Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem, både nationellt som internationellt. I Sverige har den psykiska ohälsan ökat signifikant de senaste 20 åren. Konsekvensen av detta blir en ökad arbetsbelastning samt långa väntetider. Trots den ökade förekomsten har inte stigmatiseringen kring begreppet minskat. Stigma kan förklaras genom en avvikelse från det normala som kan förklaras genom okunskap, negativa fördomar samt diskriminering mot individer i samhället med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa hos vuxna samt faktorer som relaterar till dessa attityder.  Metod: Studien är en litteraturöversikt som baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är av kvantitativ, kvalitativ samt mixad-metod ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl, PubMed samt PsycINFO. Resultat: Resultatet presenteras genom fem kategorier; Negativa fördomar och förutfattade meningar, attityder relaterat till typ av psykisk ohälsa, känsla av ansvar och empati, attityder relaterat till kunskap och erfarenhet, sociokulturella faktorer samt skillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor.  Slutsats: Sjuksköterskans attityd gentemot psykisk ohälsa sågs vara varierande samt påverkades av olika faktorer. De negativa attityder som belystes var distanstiering, isolering samt särbehandling medan de positiva attityder som framträdde baserades på välvilja samt empati. En korrelation med ökad förståelse genom teoretisk eller erfarenhetsbaserad kunskap och positiva attityder påvisades samtidigt som en korrelation mellan etnicitet, religion och genus i relation med negativa attityder belystes. / Background: Mental illness is a growing problem, both nationally and internationally. In Sweden, mental illness has increased significantly over the past 20 years. The consequence of this will be an increased workload and long healthcare que. Despite the increased prevalence, the stigma surrounding the concept has not diminished. Stigma can be explained by a deviation from the normal which can be explained by ignorance, negative prejudice and discrimination against individuals in the society with mental illness. Aim: The purpose of the literature review is to describe nurses' attitudes to mental illness in adults as well as factors related to these attitudes. Method: The study is a literature review based on 16 scientific articles. The articles on which the result is based on were of quantitative, qualitative and mixed methods. The articles were collected from the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Results: The results are presented through five categories; Negative prejudices and preconceived opinions, attitudes related to the type of mental ill health, sense of responsibility and empathy, attitudes related to knowledge and experience, socio-cultural factors and differences between male and female nurses. Conclusion: The nurse's attitude towards mental illness was seen to be varied and influenced by various factors. The negative attitudes that were highlighted were distancing, isolation and special treatment, while the positive attitudes that emerged were based on goodwill and empathy. A correlation with increased understanding through theoretical or experience-based knowledge and positive attitudes was demonstrated at the same time as a correlation between ethnicity, religion and gender in relation to negative attitudes was highlighted.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer inom vården i kontakt med patienter med fetma. Förutfattade meningar kring fetma skapar attityder. Sjuksköterskors attityder som framkommer i det vårdande mötet kan leda till att patienter med fetma upplever sig diskriminerade. Patienter med fetma undviker vården i högre grad jämfört med patienter med lägre BMI-värde. Attityder som förekommer i det vårdande mötet riskerar att påverka förhållandet mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med fetma i det vårdande mötet. Metod: Litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultatet är baserat på elva kvantitativa artiklar som analyserats med Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet visar flera olika attityder som framkommer mot patienter med fetma. Fem olika teman skapades med attityderna som framkom: Vårdandet av patienter med fetma, beroende av patienters livsstil, patienters personliga egenskaper, patienters fysiska hälsa och patienters utseende. Slutsats: Examensarbetet visar att det framkommer olika attityder till patienter med fetma bland sjuksköterskor. Sjuksköterskor bör ha en kännedom om sina attityder för att värna om relationen till patienter med fetma. / Background: Nurses encounters obese patients when working. Perceptions form attitudes, and the attitudes that occurs during given care can lead to obese patients feeling discriminated against. Obese patients have a higher tendency of avoiding care, compared to patients with normal BMI. Attitudes that exist between nurse and patient can affect the nursing relationship. Risk of delayed or cancelled care is present when attitudes of nurses influence the care given to obese patients. Aim: To investigate nurses' attitudes towards obese patients in care. Method: A literature review with an inductive approach.  Articles with quantitative design has been used. The results were based on eleven quantitative articles that were analyzed using the Friberg’s three step model. Results: The result shows that different types of attitudes exist against obese patients. Five different themes were created with the attitudes that emerged: the care of obese patients, depending on patients’ lifestyle, patients' personal characteristics, physical health of patients and the appearance of patients. Conclusion: This thesis shows that there are different attitudes towards obese patients among nurses. Nurses should be aware of their attitudes to safeguard the relationship with obese patients.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska diagnoserna i världen som drabbar var 10:e kvinna. Symtom av endometrios påverkar kvinnor, dess anhöriga och omgivningen. Kvinnan drabbas fysiskt, psykiskt och emotionellt både före, under och efter diagnosutredning. Det bidrar till minskat välbefinnande om diagnosen inte ställs tidigt. Okunskap hos allmänsjuksköterskor leder till att diagnosframställningen fördröjs. Personcentrerad omvårdnad kan bidra till bättre bemötande och god vård för kvinnor med endometrios.  Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod:Litteraturöversikt med induktiv ansats har valts som metod där översikten är baserad på 12 vetenskapliga artiklar.  Resultat:Utifrån resultatet framkom tre kategorier med sju subkategorier. Kategorierna blev Fysiska (Smärta, Infertilitet), Psykologiska (Depression, Välbefinnande, Självförtroendet) och Sociala Aspekter (Relationer och sexuell hälsa, Arbete och fritid). Kvinnorna uppgav att de drabbades av smärta fysiskt i olika former som bäckensmärta, dyspareunia och dysmenorré vilka också var de vanligaste symtomen. Utifrån de psykologiska aspekterna uppstod känslor av ilska, hjälplöshet, brist på kontroll av deras liv samt minskat självförtroende. De sociala aspekterna såsom arbete, relationer, utbildning samt sociala aktiviteter påverkades också negativt på grund av sjukdomen. Slutsats:Endometrios påverkade kvinnor på flera olika sätt och att det idag råder kunskapsbrist kring sjukdomen. Genom att arbeta med personcentrerat fokus kan kvinnorna bemötas på individnivå. Vidare forskning inom ämnet ansågs vara nödvändigt för att öka kunskapen samt utveckla diagnostik och behandlingsmetoder för att förbättra kvinnornas dagliga liv. / SUMMARY Background: Endometriosis is one of the most common gynecological diagnoses in the world that affects every 10 women. Symptoms of endometriosis may affect women, their relatives and the environment. The women are affected both physically, mentally and emotionally during the diagnosis, but hits extra hard if the diagnosis is not made early. The ignorance of general nurses leads to delaying the diagnosis. Person-centered nursing can contribute to better treatment and also good care for women suffering from endometriosis. Aim:The purpose of the literature review was to describe women's experiences of living with endometriosis. Method:The literature review with inductive approach has been chosen as a method where the overview was based of 12 scientific articles.  Results: Based on the results, three categories and seven subcategories. Categories became Physical (Pain, Infertility), Psychological (Depression, Well-being, Self-confidence) and Social Aspects (Relationship and sexual health, job and leisure). The women explained that they were physically affected by pain in various forms such as pelvic pain, dyspareunia and dysmenorrhea which also were the most common symptoms. Based on the psychological aspects, there were feelings of anger, helplessness, lack of control of their lives and decreased self-confidence. The social aspects such as jobs, relationships, education and social activities were also negatively affected by the illness. Conclusion: Endometriosis affected women in many ways and there is a lack of knowledge about the disease today. Working with person- centered care in focus create an opportunity to meet woman at their individual level. Further research within the subject was considered necessary to increase knowledge and develop diagnostics and treatment methods to improve women's daily lives.

Bakgrund: Suicid är ett vanligt förekommande tillstånd som sjuksköterskan möter inom all form av sjukvård. Sjuksköterskans bemötande bör bygga på respekt, lyhördhet och empati för individen.   Syfte: att beskriva sjuksköterskans upplevelse av och attityd till att möta och vårda suicidnära patienter.   Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på resultatet från 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar från 11 olika länder. Artiklarna har sökts från databaser inom ämnesguiden omvårdnad såsom Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Författarna analyserade artiklarnas resultat genom att sortera och kategorisera insamlade resultat utefter skillnader och likheter.     Resultat: Fem teman har identifierats vid analys av artiklarna. Dessa beskriver de varierande känslor sjuksköterskor upplever, de attityder sjuksköterskor har, den kompetens de saknar i vården av suicidnära patienter samt problematiken i hur vården och arbetet är organiserat.   Slutsats: Sjuksköterskor upplevde ett behov av att öka sin kompetens kring suicidnära patienter. Sättet vården är organiserad på påverkar hur suicidnära individer får hjälp och stöd. Kunskap är viktig för att minska rädslor och dömande attityder hos sjuksköterskor. / Background: Suicide is a common condition that the nurse encounters in all forms of health care. The nurse's approach should be based on respect, responsiveness and empathy for the individual.  Aim: to describe the registered nurses experience from and attitude to meet and care for suicidal patients   Method: A literature review based on the result of 15 qualitative and quantitative studies from 11 different countries. The articles are collected from databases in the area within-subject guide nursing like Cinahl, Pubmed and Psycinfo.  Result: Five themes were identified from the analysis of the articles. They describe the variety of emotions the nurse experience, the attitudes the nurse have, the competence they are missing in the care for the suicidal patient and the problematic within how the care and the work is organized.    Conclusion: Nurses experienced a need to increase their expertise in suicidal patients. The way care is organized affects how suicidal individuals receive help and support. Knowledge is important in reducing the fears and judgmental attitudes of nurses.

Bakgrund: Sjuksköterskerollen är en komplex yrkesroll där sjuksköterskan ansvarar för att ge vård av hög och god kvalité. Sjuksköterskan har ett stort ansvar vilket finns beskrivet dels i lagtext och i ICN:s etiska kod. Bristande omvårdnadsarbete har setts förekomma i sjuksköterskeyrket i flera länder. Tidigare forskning efterlyser därför forskning kring varför sjuksköterskor ibland avviker från sitt ansvar. Olika avvikelser som görs inom vården kan leda till en sämre vårdkvalité och en ökning av vårdrelaterade skador.  Syfte: Studiens syfte är att belysa faktorer som enligt sjuksköterskan påverkar vårdkvalitén.  Metod: En litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar varav en med kvalitativ ansats och 14 med kvantitativ ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Flera faktorer visades påverka vårdkvalitén enligt sjuksköterskan. Faktorerna som identifierades kunde formas till kategorier vilka var psykologisk arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse, resurstillräcklighet och tillgänglighet, förmåners och uppskattningens påverkan, påverkad arbetsprestation och arbetsrelaterad stress. Faktorerna kunde enskilt påverka vårdkvalitén men det visade sig också att en faktor kunde leda till en annan.  Konklusion: Det kan vara svårt att bedriva vård av god kvalité då begreppet vårdkvalité är svårdefinierat. De ansvar som sjuksköterskan har vilket exempelvis beskrivs i Phil Barkers teori kan även vara svårt att upprätthålla då sjuksköterskan påverkas av olika faktorer på arbetsplatsen. / Background: The Nurse role is a sophisticated professional role where the nurse is responsible for providing care of high and good quality. The nurse has a great responsibility, which is described partly in the law text and in the ICN code of ethics. Inadequate nursing work has been seen in the nursing profession in several countries. Previous research therefore advertises for research on why nurses sometimes deviate from their responsibilities. Various deviations made within the care system can lead to more mediocre quality of care and an increase in carerelated injuries. Aim: The purpose of the study is to elucidate factors that affect the quality of care, according to the nurse. Method: A literature review based on 15 scientific articles, one with a qualitative approach and 14 with a quantitative approach. The articles were obtained from the CINAHL and PubMed databases. Result: Several factors were shown to influence the quality of care according to the nurse. The factors identified could be formed into categories which were psychological work environment, job satisfaction, resource adequacy and availability, the impact of benefits and estimation, impacted work performance and work-related stress. The factors could individually influence the quality of care, but it was also found that one factor could lead to another. Conclusion: Caring for good quality care can be difficult as the concept of quality care is difficult to define. The responsibility of the nurse, which are described, for example, in Phil Barker's theory, can also be challenging to maintain as various factors influence the nurse in the workplace.

Bakgrund: En av de mest vanligt förekommande dödsorsakerna i Sverige är hjärtstopp. Under pågående återupplivningsförsök kan anhöriga närvara. Syfte: Beskriva sjuksköterskans uppfattning av anhörignärvaro vid återupplivningsförsök. Metod: Detta är en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Det resulterade i 15 vetenskapliga artiklar som ligger till grund för resultatet. Analys har skett i tre olika steg.  Resultat: Fem huvudrubriker identifierades. Dessa är anhörigas närvaro, beslut om anhörignärvaro, anhörigas närvaro påverkar sjuksköterskans arbete, betydelsen för anhöriga att närvara samt anhörigas behov av stöd. Det framkom meningsskiljaktigheter hos sjuksköterskorna om anhöriga ska tillåtas närvara eller ej. Det framkom en ökad upplevd stress hos sjuksköterskor samt att anhöriga stör arbetet på olika sätt. Det framkom även fördelar för anhöriga om de närvarade.  Slutsats: Det finns meningsskiljaktigheter bland sjuksköterskorna om anhörignärvaro är fördelaktigt eller ej. Sjuksköterskorna påverkas negativt av anhörigas närvaro medan anhörigas sorgeprocess underlättas och de får även se att alla tillgängliga behandlingar är utförda. Vid anhörigas närvaro är det av stor vikt att personal avsätts i syfte att informera och bemöta deras behov. / Background: One of the most common causes of death in Sweden is cardiac arrest. Family members can be present during resuscitation. Aim: Describe nurses’ perception about family presence during resuscitation. Method: This is a literature review. Data collection was performed in the databases Cinahl and PubMed. 15 scientific articles form the basis of the result. The analysis process has been done in three stages.  Result: Five main themes were identified: Family presence, decisions regarding family presence, family presence affects the nurses’ work, the importance of family members to be present and family members need of support. Disagreements emerged among the nurses as to whether family members should be allowed to be present during resuscitation or not. Nurses experienced a higher level of stress if family members were present and family members interrupted the work in different ways. There were also benefits for family members if they were present during resuscitation.  Conclusions: There are differences of opinion if it’s beneficial or not to have family present during resuscitation. Family presence affect the nurses in a negative way while it appears to ease family members grieving process and they also have the opportunity to witness that every available treatment is performed. It’s important to have a staff member set aside to inform and answer family members needs if they are present during resuscitation.

Les Soins de Support sont apparus en France dans les années 90. Héritiers du mouvement des Soins Palliatifs et de la médecine des maladies chroniques, ils occupent une place singulière dans les services de cancérologie. La définition des Soins de Support n’est pourtant pas harmonisée au sein des études, des pratiques et des discours. L’enjeu de ce travail est de poser ce constat, d’en analyser les causes puis de proposer des perspectives menant à un positionnement commun dans le paysage médical contemporain.Il s’agira ainsi de démontrer qu’une définition des Soins de Support est souhaitable et qu’un socle de convictions propres la permet. Méthodes : Une revue de littérature par mots clés a été menée afin de décrire l’utilisation de la définition de Soins de Support dans les études les concernant. Des axes récurrents ont, ensuite, été dégagés. Les Soins de Support sont définis en tant qu’amélioration de la qualité de vie, prise en charge des effets secondaires, modèle d’organisation des soins ou bien à partir de la durée de prise en charge. Cette revue de littérature donne lieu à une restitution par thématiques. Un travail de terrain, fondé sur l’observation et des entretiens auprès de 32 professionnels, patients, proches et associations a été réalisé au sein de quatre établissements de soin : l’Institut Curie, l’Institut Curie Saint Cloud, l’Hôpital Kremlin Bicêtre, l’hôpital Henri Mondor. Il a permis de tester les axes issus de la revue de littérature et d’en mettre en lumière de nouveaux. Le temps, les projets, le corps et la notion de collectif se sont révélés au cœur des discours des acteurs des Soins de Support.Ce travail est qualitatif et non représentatif. Analyse et discussion : Un premier temps dévoile les références auxquelles se rattachent les Soins de Support et les tensions qu’elles produisent les unes par rapport aux autres. Les Soins de Support sont partagés entre des philosophies de l’action définissant la maladie comme réduction des capacités, et des philosophies du soin refoulant les notions telles que l’autonomie en étudiant la relation à l’autre. Un second temps permet de condenser en trois axes unanimes le positionnement des Soins de Support. Tout d’abord, les Soins de Support appuient leurs actions sur une compréhension du temps comme épaisseur vécue. Il s’agit d’accompagner le patient dans un cheminement propre, et d’inscrire le temps des horloges, des techniques et de la physiologie dans le temps de celui qui vit l’événement de la maladie. Ensuite, les Soins de Support mettent en œuvre une compréhension du soin en tant qu’acte collectif. L’équipe de soin se constitue avec le malade au cours de sa maladie. Elle comprend des professionnels soignants et non soignants, ainsi que des membres de la société civile. Elle se forme aux grés des besoins et en fonction des enjeux qui jalonnent le parcours du patient. Enfin, les Soins de Support brisent le monopole médical du savoir sur la maladie. Chaque situation exige la construction collective de la compréhension de la maladie. Il s’agit de comprendre la maladie en tant que carrefour des connaissances médicales, techniques, sociales, culturelles, psychologiques, mais aussi comme questionnement existentiel et affectif. La conviction profonde des Soins de Support est que la pluralité des approches et des regards permet par l’échange de tracer avec le patient ses possibilités et de l’y aider. / Description : Support Cares appeared in France in the 90s. Heirs of Palliative Care Mouvement and chronic diseases medicine take a singular place in cancer departments. Nevertheless, the definition of Support Cares is not harmonized within studies, practices and speeches.The stake in this work is to put this report, to analyze the causes then to propose perspectives leading to a common positioning in the contemporary medical landscape. It will so be a question of demonstrating that a definition of Support Cares is advisable and that a base of appropriate convictions allows it. Methods : A literature review by keywords was led to describe the use of Support Cares definition in the studies concerning them. Then, Recurring axes were cleared. The Support cares are defined as the quality of life improvement, treating the side effects, the care organization model or from the care duration. This literature review gives rise to a return by themes.A field work, based on the observation and interviews with 32 professionals, patients, relatives and associations was conducted within four Care establishments : Curie institute, Saint Cloud Curie Institue, Kremlin Bicêtre Institute, Henri Mondor Hospital. It allowed to test axes stemming from the literature review and to highlight new ones. Time, projects, body and notion of collective proved to be in the heart of the Care Actors speeches.This work is qualitative and not representative.Analysis and discussion : A first time reveals the references with which Support Cares are connected and the tensions they produce in relation to each other. The Support Cares are shared between philosophies of the action defining the disease as reduction of capacities, and Care philosophies repressing notions such as autonomy by studying the relationship. A second time allows to condense in three unanimous axes the Support cares positioning. First of all, Support Cares opress their actions an understanding time as real-life thickness. It is a question of accompanying the patient in a unique path progress, and registering the time of clocks, techniques and physiology in the time of the one who lives the disease event. Then, the Support Cares implement an understanding of the care as a collective act. The Care team establishes with the ill person during his disease. It understands nursing and not nursing professionals, as well as members of the civil society. It forms in the wills of needs and according to the stakes which mark out the route of the patient. Finally, the Support Cares break the knowledge medical monopoly on the disease. Every situation requires the collective construction of the desease understanding. It is a question of understanding the disease as crossroads of medical, technical, social, cultural, pasychological knowledge, but also as existential and emotional questioning.The deep conviction of the Support Cares is that the plurality of the approaches and the looks enable by exchanging to draw with the patient his possibilities and to bring that about.

Bakgrund: Fantomsmärta upplevs av cirka 50-85% av alla som genomgår amputation. Antalet amputationsingrepp ökar i världen likväl som i Sverige, detta på grund av en generellt åldrande befolkning samt ökad sjukdomsprevalens. Trots ett så pass vanligt förekommande fenomen är patienters erfarenheter sparsamt beskrivet och då även i svensk vårdkontext. Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med fantomsmärta efter amputation.  Metod: Åtta kvalitativa studier identifierades till denna studie. Relevanta data söktes fram i CINAHL och PubMed. Innehållsanalys utfördes med inspiration av Fribergs modell, innehållande fem steg. Resultat: Patienters erfarenheter av fantomsmärta presenteras i fyra kategorier och nio subkategorier: Olika dimensioner av smärta, Självbild i förändring, Nya utmaningar i vardagslivet och Behöver stöd från omgivningen. Konklusion: Att leva med fantomsmärta är komplext. Amputation medför en förändringsprocess med både påfrestningar och begränsningar men också anpassning till en förändrad livssituation. Livskvalitet trots dessa utmaningar är möjligt och som sjuksköterska är det således essentiellt att identifiera varje enskild patients hinder för och möjligheter till anpassning. Detta för att gemensamt uppnå hälsa i största möjliga mån. / Background: Phantom limb pain occurs in circa 50-85% of all the cases of amputation. Amputations are increasing worldwide as well as in Sweden because of an ageing population and an increase of disease-prevalence. Although phantom limb pain is common, there is a lack of knowledge and information when it comes to patients’ experiences. Aim: The aim of this study is to describe patients’ experiences of living with phantom limb pain after amputation. Methods: Eight qualitative studies were identified for this review. Relevant data was collected from CINAHL and PubMed. Qualitative content analyses were conducted, inspired by Friberg’s five step model for analysis.  Results: Patients’ experiences of phantom limb pain were presented in four categories and nine subcategories: Different dimensions of pain, Self-image in change, New challenges in everyday-life and The need of support from the surroundings.  Conclusion: Living with phantom limb pain is complex. Amputation induces a process of change, presenting limitations, stresses and a need to adapt. However, good quality of life is possible and as a nurse it is essential to identify patients’ possibilities and obstacles to strive for the best possible health care.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem. Våldet leder till förödande konsekvenser både för kvinnan och för samhället. Trots global kännedom, ny lagstiftning och satsningar för att höja den befintliga kunskapsnivån visar tidigare forskning att vårdpersonal saknar kompetens och verktyg i hur de ska möta våldsutsatta kvinnor i vården. Syfte: Syftet var att beskriva hur våldsutsatta kvinnor upplever mötet med vårdpersonal i hälso- och sjukvården. Metod: För att besvara studiens syfte valdes en allmän litteraturöversikt som design för att kartlägga, identifiera och skapa en beskrivande översikt.   Resultat: Huvudresultatet visar att majoriteten av kvinnorna hade negativa upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården. Med syftet som utgångspunkt framkom tre teman ur resultatet; upplevelsen av att inte bli sedd, upplevelsen av att bli skuldbelagd, förminskad och dömd och att inte uppleva av autonomi, integritet och trygghet.  Slutsats: Kvinnor som är utsatta för våld behöver bemötas empatiskt och respektfullt för att våga berätta om våldet. Vårdpersonal är dåligt rustade för att möta dessa kvinnor. Resultatet talar för att bemötandet av våldsutsatta kvinnor är ett problem som hälso- och sjukvården inte kan eller bör blunda för. Att stötta kvinnor att ta sig ur våldet reducerar på längre sikt inte bara konsekvenser för kvinnornas hälsa utan minskar även belastningen på vården samt samhällsekonomiskt. / Background: Men's violence against women is a global health problem. The violence leads to devastating consequences for both women and the society. Despite global awareness, new legislation, and initiatives to raise the existing level of knowledge earlier research shows that healthcare professionals lack competence and tools in how to meet abused women. Aim: The aim was to describe how women exposed to violence experience the encounter with healthcare professionals in the health care system. Methods: To answer the aim of the study a general literature review was chosen in order to map, identify and create a descriptive overview.  Result: The main result shows that the majority of the women had negative experiences from the encounter with the health care system. Three themes emerged from the result based on the aim of the study. They were; the experience of not being seen, the experience of being blamed, diminished and judged and not to experience autonomy, integrity and security. Conclusion: Women that are victims of violence need to be treated in an empathetic and respectful way in order to dare to talk about the violence. Health care professionals are ill-equipped to meet these women. The results suggest that the treatment of women exposed to violence is a problem that the health service cannot or should not turn a blind eye to. Supporting women to get out of violence can in the long run not only reduces consequences for women's health but also reduces the burden on the health care system and socio-economic.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn för symtom orsakade av någon form avhjärnskada. Beroende på var skadan sitter, kan sjukdomsbild variera. Några symtom viddemenssjukdom kan försämring av minne, oro, agiterat beteende och depressiva symtom.Dessa behandlas ofta med läkemedel. Alternativa behandlingar, såsom musik, har visat siganvändbara inom både demensvården och övriga vården och givit positiva effekter på hälsan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad musik kan ha för effekt gällande beteende hosäldre personer med demenssjukdom, enligt den vetenskapliga litteraturen. Metod: Beskrivande kvantitativ litteraturöversikt. Resultat: Av tio studier studerade åtta musikenseffekt på agiterat beteende, varav fem av dessa kunde påvisa en minskning. Tre studierundersökte musikens effekt på oro, samtliga redovisade minskad oro. Två studier studeradeom musik hade effekt på depressiva symtom. I en av dem minskade detta efter interventionermed musik. Slutsats: Genom att tillämpa musik inom vården för äldre personer meddemenssjukdom kan det bidra till positiva effekter på hälsan såsom minskat agiterat beteende,minskad oro och minskade depressiva symtom. Det ska dock tas hänsyn till att musiken ivarje enskild studie haft en varierad effekt på beteendemässiga och psykiska symtom. Trotspositiva resultat behövs mer forskning kring musik som en alternativ behandling dåforskningen inom området är begränsad. Det läsaren kan ha i åtanke är att musik inte skadar,därför uppmuntras personer i demenssjukas närhet att spela musik - en insats som sannoliktkan medföra positiva följder för alla inblandade. / Background: Dementia is a general term for symptoms caused by abnormal brain changes.Depending on where the changes are located, the clinical picture varies. Symptoms ofdementia could be memory loss, anxiety, agitated behaviour and depressive symptoms.These are frequently treated with medication. Alternative treatments, such as music, havebeen proven to be useful in both dementia care and other health care sectors and have hadpositive effects on health. Aim: The aim of this study was to describe what effect music canhave regarding the behaviour of aged people with dementia, according to the scientificliterature. Method: A descriptive quantitative literature review. Result: Eight articles studiedthe effect of music on agitated behaviour, five demonstrated a decrease. Three studiesexamined the effect of music on anxiety, all decreased anxiety. Two studies examined theeffect of music on depressive symptoms, one reported decreased depressive symptoms. Conclusion: By applying music in dementia care, it can contribute to positive effects onhealth such as reduced agitated behaviour, anxiety and depressive symptoms. However, itmust be considered that the music interventions in each study had a varied effect onbehavioural and psychological symptoms. Despite positive results, more research on music asan alternative treatment is needed, as research in the area is limited. The reader should keepin mind that music does not harm, therefore people in the vicinity of elderly with dementiaare encouraged to play music - an effort that is most likely to have positive consequences foreveryone involved.