Before the pandemic, many public sectors were heavily dependent on American cloud services. When the pandemic broke out, remote work became a necessity, making existing communication systems like Skype, email, and file sharing crucial to support this transition. The joint project dSam (Digital Collaboration Platform for the Public Sector) has investigated and evaluated the market for suitable solutions that are both secure and meet legal requirements. The project was completed in the autumn of 2022 and delivered a report that included the tools tested and met the basic requirements. Organizations would then, in connection with procurement, consider the additional requirements they have for a service adapted to their own operations. The main purpose of this study is to investigate and understand the factors influencing the procurement of digital information systems within the public sector, as well as to gain an understanding of the interaction between people and technology that can provide insights into how behaviors and attitudes can be optimized for successful procurement. The empirical material consists of semi‐structured interviews with authorities, supplemented with observations. These data were analyzed based on Orlikowskiʹs (1992) structuration theory. The studyʹs results identify ten factors that strongly influence the procurement of digital information systems in the public sector. Additionally, a significant research gap regarding theories on IT artifacts is identified. / Före pandemin var många offentliga sektorer starkt beroende av amerikanska molntjänster. När pandemin bröt ut blev distansarbete en nödvändighet, vilket gjorde befintliga kommunikationssystem som Skype, e‐post och fildelning avgörande för att stödja denna omställning. Det gemensamma projektet dSam (Digital samarbetsplattform för offentlig sektor) har undersökt och utvärderat marknaden efter lämpliga lösningar som både är säkra och uppfyller de juridiska kraven. Projektet avslutades hösten 2022 och levererade en rapport som innehöll de verktyg som testats och uppfyllde de grundläggande kraven. Organisationerna skulle sedan, i samband med upphandling, utgå från de övriga krav som organisationerna ställer på en tjänst anpassad för egen verksamhet. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka och förstå de faktorer som påverkar upphandlingen av digitala informationssystem inom den offentliga sektorn samt ge en förståelse för samspelet mellan människor och teknik som kan ge insikter om hur beteenden och attityder kan optimeras för att uppnå en framgångsrik upphandling. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med myndigheter kompletterat med observationer Dessa data analyserades med utgångspunkt från Orlikowskis (1992) strukturationsteori. Studiens resultat identifierar tio faktorer som starkt påverkar upphandling av digitala informationssystem i offentlig sektor. Dessutom identifieras ett betydande forskningsgap rörande teorier om IT‐artefakter.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att en organisation ska kunna genomgå en framgångsrik digitalisering, samt hur dessa faktorer relaterar till varandra. Detta för att på så sätt, ur ett medarbetar- och chefsperspektiv, öka förståelsen för vad som bidrar till en framgångsrik digitalisering. Studien har ämnat besvara syftet och frågeställningen med hjälp av sociomaterialitetsteorin. Studien baseras på en tvärvetenskaplig metod, där empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer och en enkät på det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem. Resultatet visar på att ett flertal faktorer kan påverka organisationens möjligheter till en framgångsrik digitalisering: individens målbild; motivation till att arbeta för organisationens gemensamma mål; utbildning i digitala lösningar; möjlighet för anställda att komma med förslag; grad av engagemang bland anställda; digital mognad hos anställda; anställdas inställning till digitala lösningar; kollegors inställning till digitala lösningar; målgruppsbaserad kommunikation; resursfördelning; chefernas resurstillgång för att stötta. Vidare indikerar resultatet på att ett flertal av dessa faktorer relaterar till varandra. Genom att undersöka vilka faktorer, samt dess relationer, som inverkar på organisationens möjligheter att bedriva en framgångsrik digitalisering, har studien bidragit en ökad förståelse för hur ett digitaliseringarbete kan bedrivas för att inkludera alla anställda inom ett bolag - även de som inte har digitala lösningar som primärt arbetsverktyg. Resultatet tyder på att det finns ett flertal faktorer som bör beaktas för att en organisation ska nå en framgångsrik digitalisering. / The purpose of this study is to examine which factors that are crucial for an organization to go through a successful digitalization, and how these factors relate, to increase the understanding of what contributes to a successful digitalization. The study aims to answer the purpose and the research question with a theoretical perspective of sociomateriality. An interdisciplinary method forms the basis of this study. The empirical data has been collected via semi-structured interviews and a survey at the municipal landlord Uppsalahem. The results indicated that several factors could influence an organization's possibilities to reach a successful digitalization: goals, the motivation to work for the organizations common goals, training in digital solutions, the opportunity to makes suggestions, degree of employee engagement, uneven digital maturity among employees, employees' attitude towards digital solutions; communication bases on target-groups; resource allocation; managers' access to resources to support. Further, the results indicate that several of these factors relate. By examining the factors and the relationships that affect the organization's ability to conduct a successful digitization. The study also contributed to a better understanding of how digitalization can be conducted to include all members of the organization - even those who do not have digital solutions as their primary work tool. The results indicate that there are several factors that should be considered by the organization to accomplish a successful digitalization.

It may seem strange to claim that it is difficult to design innovative information technology (IT) in a time when the technological progress leaps forward like never before. However, despite the numerous opportunities that this rapid progress provides, we often design IT that is similar to existing artifacts, making IT design incremental rather than radical. At the same time, IT innovations are pointed out as crucial to meet the societal challenges we are facing, not least in the public sector, including a growing and older population, increasing demands from citizens and reduced tax revenues. This calls for us to better understand why it is difficult to design innovative IT. Previous research on this topic have mainly focused on human and social aspects, not paying close attention to IT. In this thesis, it is suggested that the sociomaterial theory agential realism can help shed light on the role of IT in innovative IT design, acknowledging the sociomateriality of IT. Thus, the overarching aim of this thesis is to apply agential realism on an empirical case in order to explore and explain why it is difficult to design innovative IT. To fulfill the aim, a qualitative case study was conducted in publicly funded healthcare. The empirical case is an example of an attempt to design innovative IT in a healthcare context. The empirical material was generated through participant observations, including video recordings, and semi-structured interviews. The material was analyzed in several rounds, with and without a theoretical lens. In the agential realist analysis, IT has been viewed as entangled with the world. The analysis focused on what boundaries IT produced and how these boundaries were consequential for what was possible and impossible to design. The thesis illustrates how IT is produced and productive in terms of both matter and meaning, and thus, is agential – IT makes differences in the world. What is possible to design is not only constrained by social structures but by the materiality of IT, what boundaries IT helps produce and the material-discursive practices that enact IT. Innovative IT design means to design material configurations that produce boundaries that are different from what have been enacted before and, thus, deviate from existing material-discursive practices. However, it is difficult to deviate from these since material-discursive practices are agential and define what boundaries are meaningful and legitimate. Hence, it is difficult to design innovative IT since innovative IT design has to both enact boundaries that deviate from agential material-discursive practices and also gain legitimacy. Through this explanation, the thesis makes an explanatory knowledge contribution which differs from and adds to earlier explanations. It also makes a contribution to conceptualizing the IT artifact by emphasizing IT as sociomaterial and providing examples of how IT can be understood as produced, productive, agential and entangled. Finally, the thesis also makes an empirical and methodological contribution in the sense that it demonstrates how an agential realist case study can be conducted in the field of Information Systems. / Det kan verka märkligt att påstå att det är svårt att designa innovativ informationsteknik (IT) i en tid då den tekniska utvecklingen går snabbare än någonsin förr. Men trots de många möjligheter som den snabba utvecklingen erbjuder så designar vi ofta IT som liknar existerande artefakter, vilket resulterar i inkrementell snarare än radikal IT-design. Samtidigt pekas IT-innovation ut som kritisk för att möta de samhälleliga utmaningar som vi står inför, inte minst i den offentliga sektorn där en växande och åldrande befolkning, ökade krav från medborgare och minskade skatteintäkter ställer stora krav på offentliga organisationer. Av denna anledning behöver vi förbättra vår förståelse för varför det är svårt att designa innovativ IT. Tidigare forskning inom detta ämne har främst fokuserat på mänskliga och sociala aspekter men inte uppmärksammat IT. I denna avhandling föreslås att den sociomateriella teorin agentiell realism kan bidra till att belysa ITs roll i innovativ IT-design genom att se IT som sociomateriell. Därmed är avhandlingens övergripande syfte att applicera agentiell realism på ett empiriskt fall för att utforska och förklara varför det är svårt att designa innovativ IT. För att uppfylla syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts i offentlig sjukvård. Det empiriska fallet är ett exempel på ett försök att designa innovativ IT i en sjukvårdskontext. Det empiriska materialet genererades genom deltagande observationer, inklusive videofilmning, och semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i flera omgångar, både med och utan teoretisk lins. I analysen där agentiell realism applicerades sågs IT som entangled (’intrasslad’) med världen. Denna analys fokuserade på vilka gränser som IT producerade och hur dessa gränser hade konsekvenser för vad som var möjligt respektive omöjligt att designa. Denna avhandling illustrerar hur IT är producerad och producerande både vad gäller materia och betydelser, och därmed är agentiell – IT gör skillnad i världen. Vad som är möjligt att designa är inte enbart begränsat av sociala strukturer utan också av ITs materialitet, vilka gränser som IT bidrar till att producera och de materiell-diskursiva praktiker som framställer IT. Innovativ ITdesign innebär att designa materiella konfigurationer som skapar gränser vilka skiljer sig från vad som blivit till innan och därmed avviker från rådande materiell-diskursiva praktiker. Det är dock svårt att avvika från dessa eftersom materiell-diskursiva praktiker är agentiella och definierar vilka gränser som är meningsfulla och legitima. Det är därmed svårt att designa innovativ IT då innovativ IT-design behöver både producera gränser som avviker från agentiella materiell-diskursiva praktiker och också uppnå legitimitet. Med denna förklaring ger avhandlingen ett kunskapsbidrag och bidrar till ny förståelse för varför det är svårt att designa innovativ IT. Avhandlingen bidrar också till att konceptualisera IT-artefakten genom att betona ITs sociomaterialitet och att ge exempel på hur IT kan förstås som producerad, producerande, agentiell och entangled. Slutligen ger avhandlingen också ett empiriskt och metodologiskt bidrag genom att demonstrera hur en agentiell realistisk fallstudie kan utföras inom informatikfältet. / <p>The series name in the thesis <em>Faculty of Arts and Sciences thesis</em> is incorrect. The correct series name is <em>FiF-avhandling</em>.</p>

Cette thèse est une enquête multi-perspective sur le phénomène d’utilisation des médias sociaux dans le contexte organisationnel. Il met l’accent sur les processus d’adoption de cette nouvelle technologie et examine comment ces développements sont intégrés dans le contexte des normes professionnelles, des rôles sociaux, du contrôle de l’organisation et de l’autonomie. Le cadre de la recherche est basé sur la campagne de mise en œuvre des médias sociaux de 19 mois par une organisation centrale européenne de médias comme un moyen d’améliorer la communication et la coordination au sein de l’organisation. La mise en œuvre comprenait deux départements, journalistes et agents de publicité, qui ont été invités à créer et ouvrir leurs profils de médias sociaux en ligne et ajouter leurs collègues comme « amis ». La thèse comprend quatre documents de recherche, chacun prenant une perspective distincte sur le phénomène. Méthodologiquement, la thèse se fonde sur une approche d’étude qualitative de cas et raisonnements adductifs et inductifs. La thèse fournit des contributions théoriques et pratiques à la compréhension des conditions normatives préalables, le processus et les conséquences d’utilisation des médias sociaux dans le contexte organisationnel pour les normes professionnelles, la collaboration de connaissances en ligne et le contrôle de l’organisation, tout en présentant la coévolution de la signification et l’utilisation de la technologie. / This dissertation is a multi-perspective inquiry into the phenomenon of social media use in organizational context. It focuses on the processes of enactment of this new technology and investigates how these developments are embedded in the context of occupational norms, social roles, organizational control and autonomy. The research setting is based on the 19-month social media implementation campaign by a central European media organization as a means of enhancing communication and coordination within the organization. The implementation encompassed two departments, journalists and advertising agents, who were asked to create and open their online social media profiles and befriend their colleagues. The dissertation comprises four research papers each taking a separate perspective on the phenomenon. Methodologically, the dissertation builds on qualitative case-study approach and abductive and inductive reasonings. The thesis provides theoretical and practical contributions to the understanding normative prerequisites, process and consequences of social media use in organizational context for occupational norms, online knowledge collaboration and organizational control while presenting co-evolution of the technology meaning and use.