Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk sjukdom som drabbar människor över hela världen. Symtom som hosta, ökad slemproduktion andfåddhet och andnöd är vanligt förekommande. Livskvalitén påverkas och utmaningar i det dagliga livet uppstår. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheterav att vårda patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie som utgick ifrån åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes i sin helhet flertalet gånger, därefter sammanfattades samt jämfördes artiklarna med varandra. Likheter och skillnader identifierades samt redovisades i fyra kategorier. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades; (i) erfarenheter av vårdrelationens betydelse, (ii) erfarenheter av kunskapsläget i vården, (iii)erfarenheter av personcentrerad vård, och (iv) erfarenheter av teamarbete i vården.Kunskapsluckor bland sjuksköterskor problematiseras och påverkar personer med KOL negativt. Personcentrerad vård beskrivs vara en betydande komponent för att åstadkomma ett partnerskap mellan sjuksköterskan och patienten som utmynnar i en god och trygg omvårdnad av personer med KOL. Konklusion: Sjukdomens komplexitet upplevs som svårhanterlig och det ställs höga krav på sjuksköterskor inom vården av patienter med KOL. Utbildning och ökad förståelse ger sjuksköterskor möjlighet att erbjuda patienten personcentrerad vård som är tryggare och säkrare. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic disease that affects people all over the world. Symptoms such as cough, increased mucus production, shortness of breath and respiratory distress are common. The quality of life is affected and challenges in daily life occurs. Purpose: To illustrate the nurses’experiences of caring for patients with chronic obstructive pulmonary disease. Method: The study was designed as a general literature review based on eight scientific articles. The articles were read in their entirety several times thereafter, the articles were summarized and compared with each other. Similarities and differences were identified and reported in four categories. Results: Four main categories were identified; (i) experiences of a significant care relationship, (ii) experience´s in the knowledge state in caring, (iii) experiences of person-centered care, and (iv)teamwork experiences in healthcare. Knowledge gaps among nurses are problematized and affects people with COPD negative. Person-centered care is described as a significant component in achieving a partnership between the nurse and the patient that result in a good and safe care of people with COPD. Conclusion: The complexity of the disease is perceived as difficult to manage and high demands are placed on nurses in the care for patients with COPD. Education and increased understanding give nurses the opportunity to offer the patient person-centered care that is safer and more secure.

Bakgrund: Barn som far illa, delades in i fyra olika kategorier. Fysiska-, psykiska- och sexuella övergrepp samt försummelse. Föräldrarna var ansvariga för att säkerställa barnets utveckling och trygghet, om detta inte gjordes skulle staten tillhandahålla skydd. Det var viktigt att vårdpersonal lärde känna tidiga tecken. Ju yngre ett barn var, desto mindre var chansen att barnet har skadat sig själv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av att möta familjer inom primärvård, där det finns misstanke om att barn far illa. Metod: En litteraturstudie utfördes. För att finna rätt sökord för syftet, användes en ancestry approach. Resultat: Tre stycken kategorier framkom. Misstankar som leder till anmälan, som handlade om de distriktssköterskor som i slutändan gjorde anmälan till socialtjänsten. Misstankar som inte leder till anmälan byggde på de distriktssköterskor som ansåg att det var deras ansvar att göra en anmälan men att de av olika anledningar ändå inte gjorde detta. Behovet av stöd var den sista kategorin som handlade om distriktssköterskornas upplevda svårigheter i mötet med familjerna och vad de behövde för att bli bättre inom området. Slutsats: Misshandel av barn skedde i familjer oberoende av utbildning, etnicitet samt socioekonomisk status. Genom att veta hur distriktssköterskor upplevde mötet med dessa familjer samt anledningarna till tankebanor och deras slutliga agerande, fanns en enastående möjlighet att förändra framtiden för barn som levde under otrygga familjeförhållanden. / Background: Children whom are suffering from abuse and maltreatment can be categorized into four different categories. Physical-, psychological- and sexual abuse and neglect. The parents were responsible for securing the children’s development and safety, if they can’t do that the state would provide protection. Health professionals should learn to recognize early signs. The younger the child, the less is the chance that the child had hurt itself. Aim: The purpose with this literature review was to describe how district nurses experience meeting families where there is a suspicion that the child is being abused. Method: A literature review was performed. To find the right keywords for the aim, an ancestry approach was used. Results: Three categories were emerged. Meeting families where they suspect a child is being abused and the suspicion leads to report, is about the district nurses who report to the Social service. District nurses experience of suspicion that a child is being abused but no report is being filed, is based on the district nurses who feel that it is their responsibility to report to social service but in the end, for different reasons, do not. What do district nurses believe could help them in the meeting when they suspect a child is being abused, is the final category which is about the district nurses experience with the meeting with families and what they need further more to evolve in the area. Conclusion: Abuse of children was occurring in all types of families with no regard of education, ethnicity or socioeconomic status. Knowing how the district nurse was experiencing the meeting with these families, could be a unique possibility to change the future for children who lived in unhealthy family relationships. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-18</p>

Bakgrund: Distriktssköterskor har sedan år 1994 haft möjligheten att förskriva läkemedel utifrån vissa restriktioner. Förskrivningsrätten för distriktssköterskor var tänkt att förbättra vården för hela befolkningen och att stärka deras profession. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa distriktsköterskors erfarenheter av förskrivningsrätten. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på 11 originalartiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades med stöd i processen för kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Analysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultat: Distriktssköterskornas erfarenheter var att deras förskrivningsrätt ledde till flera positiva aspekter inom vården både för professionen och för patienter. Den upplevdes förbättra omvårdnaden och utveckla professionen, dock fanns det faktorer som påverkade utövandet av förskrivningen. Dessa kunde vara formella problem, brist på tillgång till stöd, kunskap och möjligheter till fortbildning. Diskussion: Förskrivningsrätten ansågs ha potential att förbättra omvårdnaden. Genom att distriktssköterskor fick möjlighet till utökade kunskaper bidrog det till att se både patientens omvårdnads- och mediciniska behov. Organisationens strukturer hade betydelse gällande utövandet. Slutsats: Brist på stöd och utvecklingsmöjligheter visades ha en negativ påverkan på hur distriktssköterskor nyttjar sin förskrivningsrätt, vilket indirekt kunde leda till en sämre omvårdnad för patienter. Ledningen i hälso- och sjukvård kan ta del av den här litteraturstudien för att utforma strategier som hjälper distriktssköterskor att utnyttja sina kunskaper i förskrivningsrätten mer optimalt. Vidare forskning inom ämnet bör utreda både patientperspektivet i Sverige samt förskrivningsrättens tidspåverkan. / Background: District nurses´ have been allowed, with some limitations, to prescribe since 1994. The right to prescribe were intended as a way to improve the healthcare for the entire population as well as strengthen the profession. Aim: The aim of this literature review was to illustrate the district nurses´ experience of prescribing. Method: This literature review was conducted based on 11 original articles. Searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Data were analyzed using the process for qualitative content analyses according to Elo och Kyngäs (2008). The analysis resulted in three categories and seven subcategories. Result: The prescription rights of the district nurse had multiple positive effects on the healthcare for both the patients and the profession, however there are some factors that limits the use of the prescription right. These factors could be structural problems, lack of support, knowing your limitations, knowledge and possibility for further training.Discussion: The right to prescribe was believed to have potential to improve the healthcare. The district nurses could get a better view of the patient’s medical- and health needs by giving them a chance to increase their knowledge. Structural factors have had a major impact on the usage of prescription rights. Conclusion: Lack of support and development was shown to have a negative impact on the district nurse´s use of prescription rights which could have led to worse healthcare for the patients. The management within healthcare can use this study as support when developing strategies for increasing the district nurses use of the prescription rights. Continuing research on the subject should have focus on the patients’ perspective in Sweden as well as the time consumption effect. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: Distriktssköterskan möter i sitt arbete ofta en åldrande befolkning i deras hem, och ska arbeta för att främja deras trygghet och välbefinnande. Fall hos äldre personer är ett stort folkhälsoproblem då skadorna ofta blir stora och rehabiliteringen omfattande. Distriktssköterskan är en nyckelperson i fallpreventionsarbetet och ska arbeta med en helhetssyn kring den äldre personen, när omvårdnadsåtgärder sätts in för att förebygga fall. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans fallpreventiva omvårdnadsåtgärder i äldre personers hem. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes, baserad på 14 vetenskapliga artiklar med både kvantitativt- och kvalitativt innehåll. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Psykinfo och Pubmed, och kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Resultat: Tre kategorier framkom; fallrelaterade skador kan minskas med fallpreventionsprogram, fallriskutredning och samverkan, samt utbildning leder till välbefinnande. Diskussion: I resultatet framkom att distriktssköterskan bör samverka med andra yrkesprofessioner inom vårdteamet för att informera och utbilda äldre personer om fallrisker. Riskbedömningsinstrument var ett bra screeningverkyg. Resultatet diskuterades med stöd av Katie Erikssons omvårdnadsteori om vårdandets idé. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att distriktssköterskans olika fallpreventiva omvårdnadsåtgärder framgångsrikt förebygger fall hos äldre personer och det viktigaste är att förebygga det första fallet. / Background: In her work, the district nurse often meets an aging population in their homes where she should work for the improvement of their safety and well-being. Fall accidents of elderly people form a major public health problem as injuries often are complicated and rehabilitation is extensive. The district nurse is a key person in fall-prevention and should work with a holistic view of the older person, in situations where care measures are taken to prevent falls. The purpose of this study is to describe the district nurse's fall preventative care measures in the homes of older people. Method: A literature review based on an inductive approach was conducted, comprising 14 scientific articles with both quantitative and qualitative content. The articles were found in the databases Cinahl, Psykinfo and Pubmed, and were quality assured using a review template from the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU). Results: Three categories emerged: Fall-related injuries can be reduced with fall prevention programs, fall risk assessment and cooperation, and how education leads to well-being. Discussion: The result indicates that the district nurse should work with other occupational professionals within the health care team to inform and educate older people about fall risks. Risk assessment methods proved to be a good tool for screening. The result was discussed with the support of “Katie Eriksson's nursing theory” on the idea of care. Conclusion: This literature review showed that the district nurse's various fall preventative care measures successfully prevent fall accidents of elderly people, and that preventing the first fall is most important. / <p>Godkännandedatum: 2019-12-11</p>

Bakgrund: Sjuksköterskor har en viktig roll vid handledning av sjuksköterskestudenter, då studenter självständigt ska kunna ge en god omvårdnad i deras framtida yrkesroll. För att handledningen ska kunna bli optimal, behövs kunskap om hur sjuksköterskor upplever rollen som handledare för studenter. En väl fungerande handledning kan förbättra kommunikationen i teamet och öka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att handleda studenter. Metod: Litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar av kvalitativ metodik. Två olika databaser användes vid sökningen av artiklarna, där båda var fokuserade inom omvårdnad. För att analysera artiklarna applicerades metoden innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier presenterades. Huvudkategorierna som identifierades var; Stärkande för profession och undervisande roll, Hindrande omständigheter för handledning och Utmanande faktorer vid handledning. Resultatet visade att rollen som handledare gynnade sjuksköterskors kompetens. Det framkom även att handledarrollen upplevdes vara underskattad och att det förekom bristande stöd från kollegor, ledning samt lärosäte. Utmanande upplevelser handlade om att kunna anpassa tiden, hantera studenternas olika kunskapsnivåer och attityder. Konklusion: Handledares förberedelse för rollen, tid för att handleda och stöd från kollegor samt lärosäte är av betydelse för handledningen. Sjuksköterskors upplevelser av handledning är dels beroende av relationen med studenten och dels av samarbetet med övriga i teamet. Sjuksköterskan kan genom en reflektiv kommunikation bidra till en god samverkan i team och tillsammans med samtliga medlemmar tillgodose patientens unika behov. / Background: Nurses play an important role in precepting nursing students, since students should be able to provide good care independently in their future professional role. To optimize the preceptorship, knowledge about how nurses experience the role as a mentor for students is needed. A well-functioning supervision can improve the communication in the team and increase patient safety. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of mentoring students. Method: This literary study was based on 12 scientific articles of qualitative methodology. Two different databases were used when searching for articles, where both were focused in nursing. Content analysis was applied to analyze the articles. Result: Three main categories and nine subcategories were presented. The main categories that were identified were; Strengthening for profession and teaching role, Inhibitive circumstances for preceptorship and Challenging factors in tutoring. The result revealed that the tutor role improved nurses’ competencies. It also emerged that the role as a tutor was experienced as underestimated and that there was a lack of support from colleagues, management and university. Challenging experiences was about adjusting the time, managing the students’ level of knowledge and attitudes. Conclusion: Mentors preparation for the role, time to mentor and support from colleagues and the university are important factors for the preceptorship. Nurses' experiences of tutoring partially depends on the relation with the student and partially on the collaboration with the rest of the team. The nurse can through reflective communication contribute to a good collaboration in the team and together with all members meet the patients unique needs.

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och kan förändras efter en hjärtinfarkt. Sjuksköterskor kan uppleva samtal om sexuell hälsa som tabu, samtidigt önskar kvinnor information om sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med nio artiklar med kvalitativ metod genomfördes. Resultat: Huvudtemat som framkom var Rädsla och oro, med sex subteman: Att sakna information, Att vara rädd för att återinsjukna, Att vara rädd för fysisk kontakt, Att sakna tilltro till sig själv, Att kommunicera med partnern och Att ha behov av närhet. Kvinnorna upplevde rädsla och oro efter hjärtinfarkten som kunde spegla sig på hur de såg på sin sexuella hälsa. Bristfällig information från sjukvården var den bidragande faktorn till kvinnornas rädsla som utgjorde hinder för kvinnan gällande hennes sexuella hälsa. Stödet från partnern upplevdes ha stor betydelse för hennes självkänsla, lust och trygghet. Slutsats: Bristande eller felaktig information kan leda till onödiga begränsningar i kvinnans liv. Kunskapen hos sjuksköterskor gällande sexuell hälsa behöver förbättras för att en adekvat behandling ska kunna ges. Likväl behöver sjuksköterskor ges mer gynnsamma förutsättningar för att kunna identifiera kvinnans resurser och förmåga till egenvård. / Background: Sexual health is a state of emotional, physical, mental and social well-being and can change after a heart attack. Nurses can experience conversations about sexual health as taboo, while women want information about sexual health. Aim: The aim was to describe women's experience of their sexual health after a heart attack. Method: A literature review with nine articles with a qualitative method was conducted. Result: The main theme that emerged was Fear and anxiety, with six sub-themes: Lacking information, Being afraid of re-illness, Being afraid of physical contact, Lacking confidence in oneself, Communicating with the partner and Having a need for closeness. The women experienced fear and anxiety after the heart attack that could be reflected in how they viewed their sexual health. Lack of information from the health service was the contributing factor to the women's fear that posed obstacles for the woman regarding her sexual health. The support from the partner was felt by the woman to be of great importance for her self-esteem, desire and security. Conclusions: Lack of or incorrect information may lead to unnecessary restrictions in the woman's life. The knowledge of nurses regarding sexual health needs to be improve for adequate treatment to be given to women. Nevertheless, nurses need to be given more favourable conditions to be able to identify the woman's resources and ability to self-care.

Bakgrund: År 2019 anmäldes 10 500 fall av partnervåld i Sverige. Av offren var 84 % kvinnor och resterande 16 % män och samtliga offer var vid tidpunkten 18 år eller äldre. Det finns flertalet faktorer, utifrån både patienters och sjuksköterskors perspektiv, som kan hindra eller främja att utsatthet för partnervåld uppdagas. Att ställa frågor om våld möjliggör identifiering och uppmärksammande av våldsutsatthet. Däremot anser många sjuksköterskor att de inte är tillräckligt kunniga och erfarna inom ämnet partnervåld för att tillgodose utsatta patienters behov av vård och omsorg.  Syfte: Att beskriva hur personer, som blivit utsatta för våld av en partner, upplever sjuksköterskors bemötande under vårdmötet då våldet uppdagas. Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo användes och kvalitetsgranskning utfördes. Det resulterade i 13 studier där deltagarna utgjordes av både män och kvinnor. Slutligen utfördes en innehållsanalys.  Resultat: Följande fyra teman identifierades: Empati och respekt, Information och stöd, Närvaro och prioritet samt Skuld och ifrågasättande.  Slutsats: Resultatet påvisade flertalet både positiva och negativa bemötanden från sjukvårdspersonal och sjuksköterskor. Däremot är upplevelser av bemötande subjektiva termer som är svåra att dra generella slutsatser om. Vidare har arbetet bidragit med insikter om önskvärda bemötanden av våldsutsatthet och hantering av ämnet partnervåld. Det här arbetet belyser att små handlingar, exempelvis i form av leende eller beröring, kan bekräfta patienter samt visa medkänsla. Sådana gester är sällan tidskrävande men kan ha avgörande betydelse för patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande. / Background: In 2019, 10,500 cases of Intimate Partner Violence (IPV) were reported in Sweden. All victims were 18 years or older at the time of the abuse and 84 % of the victims were women and the remaining 16 % men. There are several factors, from the perspective of both patients and nurses, that can prevent or promote disclosure of IPV. Asking questions about violence draws attention to and enables identification of IPV. On the other hand, many nurses believe that they lack knowledge and experience of IPV to meet the needs of vulnerable patients. Aim: To describe how people, who have been exposed to IPV, experience nurses' approach when the violence is disclosed in a health care setting. Method: This degree project is a literature review with a qualitative approach. The databases PubMed, Cinahl and PsychInfo were used and a review of quality was performed. This resulted in 13 studies and the participants consisted of both men and women. Finally, a content analysis was performed. The participants consisted of both men and women. Result: The following four themes were identified: Empathy and respect, Information and support, Presence and priority and Blaming and questioning. Conclusion: The results showed several examples of both positive and negative attitudes from healthcare professionals and nurses. However, experiences of approach are subjective terms that are difficult to draw general conclusions of.Furthermore, insights of desirable approaches of nurses to victims of IPV were noticed. Small actions, such as a smile or touch, are seldom time-consuming but can show compassion and be crucial to patients’ experiences of nurses’ approach.

Bakgrund: Vårdmiljöns fysiska omgivningar med sin arkitektur, natur, ljud och belysning inverkar välbefinnandet subjektivt. Vårdmiljön har även betydelse i medvärlden, där relationer och mötet har sitt samspel mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga. Problemformulering: Sjuksköterskor upplever att patienten behöver en adekvat miljö för att främja välbefinnandet. Kunskap om hur vårdmiljön inverkar patientens återhämtning är avgörande för att sträva framåt för en bättre vård. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning. Metod: Allmän litteraturöversikt med tolv valda artiklar där nio hade kvalitativ ansats, två med kvantitativansats och en med blandad ansats. Resultat: Samtliga studier beskrev patienternas återhämtningsprocess i relation till vårdmiljön. Den fysiska vårdmiljön bidrog till att patienterna kunde distansera sig från sin sjukdom, integritet som bevarades ansågs positiv till återhämtningen, likaså en närvaro till natur. Sömnens betydelse för återhämtningen ansågs viktig för patienterna i deras återhämtningsprocess, störningar under natten förlängde vårdtiden. Den sociala aspekten mellan patienter, sjuksköterskor och anhöriga ansågs betona ett tydligt samband till god återhämtning. Slutsats: Vårdmiljön bidrar till att kunna både stödja och hindra återhämtningsprocessen, som i sin tur har betydelse för patientens välbefinnande. / Background: The care environments physical surroundings, with its architecture, nature, sounds and lighting subjectively affects well-being. Care environment also takes place in the relational world, where relationships and meetings between nurses, patients and their next of kin takes shape. Problem: Nurses feel that the patient needs a suitable environment to promote well-being. Knowledge of how the care environment affects the patient's recovery is essential for striving towards better care. Aim: The aim of this essay was to describe the importance of the care environment for the patient’s recovery. Method: A general literature review with twelve selected articles where nine with a qualitative approach, two with a quantitative approach and one with a mixed approach. Results: All studies described the patients' recovery process in relation to care environment. The physical care environment could have helped distancing from illness, preserved integrity was considered positive for recovery. Patients sleep emphasized importance for recovery, disturbances extended the care duration. The social activities in the care environment considered a connection for recovery. Conclusion: The care environment contributes to being able to support or hinder the recovery process, which in turn is important for patient’s well-being.

Various findings indicate that children of parents with intellectual disabilities have a higher risk for various difficulties, but only few studies interview children for an account of their experiences. This study aimed at assessing how children of parents with intellectual disabilities reflected their upbringing and their everyday life regarding their parent’s disability. Eight studies were identified through a systematic literature review, with publication ranging from 1985 to 2017. Results show that the accounts contain both positive and negative experiences and reflect an ambivalent relationship towards the parents. The small population of the analyzed studies, as well as differences in the context and the method of the studies, allowed no general conclusions to be drawn. Further research is required to allow an evaluation of the experiences of children of parents with intellectual disabilities in a bigger context.

Bakgrund: I Sverige vårdas cirka 10.000 barn och ungdomar på sjukhus per år. Att vara förälder till ett barn som vårdas på sjukhus väcker känslor. I slutet av 1800-talet ansågs föräldrarnas närvaro ha en negativ inverkan på barnets behandlingsprocess och familjen var därför separerade under barnets tid på sjukhuset. Under 1950-talet ändrades vårdens riktlinjer, föräldrarnas närvaro påverkade barnets välbefinnande och vården värderade föräldrarnas deltagande. Den vård som bedrivs idag under början av 2000-talet ses barnet, föräldrar och sjuksköterskan som ett samarbetande team där alla parters deltagande är viktiga för barnets omvårdnad.   Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar föräldrars upplevelser av omvårdnaden när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på 13 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Analysen av dessa artiklar resulterade i fem centrala fynd och grundar sig på föräldrarnas upplevelse av omvårdnaden: behov av god kommunikation och information, bemötande i sjukvården, relation och delaktighet, sjuksköterskans kulturella kompetens och sjukhusmiljö.   Slutsats: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att kommunikation, information, relation, delaktighet, bemötande, kulturell kompetens och sjukhusmiljö var av betydelse för hur föräldrarna upplevde omvårdnaden till sitt barn. / Background: In Sweden, approximately 10.000 children and youths are cared for in hospitals per year. Being the parent of a child being cared for arouses feelings. At the end of the 19th century the presence of parents was considered to have a negative impact on the child’s treatment process and the parents was therefore separated during the child’s time in the hospital. During that 1950s, the care guidelines were changed. Parent’s presence was considered important for the childrens wellbeing. The care during today from the early 2000s sees as a collaborative team where all parties participate in the childrens care, including the nurse.  Aimn: The purpose are to describe the factors that impact the parent’s experience of the child’s care in the hospital. Metod: A literature review based on thirteen qualitative and quantitative scientific articles. The articles are collected from the databases of Cinahl, PubMed and Psycinfo. Result: The result of the analysis resulted in five central findings and is based on the parents experience of nursing: communication and information, relationship, attendance, cultural competence and hospital environment.  Conclusion: The results of this literature review showed that communication, information, relationship, participation, attendance, cultural competence and hospital environment were important for the parent’s experience of the childs care.