications as well as suffering for people with dysphagia as a result of stroke.

Bakgrund: Demenssjukdom är en progressiv försämring av hjärnans nervceller som leder till att kognitiva funktioner blir nedsatta. Antal människor som drabbas av en demenssjukdom ökar konstant och kommer att ha fördubblats till år 2050. Sjuksköterskan har en viktig roll och det är att leda och ansvara för omvårdnadsarbete. Sjukdomen förvärras över tid och leder till att personer med demens får svårt att klara sig hemma, därför finns särskilda boenden. Tidigare forskning pekar på att sjuksköterskor inte har den kunskap eller utbildning som krävs för att vårda personer med en demenssjukdom. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: Föreliggande studie är en litteraturöversikt där femton kvalitativa artiklar analyserats från databasen CINAHL. Alla artiklar är granskade och godkända av en etisk kommitté. Artiklarna är kvalitetsgranskade och är av hög kvalitet. De inkluderade artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes för att besvara studiens syfte.  Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var relevanta utifrån studiens syfte. Dessa var upplevelser av skapa en god relation, upplevelse av kommunikation, upplevelse av etiska dilemman, upplevelse av tidsbrist och social arbetsmiljö samt upplevelse av kunskapsbrist.  Slutsats: Det visade sig vara komplicerat att vårda personer med demens. Sjuksköterskan upplevde brister om kunskap att kunna kommunicera med personer med demens. Sjuksköterskorna upplevde även en tidsbrist vilket resulterade i etiska dilemman. Att skapa en god relation med hjälp av patientens livshistoria och anhöriga kan främja patientens resurser. / Background: Dementia is a progressive deterioration of the brain's nerve cells, leading to impaired cognitive functions. The number of people suffering from dementia are constantly increasing and will have doubled by 2050. The nurse has an important role and that’s to lead and be responsible for nursing work. The disease getting worse over time and makes it difficult for people with dementia to manage at home, therefore there are special residential care. Previous research shows that nurses do not have the knowledge or education required to care for people with dementia. Aim: The aim of the study is to describe nurses' experiences of caring for people with dementia in residential care. Method: The present study is a literature review where fifteen qualitative articles were analyzed from the CINAHL database. The articles are reviewed and approved by an ethics committee. The articles are quality checked and are of high quality. The results of the included articles were analyzed and compiled to answer the purpose of the study. Main results: Five categories emerged that were relevant based on the purpose of the study. These were experiences of creating a good relationship, experience of communication, experience of ethical dilemmas, experience of lack of time and social work environment and experience of lack of knowledge. Conclusion:  It turned out to be complicated to care for people with dementia. Especially when it was about shortcomings and knowledge of communication. The nurses felt that if there was a lack of knowledge and a shortness of time for the patients, this could result in ethical dilemmas. Creating a good relationship using the patient's life history and relatives can promote the patient's resources.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar cirka 26 miljoner människor. Att leva med hjärtsvikt innebär en livsomvälvande förändring och försämrad hälsa för patienten relaterat till hjärtats försämrade pumpförmåga. Ett nytt liv med sjukhusbesök, behandlingar, medicinering och sjukhusinläggningar, skapar i många fall oro hos patienten för deras hälsa och framtid och i förlängningen även ångest och depressioner. Det är inte bara patienten som drabbas utan även dennes anhörige och familj är i många fall högst involverade i patientens vardag och egenvård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter att följa egenvårdsråd vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt för att sammanställa aktuell forskning utfördes. Resultat: Att bli diagnostiserad med hjärtsvikt innebar en stor omställning och påverkan på vardagen. Förmåga till acceptans, relationen till familj och anhöriga, tidigare erfarenheter, psykiska och fysiska begränsningar var faktorer som påverkade patientens följsamhet till egenvård. Att följa egenvårdsråden påverkade i stor utsträckning vardagen och livet i olika grad hos patienterna med hjärtsvikt. Det framkom att patienterna måste acceptera sitt hälsotillstånd och övervinna de fysiska och psykiska hindren med stöd utifrån det individuella behovet för att klara av att utföra egenvårdsråden som givits. Det uppmärksammades även att en del patienter saknade tillräckligt med stöd och information. Med rätt stöd och utbildning från hälso- och sjukvården ökade följsamhet till egenvård och därmed underlättades vardagen och färre återinläggningar kunde ses. Konklusion: Litteraturöversiktens resultat visade varierande faktorer och erfarenheter kring följsamhet till egenvård. Kunskap, acceptans och förståelse kring sjukdomen var betydande för att patienten skulle utföra egenvården. Negativa faktorer för utförandet av egenvård var psykisk ohälsa och fysiska begränsningar, vilka även hade påverkan gentemot varandra och minskade följsamheten till egenvård. Stöd och hjälp från anhöriga i samråd med sjukvården var en viktig grund för att hantera sin egenvård. / Background: Heart failure is a global public health problem which affects approximately 26 million people. Living with heart failure means a life-changing event and impaired health for the patient related to the hearts decreased ejection fraction. In many cases, a new life with hospital visits, treatments, medication and hospitalizations creates concern for the patient about their health and future and, in the long run, also leads to anxiety and depression. It is not only the patient who is affected, but also his or her family and relatives are often involved in the patient's everyday life and self-care.  Objective: To describe patients' experiences of adherence to self-care advice in heart failure.  Method: A literature review to compile current research was done.  Results: Being diagnosed with heart failure meant a major change and impact on everyday life. Acceptability, the relationship with family and relatives, past experiences, psychological and physical limitations were factors that affected the patient's adherence to self-care. Following self-care advice affected everyday life to a varying degree in patients with heart failure. It emerged that patients must accept their state of health and overcome the physical and mental barriers, with support based on the individual need, to cope with the self-care advice given. It was also noted that some patients lacked enough support and information. With the right support and education from the healthcare system, compliance to self-care increased and thus made everyday life easier and fewer readmissions could be seen.  Conclusion: The results of the literature review showed varying factors and experiences regarding adherence to self-care. Knowledge, acceptance and understanding of the disease were a significant basis for self-care. Negative factors for adherence to self-care were mental- and physical limitations, which also had an impact on each other and reduced the adherence to self-care. Support and assistance from relatives in consultation with the healthcare system was an important basis for managing their self-care.

The aim of the present study was to give a systematic overview of research literature on how bilingual and plurilingual EFL learners at secondary and tertiary education acquire/learn English. By searching three databases, nine peer-reviewed articles were chosen, categorised and analysed. The results indicated that multilinguals use learning strategies, as well as using certain languages for different contexts and tasks. Proficiency might also affect when their languages were used, since proficiency influenced learning strategies. To improve the Swedish EFL education for multilinguals, teachers need to help their pupils to become aware of their own learning by reflecting and thinking about their language production. Teachers need to provide instructions to pupils of how to improve their metacognition, thus becoming more autonomous learners. For multilinguals to achieve this, translanguaging is an important part of EFL education. This means that the teacher-education also needs to educate teachers on how to instruct others in metacognition and other learning strategies. Further investigations concerning both the teachers’ perspective and additional research into multilinguals’ EFL learning are needed.

Bakgrund: Sjuksköterskan ansvarar för mycket information över många patienter. Det är av stor vikt att informationen blir korrekt, utan misstolkningar och kommunikationsfel. Sjuksköterskan har krav att kunna göra bedömningar och rapportera snabbt och effektivt. För att underlätta finns kommunikationsverktyget SBAR som ska stötta sjuksköterskan att få med relevant information om patienten. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskans användning av SBAR som kommunikationsverktyg. Metod: En allmän litteraturöversikt där sju kvantitativa och tre kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Överlag upplevde många av sjuksköterskorna att SBAR var ett bra kommunikationsverktyg som hjälpte dem att känna sig trygga och säkra i sin rapportering. Sjuksköterskorna upplevde även att det var lättare att samtala med läkarna då det gav ett gemensamt språk sinsemellan. Verktyget var effektivt och patientsäkerheten blev högre med användning av SBAR. Dock uppstod fortfarande brister då SBAR-verktyget inte följs fullt ut och att inte alla sjuksköterskorna var villiga att använda detta, troligtvis på grund av utbildningsbrist. Slutsats: SBAR var ett bra kommunikationsverktyg som underlättade att få med relevant information om patienterna vilket gjorde det lättare för sjuksköterskorna att rapportera. Det krävs dock mer utbildningar i hur SBAR används för att göra de samtliga sjuksköterskorna mer bekväma med sin rapportering. / Background: The nurse is responsible with a lot of information for many patients. It’s very important that there are no misinterpretation or communication errors. The nurse is required to make assessments and reports efficiently. To facilitate, there’s the SBAR communication tool that will support the nurse to provide relevant information about the patient. Purpose: The purpose was to survey the nurse’s use of SBAR as a communication tool. Method: A general literature review in which seven quantitative and three qualitative articles were analyzed. Results: Many of the nurses felt that SBAR was a good communication tool that helped them in their reporting. The nurses also felt that it was easier to talk to the doctors as it provided a common language. The tool was effective and patient safety increased by using SBAR. However, deficiencies still occurred as SBAR tools were not fully integrated and not all nurses were willing to use this, due to lack of training. Conclusion: SBAR was a good tool that facilitates getting relevant information and makes it easier for nurses to report. However, more training was required in how SBAR should make all the nurses more comfortable with their reporting.

Bakgrund Varje dag möter sjuksköterskor många individer i vården varför det är viktigt att varje individ får rätt vård utifrån deras behov, en personcentrerad vård. En utsatt grupp är personer med demenssjukdomar på grund av att deras sjukdom ofta leder till kommunikationshinder. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har rätt utbildning inom både demenssjukdomar och personcentrerad vård. Alla ska få lika vård på lika villkor trots en nedsatt kognitiv förmåga. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård för personer med demenssjukdomar. Metod Litteraturöversikten består av 15 kvalitativa artiklar från olika länder, artiklarna har publicerats mellan år 2010–2019. Databaser som användes för att söka artiklarna var CINAHL och PubMed.  Resultat Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier med underkategorier. Dessa huvudkategorier belyser (1) sjuksköterskans upplevelse och erfarenheter av att lära känna personen med demenssjukdomar, (2) kommunikation med patienten, (3) tid för patienten och (4) vikten av utbildning för personalen inom personcentrerad vård och demenssjukdomar.  Slutsats Sjuksköterskor erfarenhet av utbildning inom demenssjukdomar och PCV, var att det är svårare att ta hand om personer med demenssjukdomar utan rätt utbildning. Enligt studier har det framkommit att nyexaminerade sjuksköterskors attityder är sämre mot personer med demenssjukdomar på grund av en minskad kompetens och osäkerhet om hur en person med demenssjukdom ska tas hand om. Vilket kan resultera i ett bristande bemötande från nyexaminerade sjuksköterskor samt att de undviker att skapa en dialog och en relation med personen med demenssjukdom. / Background Every day, nurses face many disruptions in care, why it is important that every individual gets the right care based on their needs, a person-centered care. One vulnerable group is people with dementia due to the fact that their illness usually leads to communication difficulties. Therefore, it is important that nurses have the right education in both dementia and personcentered care. Everyone should receive equal care on equal terms despite a reduced cognitive ability. Aim The purpose of the literature review was to describe nurses' experiences of person-centered care for people with dementia. Method The literature review consists of 15 qualitative articles from different countries, the articles were published between 2010–2019. Databases used to search the articles were CINAHL and PubMed. Result The result is presented in four major main themes with subcategories. These main categories highlights (1)the nurse's experience of getting to know the person with dementia, (2) communication with the patient, (3) time for the patient and (4) the importance of training for the staff in person-centered care and dementia. Conclusion Nurses experience with education in dementia and PCV, was that it is more difficult to care for people with dementia without the right education. According to studies, it has emerged that the attitudes of newly graduated nurses are inferior to people with dementia due to a reduced competence and uncertainty about how a person with dementia should be treated. This can result in a lack of response from newly graduated nurses and that they avoid creating a dialogue and relationship with the person with dementia.

Bakgrund: Med ökad globalisering kommer sjuksköterskor möta personer med annan kulturell bakgrund än sin egen. Statistik har visat att många personer födda utanför Europa som immigrerat upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Det har visat sig att medvetenheten för kulturella skillnader inom vården är låg. Det finns därmed en risk för att denna omedvetenhet påverkar emigranters redan nedsatta psykiska hälsa ytterligare. Med hjälp av kunskap genererad i aktuell forskning önskat vi att synliggöra sjuksköterskans upplevelser av att möta personer med annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen eftersom det är i synliggörandet som beteenden kan ändras. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan beskrev omvårdnad av patient med annan kulturell/etnisk bakgrund inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes genom att söka artiklar på PubMed och CINAHL. Resultatet baserades på 15 artiklar.  Resultat: Sjuksköterskorna beskrev kommunikationshinder och svårigheter med kulturella skillnader i omvårdnaden av patienter med annan kulturell bakgrund. De kommunikationshinder beskrevs som tidskrävande och ledde till vårdrelaterade utmaningar. De svårigheterna med kulturella skillnader speglade olika syn på död, manligt och kvinnligt och anhöriga. Slutsats: Hög arbetsbelastning och liten förståelse för kulturella skillnader leder till att patienter med annan kulturell bakgrund inte får lika vård på lika villkor. / Background: With increased globalization, nurses will meet people with a different cultural background than her own. Statistics have shown that many immigrating people born outside Europe experience reduced mental well-being. A problem arises when awareness of cultural differences is low. With the help of knowledge generated in current research, it is needed to make the nurse's expectation and way of meeting people with a different cultural background positive, as it is in the nurses behaviors that this can be changed. Aim: The purpose was to shed light on how the nurse described caring for patient with different cultural / ethnic background in health care. Methods: A litteratur review with a qualitative design, based om 15 scientific articles found on PubMed and CINALH.  Result: The nurses described communication barriers and difficulties with cultural differences in the care of patients with different cultural backgrounds than their own. The communication barriers were described as time-consuming and led to healthrelated challenges. The difficulties with cultural differences described reflected different views on death, male and female gender and relatives. Conclusion: High workload and little understanding of cultural differences mean that patients with different cultural backgrounds do not receive equal care on equal terms.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem, både nationellt som internationellt. I Sverige har den psykiska ohälsan ökat signifikant de senaste 20 åren. Konsekvensen av detta blir en ökad arbetsbelastning samt långa väntetider. Trots den ökade förekomsten har inte stigmatiseringen kring begreppet minskat. Stigma kan förklaras genom en avvikelse från det normala som kan förklaras genom okunskap, negativa fördomar samt diskriminering mot individer i samhället med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa hos vuxna samt faktorer som relaterar till dessa attityder.  Metod: Studien är en litteraturöversikt som baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är av kvantitativ, kvalitativ samt mixad-metod ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl, PubMed samt PsycINFO. Resultat: Resultatet presenteras genom fem kategorier; Negativa fördomar och förutfattade meningar, attityder relaterat till typ av psykisk ohälsa, känsla av ansvar och empati, attityder relaterat till kunskap och erfarenhet, sociokulturella faktorer samt skillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor.  Slutsats: Sjuksköterskans attityd gentemot psykisk ohälsa sågs vara varierande samt påverkades av olika faktorer. De negativa attityder som belystes var distanstiering, isolering samt särbehandling medan de positiva attityder som framträdde baserades på välvilja samt empati. En korrelation med ökad förståelse genom teoretisk eller erfarenhetsbaserad kunskap och positiva attityder påvisades samtidigt som en korrelation mellan etnicitet, religion och genus i relation med negativa attityder belystes. / Background: Mental illness is a growing problem, both nationally and internationally. In Sweden, mental illness has increased significantly over the past 20 years. The consequence of this will be an increased workload and long healthcare que. Despite the increased prevalence, the stigma surrounding the concept has not diminished. Stigma can be explained by a deviation from the normal which can be explained by ignorance, negative prejudice and discrimination against individuals in the society with mental illness. Aim: The purpose of the literature review is to describe nurses' attitudes to mental illness in adults as well as factors related to these attitudes. Method: The study is a literature review based on 16 scientific articles. The articles on which the result is based on were of quantitative, qualitative and mixed methods. The articles were collected from the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Results: The results are presented through five categories; Negative prejudices and preconceived opinions, attitudes related to the type of mental ill health, sense of responsibility and empathy, attitudes related to knowledge and experience, socio-cultural factors and differences between male and female nurses. Conclusion: The nurse's attitude towards mental illness was seen to be varied and influenced by various factors. The negative attitudes that were highlighted were distancing, isolation and special treatment, while the positive attitudes that emerged were based on goodwill and empathy. A correlation with increased understanding through theoretical or experience-based knowledge and positive attitudes was demonstrated at the same time as a correlation between ethnicity, religion and gender in relation to negative attitudes was highlighted.