Syftet med studien var att undersöka socialsekreterarnas arbete med våldsutsatta män i nära relation (VNR) genom att undersöka arbetsmoment såsom information, bemötande, rutiner, insatser och samverkan inom socialtjänsten. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer från sex socialsekreterare inom socialtjänsten. Studien har utgått från social rollteori och det pedagogiska perspektivet för att skapa en bättre förståelse av det insamlade materialet. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera insamlat material. Resultatet i studien visade att socialsekreterarnas uppfattning var att mäns utsatthet i nära relation har ignorerats av samhället och att den gemensamma bilden var att det även föreligger ett stort mörkertal bland våldsutsatta män. Socialsekreterarna beskrev att normativa föreställningar i samhället låg till grund för bakomliggande orsaker. Studien visade även att organisationernas struktur och resurser påverkar socialsekreterarnas förutsättningar att utveckla sin kompetens och kunskap inom våld i nära relation. Slutsatsen är att våldsutsatta män saknar tillgång till information om hjälpsökande och att det föreligger behov av att fler organisationer arbetar med att utveckla och synliggöra information specifikt riktat till våldsutsatta män. Det föreligger även ett behov av att uppmärksamma våldsutsatta män med hjälp av politiska diskussioner, ökad uppmärksamhet inom media samt att bredda kunskapen om ämnet genom vidare forskning. Detta bör generera i fler utfall där våldsutsatta män i högre utsträckning söker hjälp med utgångspunkt i att ökad kunskap skapar bättre förutsättningar i samhället. / The purpose of the study was to examine the work of social workers with men subjected to violence in close relationships (VNR) by investigating work aspects such as information, approach, procedures, interventions, and collaboration within social services. The study was conducted using a qualitative method, specifically semi-structured interviews with six social workers in a medium-sized municipality. The study drew on social role theory and the pedagogical perspective to gain a better understanding of the collected material. A qualitative content analysis was conducted to analyse the gathered data. The results of the study indicated that social workers perceived that men's vulnerability in close relationships had been ignored by society, and there was a common perception that there is a significant underreporting among men subjected to violence. Social workers described that normative beliefs in society underlie the root causes. The study also revealed that organizational structures and resources affect social workers' conditions to develop their competence and knowledge within intimate partner violence. In conclusion, the study found that men subjected to violence lack access to information about seeking help, highlighting the need for more organizations to work on developing and promoting information specifically targeted at men subjected to violence. There is also a need to draw attention to men subjected to violence through political discussions, increased media attention, and broadening knowledge on the subject through further research. This should result in more instances where men subjected to violence are more likely to seek help, based on the understanding that increased knowledge creates better conditions in society.

Denna uppsats undersöker användningen av bildstöd i socialtjänstens utredande samtal med vårdnadshavare med begränsad kunskap i det svenska språket. Genom en kvalitativ forskningsansats, där intervjuer med erfarna socialsekreterare är centrala, syftar denna uppsats till att förstå hur bildstöd kan främja delaktighet, kommunikationens effektivitet, och bidra till en autonomistödjande process. Studien försöker bidra till en ökad förståelse av bilstödets möjligheter och utmaningar, vilket förankras i teoretiska ramverk, inklusive symbolisk interaktionism samt begreppen kommunikation och delaktighet. Analysen bygger på intervjuer som undersöker socialsekreterarnas uppfattningar och erfarenheter om bildstödets roll och effektivitet. Studiens resultat illustrerar att användningen av bildstöd främst är riktad mot arbete med barn och individer med kognitiva svårigheter, snarare än vuxna med språkförbristningar, vilket synliggör en signifikant kunskapslucka. Resultatet indikerar dock att bildstöd kan vara ett värdefullt verktyg för att förbättra kommunikationen och främja klienters delaktighet i utredningsprocessen. För framtida forskning föreslås en mer djupare analys kring hur bildstöd kan anpassas och integreras inom socialtjänstens rutiner och arbetsflöden. / This thesis examines the use of visual aids in the social services' investigative conversations with guardians with limited knowledge of the Swedish language. Through a qualitative research approach, in which interviews with experienced social workers are central, this thesis aims to understand how visual aids can promote participation, communication efficiency, and contribute to an autonomy-supportive process. The study attempts to contribute to an increased understanding of the opportunities and challenges of visual aids, which is anchored in theoretical frameworks, inclusive symbolic interactionism and the concepts of communication and participation. The analysis is based on interviews that explore the social workers' perceptions and experiences of the role and effectiveness of visual aids. The study's results illustrate that the use of visual aids is primarily directed towards work with children and individuals with cognitive difficulties, rather than adults with language deficiencies, which reveals a significant knowledge gap. However, the results indicate that visual aids can be a valuable tool for improving communication and promoting clients' participation in the investigation process. For future research, a more in-depth analysis is suggested on how visual aids can be adapted and integrated within the routines and workflows of social services.

The purpose of this essay was to investigate social workers' work with children who have mentally ill parents in order to gain a better understanding of their work and how it affects the children. Mental illness is today a growing public health problem. The proportion of Sweden's population suffering from some form of mental illness is increasing. Mental illness is both psychiatric conditions and mental disorders. It causes suffering for the individual themself, but it can also affect the individual's surroundings. A parent's mental illness affects the child through an increased risk that the child themself may develop a mental and physical illness as a young adult. Research shows that children who have mentally ill parents are an "invisible" group due to the fact that social workers often target the parents without attending to care for the children. Furthermore, research shows that there is a need for these children to be identified in order for them to receive support and that there is a lack of knowledge about care provision in Sweden.  The method used in this essay is a qualitative method and the data was collected by qualitative interviews. Our collected material has been analyzed through meaning categorization which includes coding. The conclusion that was made in this essay is that the social work with children who have a parent with mental illness is very diverse. There’s different ways a social worker can help the children and there are also factors that can hinder the work. However, it can be seen that the work contributes to the child feeling better and developing positively.

I dagsläget kommer det ett stort antal ensamkommande barn till Sverige. Då målgruppen har vuxit i det svenska samhället har arbetsbelastningen ökat för de socialsekreterare som arbetar med målgruppen. Mot bakgrund av detta anser vi att det är ett viktigt område att studera inom socialt arbete. Studien syftar till att belysa socialsekreterares möte med ensamkommande barn. Vidare vill vi lyfta fram hur socialsekreterarna i studien hanterar de konsekvenser som kan uppstå i ett sådant möte. Coping-teorin kommer att användas för att förstå vilka strategier socialsekreterare använder för att hantera psykiska påfrestningar i arbetet. Då det inte finns mycket forskning kring vårt valda problemområde har vi använt oss av tidigare forskning som belyser hur yrkesverksamma inom snarlika områden hanterar svåra möten med klienter. Utöver det har vi tagit fram forskning kring arbetssituationens betydelse för hur en socialsekreterare hanterar konsekvenser i mötet med klienten. För att få fram relevant information som svarar på studiens syfte har nio semistrukturerade intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen fick vi fram tre teman som studiens resultatredovisning bygger på. Dessa teman är När världen står på tröskeln, Att inte slukas med samt Skillnad på då och nu.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en stereotyp av den äldre som får bifall på sin överklagan till särskilt boende. Detta kommer undersökas med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys där de texter som kommer analyseras är domar ifrån förvaltningsrätten där äldre personer överklagat sitt biståndsbeslut. Genom att använda teorier om att göra ålder och perspektiv på makt, analyserades och tolkades utvalt empiriskt material. Analysen utfördes genom att söka efter meningsbärande delar av texten, meningar som innehåller relevant information för att kunna svara på studiens syfte. Den relevanta informationen kodades för att sedan kategoriseras, och separerades i olika teman som slutligen analyserats med teori och tidigare forskning. Studien visar att det är svårt att urskilja en stereotyp av den äldre som får bifall på sin överklagan. Denna slutsats tas då det inom kategorierna verkar skilja sig åt både mellan de olika bifallen och de olika avslagen, men även mellan avslag och bifall. Utifrån det resultatet så verkade det inte vara några vissa egenskaper som den äldre ska, eller inte ska ha för att beviljas insatsen. Slutsatsen innebär inte att en stereotyp nödvändigtvis inte existerar, men den har inte kunnat urskiljas i det empiriska materialet. Utifrån de teoretiska begrepp och den forskning som använts i studien är en trolig slutsats i stället att biståndshandläggarna tar godtyckliga beslut utifrån de givna ramar som organisationen utformat i form av kommunala riktlinjer och rådande lagstiftning. Den utredning som biståndshandläggarna skriver om den äldre, utgör sedan en del av underlaget i förvaltningsrättens dom, och det är denna del som är av intresse för denna studie. / The purpose of this study is to investigate whether there is a stereotype of the elderly being granted their appeal to retirement homes. This will be conducted with the help of a targeted qualitative content analysis where the texts that will be analyzed are verdicts from the Administrative Court where older people have appealed their denied request for assistance. Based on theories on “making age” and perspectives on power, empirical material was analyzed. The analysis was conducted by searching for meaning-bearing parts of the text, sentences that contain relevant information to be able to answer the purpose of the study. These codes were then divided into categories, to be further divided into different themes that were finally analyzed through theory and with previous research. The study reveals that it is in fact difficult to discern a stereotype of the elderly who gets approval of their appeal. This conclusion is drawn due to categories that seems to differ both between different approvals and different refusals, but also between rejection and approval. Based on this, it did not seem to be any certain characteristics that the elder should, or should not have in order to be granted approval of special housing. This does not necessarily mean that this stereotype does not exist, it simply means that it has not been discernible in the empirical material used in this essay. Based on the theoretical concepts and the research used in the study, a plausible conclusion is instead that the development assistance administrators make arbitrary decisions based on the framework that is set by the organization in the form of municipal guidelines and current legislation. The investigation that the social workers write about the elderly then forms part of the basis in the Administrative Courts judgement, and it is this part that is of interest for this study.

[pt] O estudo ora apresentado tem como objetivo identificar como as transformações recentes do mundo do trabalho, em face de uma conjuntura histórica de crise do capitalismo, têm repercutido sobre as condições e relações de trabalho do/a assistente social da Região Sul Fluminense do Estado do Rio de Janeiro. Para tanto, foi realizada uma pesquisa de abordagem quanti-qualitativa, através do envio de um questionário semiestruturado, junto com uma carta-convite, assim como o Termo de Consentimento Livre e Esclarecido, por meio eletrônico. O questionário foi respondido por 101 (cento e um) profissionais, nos meses de julho e agosto de 2015, o que permitiu traçar o perfil geral desses assistentes sociais, bem como conhecer e analisar as situações de precarização das condições e relações de trabalho dos mesmos. Os principais resultados da pesquisa apontam que as transformações do mundo do trabalho, em curso desde as últimas décadas do século XX, têm definido precárias condições e relações de trabalho que influenciam diretamente o exercício profissional dos/as assistentes sociais da Região Sul Fluminense do Estado do Rio de Janeiro, tais como: baixa remuneração, aumento e diversificação de atividades que na maioria das vezes não competem ao Serviço Social, ausência de espaço e materiais adequados que garantam o sigilo profissional para a realização dos atendimentos à população usuária, problemas físicos e doenças psicossomáticas, além de ausência de participação nos órgãos de representação e militância. / [en] The study presented herein aims to identify how recent changes in the world of work occurred in the face of a historical conjuncture of crisis in the capitalism system have affected the conditions of work and labor relations of the social workers in the Southern Region of the State of Rio de Janeiro. A quantitative-qualitative research was conducted by the application of a semi-structured to social works in the region alongside with a letter of invitation as well as a Consent letter. The questionnaire was answered by 101 (one hundred and one) social works in the months of July and August 2015 which allowed us to outline their general profile and to understand and analyze the precarious situation of the working conditions and relations of these professionals. The main results of the research show that the transformation of the world of work in progress since the last decades of the twentieth century have defined precarious work conditions and relationships that directly influence the professional practice of social workers the Southern Region of the State of Rio de Janeiro, such as low pay, increase and diversification of activities that most often are not the responsibility of the Social Services, lack of working space and materials to ensure the professional secrecy to carry out the care of this population, physical problems and psychosomatic diseases, and absence of participation in the bodies of representation and militancy.

The study aimed to examine a deeper understanding of social workers´ perspective on identifying and asking questions about violence exposure within Intimate Partner Violence, using the theory of street-level bureaucracies with a focus on agency and knowledge and an intersectional perspective. The study is based on qualitative semi-structured interviews with eight professional social workers from Personal and family counselling services in a medium and small municipality in southern Sweden. The results indicate that social workers recognize symptoms and signs of violence exposure that appear in different ways in both children and adults. Adequate knowledge and ongoing education are considered essential for identifying and addressing violence exposure. The implementation of routines and guidelines varies and there are only general procedures for handling violence cases in all organizations, not specially for identifying or inquiring about exposure to violence. The theoretical framework highlights the social workers´ autonomy is challenged by the need to harmonize client needs with organizations goals when identifying and asking questions about violence exposure. Through the awareness of an intersectional perspective, the results reveal that social workers´ with adequate knowledge and ongoing education can decrease the possibility of subjective assessments and acknowledging that victims of violence have diverse needs and should not be categorized as a homogeneous group. / Denna uppsats ämnade att skapa en djupare förståelse för socialsekreterares perspektiv av att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet i våld i nära relationer, med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkratier med fokus på handlingsutrymme och kunskap samt ett intersektionellt perspektiv. Studien grundar sig på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar inom individ – och familjeomsorgen i en mellanstor och mindre kommun i södra Sverige. Resultatet visar att socialsekreterare identifierar symtom och tecken på våldsutsatthet som uppträder på olika sätt hos barn och vuxna. Adekvat kunskap och vidareutbildning bedöms nödvändigt för att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet. Tillämpande av rutiner och riktlinjer är varierande och det finns endast generella rutiner och riktlinjer för hantering av våldsärenden i alla verksamheter och inte specifika sådana för att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet. Det teoretiska ramverket synliggör socialsekreterarens handlingsutrymme som utmanas av att harmonisera klientens behov med organisationens mål gällande att identifiering och ställa frågor om våldsutsatthet. Genom en medvetenhet om ett intersektionellt perspektiv visar resultatet att socialsekreterare genom adekvat kunskap och vidareutbildning kan reducera möjligheten av subjektiva bedömningar och förståelsen för att våldsutsatta har olika behov och inte bör kategoriseras som en homogen grupp kan uppnås.

Under de drygt hundra år som kuratorsyrket förekommit inom hälso- och sjukvården i Sverige har det gått från att vara en yrkeskategori utan specificerat krav på utbildning till att idag vara en legitimerad yrkestitel. Hälso- och sjukvårdskuratorn (HSK) verkar i en medicinsk kontext med uppgiften att utgöra en länk mellan det sociala perspektivet och det biomedicinska och det som urskiljer kuratorn från övriga professioner är den samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Ofta är HSK ensam i sin roll och i uppgiften att föra fram sitt perspektiv, utan kollegor som delar den samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Samtidigt råder inom vården i stort en psykosocial arbetsmiljö med många brister vilket blir tydligt inom forskning. Denna forskning är dock främst baserad på de vanligaste professionerna inom vården, läkare och sjuksköterskor. Hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut för just HSK finns det däremot väldigt begränsat med forskning om. Därför har en narrativ litteraturöversikt gjorts med syftet att bidra med kunskap om vad som kan sägas om hälso- och sjukvårdskuratorers upplevda handlingsutrymme som social förespråkare i en annars strikt medicinsk kontext på sjukhus. Samt att utifrån detta se om eller hur det påverkar deras psykosociala arbetsmiljö. De sammanställda artiklarna har analyserats med hjälp av tematisk analys varpå två teman skapades; Yrkesroll med subteman delaktighet, samarbete och helhetssyn, samt Handlingsutrymme med subteman organisatoriska system, ledningsstruktur och utmaningar. Den teoretiska och begreppsliga utgångspunkten var Arbetsmiljö med fokus på psykosocial arbetsmiljö samt Krav- och kontrollmodellen. Resultatet visar på att det tycks finnas många hinder i förverkligandet av de faktorer som ska uppfyllas för en god psykosocial arbetsmiljö för HSK på sjukhus. Ökade krav på effektivitet, kontroll och snabba utskrivningar har en negativ inverkan på HSK handlingsutrymme, särskilt när förståelsen för HSK roll är liten hos övriga professioner. De slutsatser som dras är att många HSK upplever en undermålig psykosocial arbetsmiljö inom sjukhusen och att deras handlingsutrymme kan begränsas utifrån deras position som social förespråkare i den medicinska kontexten samt i förhållande till den styrning och de krav som ställs från sjukhussystemet.

Syftet med vår studie var att undersöka hur socialtjänsten på enheter för barn och unga i svenskkontext arbetar för att främja organisatorisk och social arbetsmiljö samt hur socialsekreterarnasarbetsmiljö kan komma att påverka arbetet med klienterna. För att undersöka detta genomfördesen kvalitativ studie i form av intervjuer med sex socialsekreterare i tre olika kommuner. För atttolka och analysera resultaten utgick vi från en hermeneutisk utgångspunkt samt använde ossav två teorier vilka var krav-, kontroll- och stödmodellen samt känsla av sammanhang[KASAM] och dess tre centrala begrepp. Resultatet visade på att socialtjänsten har ettfrämjande arbete för arbetsmiljön genom att ständigt försöka förbättra den organisatoriska ochsociala arbetsmiljön för socialsekreterarna. Resultatet visade att majoriteten avsocialsekreterarna upplever en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Det framkom även attklienterna kan påverkas antingen positivt eller negativt enligt socialsekreterarna. Detta på grundav att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för socialsekreterarna påverkar kvalitetenav de samhällstjänster socialtjänsten erbjuder. / The aim of our study was to examine how the social services units for children and youngpeople in Swedish context work to improve the organizational and social work environmentand how the social workers' work environment can affect the work with clients. To examinethis, a qualitative study was performed in the form of interviews with six social workers in threedifferent municipalities. To interpret and analyze the results, we used a hermeneutic point ofview and used two theories which were the demand, control and support model and sense ofcoherence (SOC), three main concepts. The result showed that the social service has preventivework for the work environment by constantly trying to improve the organizational and socialwork environment for social workers. The results showed that most of the social workersexperience a good organizational and social work environment. It also emerged that the clientscan be affected either positively or negatively according to the social workers because theorganizational and social work environment affects the quality of the community services thesocial service offers.

Syftet med denna studie var att undersöka föreställningar om psykiskt våld i nära relation. Detta grundar sig i att socialarbetare kan bli påverkade hur psykiskt våld definieras och föreställningar om genus gällande våldsutsatta och våldsutövare. Det genomfördes en genusneutral vinjettmetod som innefattade psykiskt våld med tillhörande semistrukturerad intervjuguide utifrån en kvalitativ design med sex socialarbetare. Den empiriska data som samlats in analyserades därefter med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att det fanns föreställningar som blev synliggjorda i samband med studiens vinjetter där respondenterna själva benämnde de våldsutsatta och våldsutövarna med genus. Resultatet visade också att det kan vara svårt både att definiera det psykiska våldet och att identifiera dess handlingar på grundav dess “osynlighet”. Studien har visat att det är viktigt att reflektera över föreställningar om psykiskt våld i nära relation och genus. / The purpose of this study was to investigate perceptions of emotional domestic violence. This is based on that social workers can be affected by how emotional domestic violence is defined and perception of what gender victim and perpetrator are. The method was gender-neutral vignettes about emotional violence combined with a semi-structured interviews with six social workers. The data was analysed with thematic analysis. Results showed that social workers had perceptions on emotional domestic violence, the respondents named victims and perpetrators in the vignettes by gender. Additionally, the results showed that emotional domestic violence can be difficult to define and identify, due to that it is not physically visible. The results emphasize the importance of increasing the awareness among social workers regarding emotional violence and gender.