This century is characterized by an increasing pace of globalization and migration that results in an increased diversity of classroom populations in Western countries. However, the teacher workforce still consists mostly of white females that come from different cultural backgrounds than their students, and who seem to lack the skills to respond to diversity in the classroom effectively. This raises the question of how the cultural mismatch can be overcome. The aim of this research is to explore how pre-service teachers can develop culturally relevant pedagogy, so they can establish a classroom environment that suits the needs of all learners. A systematic literature review is conducted, and 10 articles were analysed. The results show pre-service teachers can develop culturally responsive pedagogy through courses that offer knowledge or a combination of knowledge and field-based experiences. Factors that contribute to increased culturally relevant pedagogy are: previous experience with diversity, connecting theory and practice, modelling, learning through a community of learners, and critical reflection. However, research indicates that becoming a culturally relevant teacher is a time consuming process. Hence, it is recommended that teacher education programs include more courses in the curriculum to enable pre-service teachers develop this skill over time through taking part in a community of learners. In addition, as much of the current research originates from the United States, it is suggested future research focuses on other Western countries.

In recent years, the consumption of clothes has increased extensively due to diminishing quality and low prices of garments along with ever-faster changing fashion trends. The linear business model results in products with a short lifespan and clutter of idle goods. With the growing awareness of environmental and social impact among the consumers; alternative business models (rental/lease, swap, resale) designed to intensify the utilization of clothes and enable sharing activities and collaborative consumption are emerging. However, the market share of these models is still low. This study aims to understand what are the barriers that hurdle; motivations that drive consumers’ adoption to collaborative fashion consumption; and how companies create and configure values to encourage consumers to partake in these innovative business models. Through a systematic literature review of 41 peer-reviewed articles, we found that the drivers for consumers towards collaborative consumption models are steered by economic factors, emotional factors, social factors, and sustainability values. While consumer barriers are namely, financial risk, arrangement, performance risk, social risk, psychological risk/lack of ownership, and lack of trust and information. It was also discovered that the collaborative fashion consumption models, in particular, rental/lease, swap, and resale are different in nature. Finally, we analyzed the existing literature and identified how companies can create, configure and capture values in these business models. This study is one of the very few to explore the interrelationship of the consumer-related drivers and barriers and business perspective. This paper can contribute relevant knowledge to academia as well as to the fashion industry.

Bakgrund: I Sverige lever närmare en procent av befolkningen med venösa bensår. Såren uppstår på grund av venös insufficiens. Venösa bensår är ett stort folkhälsoproblem i hela världen. Personer som har ett stillasittande levnadssätt och är överviktiga har en högre risk än genomsnittsbefolkningen att utveckla venösa bensår. Såren är svårläkta och drabbar främst äldre personer. Sjuksköterskan har det yttersta ansvaret för patientens omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt har använts som metod. Ur databaserna PubMed och CINAHL Complete hämtades tio stycken vetenskapliga artiklar som grundar sig på forskning enligt kvalitativ metod. Resultat: Tre huvudteman och tre underteman identifierades. Det första huvudtemat var Smärta och dess hantering. Det andra huvudtemat var Påfrestningar till följd av odör och exsudat. Det tredje huvudtemat var Ett förändrat liv och har följande underteman; Beroende, Behandling och läkning samt Kunskapsbrist. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatfynd associeras till vårdkontext och diskuteras i relation till bakgrund, ny forskning samt Katie Erikssons teori där lidande och vårdprocessen fokuseras. / Background: Nearly one percent of the Swedish population lives with venous leg ulcers. Venous leg ulceration is caused by venous insufficiency. This is a big public health problem worldwide. People who live their lives sedentary and are overweight suffers a greater risk of evolving venous leg ulcers. These types of ulcers are slow-healing and mostly affects elderly people.  The responsibility for patient care is the nurse. Aim: The aim of the study was to enlighten people’s experiences of living with venous leg ulcers. Method: A literature review was used as method. PubMed and CINAHL Complete were used as databases. Ten scientific qualitative articles were found. Results: Three main topics and three subtopics were identified. The first main topic was Pain and its management. The second main topic was Strains following odour and exudate. The third main topic was A different life with following subtopics; Dependence, Treatment and healing and Knowledge deficit. Discussion: The strengths and weaknesses of the literature review is discussed in the method discussion. The results are discussed in nursing context and is related to background, new research and Katie Eriksson’s theory with suffering and care process.

Bakgrund: År 2018 migrerade över 130 000 personer till Sverige. Stor migration har gjort att det i dagsläget talas över 150 olika språk i Sverige. Språk ger förutsättningar för individer att uttrycka sina upplevelser och känslor, samtidigt som språk även kan innebära begränsningar i kommunikation mellan olika parter. En stor del av vårdarbetet utgörs av kommunikation, och 70 procent av alla vårdskador beror på bristande kommunikation. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att tillhandahålla information som är anpassad efter patientens språkliga bakgrund och bör arbeta enligt ett personcentrerat förhållningssätt där hänsyn tas till patientens förutsättningar och önskemål. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av språkbarriärer i möten med patienter inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats, vars resultat baserades på 14 vetenskapliga artiklar, hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet. Dessa tre huvudkategorier var upplevelse av tidspåverkan och arbetsbelastning, upplevelse av svårigheter att tillgodose god och säker vård och upplevelse av utmaningar och kompetensutveckling. Slutsats: Språkbarriärer upplevs av sjuksköterskorna försvåra tillhandahållandet av personcentrerad, god och säker vård eftersom språkbarriärer ledde till svårigheter att ta del av patientberättelsen, upprätta ett partnerskap samt att dokumentera. Även positiva upplevelser som individuell kompetensutveckling hos sjuksköterskorna beskrivs i resultatet. / Background: In 2018, more than 130 000 people migrated to Sweden. The big migration has affected the amount of languages spoken in Sweden. The literature describes that in Sweden, more than 150 languages are spoken. Furthermore, language is described as a fundament for individuals to express their experiences and feelings as well as an obstacle in communication between different parties. A big part of health care is constituted by communication, and 70 percent of all healthcare injuries are because of communication deficiencies. The nurse is obligated by law to provide information, which is adapted to the patient’s spoken language, and should work accordingly to person-centered care, in which the patient’s presuppositions and desires are considered. Aim: To describe the nurse’s experiences of language barriers in situations with patients in somatic care. Method: A literature review with a qualitative design, based on 14 scientific articles found in the two databases CINAHL and PubMed. Results: Three main categories were identified in the result. These main categories were the experience of time impact and workload, the experience of difficulties in providing good quality care and safe care, and the experience of challenges and competence development. Conclusion: Nurses’ experienced language barriers to complicate the provision of person-centered, excellent and safe care because language barriers caused difficulties to take part in the patient story, build a partnership, and to document. Positive experiences, such as individual competence development among the nurses are also described in the result.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal har ett yrke med hög arbetsbelastning som riskerar att leda till arbetsrelaterad stress som i sin tur kan leda till att patientvården påverkas. Det resulterar även i hög sjukfrånvaro, extra ekonomiska utgifter och hög personalomsättning. Följden av detta blir att samhället och organisationen förlorar både kompetens och ekonomiska medel. De senaste åren har användandet av mindfulness uppmärksammats inom den svenska hälso- och sjukvården. Den hittills genomförda forskningen tyder på att mindfulness kan ha gynnsamma effekter så som stressminskning, avslappning och förbättring av livskvalitén. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad ansats inkluderades. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: I resultatet framkom det två kategorier: Mindfulness-baserade interventioner som kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress samt mindfulness påverkan vid arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att mindfulnessträning har en reducerande påverkan på stress, utmattning, depression och ångest samt en ökning av medkänsla och medveten närvaro. Slutsats: Mindfulness har en mängd olika variationer av interventioner som kan vara fördelaktiga för att minska hälso- och sjukvårdspersonalens stress. Mindfulness som intervention har potential att effektivt minska arbetsrelaterad stress bland hälso- och sjukvårdpersonal. Litteraturöversiktens resultat är relevant för att minska stressnivå hos hälsooch sjukvårdspersonal vilket medför minskade vårdkostnader samt öka förutsättningar för att ge god och säker vård till patienten. / Background: Health care professionals have a profession with a high workload that risks leading to work-related stress, which in turn can lead to patient care being affected. It also results in high sick leave, extra financial expenses and high staff turnover. The consequence of this is that society and the organization lose both competence and financial resources. In recent years, the use of mindfulness has gained attention in Swedish health care. The research conducted so far suggests that mindfulness can have beneficial effects such as stress reduction, relaxation, and improving the quality of life. Aim: The purpose of the literature review was to compile current research on mindfulness as an intervention to manage work-related stress among health care professionals. Method: The study was conducted as a literature review which included 15 scientific articles with a quantitative, qualitative and mixed-method. The searches were made through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. R esults: In the result, two categories emerged: Mindfulness-based interventions that can be used to deal with work-related stress and mindfulness impact on work-related stress. The results showed that mindfulness training has a reducing effect on stress, burnout, depression and anxiety, as well as an increase in compassion and conscious presence. Conclusion: Mindfulness has a variety of interventions that can be beneficial in reducing the stress of health care professionals. Mindfulness as an intervention has the potential to reduce work-related stress among healthcare professionals effectively. The results of the literature review are relevant to reducing the stress level of health care professionals, which results in reduced healthcare costs and increased conditions for providing good and safe care to the patient.

Bakgrund: Ökad migration i Sverige har resulterat i språklig, kulturell och religiös mångfald. Med immigrationen söker fler utrikesfödda äldre vård. Begränsade språkkunskaper bland utrikesfödda äldre kan leda till kommunikationshinder, vilket gör att de blir mer utsatta i kommunikation med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård. Syftet var att beskriva utrikesfödda äldres upplevelser av vad som påverkar kommunikation med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2007 och 2019. Artikelsökningen gjordes via databaserna CINAHL och PubMed samt manuella sökningar. Resultat: Utrikesfödda äldres upplevda problem i kommunikation med vårdpersonal beskriver utmaningar som hälso- och sjukvården står inför i samband med ökad immigration. Fyra huvudkategorier identifierades: Språk- och kulturbarriär, Bristande information relaterad till utrikesfödda äldres sjukdomar, undersökningar och deras rättigheter, Tidsbrist och stress hos vårdpersonal samt Vårdpersonalens engagemang och bemötande. Slutsats: Kommunikationsproblem på grund av språkliga och kulturella skillnader ska inte begränsa de utrikesfödda äldres rättigheter till god vård. Informationen som ges till de utrikesfödda äldre bör vara individanpassade. Vårdpersonalen bör ha kulturell kompetens, vara lyhörda och ha ett hänsynstagande till patientens individuella förutsättning i samband med kommunikation. Att hitta strategier för att överbrygga kommunikationsproblem är sålunda absolut nödvändigt. / Background: Increased immigration in Sweden has resulted in linguistic, cultural and religious diversity. In connection with increased immigration, several foreign-born older people are seeking care. Limited language skills among foreign-born elderly can lead to communication barriers, which make them more vulnerable in terms of communication with healthcare professionals. Aim: To describe foreign-born older peoples’ experience of what influences communication with healthcare professionals in health care. Method: The study is a literature review based on fourteen research articles published between 2007 and 2019. The databases CINAHL and PubMed as well as manual search were used for the article search. Results: Foreign-born older peoples’ perceived problems regarding communication with health care professionals describe the challenges that healthcare is facing in connection with increased immigration. Four main categories have been identified: Language and cultural barriers; Lack of information related to the foreign-born older peoples’ illness, examination, and their rights; Lack of time and stress among health care professionals; and Health care professionals’ involvement and treatment. Conclusion: Communication problems due to linguistic and cultural differences should not limit the rights of the forgein-born older people in terms of good care. Information that is given to the forgein-born older people should be individually adapted. Health care professionals should have cultural competence, be perceptive and have respect for the patients’ individual condition in connection with communication. Thus, finding strategies for overcoming communication problems is imperative.

Bakgrund: Globalt genomfördes ungefär 56 miljoner aborter år 2014 och i Sverige genomförs årligen omkring 35–38000 aborter. Det finns olika anledningar till att kvinnorna väljer att avbryta sina graviditeter. Några av sakerna är att det är fel tidpunkt i livet, socioekonomiska faktorer, brist på utbildning och att förhållandet till partnern inte är stabilt. Det finns studier som visat att en av fyra kvinnor och endast hälften av deras partners, varit nöjda med vården vid en abort. Det är därför viktigt att belysa kvinnors upplevelser av omvårdnaden och öka kunskapen hos sjuksköterskor om hur de bäst kan stödja kvinnor som genomgår en abort. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnaden i samband med en abort. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 stycken vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Kvinnors upplevelser av omvårdnaden i samband med en abort var främst att de fick en bristande information och en otillräcklig smärtlindring. Resultatet visade även att det är viktigt att få ett bra stöd och ett neutralt och icke-dömande bemötande från sjuksköterskor och närstående. Det var även viktigt för kvinnor att få bestämma över sin egen abort. Slutsats: En abort är komplex då det innebär både fysisk och emotionell smärta. Det är viktigt att kvinnorna får information om aborten och hur den kan påverka dem fysiskt och emotionellt. Sjuksköterskor måste även vara anpassningsbara och lyhörda för olika behov, samt ge ett professionellt och neutralt stöd. Detta eftersom en abort ofta är fylld av skuld och skam. / Background: Globally, approximately 56 million abortions were performed in 2014 and in Sweden about 35–38000 abortions are performed annually. There are various reasons why women choose to end their pregnancies. Some of the things are that there is the wrong time in life, socio-economic factors, lack of education and that the relationship with the partner is not stable. There are studies that show that one in four women and only half of their partners have been satisfied with the nursing care during an abortion. It is therefore important to describe women's experiences of nursing and to increase knowledge about their experiences in how to best support women who undergo an abortion. Aim: The aim of this literature review was to describe women´s experiences of nursing during an abortion. Method: A literature review based on 15 scientific articles from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. Results: The women's experiences of the nursing care during an abortion were mainly that they received a lack of information and insufficient pain relief. The results also showed the importance of a good support and a neutral and non-judgmental treatment from the nurses and the relatives. It was also important for women being able to decide on their own abortion. Conclusion: An abortion is complex as it involves both physical and emotional pain. It is important that women get information about the abortion and how it can affect them physically and emotionally. Nurses must also be adaptable and responsive for different needs, as well as provide professional and neutral support. This because an abortion is often filled with guilt and shame.

Bakgrund: När den botande behandlingen av sjukdom inte längre uppnår ett önskat resultat sätts palliativ vård in, vilket är en symtomlindrande vård. Den palliativa vårdens mål är att förebygga och lindra lidandet samt möta fysiska, psykosociala och existentiella problem. Detta för att kunna ge högsta möjliga livskvalitet för patienter och deras anhöriga. Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten inom palliativ vård – ur patientens och anhörigas perspektiv. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt som baserades på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och var publicerade mellan åren 2009-2019. Resultat: Flertalet faktorer påverkade livskvaliteten hos både patienter i palliativ vård och deras anhöriga. Faktorerna delades in i kategorierna; fysiska, psykosociala och existentiella faktorer. Konklusion: Livskvaliteten påverkas både negativt och positivt för patienter som erhöll palliativ vård och deras anhöriga. Kategorier för faktorerna är; fysiska, psykosociala och existentiella. Sjuksköterskan bör arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt och ett holistiskt synsätt för att uppmärksamma behov och vad som påverkar livskvaliteten hos patienter och deras anhöriga. / Background: When the curative care of disease no longer reaches desired results palliative care is introduced, which is an easing treatment of symptoms. The goal of palliative care is to prevent and ease suffering and confront physical, psychosocial and existential problems. This in order to provide the highest possible quality of life to the patient and its family. Aim: The aim of this study is to describe factors which affects the quality of life within palliative care – from patients and families perspective. Methods: The thesis was done as a literature review based on 15 scientific articles. The articles were collected from databases Cinahl, PubMed and PsycINFO and were published between the years 2009-2019. Results: Several factors affected the quality of life for both patients with palliative care and their families. Factors were divided within categories; physical, psychosocial and existential factors. Conclusions: Quality of life is affected both negatively and positively for patients who are treated with palliative care and their families. Categories for the factors are; physical, psychosocial and existential. This calls for the nurses to work with person-centered care and a holistic vision to notice needs and what affects quality of life for patients and their families.

Bakgrund: Allt fler människor kommer att drabbas av någon form av demenssjukdom vilket bland annat leder till förlust av kognitiva förmågor. Detta innebär ökat behov av vård- och omsorgsboende för de personer som drabbats. Det centrala för personer med demenssjukdom är att vården är personcentrerad samt att den fysiska vårdmiljön är anpassad efter deras behov. Syfte: Att beskriva den fysiska vårdmiljöns betydelse för omvårdnad av personer med demens på vård- och omsorgsboende. Metod: En litteraturöversikt som grundades i kvalitativa (n=12), kvantitativa (n=1) samt mixade (n=2) studier. Studierna hade fokus på den fysiska vårdmiljöns betydelse för omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och indelades fyra huvudkategorier med sju underkategorier. Resultat: Resultatet visade att den fysiska vårdmiljön påverkade personer med demenssjukdom. Genom anpassning av måltidsmiljö, utomhusmiljö och inomhusmiljö främjades livskvalitén för personer med demenssjukdom. Att vårdmiljön utformades hemlik med välbekanta föremål gjorde det lättare för personer med demenssjukdom att göra sig hemmastadda och trivas på sitt nya boende. Detta påverkade självbestämmande och självständighet likväl som livskvalité och trygghet. Slutsats: Personer som diagnostiseras med demenssjukdom drabbas olika då det finns många varierande symtom och begräsningar. Forskning indikerar att det rör sig om kognitiv nedsättning vilket kan påverka personens integritet, självbestämmande och autonomi. Resultatet visar på att anpassning av den fysiska vårdmiljön kan minska konsekvenserna av kognitiv nedsättning för personer med demenssjukdom, samt ge en känsla av att vara hemma och frihet. Detta kan bidra till lugn, trygghet och autonomi för de som bor på vård- och omsorgsboendet. / Background: An increasing number of people will become suffering from dementia which means loss of cognitive abilities. Aging populations means an increased need for residential care. The most important thing for people with dementia is that the care is person-centered and the environment adapted to their needs. Purpose: To describe the importance of the physical care environment for caring of people with dementia in nursing homes. Methods: A literature review based on qualitative (n = 12), quantitative (n = 1) and mixed (n = 2) studies. The studies focused on the meaning of the physical care environment for the care of people with dementia. The articles were quality checked, analyzed and divided into four main categories with seven sub-categories. Results: Persons who are diagnosed with dementia are affected differently because there are many varying symptoms and limitations. By adapting the meal environment, the outdoor environment and the indoor environment the quality of life for people with dementia was promoted. When the care environment was designed home-like with familiar objects it made it easier for people with dementia to feel like home and enjoy their new home. This was shown to affect selfdetermination and independence as well as quality of life and security. Conclusions: People who suffer from dementia are not affected in the same way, there are many different symptoms and limitations. Research indicates that in all cases it is a cognitive impairment which affects the person's capability of integrity, self-determination and autonomy. The results show that adapting the physical care environment can promote cognitive decline for persons with dementia, and also give a feeling of being at home and freedom. This can contribute to tranquility, security and autonomy for those living at the nursing home

Bakgrund: Demens är ett samlingsbegrepp av olika sjukdomar som angriper hjärnan, i Sverige insjuknar det ca 25 000 personer per år i demenssjukdom. Det kan innebära svårigheter att vårda personer med demens på grund av bland annat kommunikationssvårigheter och aggression. Vården av personer med demens ska genomföras med fokus på en personcentrerad omvårdnad. Detta kan göras genom att implementera sällskapsdjur inom vården. Sällskapsdjur inom vården implementerades redan under 1790-talet i England för att behandla psykiskt sjuka personer, i Sverige år 2016 fanns 150 aktiva hundar i tjänst i 40 olika kommuner. Syfte: Syftet är att sammanställa kunskap om sällskapsdjurs effekt på omvårdnad för personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ, kvantitativ och mix method ansats där den teoretiska referensramen fokuserats på ett personcentrerat förhållningssätt. Artiklarna har analyserats utifrån Fribergs trestegsmodell. Resultat: Sällskapsdjur påvisades ha positiv inverkan på omvårdnad av personer med demens inom tre kategorier; fysiskt mående, psykiskt mående samt sociala interaktioner. Fallrisk kunde minskas genom att den fysiska kapaciteten ökade. Sällskapsdjuren förmedlade även ett lugn vilket bidrog till ett förbättrat sömnmönster samt ökad aptit. Depressionen förbättrades liksom den kognitiva förmågan samt att aggressioner ofta blev färre. Att umgås med sällskapsdjur bidrog även till att den sociala förmågan förbättrades, vårdpersonal och deltagare kunde skapa en relation. Effekterna av sällskapsdjur underlättade omvårdnaden av personer med demens. Slutsats: Sällskapsdjur hade effekt på omvårdnad av personer med demenssjukdom, vilket underlättade omvårdnaden för vårdpersonalen. Genom att implementera sällskapsdjur inom demenssjukvården kan vårdpersonalen skapa en relation med personer med demens, utöva personcentrerad omvårdnad och identifiera individuella behov. / Background: Dementia is a collective concept of various diseases that attack the brain. In Sweden, about 25,000 people per year suffer from dementia. It can be difficult to care for people with dementia due to communication difficulties and aggression, among other things. The care of people with dementia should be implemented with a focus on personcentered care, part of which may be to implement pets. Pets in health care were implemented in England already in the 1790s to treat mentally ill persons. In Sweden 2016, 150 dogs were employed in health care in 40 different municipalities. Aim: The aim of the study is to compile knowledge about the effect of pet animals on the care of people with dementia. Method: A literature review from a qualitative perspective, quantitative perspective and mix method perspective with a theoretical frame of reference based on a person-centered care approach. The articles have been analyzed based on Friberg's three-step model. Results: Pets have been shown to have a positive impact on the care for people with dementia in three categories; physical, mental and social interactions. The risk of falling could be reduced by increasing physical capacity. The pets also conveyed a calm, which contributed to an improved sleep pattern and increased appetite. Depression improved just as cognitive ability and aggressive behaviour often decreased. The socializing also helped to improve the participants social skills, healthcare professionals and participants were able to create a relationship. The effects of pets facilitated the care of people with dementia. Conclusion: The results indicate that pets have an effect on the care of people with dementia. By implementing pets in dementia care, healthcare professionals can create a relationship with people with dementia, practice person-centered care and identify individual needs. These effects facilitated the care of people with dementia for the healthcare professionals.