Bakgrund: Dagens samhälle blir allt mer effektiviserat och digitaliserat genom användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT) och dess digitala verktyg. Detta gäller även vården. Dagens sjuksköterskor använder sig allt mer av IKT i vårdarbetet och användandet av IKT får påföljder för patienter, sjuksköterskor och vårdorganisationen. Tidigare forskning visar hur denna digitalisering och effektivisering går till, samt vad det har för påverkan på patienter, patienters livssituation och välbefinnande. I takt med att IKT utvecklas behöver användandet av IKT kontinuerligt evalueras. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att använda IKT. Metod: Allmän litteraturöversikt där sex kvalitativa studier, tre kvantitativa studier och studie av mixad metod har analyserats. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor mestadels är positiva till användandet av IKT. Sjuksköterskor erfor även negativa aspekter vid användandet av IKT. Detta då dem bland annat erfor att arbetssituationen och relationer till kollegor och patienter påverkas av att använda IKT i vårdarbetet. Slutsats:Fenomenet IKT är komplext och dess digitala verktyg innefattas av faktorer som i hög grad påverkar användarna. Detta innebär att sjuksköterskors inställning till, erfarenheter av att använda och faktiska användande av IKT påverkas. Integrering och användandet av IKT påverkar även sjuksköterskors arbetssituation och den stora vårdorganisationen. / Background: Today's society is becoming more efficient and digitized through the use of information and communication technology (ICT) and its digital tools. This also applies to health care. Nurses today are increasingly using ICT in their care work and the use of ICT is penalizing patients, nurses and the healthcare organization. Previous research shows how this digitalisation and efficiency improves, as well as what it has for affecting patients, patients' life situation and well-being. As ICT develops, the use of ICT needs to be continuously evaluated. Purpose: The aim is to create an overview of nurses' experiences of using ICT. Method: General literature review where six qualitative studies, three quantitative studies and one mixed method study have been analyzed. Result: The results show that nurses are mostly positive about the use of ICT. Negative aspects of the use of ICT are also experienced by the nurses. This is when they, among other things, find that the work situation and relationships with colleagues and patients are affected by the use of ICT in the care work. Conclusion: The phenomenon of ICT is complex and its digital tools are comprised of factors that greatly affect its users. Which means that nurses' attitudes to, experiences of using and actual use are affected. Integration and the use of ICT also affect nurses' work situation and the large healthcare organization.

Bakgrund: Hiv är en virussjukdom som progresseras väldigt snabbt om den inte behandlas. Sjukdomen smittar i första hand via sexuella kontakter, gemensam delning av nålar och via blod. Sjukdomen kan medföra ett psykiskt och ett fysiskt lidande och därför är det av vikt att de får stöd och empati från sjukvården. Studier har visat att kunskapsnivån om Hiv är relativt låg runt om i världen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hiv diagnostiserade patienters upplevelser av att vårdas på en somatisk avdelning. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar, som är hämtade från CINAHL, PubMed och PsykInfo. Resultat: Sex huvudkategorier identifierades och dessa var bemötande från specialistvården jämfört med den ordinarie sjukvården, stödjande insatser ökar patientens engagemang i vården, stigma och diskriminering, integritetshämmande upplevelser av sekretesshanteringen, överdrivna försiktighetsåtgärder och nekad vård samt tillgänglighet till vården Slutsats: Många patienter upplevade att de blev respektlöst behandlade och diskriminerade av vårdpersonalen, vilket ledde till patienternas ovilja att söka vård. De fåtal gångerna som patienterna blev bemötta med respekt och empati ökades patienternas följsamhet till vården och hoppet om ett meningsfullt liv växte. Vårdpersonal behöver få utbildning inom hiv samt om hur dessa patienter ska bemötas för att kunna utföra en god och säker vård / Background: HIV is a viral disease that progresses very quickly if left untreated. The disease is primarily transmitted through sexual contacts, shared needles and blood. The disease can cause mental and physical distress and therefore it is important that they receive support and empathy from the health care system. Studies have shown that the level of knowledge about HIV is relatively low around the world. Aim: The purpose of this literature review is to describe HIV diagnosed patients' experiences of being cared for in a somatic ward. Method: A literature review with a qualitative approach. The results are based on 15 scientific articles, which are taken from CINAHL, PubMed and PsykInfo. Results: Six main categories were identified, and these were the response from specialist care compared to regular health care, supportive efforts increase patient involvement in care, stigma and discrimination, integrity inhibiting experiences of confidentiality management, excessive precautions and denied care and access to care. Conclusion: Many patients felt that they were being treated disrespectfully and discriminated against by the healthcare staff, which led to patients' unwillingness to seek care. The few times that patients were treated with respect and empathy, patients' adherence to care increased and the hope of a meaningful life grew. Healthcare professionals need to receive education in HIV and how these patients should be treated in order to perform good and safe care.

Bakgrund: Suicid är ett återkommande problem världen över. Globalt sett begår 16 invånare av 100 000 invånare suicid vilket kan jämföras med att ett suicid begås var 40:de sekund. År 2018 begick 1268 personer suicid trots att över en tredjedel av dessa personer haft en regelbunden kontakt med hälso- och sjukvård. Suicidnära patienter upplever att de inte blir uppmärksammade under vårdtiden och suicidnära patienter upplever att sjuksköterskorna inte involverar patienterna i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av suicidnära patienter Metod: Litteratursökningen genomfördes systematiskt i de medicinska databaserna PubMed, Cinahl & PsycINFO. 18 artiklar inkluderades från de olika databaserna som besvarade litteraturöversiktens syfte. Resultat: Resultatet består av fem kategorier som belyser sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av suicidnära patienter. Dessa kategorier är, Emotionell kontakt ur sjuksköterskors perspektiv, Sjuksköterskors erfarenheter av verbal och icke verbal kommunikation, Sjuksköterskor förhållningssätt i omvårdnaden av suicidnära patienter, Sjuksköterskor erfarenheter av utbildning och kompetens samt Sjuksköterskors upplevelser av kontextuella aspekter som påverkar omvårdnaden. Slutsats: Det är betydande med god kommunikation och emotionell kontakt i omvårdnaden av suicidnära patienter. Det är av värde att sjuksköterskor som inte jobbar inom psykiatrisk vård får ytterligare utbildning inom psykisk ohälsa för att ha möjlighet att utföra patientsäker och personcentrerad vård för suicidnära patienter. Sjuksköterskor behöver vara neutrala och fördomsfria i omvårdnaden av suicidnära patienter för att denna patientgrupp ska ha möjlighet till återhämtning. Resultatet visar även att kontextuella aspekter på vårdavdelningar har inverkan på suicidnära patienters psykiska hälsa / Background: Suicide is a recurring issue all over the world. Globally there are approximately 16 out of 100.000 habitants committing suicide which can be compared with one suicide every 40 seconds. In 2018, 1268 people committed suicide even though over one third of these people were in contact with health care regularly. Suicidal patients do not believe they are being seen and acknowledged during their time of care and these patients are experiencing that the nurses do not involve the patients in health care. Purpose: The purpose of this literature review is to enlighten the experiences of nurses in caring for suicidal patients. Method: The literature survey was systematically performed in the medical databases PubMed, Cinahl and PsycINFO. 18 articles from the different databases who responded on the purpose of the literature review were included. Result: The result is represented in five categories where the experiences of nurses caring for suicidal patients are enlightened. These categories are, Emotional contact from nurse’s perspective, Nurses experiences of verbal and nonverbal communication, Nurses approach in caring of suicidal patients, Nurses experiences of education and qualification and Nurse’s experiences of contextual aspects that influence nursing Conclusion: It is important to establish good communication and emotional contact in caring for suicidal patients. It is of great value that nurses who are not working in psychiatric health care getting further education in mental illness to have the opportunity to perform patient-safe and person-centered care for suicidal patients. Nurses have to be neutral and unprejudiced in the care of suicidal patients to give this group of patients an opportunity to recover. The result also shows that contextual aspects of wards have an impact on the health of suicidal patients.

Bakgrund: Föräldrars syn på omvårdnad styrs av känslor och skiljer sig mot sjuksköterskors syn på omvårdnad, som styrs av rutiner, arbetsstruktur, ideologiskt engagemang och den dagliga verksamhetens förutsättningar. Den skilda synen på omvårdnad orsakar lätt missförstånd och barriärer mellan föräldrar och sjuksköterskor som kan försämra föräldrars upplevelse av omvårdnad. Sjuksköterskan har som ansvar att anpassa omvårdnaden i största mån efter vad hälsa betyder för den enskilda individen. Sjuksköterskans kunskap om föräldrars upplevelser av omvårdnad är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna leverera en god omvårdnad till en familj. Syfte: Litteraturstudien hade som syfte att belysa föräldrars upplevelse av omvårdnad när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: Examensarbetet är utfört som en litteraturöversikt och innehåller 14 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har sökts fram i databaserna CINAHL och PubMed, har granskats enligt granskningsmallar och är godkända av etiska kommittéer. Resultat: Fyra olika huvudkategorier av föräldrars upplevelser kunde utformas i resultatet. 1. Kommunikation 2. Delaktighet i sitt barns vård 3. Sjuksköterskors bemötande 4. Sjukhusmiljön. Kommunikation kunde konstateras vara en viktig del för omvårdnaden där den återfanns som en förutsättning för en upplevelse av god omvårdnad inom alla huvudkategorierna. Slutsats: Föräldrars upplevelser av omvårdnad är viktiga för omvårdnadens grunder. En förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor och föräldrar kan bidra till att främja många av föräldrars upplevelser av omvårdnad när deras barn vårdas på ett sjukhus. Vidare behövs mer framtida forskning om föräldrars upplevelser av omvårdnad för en utökad kunskap och djupare förståelse inom området. / Background: Parents’ view of nursing care differs compared to the nurses’ view of nursing care. Parents’ view of nursing care is highly affected by emotions meanwhile the nurses’ view is based on routines, organizational structure, ideological commitment and the conditions of the daily activities. The different view could easily cause misunderstandings and barriers between them that could worsen the parents experience of the nursing care. The nurse have a responsibility to adapt the nursing care to the individual person’s perception of well being. The knowledge of parents’ experience of nursing care is essential for the quality of the nursing care for families. Aim: This study aimed to illustrate parents’ experience of nursing care when their child is hospitalized. Methods: The study is conducted as a literature review and contains 14 scientific articles whom been collected from CINAHL and PubMed as chosen databases. The articles have been analyzed with review templates and also approved by etichs committees. Findings: Four different main categories of the parents’ experiences of the nursing care where found. 1. Communication 2. Participation in their childs’ care. 3. The nurses’ treatment. 4. The hospital enviroment. Communication had a significant importance for the nursing care. The Communication could also be found as a requisite for a good experience in all the main categories. Conclusion: Parents’ experiences of nursing care are important for the fundamentals of nursing care. Improvement of communication between the nurse and the parents could enhance the parents’ experiences of nursing care when their child was hospitalized. Furthermore, future research on parents experiences of nursing care as a parent is needed to contribute to the gap of knowledge and create a deeper understanding of the subject.

No description available.

Objective: The aim of this empirical and theoretical review was to investigate how romantic partners influence their significant others’ weight- and diet-related behaviors and to identify effective and ineffective tactics used in romantic relationships to promote behavior changes. Methods: A comprehensive literature review was conducted to locate relevant studies, and a total of 11 peer-reviewed articles were included in this review based on the inclusion criteria. Results: Empirical findings indicated positive communication messages are effective in promoting partners’ health behaviors whereas negative tactics are not as effective. The negative messages may lead to harmful consequences including the development of disordered eating behaviors, body image dissatisfaction, and self-doubt. Social control, social support, confirmation, and social comparison theory emerged in this area of research. Conclusions: This review identifies romantic partners’ influence on their significant others’ weight- and diet-related behaviors and pinpoints the existing research gap in this area of study.

Bakgrund: Sjuksköterskors välbefinnande på arbetsplatsen är av stor betydelse för både patientsäkerheten såväl som för sjuksköterskors retention i vården, där deras motivation för att vårda utgör en central roll. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att finna motivation till att vårda. Metod: Den valda metoden är en beskrivande litteraturstudie med ett underlag om elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet omfattar två teman med två subteman vardera, vilka samtliga uppmärksammar upplevelser därigenom sjuksköterskor finner motivation till att vårda. Temat Betydelsen av meningsfullhet innefattar sjuksköterskors upplevelser av att få hjälpa patienter genom vårdandet samt upplevelser av att själva få något tillbaka av detta. Temat Betydelsen av en fungerande arbetsgrupp belyser sjuksköterskors behov av stöd från kollegor, samt vikten av att ständigt utvecklas professionellt och som person genom sitt vårdande. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de fann motivation till att vårda av att få vara till hjälp för en annan människa, samt genom att få något meningsfullt tillbaka av den givna vården. Sjuksköterskorna betonade vidare vikten av att få stöd från kollegor samt möjligheten att få utvecklas för att bibehålla sin motivation i vårdandet. Implementering av dessa motiverande aspekter för att vårda kan således bidra till ett förbättrat välbefinnande samt retention bland sjuksköterskor. / Background: Nurses wellbeing in the workplace is paramount for both patient security as well as for nurse retention, in which their motivation to nurse plays an important part for them to keep nursing. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of finding motivations to nurse. Method: A descriptive literature review based on eleven articles in caring science. Result: The result contains two themes in which there are two subthemes each. The themes as well as the subthemes aim to describe experiences that help nurses find motivation to nurse. The theme Importance of meaningfulness describes nurses’ experiences of being able to help patients and receiving something back through their nursing. The theme Importance of a functioning working team describes the nurses need for social support from their colleagues, and their strive for constant development as a person as well in the nursing profession in order to be motivated to keep nursing. Conclusion: Nurses find motivation to nurse by being able to help another person and receiving something meaningful through their care. Furthermore, nurses stressed the need for receiving support from their colleagues as well as having opportunity for personal and professional development to keep their motivation to nurse. Implementation of these motivational aspects in nursing care can therefore contribute to nurse’s wellbeing as well as for their retention in the nursing profession.

Bakgrund: Anhöriga anser att sjuksköterskor kan bidra med trygghet i de fall då sjuksköterskorna ger av sin tid och är närvarande. Anhöriga upplever att sjuksköterskor i vissa fall uttrycker sig selektivt och diffust vilket bidrar till att utförliga förklaringar på den döende patientens tillstånd begränsas. Sjuksköterskors anknytning till patienter spelar roll i hanteringen av sjuksköterskornas sorg. Problem: Sjuksköterskor ska stödja människor i livsomställningar. Det innebär att sjuksköterskor behöver bemöta anhörigas förväntningar samtidigt som viss känslomässigt engagemang kan finnas hos sjuksköterskorna själva. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med dödsfall. Metod: Allmän litteraturöversikt. Elva utvalda artiklar har analyserats varav nio av kvalitativ ansats och två av kvantitativ ansats. Resultat: Bemötande av anhöriga i samband med dödsfall beskrevs av sjuksköterskor vara utmanande. De kände sig otillräckligt förberedda och ett behov av utbildning beskrevs. Arbetsbelastning och tidspress påverkade sjuksköterskornas bemötande och samverkan mellan olika professioner ansågs underlätta sjuksköterskornas arbete. Slutsats: Sjuksköterskor kände sig obekväma och oerfarna vid bemötandet av anhöriga. Behov av utbildning inom rådgivning, efterlevandevård och kommunikation behövs. Det skulle tillföra en ökad trygghet samt bidra till att sjuksköterskor ökar förmågan att hantera dessa situationer. / Background: Relatives consider that nurses can contribute with safety if they are available and present. Relatives experience that nurses in some cases express themselves selectively and diffusely, which leads to limited explanations regarding the actual state of dying patients. Nurses' connection to patients plays a role in the management of nurses' grief. Problem: Nurses must support people during life changes. This means that nurses must handle the relatives' expectations at the same time as there could be a certain emotional engagement. Aim: The aim was to create an overview of nurses' experiences in dealing with relatives in correlation with death. Method: A general literature review. Eleven chosen articles have been analyzed. Nine were of qualitative design and two were of quantitative design. Results: Nurses described the approach towards relatives in correlation with death as challenging. They felt insufficiently prepared and a need for further education is described. Workload and time pressure affect nurses' approach. Collaboration between different professions was considered to facilitate the nurses task. Conclusion: Nurses felt uncomfortable and unexperienced when dealing with relatives. Education in guidance and support for relatives and communication is requested. It would make the nurses more confident and increase their ability to manage those situations.

Bakgrund: Palliativ vård har i uppgift att främja patienters livskvalitet. Inom palliativ vård har sjuksköterskor ansvaret för vårdandet av patienter, där de ska säkerställa att deras behov, problem och begär tillgodoses. Med detta sagt är kommunikation essentiellt för att inhämta data från patienter. Integritet och värdighet är egenskaper som patienter beskriver är viktiga att få bevara inom vården. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt har utförts. Elva utvalda artiklar har analyserats, varav nio av dessa är kvalitativa och två kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskor erfor att kommunikation är väsentlig inom palliativ vård. Kommunikation kunde belysa patienters behov, problem och begär, då en datainsamling kunde genomföras. Sjuksköterskors erfarenheter visade även att patienters integritet och värdighet ska beaktas med hänsyn. Sjuksköterskor erfor att ha god kunskap i palliativ vård för att bidra med god vård. Tidsbrist var utmärkande som ett hinder för sjuksköterskor. Detta resulterade i att vissa patienter prioriterades medan andra lämnades med mindre vård. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter visade ett stort ansvar inom palliativ vård, bland annat att utgå från patienters behov, problem och begär. Kommunikation är en förutsättning för att identifiera dessa behov, problem och begär. / Background: Palliative care has the task of promoting patients' quality of life. In palliative care are nurses responsible for the care of patients, where they must ensure that their needs, problems and desires are met. With that said is communication essential to obtaining data from patients. Integrity and dignity are qualities that patients describe as important to be allowed to preserve in care. Aim: To create an overview of nurses' experiences of caring for patients in palliative care. Method: A general literature review has been performed. Eleven selected articles have been analysed, of which nine of these are qualitative and two quantitative. Results: Nurses experienced that communication is essential in palliative care. Communication could shed light on patients' needs, problems and desires, as a data collection could be carried out. Nurses' experiences also showed that patients' integrity and dignity should be considered. Nurses experienced that having a good knowledge in palliative care to contribute with good care. The lack of time was distinctive as an obstacle for nurses. This resulted in some patients being prioritized while others were being treated with less care. Conclusion: Nurses' experiences showed a great responsibility in palliative care, including starting from patients’ needs, problems and desires. Communication is a prerequisite for identifying these needs, problems and desires.

There is growing interest in the concept of digital twins (DTs) among software engineers and researchers. As an emerging topic, DTs are a promising paradigm to enhance the predictability, safety, and reliability of cyber-physical systems in different domains. Despite the increasing trend, it is continually challenging to decide the best approach to implement DTs. Moreover, to the best of the author's knowledge, it was found that there is a lack of conducted research and no systematic reviews on DTs in the transportation industry, especially in the area of railway systems. Therefore, following the systematic literature review method, this thesis work has identified 363 articles in four digital libraries, of which 60 primary articles were included to address three research questions. The review shows that most of the reviewed articles focus on the railway subarea maintenance and inspection, the DT enabling technology artificial intelligence is the most coupled technology. An in-depth analysis found that most of the articles apply machine learning algorithms and techniques in DTs to detect faults, predict failures, make automated decisions, and monitor health status to optimize railway systems. It was also found that interoperability is the most discussed challenge, where the difficulty is to transmit operational data in real-time and also achieve real-time decision making. Furthermore, the analysis shows several opportunities and advantages of DTs, such as reducing maintenance costs and the positive contribution to a reduction in freight transport by road. Finally, based on the findings of the conducted review, a guideline to support the design of a DT for predictive maintenance in railways in the form of a flowchart is presented and explained.