Background. Several technologies are being developed to reduce emissions to make the transportsector greener. Extensive research has been conducted on the supply side of these technologies, but not as much on the demand side. Objectives. The purpose of the study is to analyze end consumers’ preferences for green last mile delivery. Electric roads are used to represent green technologies. The purpose is examined by investigating consumers’ preferences for the last mile delivery attributes delivery fee, delivery speed, delivery point and emission reduction using mental accounting. Methods. A choice-based conjoint analysis is conducted to gather data on 196 Swedish online consumers’ preferences. The choice experiment is conducted in two contexts to examine how these preferences differ between involvement in the product being transported. Data is analyzed with a Hierarchical Bayesian model. Results. The results show that consumers think emission reductions are more important than delivery fee when choosing last mile delivery. Consumers with low purchase frequency have higher preferences for emission reductions than consumers with higher purchase frequency. Also, females prefer higher rates of emission reductions relative to males when choosing last mile delivery for low involvement products, while there are no differences in the high involvement case. Preferences for the green attribute of last mile delivery do not vary between age and income groups, but preferences between these groups differ for other attributes. Conclusions. These findings indicate that consumers use an environmental responsibility account when choosing last mile delivery and that it has high importance relative to a money account but similar importance as the convenience and time accounts. Preferences are different when choosing transport for high and low involvement products and consumers with different characteristics. Implications. Firms offering last mile delivery services could use technologies to make their services greener and gain a competitive advantage since consumers prefer these green options. / Bakgrund. Flera teknologier som kan göra transportsektorn grönare genom att minska utsläpp ärunder utveckling. Tidigare forskning har främst fokuserat på utbudssidan av dessa teknologier och mindre fokus har legat på efterfrågesidan.  Syfte. Denna studie har som syfte att analysera konsumenters preferenser för grön transport. Den inriktar sig specifikt på transporten från butiker eller lager till konsumenten. Elvägar används i denna studie som grön teknologi. Syftet undersöks genom att studera konsumenter preferenser för transportattributen, fraktpris, leveranstid, utlämningsplats och utsläppsminskning med hjälp av mental accounting teorin.  Metod. En valbaserad conjoint-analys används för att samla in data på 196 svenska onlinekonsumenters preferenser. Valexperimentet utförs med två olika kontexter för att undersöka hur konsumenters preferenser skiljer sig beroende på hur involverade de är i produkten som ska transporteras. Data analyseras sedan med en hierarkisk bayes modell. Resultat. Resultatet visar att konsumenter anser att utsläppsminskning är viktigare än leveransprisvid val av transport. Konsumenter med låg köpfrekvens har högre preferenser för utsläppsminskning jämfört med konsumenter med högre köpfrekvens. Kvinnor har högre preferenser för utsläppsminskning jämfört med män. Denna skillnad gäller enbart vid val av transport för produkter med låg konsumentinvolvering. Det finns inga skillnader mellan olika konsumentgrupper som skapas beroendepå konsumenternas inkomst eller ålder för attributet utsläppsminskning. Grupperingar på dessa konsumentkaraktäristiker visar dock skillnader i preferenser för andra transportattribut. Slutsatser. Resultaten indikerar att konsumenter använder ett mentalt konto för miljövänliga köp vid val av transport. Detta konto är relativt viktigare än deras mentala konto för pengar och är lika viktigt som de mentala kontona för tid och bekvämlighet. Konsumenters preferenser skiljer sig beroende på hur involverade de är i produkten som ska transporteras. Preferenserna skiljer sig även mellan olika konsumentgrupper. Implikationer. Företag som erbjuder frakt kan använda teknologier för att göra deras service grönare och därigenom få konkurrensfördelar eftersom konsumenter har preferenser för gröna alternativ.

Urbanisering och befolkningsökning är två faktorer till att traditionella logistikmodeller ställs inför utmaningar. Godstransporter har en avgörande roll för en stads ekonomiska liv samtidigt som de är en bidragande faktor till negativ miljöpåverkan. Samtidigt ställs allt högre krav på logistikkedjor att främja hållbar utveckling genom nya lagstiftningar. Kommuner kan bidra till hållbar utveckling genom innovationer i transportsystemen som kan leda till minskad miljöpåverkan. Kommuner har även möjlighet att genom offentlig upphandling påverka och ställa krav på sina leverantörer att arbeta mot en hållbar framtid. Genom att samordna sin distribution till verksamheter kan kommunen både minska miljöpåverkan och främja ekonomisk tillväxt.  Syftet med denna studie är att studera samordnad varudistribution i Trelleborgs kommun som varit i drift sedan november 2020. Vi har med hjälp av intervjuer från de ytterst ansvariga för projektet samt observationer från omlastningsterminalen, lagt upp det empiriska materialet i studien. I den teoretiska referensramen fördjupar vi oss inom hållbara transportsystem och hur faktorer som infrastruktur, offentlig upphandling och säkerhetsaspekter kan inverka på systemen. Genom att analysera det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen kom vi fram till att det är för tidigt att dra några slutsatser om klimatpåverkan har minskat och om projektet har kunnat främja den ekonomiska utvecklingen för kommunen. Däremot kan vi se en positiv utveckling då säkerheten runt verksamheterna i kommunen har ökat eftersom transporterna har minskat. Även logistiken har förbättrats genom ruttoptimering och ökad fyllnadsgrad på transporterna. Kommunen har även genom offentlig upphandling kunnat främja lokala företag som har lett till ökad ekonomisk tillväxt. / Urbanization and population growth are two factors that present challenges for the current transport system. Freight transport plays a crucial role in a city's economic life, while at the same time being a contributing factor to a negative environmental impact. At the same time all higher demands, through new legislation, are placed on logistics chains to promote sustainable development. The municipality will therefore be an important player in work towards sustainable development and can, through innovations in the transport systems, contribute to reduced environmental impact. In addition, the municipality can through public procurement, influence and make demands on their suppliers to work towards a sustainable future. By coordinating its distribution to businesses, the municipality can both reduce its environmental impact and promote economic growth.The purpose of this paper is to study coordinated goods distribution in the municipality of Trelleborg, which has only been in operation since November 2020. We have, with the help of interviews from those ultimately responsible for the project and observations from the transshipment terminal, put up the empirical material in the study. In the theoretical frame of reference, we delve into sustainable transport systems and how factors such as infrastructure, public procurement and safety aspects can influence the system. By analyzing the empirical material based on the theoretical frame of reference, we came to the conclusion that it is too early to draw any conclusions about whether the climate impact has decreased and whether the project has been able to promote economic development for the municipality. On the other hand, we can see a positive development as security around the operations in the municipality has increased because transport has decreased. Logistics has also been improved through route optimization and an increased degree of filling in the transports. The municipality has also been able to promote local companies through public procurement, which has led to increased economic growth.

No description available.

Traffic simulation is a growing research field which enables study and evaluation of the dynamics of a traffic system with the help of today’s various traffic simulation models. Rural roads with separated oncoming lanes and alternating lanes for overtaking, so-called 2+1 roads, are becoming increasingly common in Sweden due to its positive safety effects. In Sweden, there is today only one traffic simulation model developed for simulation of these road types, RuTSim (Rural Traffic Simulator). RuTSim is a research tool which makes it difficult to apply for others than the developers. This study therefore investigated whether the more accessible open-source code traffic simulation model SUMO (Simulation of Urban MObility) developed for urban and motorway traffic can be modified for modeling of traffic operations on 2+1 roads. Simulations of a virtual 2+1 road section were examined qualitatively and quantitatively using various comparison metrics aimed at capturing the characteristic traffic operations and human driver behavior on 2+1 roads. The results were further compared with an identical road section simulated in RuTSim. By adjusting parameters in the SUMO model and using its source code in its original form, the results show that it is to some extent possible to reflect the traffic operations and human driver behavior on 2+1 road, while some important mechanisms cannot be fully captured. By further modifying the source code in such a way that the speed of overtaking vehicles is temporarily increased, some of these missing mechanisms are successfully captured. The conclusion is that SUMO to some extent can model 2+1 roads, but the simulation model still lacks some basic mechanisms for capturing some of the traffic operations. For future studies, it is recommended to focus on further developing the sub-models for the merging behavior at the end of the two-lane sections, which differs compared to merging at on-ramps or lane closures since merging on 2+1 roads are part of an overtaking process.

According to the climate goal set by the Swedish government Sweden will have no net emissions of greenhouse gases by 2045 (with a subgoal of decreasing) emissions from domestic transportation by 70% before 2030, compared to 2010. Because of this the vehicle fleet is being electrified and according to a prediction made by Fossilfritt Sverige 16% of the heavy vehicle fleet will be electrified by 2030. However, the electrical grid has a capacity shortage in many cities in Sweden and it will be a challenge to provide the required power. Västerås is one of those cities.    The goal of this study is to investigate the necessary electrical power in Västerås to charge city busses and freight transports in 2030, as well as look at actions that could lower the power demand. Nine places were important for charging: two depots, two public charging stations and five regions for commerce and industry, where vehicles will fast charge during loading and unloading of wares. The vehicles are predicted to stay at the loading dock for ten minutes, while they will stay in the depot and charging station for eight hours. A model created in Python was used for all nine places, as well as the bus depot, where arrival, departure and state of charge were given as input. The model then showed the power required for charging all vehicles. Load shifting was used in the depots and charging stations, and energy storages were used at the loading docks, to lower the power demand.  The result of this study shows that with direct charging of heavy vehicles 12 MW will be needed, and with load shifting and energy storages implemented the power demand would be halved.

Purpose – The main purpose of the study is to identify the data contained in the degree of completion follow-up file. An additional purpose is to be able to create a basis for improving the degree of filling with the help of, among other things, the follow up-file. To fulfil the purposes, these two research questions have been formulated: 1. What are the typical challenges in measuring the degree of filling? 2. How can the degree of filling be improved? Method – A case study was conducted at the case company to answer the research questions.A combining of quantitative and qualitative data has been collected. A literature study has been conducted to increase understanding of study’s focus area. In parallel with the literature study, empirical data is collected through the case study. Methods for data collection summarizeinterviews and analysis of document study. The theoretical framework and the information gathered were later analysed and a result was generated. Findings – At the case company, it emerged that the data on which the degree of filling is measured is not entirely known. The case company has difficulty knowing what the data contains and what criteria the data is measured against. The degree of filling has a declining trend while loaded volume has an upward trend and changes that should have given a higher degree of filling has not given the desired effect. The main reason is that the planned volume has not changed in connection with other changes that should increase the degree of filling. Limitations – The main limitation has been the Covid-19 pandemic which forced the study to be conducted on distance. The restriction prevented insight in the practical working structuresand stock structure of the case company. The study focuses on only one case company, which limits generalizability.  Keywords – Filling rate, Loading, Information flow, Transportation cost / Syfte – huvudsyfte med studien är att identifiera vilka data som finns i fyllnadsgradsuppföljningsfil. Ytterligare syfte är att med hjälp av bland annat uppföljningsfilen kunna skapa ett underlag för förbättring av fyllnadsgraden. För att uppfylla syften har dessa två frågeställningar formulerats: 1. Vilka är typiska utmaningar vid mätning av fyllnadsgrad?  2. Hur kan fyllnadsgrad förbättras? Metod – en fallstudie utfördes på fallföretaget för att svara på frågeställningarna. En kombination av kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. En litteraturstudie har genomförts för att öka förståelse för fokusområde. Parallellt med litteraturstudie samlades empiriska data in genom fallstudien. Metoder för datainsamling sammanfattar intervjuer och analys av dokumentstudie. Teorier och de insamlade informationerna analyserades senare och ett resultat genererades. Resultat – På fallföretaget framkom att data som fyllnadsgraden mäts på inte är helt känd av anställda. Fallföretaget har svårigheter att veta vad denna data innehåller och mäts emot för kriterier. Fyllnadsgraden har en fallande trend medan lastad kubik har en uppåtgående trend,och vid förändringar som bör ha gett en högre fyllnadsgrad har inte gett den effekten som eftersöks. Den största anledningen är att den planerade volymen inte förändrats i samband med andra förändringar som bör ge ökad fyllnadsgrad.  Begränsningar – den huvudsakliga begränsningen har varit Covid – 19 pandemi som tvingades studien att genomföras på distans. Begränsningen förhindrade insyn i de praktiska arbetssätten och lagerstrukturen på fallföretaget. Studien fokuserar därmed enbart teoretisk till ett fallföretagoch inte lika mycket praktiskt vilket begränsar generaliserbarhet.  Nyckelord – Fyllnadsgrad, Lastning, Informationsflöde, Transportkostnad

Purpose – The purpose of the study is to investigate opportunities for improvement in flows around region-based plastic waste management. To be able to answer the purpose of the study, the following two questions were formulated:  What factors should be considered when introducing circular plastic waste streams?  What is the responsibility of regional stakeholders in the introduction of circular plastic flows?  Method – The study is of an inductive approach in the form of a qualitative case study with an analysis unit based on two different analysis levels. In the study, the analysis unit is plastic waste management, which is broken down into the regional and actor level. To answer the presented questions, empirical data was collected in the form of interviews, questionnaires, and a document study. The Gioia method was used to transform data from interviews and surveys into themes and common factors with theoretical foundations. The method also makes it easier for the reader to follow the chain of evidence from data to analysis.  Findings – The results of the study show that today's plastic waste flows mainly follow a linear value flow and that the necessary flow must be changed towards a circular plastic waste flow. When introducing circular plastic waste streams, the following factors need to be considered for implementation to contribute to improvement: Design, Sorting, Transport and Economy. Furthermore, the study shows that the issue of liability is important for the possibility of claiming within the plastic waste flow and that today it is not clear who is responsible and when. This contributes to the fact that changes in plastic waste management must be clarified and that those responsible need to be named. The conclusions for the study and the result are that the problems surrounding plastic waste management need to be considered from a holistic perspective along the entire supply chain and that all actors involved must take their responsibility.  Implications – The study resulted in theoretical and practical contributions based on new knowledge. The theoretical contribution that the study has made is plastic waste management based on a regional approach where the theory today mainly deals with a circular economy based on company cases and national level. Additional theoretical contributions were made through common problem areas that were presented based on four factors, design, sorting, transport, and economy. These factors together with the theory of circular economy contributed to a theoretical contribution based on a developed model of the linear flow, to a more circular and sustainable plastic waste flow. The practical contribution is in the form of an increased understanding of the regional actors in the problem and who carries the responsibility in the various parts of the flow. This study can be used to get other regions to improve and develop their plastic waste flow at a regional level that benefits all actors.  Limitations – The current Covid-19 pandemic has affected the implementation of the study in the form of limited opportunities for visits to actors in the value chain. Another limitation is the geographical delimitation where the study only examines the flow based on a selected region, a study comprising several regions would have contributed to a more generalizable result.  Keywords – Plastic waste, Circular economy, Sustainable plastic use, Plastic waste flow, Circular plastic flow / Syfte – Syftet med studien är att undersöka förbättringsmöjligheter i flöden kring regionsbaserad plastavfallshantering. För att kunna besvara studiens syfte formulerades följande två frågeställningar:  Vilka faktorer bör beaktas vid införandet av cirkulära plastavfallsflöden?  Vilket ansvar har regionala aktörer vid införandet av cirkulära plastflöden?  Metod – Studien är av induktiv ansats i form av en kvalitativ fallstudie med en analysenhet som utgår ifrån två olika analysnivåer. Analysenheten är i studien plastavfallshantering som bryts ner till regional och aktörs nivå. För att besvara de presenterade frågeställningarna samlades empiriska data in i form av intervju, enkätundersökning samt en dokumentstudie. Gioia-metoden användes för att omvandla data från intervjuer och enkätundersökning till teman och gemensamma faktorer med teoretisk förankring. Metoden underlättar även för läsaren att följa beviskedjan från data till analys.  Resultat – Studiens resultat visar att dagens plastavfallsflöden främst följer ett linjärt värdeflöde och för att förbättra flödet krävs förändring mot ett cirkulärt plastavfallsflöde. Vid införande av cirkulära plastavfallsflöden behöver följande faktorer beaktas för att implementeringen ska bidra med förbättring: Design, Sortering, Transport och Ekonomi. Vidare påvisar studien att ansvarsfrågan är viktig för möjlighet till förbättring inom plastavfallsflödet och att det idag inte är tydligt vem som är ansvarig och när. Detta bidrar till att förändringar inom plastavfallshantering måste förtydligas och att ansvariga behöver benämnas. Slutsatserna för studien och resultatet är att problematiken kring plastavfallshantering behöver beaktas utifrån ett helhetsperspektiv längs med hela försörjningskedjan och att alla inblandade regionala aktörer måste ta sitt ansvar.  Implikationer – Studien resulterade i teoretiska och praktiska bidrag utifrån ny framförd kunskap. Det teoretiska bidraget som studien har givit till är plastavfallshantering utifrån ett regionalt synsätt där teorin idag främst behandlar cirkulär ekonomi utifrån företagsfall och nationell nivå. Ytterligare teoretiskt bidrag framfördes genom gemensamma problemområden som presenterades utifrån fyra faktorer, design, sortering, transport och ekonomi. Dessa faktorer tillsammans med teori kring cirkulärekonomi bidrog till ett teoretiskt bidrag utifrån en utvecklad modell av det linjära flödet, till ett mer cirkulärt och hållbart plastavfallsflöde. Det praktiska bidraget är i form av en ökad förståelse hos de regionala aktörerna i problematiken och vem som bär ansvaret i de olika delarna av flödet. Denna studie kan användas för att få andra regioner att förbättra och utveckla sitt plastavfallsflöde på en regional nivå som gynnar samtliga aktörer.  Begränsningar – Den rådande Covid-19 pandemin har påverkat studiens genomförande i form av begränsad möjlighet i besök hos regionala aktörer i värdekedjan. Ytterligare en begränsning är den geografiska avgränsningen där studien endast undersöker flödet utifrån en utvald region, en studie innefattande flera regioner hade bidragit till ett mer generaliserbart resultat.  Nyckelord – Plastavfall, Cirkulär ekonomi, Hållbar plastanvändning, Plastavfallsflöden, Cirkulära plastflöden

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade och snabbt rörande samhälle är ett tätt samarbete mellan företag och deras leverantör viktig för att fortsätta vara konkurrenskraftig. För att vara det är leveransprecisionen ett viktigt effektivitetsmått. För tillverkande företag som tillverkar mot order är det extra viktigt att effektivt kunna identifiera de artiklar som anses mest kritiska. Denna studie har behandlat identifiering av kritiska artiklar genom en integrerad klassificeringsmetod och även hur väl integrerad PM-processen är i ett kund- och leverantörsförhållande. Samtidigt behöver inte en integration innebära en hög integration därför är det viktigt att det finns förbättringsåtgärder att applicera. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ett tillverkande företag, genom integrering av flera klassificeringsmetoder, kunnat identifiera sina mest kritiska artiklar. Studien behandlade samtidigt hur PM-processen kunde tillämpas samt hur väl integrerad denna var för studiens fallföretag IV produkt i ett av deras kund- och leverantörsförhållande. Detta med avseende på leveransprecision. Slutligen behandlade denna studie även de diverse förbättringsåtgärder som IV Produkt kan vidta för att förbättra en eventuellt låg integration av PM-processen. Även denna del sett till ett av deras kund- och leverantörsförhållanden och hur dessa förbättringsåtgärder därmed kan förbättra leveransprecisionen.  Metod: En till stor del kvalitativ studie, med inslag av en kvantitativ studiedesign. Insamling av sekundärdata, i form av att skribenterna har analyserat litterära källor och vetenskapliga artiklar, bidrog till konstruerandet av de teoretiska referensramarna. Samtliga empiriska data har samlats in genom ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer och observationer hos studiens fallföretag samt hos en av företagets leverantörer. Slutsats: För den första frågeställningen har en integrerad metod av klassificeringsmetoderna ABC, XYZ, integrerad ABC/XYZ och Kraljic sammanställts för att ett tillverkande företag ska kunna identifiera de mest kritiska artiklarna. Den andra frågeställning kom fram till att det var framförallt två aktiviteter mellan IV Produkt och Leverantör 3 som hade en låg nivå av integration i PM-processen. Den tredje och sista frågeställningen kom fram till förbättringsåtgärder gällande en låg integration av PM-processen, dessa åtgärder involverade tillit, synlighet och prognoser.

En fallstudie som med hjälp av lean identifierat slöseri och gett för slag på processförbättringar hos Norrköpings Hamn / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Totalkostnaden för inköp och leverans av material kan reduceras genom att analysera fler kostnadsposter än endast inköpspriset för materialet. Ett sätt att åstadkomma detta är att tillämpa en totalkostnadsanalys för materialet från inköp till dess att det används i produktionen på byggarbetsplatsen. Studien tillämpar en totalkostnadsanalys för att jämföra och utvärdera två olika leveransmetoder av gipsskivor till lägenhetsprojektet JM Ikon. Totalkostnadsanalysen appliceras på ett lägenhetsprojekt där gipsskivorna i nuläget har lyfts in under projektets stomskede med hjälp av lyftkran och hantverkare på plats. Alternativscenariot innebär JIT-leveranser till byggarbetsplatsen via Derome Bygg och Industri där materialet bärs in så nära monteringstillfället som möjligt av Svensk Bygglogistiks Logistikpatrull. Studiens resultat bygger på en fallstudie med både kvantitativa- och kvalitativa metoder. Frågeställningarna har besvarats genom insamling av primära och sekundära data genom litteratursökning, semistrukturerade intervjuer och historiskt dokumenterade data. De semistrukturerade intervjuerna har hållits med affärsområdeschefer, affärsutvecklingschefer, produktionschefer och platschefer i syfte att samla in kvantitativa data samt information om hur arbetet på byggarbetsplatsen fungerat. Totalkostnadsanalysens resultat visar på att alternativscenariot är det mest ekonomiskt lönsamma leveransalternativet för projektet JM Ikon med en kostnadsskillnad på 44 582 kr mellan nuläget och alternativscenariot. Känslighetsanalysens resultat stärker resultaten från totalkostnadsanalysen då en brytpunkt mellan alternativen inte gått att hitta. Oberoende av vilket alternativ som är mest ekonomiskt lönsamt bör valet av leveransmetod anpassas utefter byggets specifika förutsättningar och behov så som geografisk placering, typ av byggprojekt samt dess storlek. Totalkostnadsanalysen kan användas som ett underlag vid beslut om leveransmetod vid inköp av gips och som argument vilka kostnadsbesparingar som kan göras med alternativscenariot. För vidare studier inom ämnet rekommenderar författarna att utforma ett ramverk som kan anpassas baserat på ett byggprojekts unika förutsättningar. En mer utförlig totalkostnadsanalys där fler typer av material tas med hade givit en djupare analys av de kostnader som uppstår samt hur de påverkar totalkostnaden. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>