<p>Denna uppsats behandlade upplevd stress bland gymnasieungdomar. Syftet var att belysa de upplevelser några elever från år två i gymnasieskolan hade om orsakerna till stress hos dem själva, samt belysa hur de ansåg att den egna stressen skulle kunna reduceras. Studien genomfördes genom tio semistrukturerade intervjuer med gymnasieelever på studieförberedande program. Eleverna som deltog i intervjun valdes medvetet ut, eftersom de tidigare uttryckt att de känt sig stressade. Resultaten visade att respondenterna upplevde stress i skolan, hemmet och samhället. Den upplevda stressen var större i skolan och samhället än i hemmet. Det som stressade i skolan var tidsbrist, prov, höga krav på sig själv och höga krav från lärare. I hemmet kom stressen från höga krav från föräldrar. Stressen i samhället orsakades av skönhetsideal, osäkerhet inför framtida yrkesval, miljöhot och extrajobb. Vi undersökte dessutom hur respondenterna ansåg att deras stress skulle kunna minskas. Enligt dem skulle en schemalagd avslappning och en fördelning av arbetsbördan kunna hjälpa. Vid analysen utgick vi ifrån locus of control och tittade således närmare på var respondenterna tycktes lägga kontrollen över sin situation. Analysen tydde på att de flesta av respondenterna saknade en intern locus of control, vilket innebar att de la kontrollen utanför dem själva. De tycktes således sakna kapacitet att själva kunna förändra sin situation. I Lpf 94 betonas att elever ska ha inflytande över undervisningen och detta är något som skulle kunna ge elever en intern locus of control.</p>

Denna uppsats behandlade upplevd stress bland gymnasieungdomar. Syftet var att belysa de upplevelser några elever från år två i gymnasieskolan hade om orsakerna till stress hos dem själva, samt belysa hur de ansåg att den egna stressen skulle kunna reduceras. Studien genomfördes genom tio semistrukturerade intervjuer med gymnasieelever på studieförberedande program. Eleverna som deltog i intervjun valdes medvetet ut, eftersom de tidigare uttryckt att de känt sig stressade. Resultaten visade att respondenterna upplevde stress i skolan, hemmet och samhället. Den upplevda stressen var större i skolan och samhället än i hemmet. Det som stressade i skolan var tidsbrist, prov, höga krav på sig själv och höga krav från lärare. I hemmet kom stressen från höga krav från föräldrar. Stressen i samhället orsakades av skönhetsideal, osäkerhet inför framtida yrkesval, miljöhot och extrajobb. Vi undersökte dessutom hur respondenterna ansåg att deras stress skulle kunna minskas. Enligt dem skulle en schemalagd avslappning och en fördelning av arbetsbördan kunna hjälpa. Vid analysen utgick vi ifrån locus of control och tittade således närmare på var respondenterna tycktes lägga kontrollen över sin situation. Analysen tydde på att de flesta av respondenterna saknade en intern locus of control, vilket innebar att de la kontrollen utanför dem själva. De tycktes således sakna kapacitet att själva kunna förändra sin situation. I Lpf 94 betonas att elever ska ha inflytande över undervisningen och detta är något som skulle kunna ge elever en intern locus of control.

Bakgrund: Stress och fysisk inaktivitet är bland de vanligaste riskfaktorerna till de folksjukdomar vi har idag. Vi lever idag ett mer stillasittande liv. Med hjälp av de digitala hjälpmedel vi har idag finns större möjlighet att få fler att röra på sig och därmed sänka folksjukdomarna och sänka upplevd känsla av stress. Syfte: Syftet med studien var att se huruvida effekterna på stressnivån skiljer sig genom att delta i digitala yogapass inomhus medan instruktören höll yogapasset i inomhus eller utomhusmiljö. Metod: 20 deltagare blev slumpmässigt indelade i två grupper (grupp A eller grupp B). Deltagarna i grupp A började med att delta i ett digitalt yogapass som yogainstruktören höll inomhus för att sedan göra det andra digitala yogapasset, där yogainstruktören höll yogapasset utomhus. Grupp B gjorde passen i omvänd ordning. Innan och efter varje pass fick deltagarna fylla i ett frågeformulär (STAI-S) där de fick skatta sin upplevda stressnivå för stunden. Resultat: Resultatet från Mann-Whitney U test visade inga signifikanta skillnader mellan effekten av stressnivån när en yogainstruktör höll klassen inomhus eller utomhus. Konklusion: Resultatet visade inga signifikanta skillnader. Mer forskning krävs, samt forskning med fler deltagare krävs då ämnet är sparsamt beforskat. / Background: Stress and physical inactivity are the most common risk factors to most of the welfare diseases today. We’re living in a more sedentary environment. Today we have more digital aids that can provide greater opportunity to get more people to move and reduce diseases and reduce perceived feelings of stress. Aim: The aim with this study was to find whether the effects on the stress level differ by participating in digital yoga sessions indoors while the instructor held the yoga session in an indoor or outdoor environment. Method: 20 participants were randomly divided into two groups (group A and group B). The participants in group A started with the study with a digital yogapass where the instructor held the class indoor and for the second class the instructor held the class outdoor. The other group (group B) did the workouts in reverse order. Before and after each class the participants had to fill in a questionnaire (STAI-S) where they had to estimate their perceived stress level for the moment. Results: The result from Mann-Whitney U test showed no significant differences between the effect of the stress level between indoor and outdoor. Conclusion: The results showed no significant differences. More research is required, as well as research with more participants is required as the subject is sparsely researched.

Det här examensarbetet har fokuserat på betydelsen av gröna miljöer för stressade människor i stadsmiljö. Flera vetenskapliga studier som presenteras i detta arbete visar att de gröna miljöerna är positiva för människors hälsa och kan fungera stressreducerande. Det finns även indikationer på att gröna miljöer sänker vår stressnivå mer än bebyggda miljöer. Studierna visar också att utformningen och innehållet i grönytan har betydelse för hur restorativ miljön är.    När man gestaltar en grön miljö med funktionen att reducera stress hos besökaren bör man tänka på såväl besökarens stressnivå, ytans form, storlek som innehåll. I denna studie ges en rad konkreta gestaltningsrekommendationer. Här finns också rekommendationer om val av växtbäddar och växter i en varm stadsmiljö.   Inom ramen för arbetet har jag gestaltat en grön miljö mitt i Stockholm, vid centralstationen. Den gröna miljön har fler stressreducerande funktioner. Här finns t ex möjlighet att slå sig ned i ombonad, varierad grönska och få sinnesstimulering från naturen istället från den omgivande ”stadspulsen”, vilket enligt litteraturen kan ge en avstressande effekt för den målgrupp jag har valt. Det kan dock vara svårt att uppleva att man helt kommer bort från vardagen, att känna rymd och riktig ro. Det behövs t ex större insatser för att sänka ljudnivån från omgivande trafik. För den som är mer påverkad av stress är möjligtvis den befintliga vilda naturen en bit bort från centrum den miljö som ger mest stressreducering.

Bakgrund Sjuksköterskor är utsatta för stress då de i yrket möter stressorer som ingår i arbetets natur. Mindfulness minskar stress utan farmakologiska läkemedel, och det finns flera interventionsmetoder som kan anpassas efter var grupps unika behov. Sjukvården behöver hitta metoder för att stärka sjuksköterskornas hälsa, då forskning visar att stressade sjuksköterskor utför vård av lägre säkerhet och kvalitet än sjuksköterskor med låg stressnivå. Dessutom orsakar de negativa konsekvenserna av stress stort lidande för sjuksköterskan och höga kostnader på individ-, arbetsgivar-, och samhällsnivå. Syfte  Syftet var att undersöka hur mindfulness påverkar sjuksköterskor med stressymptom. Metod Induktiv litteraturöversikt i vilken artiklar med kvantitativ metodik sammanställdes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PsychArticles, analyserades enligt Fribergs femstegsmodell och sammanställdes i en tabell.  Resultat Artiklarna visade att mindfulness har statistiskt signifikant effekt oavsett interventionsmetod, om sjuksköterskorna får vägledning. Oönskade stressymptom minskade, och sjuksköterskornas KASAM ökade genom att symptom som ökar en individs förmåga att uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ökade. Slutsats Mindfulness ökar KASAM och flera parametrar av hälsa hos sjuksköterskor med stressymptom, och kan hjälpa sjuksköterskor att hantera stressorer som är svåra eller omöjliga att eliminera i deras yrke. / Background Nurses are under stress since, in their occupation, they deal with stressors which are parts of the workcontent. Mindfulness decreases stress without pharmacological drugs and there are several methods to practice mindfulness in, which may be adapted to the unique needs of each group. The healthcare need to find methods to strengthen the health of nurses, since research show nurses under stress perform care of lower safety and quality to the patients, than those unstressed. Besides, the negative consequences of stress cause great suffering for the nurse, and high costs at individual, employer and societal level.  Aim The aim was to examine how mindfulness affects nurses with stress symptoms.  Method An inductive literature review in which articles of quantitative design were compiled. Articles were searched for in the databases of Cinahl and PsychArticles, analyzed according to the Fivesteps-modell of Fribergs and compiled into a chart.   Results  The articles showed mindfulness has statistically significant effect regardless of method, if the nurses obtain guidance. Unwanted stress symptoms decreased, and the nurses´ KASAM increased by the increase of symptoms strengthening an individual´s ability to experience comprehensibility, manageability and meaningfulness.  Conclusion Mindfulness increases KASAM and several parameters of health for nurses suffering from stress sympthoms, and may help nurses to handle stressors which are difficult or impossible to eliminate in their occupation.

Den psykiska hälsan konstateras ha försämrats hos ungdomar och stress är vanligt förekommande i skolan, något som elever i skolan också ofta upplever. Eftersom skolan är en plats dit de allra flesta barn kommer kan den anses som en viktig arena till att skapa möjligheter för att hantera problem runt stress hos barn och unga. Den här studien syftar till att inventera skolpersonals upplevelser av stress och stressreducerande aktiviteter bland barn och ungdomar i grundskolans tidigare år. Studien bygger på en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolpersonal som har upplevelser av elever i grundskolans tidigare år. Det insamlade materialet tematiseras sedan genom en kvalitativ analysmetod. Följande frågeställningar användes: 1. Upplever skolpersonalen att eleverna är stressade och i så fall på vilket sätt upplever skolpersonalen stress hos eleverna? 2. Vilka om några insatser görs för att minska stressen hos barn och ungdomar i skolan? Resultatet visar att skolpersonal upplever att elever i grundskolan är stressade. Personal på den skolan där studien genomförts arbetar till viss del med att lindra stressen hos eleverna. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att samtliga undersökningsdeltagare menar att de upplever stress hos elever på skolan. Samtidigt framgår det att begreppet stress är svårtolkat och kan variera från person till person. Alla undersökningsdeltagare använder sig av någon metod för att lindra stressen hos eleverna men i grund och botten upplevs det att kunskap saknas om ämnet för att metoderna ska verka effektivt.

Bakgrund: Sjuksköterskor upplever i hög grad stress i sitt arbete, vilket leder till konsekvenser för organisationen, sjuksköterskans egen hälsa samt för patientsäkerheten. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att sammanställa hur arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor skulle kunna minskas. Metod: Denna studie hade utformningen av en beskrivande litteraturstudie där 12 artiklar analyserats. Huvudresultat: Flertalet interventioner och stressreducerande program har prövats för att öka sjuksköterskornas förmåga att hantera arbetsrelaterad stress, dvs att utveckla copingstrategier. Återhämtning i form av fysisk aktivitet, sociala kontakter, aktiviteter och stöd, samt olika slags behandlingar som djurassisterad terapi, öronakupunktur, lavendelolja, massage och raster visade sig bidra till en minskad känsla av stress hos sjuksköterskorna. Slutligen hade organisationen och ledningens betydelse visat sig vara viktig när det kommer till att minska stress hos sjuksköterskor. Slutsats:Flertalet olika metoder var bidragande när det kommer till att minska arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Dessa metoder skiljde sig mycket från varandra, men hade alla gemensamt att de ämnade att skapa strategier för sjuksköterskan att bättre kunna hantera stress, dvs utveckla sina copingstrategier. / Background: Nurses experience high levels of stress in their daily work, that leads to consequences when it comes to the organization, the well-being of the nurse herself, but also when it comes to patient safety. Aim: The aim of this study was to summarize how occupational stress among nurses can be reduced. Method: The design of this study was a describing literature review where 12 articles where analyzed.Main results: Several interventions and stress reduction programs have examined if they can help nurses handle occupational stress, i.e. develop their coping strategies. Recovery, as physical activity, social support, and other treatments like cane assisted therapy, auriculotherapy, massage, lavender oil treatment and the breaks can help reduce stress in nurses. The organization and the leadership, was also important when it comes to reducing the stress levels for nurses. Conclusion: Several methods contributed to reduce the stress level among nurses. Even though these methods differed, they all had in common that they aimed to create strategies for nurses to be able to handle occupational stress, i.e. to develop their coping strategies.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa ses idag som ett folkhälsoproblem. Många patienter söker sig i första hand till distriktssköterskor i primärvården för dessa hälsoproblem. Syfte: Att belysa de faktorer av betydelse i det hälsofrämjande arbetet för patienter i primärvården som besväras av stressrelaterad ohälsa. Metod: En integrativ litteraturstudie med granskning och analys av kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar samt artiklar som utgjorts av mixad metod. Analysen har följt en stegvis analys som utmynnat i att textenheter med liknande innebörd bildat kategorier och underkategorier. Resultat: Studien baseras på 16 vetenskapliga artiklar och resulterade i två kategorier: betydelsen av fysiska faktorer och betydelsen av psykologiska faktorer som berör olika hälsofrämjande metoder och insatser. Sammanfattningsvis kan patienter i primärvården som besväras av stressrelaterad ohälsa bemötas av distriktssköterska som ger vägledning och rådgivning. Patienter kan sedan implementera dessa råd och stöd i sin vardag för att minska sin upplevda stress. För att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande mot stressrelaterad ohälsa behöver distriktssköterskan nationella riktlinjer och ökad utbildning inom området. Denna litteraturstudie skulle kunna ligga till grund för vidare forskning inom området. / Background: Stress-related ill health is seen as a public health problem today. Many patients seek primary health care nurses in the primary health care sector for these health problems. Purpose: To highlight the factors of importance in the health promotion of primary health care patients who are bothered by stress-related ill health. Method: An integrative literature study with the examination and analysis of quantitative and qualitative scientific articles as well as articles made by mixed method. The analysis has followed a step-by-step analysis that resulted in the fact that text units with similar meanings form themes. Result: The study is based on 16 scientific articles and resulted in two categories: the importance of physical factors and the importance of psychological factors that affect different health promotion methods and interventions. In summary, patients in primary care who are bothered by stress-related ill health can be treated by district nurses who provide guidance and counseling. Patients can then implement these advice and support in their daily lives to reduce their perceived stress. In order to be able to promote health promotion and prevention of stress-related ill health, the district nurse needs national guidelines and increased education in the area. This literature study could form the basis for further research in the field.

Syftet med denna studie var att ta reda på om en kortare massage i hemmet kan bidra med stressreducering hos kärlekspar och om en instruktionsvideo för att lära ut massage kan vara en bra metod. En kvalitativ och kvantitativ ansats har använts, även kallat mixed methods. Deltagarna var 18 personer, som alla ingick i kärleksrelationer. Inledningsvis fick de titta på en inspelad kort informationsvideo om massage för att sedan med stöd av en inspelad 20 minuter lång instruktionsvideo massera varandra på rygg och nacke. Före och efter att de gett och fått massage, skulle de också svara på en webbenkät. Resultaten från enkäten visade att stressnivån sjönk hos både de som gett (p=0,0463) och de som fått (p=0,001) massage. Av de som fått massage kände alla sig avslappnade efteråt och majoriteten (83,3%) kände sig lugna. De som gett massage kände sig även de mer lugna (77,8%) efteråt. Ingen av deltagarna uppgav att de kände sig stressade efter massagen. En instruktionsvideo visade sig, genom svaren från webbenkäten, vara en bra metod för att lära ut massage till kärlekspar. / The aim of this study was to find out if a shorter massage at home can contribute to stress reduction in love couples and if an instructional video for teaching massage can be a good method. A qualitative and quantitative approach has been used, also called mixed methods. The participants were 18 people, all of whom were involved in love relationships. Initially, the participants had to watch a recorded short information video about massage and then, with the support of a recorded 20-minute instructional video, massage each other on the back and neck. Before and after giving or receiving a massage, they also had to respond to an online survey. The results from the survey showed that the stress level decreased in both those who gave (p = 0.0463) and those who received (p = 0.001) massage. Of those who received massage, all felt relaxed afterwards and the majority (83.3%) felt calm. Those who gave massages also felt calmer (77.8%) afterwards. None of the participants stated that they felt stressed after the massage. An instructional video proved, through the answers from the web survey, to be a good method for teaching massage to love couples.

With Virtual Reality (VR),   education can be made possible for people who work in hazardous situations or   in dangerous environments and that otherwise are difficult or impossible to   recreate. The problem is that the use of VR at the present time only seems to   have been studied in conjunction with training of hazardous situations within   physical work operations. As threats and violence in many workplaces   increases, staff also need to be trained to be able to handle and respond to   threatening and violent situations. The purpose of the study is to evaluate   the use of VR in conjunction with training of managing threats and violence   in the workplace through stress-reducing treatment, in order to elucidate   which factors are important to the users. Based on the Technology Acceptance   Model, the knowledge of perceived usefulness and perceived ease of use is   used to investigate which factors are important. By doing a case study,   users' experiences were captured through observations, recording and interviews.     The result showed that   individual differences in the habit of using the technology affect the   perception of perceived usefulness. For the system properties, factors   related to communication, interaction, realism, scenario and individual   settings were most important to the perceived usefulness. Since the training   simulator was still under development, the study could only give an   indication of the influence of social influence and what kind of the facilitating conditions that would   be needed. The conclusion is that communication is the most important factor   for the perceived usefulness and that education and experience of using VR   are most important for the perceived ease of use for stress-reducing training using VR. / Med Virtual Reality   (VR) kan utbildning möjliggöras för personer som arbetar med riskfyllda   situationer eller i farliga miljöer och som annars är svåra eller omöjliga   att återskapa. Problemet är att användandet av VR för närvarande endast verkar ha   studerats i samband med träning av riskfyllda situationer inom de fysiska   arbetsmomenten. I och med att hot och våld på många arbetsplatser ökar   behöver personal även tränas för att kunna hantera och bemöta hotfulla och   våldsamma situationer. Syftet med studien är att utvärdera användningen av VR   i samband med träning av att hantera hot och våld på arbetsplatsen genom   stressreducerande bemötande, för att belysa vilka faktorer som är viktiga för   användarna. Utifrån Technology Acceptance Model används kunskapen om användbarhet   och användarvänlighet för att undersöka vilka faktorer som är viktiga. Genom att göra en fallstudie fångades användarnas upplevelser genom   observationer, inspelning och intervjuer.      Resultatet visade att individuella skillnader vad   gäller vanan av att använda tekniken påverkar uppfattningen av uppfattad   användarvänlighet. För systemegenskaperna var det faktorer som rör   kommunikation, interaktion, realism, scenario och individuella inställningar   som var viktigast för den upplevda användbarheten. Då träningssimulatorn   fortfarande var under utveckling kunde studien endast ge en indikation om det   sociala inflytandets påverkan samt vad för underlättande förhållanden  som skulle behövas. Slutsatsen är att kommunikation   är den viktigaste faktorn för den upplevda användbarheten samt att utbildning   och erfarenhet av att använda VR är viktigast för den upplevda   användarvänligheten för stressreducerande träning med VR.