Bakgrund: Trycksår är en skada som påverkar huden på grund av tryck eller isamband med att huden dras mot den underliggande kroppen. Trycksår påverkarpatientens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Trycksårskomplikationerorsakar hälsoproblem som resulterar i ökat lidande för patienten, förlängdasjukhusvistelser och utebliven rehabilitering. Dessutom hög arbetsbelastning försjukvårdspersonal.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskanserfarenhet av att förebygga trycksår.Metod: Studiens genomfördes som en litteraturöversikt där 20 artiklar redovisar forskningsresultat över det valda området. Studien innehåller 13 kvantitativa, 6kvalitativa artiklar och 1 mixedmetod. Databaserna som används var CINAHL ochPubMed.Resultat: Resultatet presenteras under 3 huvudkategorier med ytterligare 7underkategorier där vikten av riskbedömning, tryckförbyggande åtgärder ochsjuksköterskans upplevda hinder för trycksårsförebyggande åtgärder presenterades.Resultaten belyser sjuksköterskans insikt om metoder som identifierar risken förtrycksår och barriärer som leder till negativ omvårdnad. Bristande kunskap var enav anledningarna till att sjuksköterskor inte kunde förebygga trycksår.Slutsats: Denna litteraturöversikt beskriver att sjuksköterskans kunskap omförebyggande åtgärder av trycksår var bristfällig och brist på resurser förhindrarsjuksköterskan att utföra trycksårsprevention. / Background: Pressure ulcer is an injury that affects the skin due to pressure or inconnection with the skin being pulled towards the underlying body. Pressure ulcersaffect the patient's physical, mentally and social well-being. Pressure ulcercomplications cause health problems that result in increased suffering for thepatient, prolonged hospital stays, and failure to rehabilitate, as well as a highworkload for healthcare professionals.Aim: The purpose is to describe the nurse's experience of preventing pressureulcers.Method: The study is conducted as a literature review where 20 articles reportresearch results across the selected area. The study contains 13 quantitative, 6qualitative articles and 1 mixed method. The databases that were used areCINAHL and PubMed.Results: The results are presented under 3 main categories with a further 7subcategories where the importance of risk assessment, pressure relief measuresand the nurse's perceived obstacles to pressure ulcer prevention measures werepresented. The results shed light on the nurse's insight into methods that identify the risk of pressure ulcers and barriers that lead to negative nursing. Lack ofknowledge was one of the reasons why nurses could not prevent pressure ulcers.Conclusion: This literature review describes the nurse's knowledge of preventivemeasures of pressure ulcers was deficient and lack of resources leads to obstaclesfor the nurse to perform pressure ulcer prevention.

Bakgrund: Stroke är en av vanligaste folksjukdomen i Sverige. Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärnblödning och hjärninfarkt. Sjukdomen påverkar alla aspekter av livet, även anhöriga. I sjuksköterskans yrkesroll ingår att bidra med goda stöd och information till anhöriga samt etablera en relation som bygger på förtroende. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person som drabbas av stroke. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa artiklar genomfördes enligt Fribergs metodbeskrivning. Sökning skedde genom databaserna CinahL och PubMed med sökord ”Stroke” Family” ”Caregivers” och ”Experience”. Analysarbetet resulterade i ett huvudtema ”Livet är förändrat” med fyra tillhörande subteman ”ett förändrat vardagsliv”, ”ett förändrat ansvarstagande”, ”ett förändrat Personligt liv” och ”ett förändrat hälsotisstånd”. Resultat: Resultaten visade att anhöriga upplevde förändringar i vardagsrutiner och hälsotisstånd. Utöver att de hade ett nytt ansvar som påverkade deras sociala liv. Anhöriga upplevde en känsla av oro, ansträngning att hålla samtidigt olika roller, upplevelse av isolering och förluster av sociala kontakter. Sammanfattning: Litteraturöversikt visade att anhöriga är i behov av hjälp och stöd. Anhörigas hälsa påverkas i stor utsträckning av de olika livsförändring och den nya vårdande rollen de antar. Därför bör sjukvårdspersonalen hitta strategier för att ge anhöriga det stöd som de behöver för att kunna känna sig trygga i den ny livssituation. / Background: Strokes is one of the most common endemic diseases in Sweden. Stroke is a collective term for cerebral hemorrhage and cardiac infarctions. The disease affects all aspects of life, as well as family members. The role of the nurse includes contributing with support and information to family members and establishing a relation that builds on trust. Aim: To describe the experience of being a family member to a person that has been affected by a stroke. Method: A literature review based on eleven qualitative articles was conducted according to Fribergs method description. The searches were made through the databases CinahL and Pubmed with the keywords” Stroke” Family”,” Caregivers” and” Experience”. The analysis work resulted in a main theme “Life is changed” and four sub-themes “a changed everyday life”, “a changed responsibility taking”, “a changed personal life” and “a changed state of health. Results: The results showed that family members experienced changes in daytoday routines and state of health. They had new responsibilities that affected their social lives. Family members also experienced feelings of worry, weariness to continuously hold different roles, experience of isolation and loss of social contacts. Conclusion: The literature review shows that relatives are in great need of help and support. The health of relatives is affected to a great extent by the different changes to their day to day lives which a stroke and the new caretaker role brings. Therefor the health care system needs to give relatives the support they need to be able to feel safe in their new life situation.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett allvarligt hälsotillstånd förenat med en ökad mortalitetsrisk. Sjukdomen ger upphov till fysiska symtom som kan bidra till en mängd olika känslomässiga reaktioner, som för den drabbade kan innebära psykisk lidande vilket kan ha negativ påverkan på dennes tillvaro.    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka personers upplevelser av psykisk ohälsa efter en hjärtinfarkt.  Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar utvalda från databaserna PubMed och CINAHL. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades, varav artiklar av medelhög eller hög kvalitet inkluderades. Artiklarna lästes igenom, bearbetades och analyserades, därefter skapades teman och kategorier.  Resultat:  Efter hjärtinfarkten upplevde personerna rädsla för att dö, förenat med oro eller stress över en ytterligare infarkt. Därav uppmärksammade personer symtom som kunde indikera på en ny hjärtinfarkt. Faktorer som kunde förvärra känslor av oro och stress var oönskad ensamhet, brist på stöd, fysiska begränsningar och otillräcklig information från sjukhuset. Sjukdomen gav upphov till olika negativa känslor som depression, mental utmattning, fatigue, ilska, skam, skuld, kontrollförlust och identitetsförlust. Psykisk ohälsa hade negativ inverkan på personers vardag, relationer samt förmåga till livsstilsförändring, acceptans och återhämtning.   Slutsats: Litteraturöversiktens resultat bekräftar att upplevelser av psykisk ohälsa förekommer hos personer efter en hjärtinfarkt. Personer beskrev en mängd olika negativa känslor i varierad grad, vilket indikerar på att allas upplevelser är individuella. Då psykisk ohälsa orsakar ett personligt lidande har sjuksköterskan ett ansvar i att främja välmående samt förebygga psykisk ohälsa hos alla människor på ett individuellt plan. / Background: Myocardial infarction is a serious health condition, associated with an increased mortality risk. The disease involves physical symptoms that can cause a variety of different emotional reactions, which for the affected person can result in mental suffering and a negatively impacted existence.  Aim: The aim of this literature review was to explore persons’ experiences of mental illness post myocardial infarction.  Method: A literature review based on ten qualitative original articles selected from the PubMed and CINAHL databases. The elected articles were quality audited, of which those of medium or high quality were included. The articles were then read through, processed and analysed, thereafter themes and categories were constructed.  Results: Post myocardial infarction, the individuals experienced fear of dying combined with anxiety or stress over another myocardial infarction. Hence, they noticed symptoms that could indicate another myocardial infarction. Components that could aggravate feelings of anxiety and stress were undesirable loneliness, lack of support, physical limitations and poor information from the hospital. The disease allowed for negative emotions to rise, such as depression, mental exhaustion, fatigue, anger, shame, guilt, loss of control and loss of identity. Mental illness had a negative impact on their everyday lives, relationships and abilities to make lifestyle changes, accept and recover.  Conclusion: The literature review resulted in confirmation that myocardial infarction can lead to experiences of mental illness. The individuals described a variety of negative emotions to varying degrees, which indicates that every individuals experience is personal. Since mental illness generates a personal suffering, the nurse has a responsibility to further benefit well-being, and prevent mental illness for all people on an individual level.

Bakgrund: Många av de barn som avlider varje år i Sverige lever sina sista dagar med palliativ vård på sjukhus med sina föräldrar. Störst fokus läggs på det sjuka barnet och föräldrarna kan lätt glömmas bort. Den situation som föräldrarna befinner sig i kan vara mycket påfrestande för dem, både psykiskt och fysiskt. Därmed är föräldrars upplevelser av den palliativa vården viktigt. Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrar till barn som har vårdats i den palliativa fasen upplevde vården. Metod: Deskriptiv design med litteraturöversikt som metod där elva kvalitativa vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet visar att föräldrar ofta upplevde att deras individuella behov inte uppfylldes, vilket medförde att oroskänslor och onödig stress uppstod. De positiva upplevelserna var att vissa föräldrar upplevde att de fick tydlig information, stöd, gott bemötande och vara delaktig i barnets palliativa vård vilket var betydelsefullt. Information, emotionellt stöd, bemötande och kommunikation och delaktighet i vården är de fyra teman som beskriver föräldrars upplevelser. Slutsats: Alla artiklar beskriver negativa upplevelser som föräldrar fått under den palliativa vårdtiden. Föräldrars upplevelser lyfter fram brister och ger möjlighet till förbättring. Det hjälper vårdpersonal att veta hur de ska uppfylla föräldrars individuella behov när ett barn vårdas i palliativ fas. / Background: Many of the children that dies every year in Sweden spend their last days in palliative care at the hospital with their parents. Main focus is placed on the sick child and their parents can easily be forgotten. This situation can be strenuous for the parents, both mentally and physically. Thus, the parents’ experiences of palliative care are significant.    Aim: The aim is to describe how parents to children treated in the palliative care phase experienced the medical service. Method: Descriptive design with a literature review as method where eleven scientific qualitative articles were analysed and reviewed.  Results: The result show that parents often experienced that their individual needs were not fulfilled, which caused feelings of anxiety and unnecessary stress. Some parents had positive experiences where they got clear information, support, respectful treatment and were able to participate in the child’s palliative care which was meaningful. Information, emotional support, reception and communication and participation in the medical treatment are the four themes that describe the parents’ experiences.   Conclusion: All articles describe negative experiences that the parents received during the palliative care period. Parents’ experiences will highlight the deficiencies and provide the opportunity for improvement. This will help healthcare professionals to fulfil the parents’ individual needs when a child is cared for in a palliative care phase.

Bakgrund: Både nationellt och internationellt väljer allt fler patienter att dö isitt eget hem. Vården av svårt sjuka och döende patienter har successivt flyttatsfrån sjukhus till särskilda boende eller till det egna hemmet. Palliativ vård byggerpå ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter ochderas närstående i samband med livshotande sjukdom.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård ihemmiljö.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt och baserades på 16vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar inhämtades från databaserna CINAHL ochPubMed och var publicerade mellan år 2011–2021.Resultat: Tre huvudkategorier framkom; samverkan med annan vårdpersonal,närhet och samarbete med patient och närstående och utmaningar i arbetet. Utifråndessa huvudkategorier formades 6 underkategorier; samarbete med läkare,samarbete med andra sjuksköterskor, relationen med närstående, relationen medpatienter, behov av kunskap och känslomässig påverkan.Slutsats: Palliativ vård i hemmiljö ökar världen över då fler patienter vill dö isitt eget hem. Det framkommer att kunskapen behöver öka för sjuksköterskornaför att de ska känna sig säkrare. En stor del av den palliativa vården innebär att haen god relation med patient och närstående. För att lyckas är kontinuitet i vårdenoch att ge stöd och trygghet viktiga delar. Ett bra samarbete med andrasjuksköterskor och läkare gör att patienten får en god och säker vård. Denkänslomässiga påverkan för sjuksköterskorna visar på stress, hög arbetsbelastning,bristande återhämtning i vissa fall även hot och våld från patienter och närstående.Arbetsmiljön behöver förbättras för att kunna tillhandahålla en säker vård. / Background: Both nationally and internationally, more and more patients arechoosing to die in their own homes. The care of seriously ill and dying patients hasgradually moved from hospitals to nursing homes or patients´ own homes.Palliative care is based on an approach that aims to improve the quality of life forpatients and their relatives in connection with life-threatening illness.Aim: The aim is to study the nurse´s experiences of palliative care in a homeenvironment.Methods: The thesis was conducted as a literature review based on 16 scientificarticles published between 2011–2021.Results: Three main categories emerged; collaboration with other care staff,closeness and collaboration with patients and relatives and challenges at work.Based on these main categories, 6 subcategories were formed; collaboration withdoctors, collaboration with other nurses, the relationship with family members, therelationship with patients, the need for knowledge and emotional impact.Conclusion: Palliative care in a home environment is increasing worldwide asmore patients want to die in their own home. It emerges that knowledge needs toincrease in order for nurses to feel more secure in their professional role. A largepart of palliative care involves having a good relationship with the patients andrelatives. To succeed in this, continuity in care and providing support and securityare important parts. A good collaboration with other nurses and doctors means thatthe patient receives good and safe care. The emotional impact on the nurses showsstress, high workload, lack of recovery and in some cases even threats andviolence from patients and relatives. The working environment needs to beimproved in order to provide safe care.

Bakgrund: Kommunikation är en utav hörnstenarna i palliativ vård både nationellt och internationellt. I palliativ vård och med en begränsad tid kvar är det extra viktigt med en fungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och personen med palliativ vård. Kommunikation är en avgörande faktor i alla relationer inom vård och omsorg. Kunskap och erfarenhet av kommunikation upplevs och tas emot individuellt. Kommunikation består utav flera viktiga faktorer och kan se olika ut. Sjuksköterskans förhållningssätt och kroppsspråk är lika viktig som den verbala kommunikationen.Syfte: Syftet är att identifiera faktorer som har samband med kommunikationen mellan sjuksköterskor och personer med palliativ vård.Metod: Resultatet i litteraturöversikten grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2006 och 2021. Artiklarna söktes fram via PubMed och CINAHL.Resultat: Resultatet visar tre huvudkategorier med nio subkategorier. Första huvudkategorin är kompetens där grundläggande kompetens samt fördjupad kompetens är subkategorier. Andra huvudkategorin är verktyg i kommunikation med subkategorierna tekniska hjälpmedel, samtalsstrategier, tid och samtalsmodeller. Tredje huvudkategorin är upplevelser av kommunikationen med subkategorierna lugn och trygg miljö, kommunikation genom kroppsspråk och kulturella perspektiv. I resultatet framkom även att kommunikation upplevdes vara en viktig komponent för personcentrerad vård.Slutsats: Bristande kompetens hos sjuksköterskan, tidsbrist och kulturella skillnader är försvårande faktorer i en kommunikation inom palliativ vård. Däremot är fördjupad kompetens, lugn och trygg miljö, kroppsspråk, samtalsstrategier, samtalsmodeller samt tekniska hjälpmedel faktorer som underlättar för en fungerande kommunikation. En skräddarsydd personcentrerad kommunikation utifrån resultatet mellan sjuksköterskor och personer med palliativ vård kan hjälpa personen att lättare acceptera sin situation samt kunna känna trygghet och välbefinnande. / Background: Communication is one of the cornerstones of palliative care both nationally and internationally. In palliative care and with a limited time left, it is extra important to have effective communication between the nurse and the person with palliative care. Communication is a crucial factor in all relationships in health and care. Knowledge and experience of communication is experienced and received individually. Communication consists of several important factors and can look different. The nurse's attitude and body language are as important as the verbal communication.Aim: The purpose is to identify factors that are related to the communication between nurses and people with palliative care.Method: The results in the literature review are based on 15 scientific articles published between 2006 and 2021. The articles were searched for in PubMed and CINAHL.Results: The result shows three main categories with nine subcategories. The first main category is competence, where basic competence and in-depth competence are subcategories. The second main category is tools in communication with the subcategory’s technical aids, conversation strategies, time and conversation models. The third main category is experiences of communication with the subcategories calm and safe environment, communication through body language and cultural perspectives. The results also showed that communication was perceived as an important component for person-centered care.Conclusion: Lack of competence in the nurse, lack of time and cultural differences are aggravating factors in communication in palliative care. On the other hand, in-depth competence, calm and safe environment, body language, conversational strategies, conversational models, and technical aids are factors that facilitate a functioning communication. Tailor-made person-centered communication based on the results between nurses and people with palliative care can help the person to accept their situation and be able to feel safe and well-being more easily.

Bakgrund: Kommunikation är en viktig faktor i vården. Sjuksköterskan bör ha en god kommunikationsförmåga med alla patienter. Sjuksköterskans roll är att arbeta utifrån personcentrerad vård. Vid personcentrerad vård är det viktigt med kommunikation då den levererar viktig information om patientens sjukdom, känslor och tankar. I Sverige arbetar sjuksköterskor inom slutenvård under olika lagar, bland annat Hälso- och sjukvårdslagen som belyser att all befolkning har rätt till god vårdkvalitet.Syftet: Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt beskriva faktorer ur sjuksköterskans perspektiv som påverkar kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter inom slutenvården.Metod: Litteraturöversikt, genom en systematisk sökstrategi inhämtades artiklar som var från åren 2011–2021 från databaserna Cinahl och PubMed. Efter noggrann genomläsning och kvalitetsgranskning valdes 16 artiklar. Genom kvalitativ metodik identifierades olika kategorier.Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: olika kommunikationssätt, sjuksköterskans kompetens, försvårande faktorer, Religiösa och kulturella skillnader. Under dessa huvudkategorier framkom tio underkategorier: Tolk, verbal och icke verbal kommunikation, hjälpmedel, erfarenhet, utbildning, sjukdom, arbetsmiljöpåverkan, upplevt brist på tid, språkbarriärer, och religiösa och kulturella hinder.Slutsats: Genom dessa kategorier framkom olika påverkan på kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Många sjuksköterskor saknade utbildning inom olika kommunikationssätt, vilket försvårade informationsöverföringen till patienten. När kommunikationen misslyckas påverkas patientsäkerhet och sjuksköterskans roll på ett negativt sätt. / Background: Communication is an important part in healthcare. Nurses should be able to communicate in a good manner with all their patients. A person-centered care is a crucial part of any nurse's daily work which helps gathering such as diseases, feelings and thoughts, things that should be communicated fully and clearly to the patients. This comprises a major part of the person-centered care. Nurses in Swedish hospitals follow several laws, e.g. Healthcare Law, that states that all citizens have the right to high quality healthcare.Aim: The aim of the study was, through a literature review, describe factors that from the nurse´s perspective affect the communication in hospitals between the nurse and the patient.Method: Literature review, through a systematic search strategy article from the years 2011 – 2021 were found in the databases Cinahl and PubMed. Sixteen articles were chosen after careful reading and quality assessment. Different categories were identified through qualitative methodology.Results: Four main categories were identified: Different ways of communication; competence of the nurse; aggravating factors; and religious and cultural differences. Under the main categories, ten subcategories emerged: Interpreter; verbal and non-verbal communication; communication aids; experience; education; disease; work environment impact; perceived lack of time; language barriers; religious and cultural barriers.Conclusion: Through these categories, different factors concerning the communication between the nurse and patient were identified. Many nurses lacked communication training, which made the dialogue between the nurse and the patient difficult. When communication fails, both patient safety and the role of the nurse are affected negatively.

Bakgrund: Beröring frisätter hormonet oxytocin i kroppen. Beröring har även visats ha betydelse för hjärnans utveckling hos spädbarn. Inom det holistiska tankesättet menas att sjuksköterskor som vårdar en patient med hjälp av beröring arbetar utifrån hela patienten och fokuserar inte främst på den sjukdom och symtom patienten har.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av beröring inom sjukvården.Metod: Metoden utfördes som en litteraturöversikt. En datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, Psycinfo. En sekundärsökning gjordes i Scopus och en personsökning genomfördes i Summon. I litteraturöversiktens inkluderas 14 vetenskapliga artiklar som är publicerade mellan 1999 och 2021. Av dessa artiklar var sju kvalitativa och sex kvantitativa studier samt en mixed-method studie.Resultat: Resultatet i litteraturstudien visar att majoriteten av patienter som har erfarenhet av beröring upplever det som en positiv händelse. Patienterna upplever att beröring har haft god effekt på att minska oro och smärta samt att beröringen har bidragit till känslan av att känna sig sedd som person och inte endast som en person med sjukdom. Patienterna upplever att beröringen även bidragit till att en känsla av samhörighet har uppstått mellan patient och sjuksköterska. Dock finns det patienter som kan uppleva beröring som en obehaglig upplevelseSlutsats: Beröring har många positiva effekter på patienter som befinner sig inom sjukvården. Patienter upplever att beröring som ges på ett lugnt och omtänksamt sätt lindrar oro och smärta samt ger patienten en känsla av tröst. Beröring höjer även patientens självkänsla och känsla av kontroll över den egna situationen. / Background: When the body is receiving touch the hormonesystem releases the hormone oxytocin. It has also been shown that touch helps to develop the brain in infants. In the holistic way of thinking, it is meant that nurses who care for a patient with the help of touch work based on the entire patient and do not focus primarily on the disease and symptoms the patient has.Aim: The purpose of the literature study was to describe the experience of touch among patients in healthcare.Method: The method was performed as a literature review. A data collection was carried out in the databases Cinahl, PubMed and a secondary search in Scopus was made. The literature review includes 14 scientific articles published between 1999 and 2021. Of these articles, seven were qualitative and six quantitative studies and one article were mixed- method.Results: The results of the literature study show that most patients experience touch as a positive event. Patients feel that touch has had a good effect on reducing anxiety and pain and that the touch has contributed to the feeling of being seen as a person and not just as a person with an illness. Patients feel that the touch has also contributed to a feeling of belonging between patient and nurse.Conclusion: Touch has many positive effects on patients who are in healthcare. Patients experience that touch given in a calm and thoughtful way relieves anxiety and pain and gives the patient a feeling of comfort. Touch also raises the patient's self-esteem and sense of control over their own situation

Bakgrund: Ineffektiv och bristande kommunikation är den främsta faktorn som bidrar till vårdskada. SBAR, situation, bakgrund, aktuell bedömning och rekommendation är en välbeprövad kommunikationsmodell. Sjuksköterskan såsom resterande vårdpersonal har som plikt och ansvar att bidra med patientsäkert och säker vårdmiljö. SBAR är verktyget som underlättar deras uppgifter betydligt mycket.Syftet: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att använda SBAR-modellenMetod: En litteraturstudie utförd av författarna baserad på 15 vetenskapliga artiklar. sökningen av artiklarna utfördes med hjälp av databaserna PubMed, Cinahl och Google Scholar.Resultat: Implementering av SBAR har bidragit till följande konsekvenser eller effekt utifrån en sjuksköterskas synpunkt: Bättre insamling av patientrelaterad information, filtrering, organisering och förståelse av informationen. Bättre kommunikation och överföring av relevant patientrelaterad information till andra yrkesgrupper. Mer patientsäker vård utan felaktiga uppgifter. Bättre relation mellan olika yrkesgrupper främst sjuksköterskan och läkaren.Slutsats: Resultatet visade hur SBAR-modellen har efter implementering påvisat förbättring i kommunikationsförmågan samt effektivitet vid överföring av information. Detta har bidragit till bättre förståelse och patientsäker vård. utifrån detta kan författarna med god förtroende dra slutsatsen att SBAR-modellen är ett bra redskap att använda sig av inom vården. / Background: Inefficient and lack of communication is the main factor contributing to healthcare injury. SBAR, situation, background, current assessment and recommendation is a well-proven communication model. The nurse, as the remaining care staff, has a duty and responsibility to contribute with patient-safe and environmentally safe care. SBAR is the tool that makes their tasks much easier.Aim: The aim of the study is to describe the nurses experience of using the SBAR model.Methods: A literature study conducted by the authors based on 15 scientific articles. The search for the articles was performed using the databases PubMed, Cinahl and Google Scholar.Results: Implementation of SBAR has contributed to the following consequences or effects from a nurse's point of view: Better collection of patient-related information, filtering, organization and understanding of the information. Better communication and transfer of relevant patient-related information to other professions. More patient-safe care without incorrect information. Better relationship between different professional groups, mainly the nurse and the doctor.Conclusions: The results showed how the SBAR model has after implementation shown improvement in communication ability and efficiency in the transmission of information. This has contributed to better understanding and patient-safe care. Based on this, the authors can conclude with good confidence that the SBAR model is a good tool to use in healthcare.

Bakgrund: Palliativ vård sätts in då det inte längre finns någon botande behandling för patienter med livshotande sjukdom. Målet med palliativ vård är att lindra patient och närståendes lidande gällande fysiska, mentala, sociala och existentiella aspekter. Det för bevarandet av patient och närståendes livskvalitet samt känsla av meningsfullhet. Utgångspunkten för denna litteraturöversikt är att undersöka faktorer som påverkar närståendes hälsa till patienter med cancer inom palliativ vård.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att identifiera faktorer som har en inverkan på hälsan bland närstående till patienter med cancer i palliativ fas.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt där 17 vetenskapliga artiklar användes från databasen CINAHL som hade publicerats mellan åren 2011–2021.Resultat: Faktorer som påverkade närståendes hälsa negativt var hur de belastades och behövde ta ansvar i vårdsituationen samt att den egna tillvaron bortprioriteras. Upplevelse av stöd och förtroende för vårdpersonal resulterade dock i minskad upplevelse av börda och att närstående enklare kunde hantera sin sorg.Slutsats: Resultatet belyser att olika faktorer hade negativ inverkan på närståendes hälsa och upplevelser av den palliativa vården. Det resulterade i att närstående riskerade att försämras i sitt hälsotillstånd som till exempel att drabbas av stress, ångest och depression. / Background: Palliative care is provided when there is no longer any curative treatment for patients with life-threatening illness. The goal of palliative care is to alleviate the patient's and relatives' suffering regarding physical, mental, social and existential aspects. It is for the preservation of the patient and relatives' quality of life as well as a sense of meaning. That patients and relatives should be allowed to preserve quality of life and experience meaningfulness.Aim: The aim of this literature review is to identify factors that have an impact on the health of relatives of cancer patients in the palliative phase.Method: This degree study was performed as a literature review where 17 scientific articles were used from the CINAHL database and were published between the years 2011–2021.Results: Factors that negatively affected the health of close relatives were how they were burdened and needed to take responsibility in the care situation and that their own lives were de-prioritized. Experience of support and trust for care staff, however, resulted in a reduced experience of burden and that relative could more easily handle their grief.Conclusions: The results highlight that several different factors had a negative impact on relatives' health and experiences of palliative care. As a result, relatives were at risk of deteriorating their health and suffering from stress, anxiety and depression.