Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i hur stor utsträckning olika läsarter övas och prövas i svenskundervisningen i gymnasieskolan. Resultaten jämförs med vilka läsarter som förordas i gymnasieskolans läroplan och vilka läsarter som testas i de nationella proven och i PISA:s läsförståelsedelar. Resultaten visar att det finns en stor spridning i svenskämnet gällande vilka läsarter som testas i de olika kurserna. De läsarter som är vanligast förekommande i svenskämnet i stort är de innehållsbaserade läsarterna. Resultatet visar också att lärarna i stor utsträckning följer Skolverkets centrala innehåll för respektive kurs men att det finns en skillnad i vilka läsarter som premieras i läroplaner, undervisning och de nationella proven jämfört med PISA:s läsförståelsedelar.

El presente trabajo da un paso adelante en el ámbito de la didáctica de la lengua y la literatura, al discernir a nivel teórico y práctico dos conceptos estrechamente ligados como son la comprensión y la competencia lectoras. Para ello, hemos creado una prueba orientada hacia la competencia lectora, basada en el marco teórico de PISA, que encierra, además de parámetros propios de la comprensión, uno de elaboración propia relativo estrictamente a la competencia, que, además, por medio de los resultados, hemos podido contrastar que queda plasmada de forma evidente su singularidad, la cual nos obliga a tratar la competencia lectora, desde ya, partiendo de sus particularidades características para así trabajarla como se debe, con toda la revolución que ello conlleva para el panorama investigativo y, sobre todo, educativo.

Thesis advisor: Lillie L. Albert / Increasing students' intentions to pursue mathematics-intensive careers is an urgent priority in the United States. To foster these intentions among marginalized student groups, such as immigrant students, and achieve equity in their career options, a critical question is whether we should allocate a greater proportion of school resources to mathematics over other subjects. The aims of this dissertation study were, first, to conceptually model and statistically evaluate how a school environment that prioritizes mathematics over other subjects might influence students' intentions to pursue mathematics over other academic subjects in the long term, and second, how this relationship is mediated by students’ mathematics pursuit attitudes, subjective norms, and perceived behavior (Ajzen, 1991), and moderated by their immigrant standing. The data for this study stemmed from the U.S. 2012 Programme For International Student Assessment Academic & Science (PISA) Student Questionnaire and School Questionnaire. A predictive mean matching technique was used to impute missing data that would resemble observed data. A 2-1-1 multilevel mediation Structural Equation Modeling (SEM) was implemented to accurately measure a school-level effect and student-level effect of the relationship of the examined constructs and to test the hypothesized model for the total sample. In order to compare immigrant student group and non-immigrant student group in the path model, multiple group path analysis was conducted. The results of the multilevel SEM model for the total sample presented that, at the school level (level 2), the school’s mathematics resources had no statistically significant direct and indirect effects on aggregated students’ intentions to pursue mathematics over other subjects. However, at the student level (level 1), students’ experiential and instrumental attitudes toward the pursuit of mathematics were positively related to students’ intentions to pursue mathematics over other subjects. The results of the multiple group path analysis comparing immigrant and non-immigrant student groups also found that the school’s mathematics resources had no statistically significant direct and indirect effects on students’ intentions to pursue mathematics over other subjects. However, a statistical difference in the overall path model of these two groups was found. The implications of this study for researchers, educators, and policymakers were discussed. / Thesis (PhD) — Boston College, 2021. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Teacher Education, Special Education, Curriculum and Instruction.

I denna uppsats undersöker jag hur och i vilken utsträckning den svenska utbildningspolitiska diskursen i riksdagen präglas av neoliberalismen åren 2008-2012. Neoliberalismen konceputaliseras utifrån den franska sociologen Pierre Bourdieus begrepp doxa och hans teorier om neoliberalismen som en doxa samt tidigare forskning om neoliberalismen. Det materialet som undersöks för att analysera den svenska utbildningspolitiska diskursen är utbildningsposten i de årliga budgetdebatterna åren 2008, 2010 och 2012. För att ordna analysen av materialet använder jag mig av diskursanalysen som metod; i analysen undersöks specifikt två diskurser som dominerar i det undersöka materialet. Dels diskursen om kunskapsmätningar, där PISA-undersökningen dominerar, samt diskursen om skolans ökade segregering. Resultatet av analysen visar att den svenska utbildningspolitiska diskursen starkt präglas av den neoliberala doxan i båda undersökta diskurser.

Syftet med studien är att få en större förståelse för högläsningens betydelse och utifrån lärares erfarenheter kartlägga eventuella möjligheter och svårigheter med högläsningen. De medverkande lärarna arbetar på två olika skolor i Sverige, i förskoleklass och årskurs 1. En kvalitativ insamlingsmetod har använts i studien för att besvara frågeställningarna genom semistrukturerade intervjuer. Högläsning ses ur ett sociokulturellt perspektiv som bygger på interaktionen mellan lärare och elever. Studien visar att det finns en samsyn hos de intervjuade lärarna gällande högläsningens betydelse, däremot skiljer det sig något mellan lärarnas upplevda utmaningar. Resultatet visar att lärarna anser att högläsning bör vara en del av undervisningen eftersom den har stor betydelse för elevernas ordförråd. Resultatet visar även att lärarna anser att det finns ett samband mellan högläsning och elevers språkutveckling samt att det är av vikt att eleverna är delaktiga under högläsning. Studien visar att det främst förekommer utmaningar för lärarna att anpassa högläsningen på en nivå som passar alla elever.

This Master's thesis deals with the reading literacy development of primary school students, focusing on their use of reading strategies, and is divided into two parts. The theoretical part defines reading literacy and other related terms, as well as specifies the relationship between functional and reading literacy. It describes the development of reading literacy, its dimensions and explains the factors that influence it. It presents the differences between reading strategies and skills, describing the relationship between them. This section introduces methods of developing reading literacy using the RWCT programme. The work also monitors the representation of reading literacy in the Framework Educational Programme for Basic Education (FEP BE) and, based on the results of international surveys PIRLS and PISA, describes the situation of Czech students in terms of reading. The main goal of the practical part of the work was to find out what reading strategies are applied by selected fourth-grade primary school students. The investigation was conducted through online in-depth interviews with students over the literary text. The survey results show differences between students in their ability to apply selected reading strategies. The research further confirms that the quantity and type of children's...

This study directly tests the relationship between income inequality and student mathematics achievement. Furthermore, I examine the degree to which the relationship between income inequality and student achievement is moderated by student SES. To test these relationships, I created a database of national wealth measures and linked it with student achievement data from the 2009 Programme for International Student Assessment (PISA). The results of multilevel models indicated that income inequality is negatively related to student achievement scores. Additionally, this relationship is not moderated by student SES, indicating that the relationship between income inequality and student achievement is the same for both low- and high-SES students. The results of this study suggest that nations seeking to improve student achievement can do so by decreasing income inequality.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass – utfört på rätt sätt – och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen. Läraren borde utveckla planeringsstrategier i två dimensioner. För det första bör läraren planera i klassdimensionen (innehållet / förmågan och klassen som helhet i fokus). Utförandet av arbetsformerna måste sedan noggrant planeras så att, om möjligt, arbetsformernas möjligheter utnyttjas och hinder undviks. För det andra bör läraren sedan planera i den individuella dimensionen (den enstaka eleven i fokus) genom variation inom arbetsformen eller genom att erbjuda olika arbetsformer parallellt utifrån elevernas förutsättningar, intressen och behov samt inlärningsstilar.

Sammanfattning/abstraktMalmberg, Ingrid (2017). Bättre matematiklärande med memorering? För vem? Speciallärarprogrammet med inriktning Matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien kan bidra med att visa hur några lärare i svenska skolor ser på utantillärande och memorering i undervisning av elever som befinner sig i matematiksvårigheter och hur det stämmer överens med vad som står i styrdokument samt vad några svenska och internationella studier kommit fram till.Syfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet är att sammanställa på vilka sätt utantillärande och memoreringstekniker skulle kunna bidra till mera hållbart lärande för elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Det handlar både om kunskapssyn när det gäller matematikkunnande och elevsyn.Preciserade frågeställningar:-Vad talar för och vad talar emot att arbeta mera med memorering i matematiklärandet?-På vilka sätt kan memorering vara en extra anpassning eller specialpedagogisk åtgärd för elever i behov av stöd?-På vilka sätt skulle ökat fokus på memorering förändra elevers matematiklärande? TeoriMemorering och automatisering av några grundläggande basfärdigheter som att kunna multiplikationstabell och enkel huvudräkning, är viktigt för att lyckas bra i matematik. Echazarra m.fl. (2016) påstår att svagpresterande elever borde arbeta mera med memoreringstekniker för att få bättre självförtroende och lyckas bättre i matematik. Lärande kan ses rationalistiskt, där kunskap fylls på efter hand eller konstruktivistiskt, som en meningsskapande process (Jönsson, 2012). Olika lärandeteorier påverkar hur undervisning genomförs och arbetet skildrar hur några lärare ser på undervisning, vilket relateras till examensarbetets dokumentstudie. MetodMed triangulering (Bryman, 2011; Eriksson Barajas m.fl., 2013) görs ett försök att besvara frågeställningarna från olika håll. I detta fall används både intervjuer med verksamma lärare och dokumentanalys.Resultat Studien visar ett spänningsfält när det gäller kunskapssyn och syn på undervisning mellan verksamma lärare och forskare. Många lärare undervisar fortfarande i matematik genom att lära ut metoder för att lösa typexempel, som elever tränar på vid enskilt arbete. Detta sätt att undervisa verkar vara extra utbrett bland lärare utan gedigna matematikkunskaper och bland lärare med låga förväntningar på sina elever. Laborativa inslag finns ofta med som omväxlande inslag i undervisningen, men det är vanligt att de prioriteras bort om man inte hunnit med i tidsplaneringen, vars innehåll ofta styrs av läromedel.Den forskning som ligger till grund för teori och resultat visar på att det är viktigt med undersökande arbetsmetoder, att elever får förståelse för matematiska begrepp och tränar upp sina kommunikations- och resonemangsförmågor. I detta är det betydelsefullt att använda sig av bilder och konkret material.Två studier undersökte hur man med speciella insatser kunde förbättra elevers matematikförmågor (Hasselbring m.fl., 1987; Kroesbergen & van Luit, 2003). Dessa visade att elever lärde sig mera med dessa insatser och allra bäst om de undervisades av lärare (jämfört med skrivna instruktioner eller instruktioner i ett datorprogram), men studierna visade inte om eleverna fick en bättre begreppsförståelse genom dessa insatser.ImplikationerSpeciallärare i matematik bör bidra till att öka lärares kunskaper om matematiklärande och arbeta för arbetssätt som utmanar varje elev på sin nivå. Matematikundervisning bör innehålla mera öppna uppgifter, problemlösning och resonemang, även för elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Pararbete möjliggör att elever får kommunicera och resonera mera matematik och kan samtidigt bidra till att de blir mera uthålliga.Memorering av till exempel multiplikationstabell är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt med att lösa matematikproblem. För elever utan egentliga inlärningssvårigheter är det viktigt att automatisera så mycket som möjligt i grundskolans tidigare år och att inte släppa det när de kommer till högstadiet, men undvik att träna metoder för att lösa typexempel utan förståelse. Laborativt material behövs för att bygga upp elevers begreppsförståelse när det gäller till exempel bråk.Nyckelord:Anpassning, bedömning, kunskapssyn, lärande, matematiksvårigheter, matematisk litteracitet, memorering, numeracitet, PISA.

Underachievement in reading literacy for boys in secondary school seems to be a generalnorm in many countries around the world today. PISA’s studies highlight that Sweden also isone of countries that has big differences in between the genders in reading literacy; moreover,the results showed that almost every third boy is underperforming in reading literacy. A lot ofstudies have been made on this subject and the researchers have tried to find the source to theproblem. However, no one seems to have found the solution to the problem just yet.Therefore, we became interested in finding out how teachers can remedy boys’ lowerperformances in reading, in Swedish language classrooms. Through the use of a researchsynthesis and a pilot study, the question whether teachers can remedy boys’ underachievementin reading literacy is dealt by carefully analyzing articles, journals and books. The resultsrevealed four themes that may play a big part in increasing boys’ achievement in reading.These four themes are: motivation, teacher modeling, text interest and choices, and theimportance of time frame.Keywords: Gender differences, attitudes, underachievement, boys, motivation, literacy,reading, second language learning, PISA