This study examines inexperienced users’ perceptions of therelationships between aspects of user acceptance in professionalmeetings, based on usability tests performed in a VR application.The study is supported by specific parts of a Design scienceresearch methodology. As a starting point in the study of useracceptance, a specifically developed version of the TechnologyAcceptance Model (TAM) is used. This TAM-tool focuses on useracceptance in relation to the two basic aspects, perceivedusefulness and perceived ease of use and these, in which relationsare also explored relative to perceived enjoyment, perceivedpresence and perceived cybersickness. In the study, three testrounds were performed with a total of six participants with minorexperience of VR. The participants conducted usability tests ofprofessional meetings in pairs, in a pre-alpha version of meetingcontexts in Freeland VR based on explicit scenarios. The testsessions were videotaped, and selected clips were used to triggerthe participants’ reflections in the interviews conducted inimmediate connection with the test sessions. The main empiricaldata is thus audio recordings of the interviews. A qualitativeanalysis was then made of the respondents’ reflections on thedifferent aspects of user acceptance that were analyzed in relationto each other to understand how they affect each other in differentways. The results showed that the participants perceived that useracceptance of the professional meetings in Freeland VR was clearlyrelated to the fact that they saw the potential for usefulness inprofessional meeting settings. The lack of ease of use in some of thescenarios and cybersickness were also perceived as somewhatnegatively related to user acceptance, although not explicitly sincethe participants themselves perceived them as transitional anddisappearing with more habit. The result clearly suggested that thepositive aspects in relation to user acceptance were both theevidently perceived presence and enjoyment. The overallconclusion is that the relationships between aspects that are mostclearly perceived as important for user acceptance were therelationships between the overall aspect, perceived usability andthe two underlying aspects perceived enjoyment and perceivedpresence. / I denna studie undersöks ovana användares uppfattningar avrelationer mellan aspekter av användaracceptans i ettprofessionellt möte, utifrån användbarhetstester i en VRapplikation med efterföljande intervjuer, med stöd av en del av endesignvetenskaplig metod. Som utgångspunkt i undersökningenav användaracceptans används en för studien särskilt utveckladvariant av Technology Acceptance Model (TAM). I denna TAM fokuseras användaracceptans i relation till de två grundläggandeaspekterna, uppfattad användbarhet och uppfattadanvändarvänlighet och dessa sätts även i relation till uppfattatnöje, uppfattad närvaro och uppfattad cybersickness. Tretestomgångar har utförts med totalt sex antal deltagare medobetydlig tidigare erfarenhet av VR. Metoden gick ut på attdeltagarna i par fick utföra användbarhetstester av en pre-alphaversion av professionella möten i studiens applikation, FreelandVR, utifrån tydliga scenarier. Dessa videodokumenterades ochutvalda videoklipp användes för att trigga testpersonernasreflektioner i intervjuerna och genomfördes i direkt anslutning tilltestsessionerna. Den huvudsakliga empiriska datan är såledesljudinspelningar av användarintervjuer. En kvalitativ analysgjordes därefter av respondenternas reflektioner om de olikaaspekterna av användaracceptans som analyserades i relation tillvarandra för att ge insikt i hur de påverkar varandra på olika sätt.Resultatet visade att testpersonerna uppfattade attanvändaracceptansen av mötena i Freeland VR var tydligt relaterattill att de såg användbarhetspotential för professionella möten.Även om användarvänligheten inte upplevdes som hög i allascenarier och cybersickness uppfattades vara något negativtrelaterat till användaracceptans, var det inte så påtagligt eftersomtestpersonerna själva uppfattade det som övergående med mervana. Det framgick av resultatet att mer tydliga positiva aspekter irelation till användaracceptans var uppfattad närvaro ochuppfattat nöje. Således är den övergripande slutsatsen att derelationer mellan aspekter som analytiskt framkom tydligast somviktiga för användaracceptansen var relationerna mellan denövergripande aspekten uppfattad användbarhet och de tvåunderliggande aspekterna uppfattat nöje och uppfattad närvaro

With Virtual Reality (VR),   education can be made possible for people who work in hazardous situations or   in dangerous environments and that otherwise are difficult or impossible to   recreate. The problem is that the use of VR at the present time only seems to   have been studied in conjunction with training of hazardous situations within   physical work operations. As threats and violence in many workplaces   increases, staff also need to be trained to be able to handle and respond to   threatening and violent situations. The purpose of the study is to evaluate   the use of VR in conjunction with training of managing threats and violence   in the workplace through stress-reducing treatment, in order to elucidate   which factors are important to the users. Based on the Technology Acceptance   Model, the knowledge of perceived usefulness and perceived ease of use is   used to investigate which factors are important. By doing a case study,   users' experiences were captured through observations, recording and interviews.     The result showed that   individual differences in the habit of using the technology affect the   perception of perceived usefulness. For the system properties, factors   related to communication, interaction, realism, scenario and individual   settings were most important to the perceived usefulness. Since the training   simulator was still under development, the study could only give an   indication of the influence of social influence and what kind of the facilitating conditions that would   be needed. The conclusion is that communication is the most important factor   for the perceived usefulness and that education and experience of using VR   are most important for the perceived ease of use for stress-reducing training using VR. / Med Virtual Reality   (VR) kan utbildning möjliggöras för personer som arbetar med riskfyllda   situationer eller i farliga miljöer och som annars är svåra eller omöjliga   att återskapa. Problemet är att användandet av VR för närvarande endast verkar ha   studerats i samband med träning av riskfyllda situationer inom de fysiska   arbetsmomenten. I och med att hot och våld på många arbetsplatser ökar   behöver personal även tränas för att kunna hantera och bemöta hotfulla och   våldsamma situationer. Syftet med studien är att utvärdera användningen av VR   i samband med träning av att hantera hot och våld på arbetsplatsen genom   stressreducerande bemötande, för att belysa vilka faktorer som är viktiga för   användarna. Utifrån Technology Acceptance Model används kunskapen om användbarhet   och användarvänlighet för att undersöka vilka faktorer som är viktiga. Genom att göra en fallstudie fångades användarnas upplevelser genom   observationer, inspelning och intervjuer.      Resultatet visade att individuella skillnader vad   gäller vanan av att använda tekniken påverkar uppfattningen av uppfattad   användarvänlighet. För systemegenskaperna var det faktorer som rör   kommunikation, interaktion, realism, scenario och individuella inställningar   som var viktigast för den upplevda användbarheten. Då träningssimulatorn   fortfarande var under utveckling kunde studien endast ge en indikation om det   sociala inflytandets påverkan samt vad för underlättande förhållanden  som skulle behövas. Slutsatsen är att kommunikation   är den viktigaste faktorn för den upplevda användbarheten samt att utbildning   och erfarenhet av att använda VR är viktigast för den upplevda   användarvänligheten för stressreducerande träning med VR.

No description available.

Studies show that individuals over 65 years are underrepresented by those who utilizes digital health meetings. Since this is a relatively new research area there is not much previous research on how individuals’ attitudes towards digital health meetings in Sweden differ depending on age, and why. By conducting one study group with six respondents aged between 25-30, semi structured interviews with five older respondents aged between 63-75, and one semi structured interview with a Usability Specialist at Kry, this study aims to investigate how the attitudes differs between younger and older individuals, and how these attitudes are managed by digital healthcare actors. The results show that the younger respondents had a more positive attitude towards digital health meetings, mostly because of previous experience of the service. The physical contact proved to be more important to the older respondents in relation to trust. The younger respondents also experienced a normalized view of digital health meetings. To make older individuals experience a more normalized view of digital health meetings, they need more knowledge about the service. As the study was done during the 2020 Covid-19 pandemic, the virus is assumed to affect this, and hurry the normalization process of these services.

New technology is a key to be able to evolve and be in thecutting edge in system development. System developmentteams within an organization, and the individuals within theteam, must adopt and accept new technology in a fast pace.Even though teamwork is a crucial part in the daily life of asystem developer, there is a lack of studies who has taken acloser look at teams in system development and theacceptance of new technology and working methods. Theauthors therefore saw the need to investigate the correlationbetween a system development team and the acceptance ofnew technology and working methods. The study hasexamined a government-controlled organization and theirwork with introducing development principles to the systemdevelopment teams. The aim of this study is “FromTechnology Acceptance Model 3 point of view identify criticalfactors who affects the acceptance of development principles for asystem development team.” To fulfill the aim a researchquestion has been constructed “What critical factors lie behindthe team´s acceptance of the development principles?”. Theresearch question has been answered on the basis of thequalitative research approach and semi-structuredinterviews. Where the analysis takes support of TAM3 toidentify the critical factors in TAM3. The analysis resulted infive critical factors which was considered to affect theacceptance of the development principles within a systemdevelopment team. The five identified factors wereExperience, Voluntariness, Output Quality, Job Relevance andResult Demonstrability. From the identified factors, Experiencewas considered as a factor who needs further studies wherefuture research can investigate different kinds of experienceand what role the different kinds of experience might havefor each individual factor that Experience influence / Inom systemutveckling är ny teknik en nyckel till att kunnautvecklas och ligga i framkant. Systemutvecklingsteam inomen organisation och individerna inom teamet behöver snabbtta till sig ny teknik och anpassa sina arbetsmetoder. Trots attteamarbete är en viktig del av en systemutvecklares arbetsdagså finns det få studier som tittat närmare på justsystemutvecklingsteam och acceptans av nya tekniker ocharbetsmetoder. Författarna såg därför behovet av att vidareundersöka korrelationen mellan systemutvecklingsteam och acceptansen av nya tekniker och arbetsmetoder. Studiengenomfördes hos en svensk myndighet där arbetet med attintroducera utvecklingsprinciper och hursystemutvecklingsteamen accepterat dessa undersöktes.Detta leder in på studiens syfte som är “Utifrån TechnologyAcceptance Model 3 identifiera kritiska faktorer som påverkar ettsystemutvecklingsteams acceptans av utvecklingsprinciper” För attuppfylla syftet har en forskningsfråga ställts: “Vilka kritiskafaktorer ligger bakom teamens acceptans avutvecklingsprinciperna?”. En kvalitativ ansats ochsemistrukturerade intervjuer har använts för att besvaraforskningsfrågan. Analysen genomfördes med stöd avTechnology Acceptance Model 3 vilket resulterade i fem kritiskafaktorer som ansågs påverka ett systemutvecklingsteamacceptans av utvecklingsprinciperna. De fem identifieradefaktorerna var: Experience, Voluntariness, Output Quality, JobRelevance och Result Demonstrability. Av dessa faktorer ansesExperience vara den faktor som behöver undersökasytterligare, där framtida forskning kan undersöka olika typerav erfarenheter och vilken roll de olika erfarenheterna spelarför respektive faktor som Experience i sin tur påverkar.

Idag kommer fler och fler i kontakt med nya digitala tekniker både inom yrket men även privat. Det är därför viktigare än någonsin att de digitala verktygen når upp till slutanvändares förväntningar såväl som krav. Syftet med denna studien var att undersöka fenomenet digital acceptans. Därför valdes modeller och teorier för utvärdering ut för att jämföras mot individens upplevelser och acceptans av digitala verktyg. En teoretisk grund har lagts genom att samla in och analysera nio modeller för utvärdering av system och användaracceptans, där tre modeller valdes ut. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer där respondenter från olika yrkesbakgrunder har fått möjligheten att berätta om sina upplevelser kring digitaliseringen. Materialet från dessa intervjuer har därefter analyserats för att kategoriseras i olika teman med underkategorier, detta tillät undersökningen att jämföra resultatet från intervjuerna med aktuell forskning. Utifrån slutsatsen har studien tagit fram ett förslag på en konceptuell modell för hur acceptans av digitala verktyg skulle kunna se ut. / Today, more and more people come into contact with new digital technologies both in their profession but also privately. It is therefore more important than ever that digital tools meet the end-users’ expectations and requirements. The purpose of this research was to explore the phenomenon of digital acceptance. Therefore, models and theories for evaluation were selected to be compared against the individual's experience and acceptance of digital tools. A theoretical foundation was created by collecting and analyzing nine models for evaluation of systems and user acceptance, where three were selected. The research was conducted with the help of interviews where participants from different professional backgrounds were given the opportunity to talk about their experiences with digitalization. The material from these interviews was then analyzed and categorized into different themes with subcategories, this allowed the research to compare the results from the interviews with current research. Based on the conclusion, the research has produced a proposal with a conceptual model for what acceptance of digital tools could look like.

Till följd av Covid-19 pandemin som bröt ut fick Malmö Universitet i mars 2020 förflytta merparten av utbildningar till att genomföras digitalt över Zoom. Universitetet, lärarna och studenterna var snabbt tvungna att anpassa sig till den nya situationen utan vidare förberedelser. Zoom blev snabbt det videokonferensverktyg som flera universitet kom att använda sig av vid övergången till digitala studier, vilket även Malmö universitet valde att använda sig av. Syftet med denna studie var att undersöka om studenterna på Teknik och Samhälle upplevde att deras motivation och engagemang påverkats sedan den digitala övergången. Detta utforskades genom frågeställningen: ”Hur påverkar Zoom studenters motivation och engagemang vid digital undervisning?”. Studien undersökte huruvida det fanns en koppling mellan hur studenterna upplevde Zooms användarvänlighet och användbarhet, deras studiemotivation samt engagemang i form av deltagande. Metoderna som användes för studien var observationer samt en enkätundersökning.   Slutsatserna av studien var att studenterna ansåg att Zoom var användarvänligt men inte lika användbart och att studenternas motivation och engagemang hade påverkats negativt. Slutligen indikerade även slutsatsen på att studiemotivation hade ett samband med användarvänlighet, användbarhet och engagemang. Men engagemang hade dock endast ett samband med motivation och användarvänlighet. / As a result of the Covid-19 pandemic Malmö University had to transfer most of their educations to be carried out digitally in March 2020. The university, teachers and students were quickly forced to adapt to the new situation without further preparation. Zoom quickly became the video conferencing tool that several universities came to use in the transition to digital studies, which Malmö University also chose to use. The purpose of this study was to investigate whether the students at the faculty of Technology and Society felt that their motivation and engagement had been affected since the digital transition. This was explored through the research question: “How is the motivation and engagement of students affected when attending lectures through the digital tool Zoom?”. The study examined how students experienced Zoom's perceived ease of use and perceived usefulness, their study motivation and finally their engagement in the form of participation. The methods used in the study were observations and a questionnaire survey. The conclusions of the study were that the students felt that Zoom was easy to use, but not as useful and that the students' motivation and engagement had been negatively affected. Finally, the conclusion also indicated that study motivation had a correlation with perceived ease of use, perceived usefulness and engagement. But engagement only had a correlation with perceived ease of use and motivation.

Bakgrund och problemformulering: Skiftet till digitala banktjänster innebär ett annat arbetssätt att bibehålla förtroendet hos sina kunder då servicen blir mindre personlig. Förtroende och service är en viktig del hos kunderna samtidigt som det ställs nya krav gällande bekvämlighet och automatiserade självtjänster. Mot denna bakgrund är möjliga problem som kan uppstå en bristande säkerhet samt riskerna kring integriteten.   Syftet: Studiens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan kundernas förtroende och bankernas digitala banktjänster. Utöver detta vill forskarna få en förståelse för bankkunders förtroende för sin digitala bank.   Metod: Undersökningen bygger på kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som sedan används för att genomföra en korrelationsanalys och regressionsanalys.  Teoretisk referensram: Technology Acceptance Model, Social Exchange Theory, Perceived Risk och Digitala Tillitsmodellen.  Empiri: Empirin har fyra olika fokusområden: kontrollfrågor, förtroende, digitala banktjänster samt risk och säkerhet. Dessa sammanställs och testas i en korrelationsanalys och regressionsanalys för att undersöka samband och testa hypoteser.   Slutsats: Resultatet visar att det föreligger ett positivt samband mellan digitala banktjänsters användbarhet och förtroende för digitala banktjänster samt att upplevd integritetsrisk har ett negativt samband med förtroendet. Trots att det kan finnas ett samband mellan digitala banktjänsternas användarvänlighet och förtroende finns inte tillräckligt med stöd för att bevisa detta. / Background and problem formulation: The shift to digital banking services means a different way of working to maintain the trust of its customers, this as the service has become less personal. Trust and service are valued highly for the customers, while new demands are being made regarding convenience and automated self-service. Against this background, possible problems that may arise are a lack of security and the risks surrounding integrity.  Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there is a relationship between customers' trust and the banks' digital banking services. In addition to this, the researchers want to gain an understanding of bank customers' trust in their digital bank.  Method: The survey is based on a quantitative method in the form of a questionnaire which is then used to carry out a correlation and regression analysis.  Framework: Technology Acceptance Model, Social Exchange Theory, Perceived Risk and Digital Trust Model.  Empiricism: The empiricism has four different focus areas: control questions, trust, digital banking services and lastly risk as well as security. These are compiled and tested in a correlation and regression analysis to examine relationships by testing hypotheses.  Conclusions: The findings show that there is a positive relationship between the usability of digital banking services and trust in digital banking services, and that perceived integrity risk has a negative relationship with trust. Although there may be a link between the ease of use of digital banking services and trust, there is not enough support to prove this.

Introduktion En bra arbetsmiljö är av stor vikt för ett hälsosamt arbetsliv. Många människor drabbas av arbetsrelaterad ohälsa som kunde varit möjlig att förebygga om den uppmärksammats i tid. Att utifrån både nationella och internationella styrdokument arbeta för en hållbart arbetsliv med en hälsofrämjande arbetsmiljö är av hög folkhälsovetenskaplig relevans. Syfte I populationen anställda på statligt finansierade arbetsplatser undersöka attityder till användandet av ett digitalt verktyg för regelbunden avstämning av arbetsrelaterad ohälsa samt utformning av sådant verktyg. Undersöka om attityderna skiljer åt mellan åldersgrupper samt mellan arbetstagare som upplever hög eller låg arbetsrelaterad utmattning. Metod En enkätstudie som inkluderade 33 respondenter genomfördes i april 2022 där frågorna var av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Fishers exakta test användes för numerisk data och kvalitativ innehållsanalys för fritextsvar. Resultat Majoriteten hade positiv attityd till användandet av ett digitalt verktyg för regelbunden avstämning av arbetsrelaterad ohälsa. Ingen skillnad i attityd kunde identifieras mellan åldersgrupper eller grupper med olika nivå på arbetsrelaterad utmattning. Det framkom att det behövs rimliga krav på de anställda i arbetslivet och att ett digitalt verktyg skulle kunna bidra till att fånga tidiga tecken på ohälsa och vara ett hjälpmedel för det hälsofrämjande arbetet. Fysiska möten ansågs dock fortfarande viktiga. Slutsats Studien visar att statsfinansierade anställda generellt har en positiv attityd till ett digitalt verktyg som regelbundet stämmer av arbetsrelaterad ohälsa. Studien beskriver också tankar kring för- och nackdelar gällande utformning av ett sådant digitalt verktyg. Ett av önskemålen var tätare uppföljningar av hälsa och arbetsmiljö med ett digitalt verktyg. / Introduction A healthy work environment is important for a sustainable working life. Many people suffer from ill health connected to working life that could have been prevented if it had been noticed in time. Based on both national and international governing documents, working for a sustainable working life with a health-promoting workenvironment, is very relevant from a public health perspective. Aim In the population employed at government-funded workplaces, investigate attitudes to the use of a digital tool for regular reconciliation of work-related ill health and the design of such a tool. Investigate whether attitudes differ between age groups and between workers who experience high or low work-related exhaustion. Methods A survey study including 33 respondents was conducted in april 2022 where the questions were of both a qualitative and quantitative nature. Fischer’s Exact test was used for numerical data and qualitative content analysis for free-text answers. Results The majority had a positive attitude towards the use of a digital tool for regular reconciliation of work-related ill health. No difference in attitude could be identified between age groups or groups with different levels of work-related exhaustion. It emerged that reasonable demands are needed on employees in working life and that a digital toolcould help to capture early signs of ill health and be a tool for health promotion work. Physical meetings, however, were still considered important. Conclusion This study shows that government-funded employees generally have apositive attitude towards a digital tool that regularly checks work-related ill health. This study also describes pros and cons regarding the design of such a digital tool. One of the  wishes was closer follow-ups of health and working environment with a digital tool.

Abstract In recent years, the interest and development of artificial intelligence has been extensive, and society is in the middle of the Fourth Industrial Revolution. Given the changes that have occurred, an interest to examine how this has affected the role of the controller arises, considering it is tasks as theirs that AI is now competing with. Therefore, the purpose of this study is to understand how AI is integrated into the role of the controller and how the surrounding environment influences AI-usage in this context. Hereby, the dynamic relationship between AI, practitioners, and the surrounding environment is considered by examining how technological advancements and human attitudes influence the use of AI.  The study was conducted with a qualitative approach, where eleven respondents were interviewed in semi-structured interviews. The two selection groups consisted of actors within ERP systems and controllers. The collected data was analyzed through coding, identifying the following main themes: development, business and economic consequences, tasks, competence and attitude. The analysis of the empirical data was based on an integration of existing research along with the Technology Acceptance Model (TAM) and the theory of professions. The impact of AI was not equally prominent for everyone; however, where it had influence, AI was used as an assistant, working together with the controller to fulfill tasks. Furthermore, an indication of a shift in competence requirements was observed, where technical competence gained increased significance. Additionally, users' knowledge and perception of AI-tools influenced their attitude, with a lack of understanding leading to fear, while deeper understanding and positive experiences promoted acceptance. Consequently, attitude indicated significance for actual AI-usage. However, barriers such as unclear regulations, ethical and social considerations, and technical limitations were identified, requiring reflection for successful integration of AI within the accounting industry. In summary, AI works as a complement to the controller, depending on user attitude and the influence of external factors, which may have a limiting effect. / Sammanfattning Under de senaste åren har intresset och utvecklingen av artificiell intelligens (AI) varit explosivartad och samhället befinner sig mitt i den fjärde industriella revolutionen. Med grund i den förändring som skett är det av intresse att studera hur detta fått effekt på rollen som controller, då det är uppgifter som deras som AI konkurrerar med. Syftet med studien är därför att förstå hur AI integreras med rollen som controller samt hur den omgivande miljön har inflytande på AI-användningen i denna kontext. Härigenom beaktas den dynamiska relationen mellan AI, yrkesutövare och den omgivande miljön genom att undersöka hur tekniska framsteg och mänskliga förhållningssätt har inflytande på AI- användningen.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där elva respondenter intervjuades i semistrukturerade intervjuer. De två urvalsgrupperna bestod av aktörer inom affärssystem och controllers. Insamlade data analyserades genom kodning där följande huvudteman identifierades: utveckling, affärsmässiga och ekonomiska konsekvenser, arbetsuppgifter, kompetens och inställning. Analysen av empirin baserades på en integrering av existerande forskning tillsammans med de teoretiska modellerna Technology Acceptance Model (TAM) och professionsteori. Av analysen framkom att effekten av AI inte är lika framträdande för alla respondenter, där den däremot fått inflytande nyttjas AI som en assistent vilken tillsammans med controllern kan fullfölja arbetsuppgifterna. Vidare kunde även en indikation på skiftning i kompetenskravet observeras där den tekniska kompetensen fått ökad vikt. Även användarnas kunskap och uppfattning om AI-verktyg har inflytande över inställningen, där bristande förståelse kan leda till rädsla, medan en djupare förståelse och positiv upplevelse kan främja acceptans. Inställningen indikerar därefter få betydelse för den faktiska AI-användningen. Däremot identifieras hinder som otydlig reglering, etiska och samhälleliga hänsynstaganden samt tekniska begränsningar, vilka kräver beaktning för en lyckad integration av AI inom redovisningsbranschen. Sammanfattningsvis fungerar AI som ett komplement åt controllern, dock beroende av användarens inställning samt influensen av externa faktorer vilka kan ha en begränsande effekt.