Este trabalho busca investigar a relação entre a palavra prosódica e a palavra morfossintática no português brasileiro (PB) a partir do fenômeno de neutralização das vogais pretônicas. Levando-se em consideração que há contrastividade entre os sete fonemas vocálicos do PB somente na posição tônica da palavra, que contextos átonos não apresentam oposição entre as vogais médias (ex. b[e]leza ~ b[]leza) e que, nos dialetos do sul, vogais médias-baixas estão restritas a contextos tônicos, pretendemos verificar, através de análise acústica, o comportamento de sílabas com vogais médias pretônicas em casos em que a neutralização parece não ocorrer. Estes casos são aqueles formados pelos sufixos -inho (ex. c//linho), -zinho (ex. p//tezinho), -mente (ex. b/ɛ/lamente) e -íssimo (ex. c/ɛ/rtíssimo). Pelo fato de manterem a vogal média-baixa, alguns autores os classificam como palavras prosódicas independentes. Assumimos que i) -inho e -zinho podem ser considerados alomorfes de um mesmo morfema (cf. Bisol, 2010); e ii) a não ocorrência do fenômeno de neutralização já é uma evidência a favor da classificação desses elementos como palavra prosódicas, o que sugere que, morfologicamente, eles sejam unidos também ao nível da palavra, e não da raiz. Investigamos a hipótese de que há também evidências fonéticas para o tratamento dessas estruturas como compostos prosódicos (cf. Schwindt, 2013a), pois a sílaba da base morfológica parece se assemelhar em termos de duração e intensidade com a sílaba tônica, cuja vogal está localizada no afixo. Para testar esta hipótese, coletamos dados de fala de cinco informantes da região metropolitana de Porto Alegre. Utilizamo-nos da frase-veículo Diga X pra mim e, no lugar de X, inserimos palavras simples, derivadas e compostas com vogais médias-baixas e médias-altas na pauta pretônica, totalizando 62 palavras coletadas por informante. Nestes dados, medimos as propriedades acústicas de duração e intensidade das sílabas envolvidas no processo, citadas como os principais correlatos acústicos do acento (Massini, 1991; Pamies Bertrán, 1997; Cantoni, 2013), sendo a duração o principal parâmetro para a identificação do acento primário, conforme a literatura investigada. Os resultados mostram que, quanto à duração, estas sílabas pretônicas parecem apresentar taxas muito próximas às das tônicas quando da afixação por -inho ou -íssimo; nos casos de -zinho e -mente, a duração da sílaba tônica foi sempre superior, como no caso dos compostos, mas com a sílaba tônica da base sendo superior às demais pretônicas. Em relação à intensidade, encontramos, em todos os casos, valores muito altos para a sílaba inicial e para as demais pretônicas, o que pode ser influência da posição acentuada ou do tipo de experimento. Cruzando os dados de duração e intensidade, vemos que a maior parte das palavras complexas investigadas apresentou maior intensidade na primeira sílaba e maior duração na tônica. Apenas com base nesses dados acústicos, não podemos fazer afirmações a respeito da classificação dos sufixos analisados, mas podemos sugerir, baseados principalmente em dados de duração silábica, que há uma proeminência identificada nas bases iniciais de -inho e -íssimo e que -zinho e -mente comportam-se prosodicamente como os compostos morfológicos. Isto, se confirmado por métodos distintos e análises futuras, poderia indicar o comportamento dos quatro sufixos investigados como palavras prosódicas, que são ligados, morfologicamente, ao nível da palavra. / This work aims to investigate the relation between the prosodic word and the morphosyntactic word in Brazilian Portuguese (BP) through the phenomenon of pre-tonic vowels neutralization. Taking into consideration that there is contrastivity among the seven BP vowel phonemes only in the stressed position of the word, that unstressed contexts have no opposition between mid vowels (ex. b[e]leza ~ b[]leza) and that, in the southern dialects, mid-low vowels are restricted to stressed contexts, we intend to verify, through acoustic analysis, the behavior of the pre-tonic mid vowels in cases in which neutralization seems not to occur. These cases are those formed by the suffixes -inho (ex. c//linho), -zinho (ex. p//tezinho), -mente (ex. b/ɛ/lamente) and -íssimo (ex. c/ɛ/rtíssimo). By maintaining the mid-low vowel, some authors classify them as independent prosodic words. We assume that i) -inho and -zinho can be considered allomorphs of the same morpheme (cf. Bisol, 2010); and ii) the non-occurrence of the neutralization phenomenon is already an evidence in favor of the classification of these elements as prosodic words, which suggests that, morphologically, they are also attached to the word level, not to the root level. We investigate the hypothesis that there are phonetic evidences to the treatment of these structures as prosodic compounds (cf. Schwindt, 2013a), because the syllable of the morphological base seems to resemble in terms of duration and intensity with the stressed syllable, whose vowel is in the affix. To test this hypothesis, we collected speech data from five informants of the metropolitan region of Porto Alegre. We utilized the frame Diga X pra mim and, instead of X, we inserted simple, derived and compound words with mid-low and mid-high vowels in pre-tonic position, totalizing 62 words collected by informant. In these data, we measured the acoustic properties of duration and intensity of syllables involved in the process, quoted as the main acoustic correlates of stress (Massini, 1991; Pamies Bertrán, 1997; Cantoni, 2013), and duration is the main parameter to the identification of primary stress, according to the investigated literature. The results show that, for duration, these pre-tonic syllables seem to present rates very near to the stressed syllable rates when it is affixed by -inho or -íssimo; in cases of -zinho and -mente, the duration of stressed syllable was always higher, as in the compound words, but with the stressed syllable of the base being higher to the other pre-tonic syllables. In relation to intensity, we found, in all cases, very high values to the initial syllable and to the other pre-tonic syllables, which could have been influenced by stressed position or by the type of the experiment. Crossing the data of duration with intensity, we see that the most part of investigated complex words presented higher intensity in the first syllable and higher duration in the stressed syllable. Only based in these acoustic data, we cannot make claims with respect to the classification of the analyzed suffixes, but we can suggest, based mainly in data of syllable duration, that there is a prominence identified in the initial bases of -inho e -íssimo and that -zinho and -mente behave prosodically like morphological compounds. This, if confirmed by distinct methods and future analyses, could indicate the behavior of the four investigated suffixes as independent prosodic words, which are attached, morphologically, to the word level.

Bien que les recommandations d’un site web soit fréquentes et importantes, le marketing ne précise pas les raisons pour lesquelles une personne recommande un site web plus que d’un autre, ni les déterminants de ce comportement. En se basant sur une littérature interdisciplinaire comprenant le Marketing, les Systèmes d’Information et la Gestion des Connaissances, cette thèse présente un modèle du comportement de recommandation d’un site web. Le modèle proposé a été validé auprès de 776 internautes vietnamiens. Les résultats obtenus mettent en évidence l’importance de l’influence des bénéfices utilitaires et hédonistes procurés par le site web pour les deux interlocuteurs sur le comportement de recommandation par l’émetteur. / Despite of the increasing importance and the high frequency of the action of recommending websites, marketing has not specified reasons for which a person recommends a website more than others, and the determinants of this behavior. Based on an interdisciplinary literature including Marketing, Information Systems and Knowledge Management, this thesis presents a model of website recommending behaviors. The proposed model has been validated on a sample of 776 Vietnamese web users. The results highlight the impact of utilitarian and hedonistic benefits of the website for interlocutors on the transmitter’s decision and behavior.

Today, the definition of literature has changed. Walter J. Ong talks about the secondary spoken language that has surfaced as a result of new technical innovations to our writing tools. This also transforms our attitude towards literature and we can see a return to literature based on verbal characteristics. According to Hans Hertel the verbal renaissance reflects a modern man need to come closer to each other and create togetherness. This master thesis adheres to these views and states that Poetry Slam is a manifestation of these theories. It also argues that Poetry Slam can not only be viewed upon as a literary movement. Besides providing literary teaching practices for large quantities of individuals, performing Poetry Slam also facilitates personal development. The master thesis is an interview based study, which aims to ascertain the importance of Poetry Slam as literature and its effect on the identity defining processes of those participating in Poetry Slam contests. The foundation for the essay’s line of questioning is based on the literary theories of Pierre Bourdieu. It also incorporates the theories of identity creation in a modern day society by Thomas Ziehe. The subjects interviewed have a thorough understanding on how to assess verbal art forms. It is also a common understanding that poetry is a wider art form than literature. Despite this, there is a positive interpretation and evaluation of the literature in question. Several of the subjects supplying the underpinning information firmly believes that participation in Poetry Slam sessions will further their carriers as poets. This consequently leads to a conflict between their goals and the aim and purpose of Poetry Slam. / Uppsatsnivå: D

Aldrig tidigare har det varit så viktigt för företag att satsa resurser på att bygga starka varumärken som skapar positiva associationer hos konsumenterna. Anledningen till det är att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervärde utöver själva produkten. Ett sätt för företag att hävda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgång, är att använda sig av relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumärkesimage. De tekniska förutsättningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka huruvida relationsskapande aktiviteter på Internet kan stärka företaget Gina Tricots varumärkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter på kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats. Datainsamlingen har skett genom observationer, en djupintervju samt fyra fokusgrupper. Den insamlade empirin har analyserats utifrån vår teoretiska referensram som innehåller teorier om relationsmarknadsföring, lojalitet, teknologisk marknadsföring, word-of-mouth, swarm marketing samt varumärken.Den teori om relationsmarknadsföring som vi har tagit del av talar för att relationsmarknads-föringens principer kan appliceras på företag i så gott som alla branscher. Vi har funnit att delar av uppsatsens resultat är överensstämmande med teorin. Anledningen till det är att respondenterna i fokusgrupperna gärna vill ha relationer med Gina Tricot, förutsatt att företaget visar intresse för att skapa relationer. Idag försvagas Gina Tricots varumärkesvärde hos kunderna av att företaget inte arbetar med att skapa kundlojalitet, men att tävlingar som engagerar respondenterna samt data base marketing kan bidra till att öka kundlojaliteten. En slutsats i uppsatsen är att det finns möjlighet att stärka företagets varumärkesimage, genom att arbeta med relationer. Vi har även funnit att positiv ryktesspridning inte är utspridd i praktiken. Istället framkom att negativ ryktesspridning är mer vanligt, när respondenterna har varit med om en negativ upplevelse i samband med en varumärkeskontakt. Eftersom resultatet visade på att hemsidan upplevdes som tråkig, finns en stor risk att negativ ryktesspridning sker mellan kunderna, om hemsidan behåller sin nuvarande utformning. Med en ny utformning av hemsidan, som inrymmer relationsskapande aktiviteter kan Gina Tricot visa på ett intresse för relationer, vilket möjliggör för stärkt varumärkesimage och stärkt kundlojalitet.

AbstractDuring the recent years the fashion business has taken huge place on the Internet as a result of the emerging social media tools. One of these tools, which is the focus of this thesis, is the fashion blogs which over the past years become more popular and are today seen as a source of information and inspiration for fashion styles and upcoming trends. The boom of fashion bloggers resulted in less control by the magazines and fashion houses. Furthermore, the shift in generation that the world has faced shows that the people of 1980’s, so called the MeWe’s, are the ones who are taking over the society, such as the labour market.“The main purpose with this thesis is to examine and analyze the implications of the blog-development for fashion consumers in the MeWe-generation.”In order to perform my research I chose the qualitative approach where I interviewed ten women within the MeWe-generation. My purpose is to analyze the respondents' views and opinions in order to afterwards put it in relation to the secondary data collected. My goal has been to, as a result of the empirical materials, gain more understanding of the respondents’ views on in what extent they are being influenced by the fashion bloggers. Furthermore, the empirical study, analysis and the conclusion have been presented on the basis of following concepts within the theoretical framework: The MeWe-generation, Social Media, Blogs, Word of Mouth, Word of Mouth Marketing, Viral Marketing, Reference Groups, and Opinion Leadership.In conclusion, one could say that this study shows evidence that the MeWe-generation is being influenced by fashion bloggers. Their overall consumption behaviour is being affected by the frequently updated blogs and they are also gaining more trust towards the fashion bloggers since they can relate to them much more than to the models in the magazines. Also, as a result of the interactivity that occurs between the readers and the bloggers, a positive word of mouth is created which also increase the trustworthiness of the bloggers. Hence, one can say that by the way these fashion blogs are taking place in the MeWe-consumer’s everyday life, it is clear that they are here to stay and will remain their power of influencing them in their fashion consumption. / Program: Magisterutbildning i fashion management med inriktning modemarknadsföring

Det blir allt svårare för företag att särskilja sig på marknaden. Traditionell marknadsföring är inte längre lika effektiv som förr, och idag finns flera olika strategier för att sticka ut i bruset. Kring varumärken och produkter skapas ofta ett rykte, som ibland antingen kan vara positivt eller negativt. Ibland har detta rykte uppkommit utan påverkan ifrån företaget, men det finns även strategier för att skapa och påverka sitt eget rykte. Ett positivt rykte kan leda till ökad försäljning och vinst. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag kan arbeta aktivt med denna typ av ryktesspridning, det vill säga Word of Mouth. Vi vill även undersöka om Word of Mouth behöver kompletteras med andra marknadsföringsstrategier, eller om den ensam är tillräcklig.Tidigare forskning har framför allt behandlat vad som påverkar konsumenter att sprida ett rykte. Buzz Marketing, som kan definieras som ett aktivt arbete med Word of Mouth, är ett område som fortfarande är relativt outforskat. Desto mindre forskning har gjorts med konfektionsbranschen som undersökningsområde. Därav ligger det i vårt intresse att studera denna del av marknaden. Inom den berörda teorin nämns vikten av att arbeta med ryktesspridning, både genom att generera positiv Word of Mouth, samt förhindra negativ Word of Mouth. Det finns olika strategier företag kan använda sig av för att bidra till positiv ryktesspridning, där den enklaste formen är att be nöjda kunder föra ryktet vidare till sin omgivning. Andra former som kräver mer aktivitet från företagets sida är att tillverka tilläggsprodukter, anordna fester samt olika typer av marknadsföringsprojekt.Till vår undersökning har vi genomfört intervjuer med utvalda företag inom konfektions- och skobranschen. Dessa är Dr Denim Jeansmakers, The Stray Boys, Ljung, Tailor Store och SCDG AB. Empirin behandlar hur dessa företag aktivt arbetar med Word of Mouth och hur de ser på denna typ av ryktesspridning. De intervjuade företagen berättar om de tror att Word of Mouth är en god marknadsföringsstrategi, eller om den är otillräcklig.Det finns flera sätt att se på Word of Mouth och att arbeta med ryktesspridning. De intervjuade företagen arbetar förhållandevis lite med denna marknadsföringsstrategi och endast ett fåtal kan ge konkreta exempel på metoder de använder sig av. Dock visar både teori och empiri på vikten av att arbeta med ryktesspridning och att minska negativt Word of Mouth. Flera av de intervjuade företagen bevisar att enbart arbeta med Word of Mouth räcker som marknadsföring, dock är detta tydligt kopplat till företagets vision, målgrupp och storlek. Huruvida effekten av Word of Mouth går att mäta eller ej råder det delade meningar om. Vissa hävdar att det går att förlita sig på trafik på websidor och ökad försäljning, andra hävdar att detta är otillräckligt då effekten inte isoleras. Ett konkret mätinstrument existerar inte.It has become more difficult for companies to differentiate themselves on the market. Traditional marketing is no longer as effective as before, and today there are several different strategies companies can use to stand out. Reputations often occur about brands and products. This reputation can be either positive or negative. Sometimes, this reputation occurs without influence from the company, but there are several strategies for companies to use to create and shape its reputation. A positive reputation can lead to increased sales and profits. The purpose of this study is to examine how companies can actively pursue this kind of rumor-mongering - Word of Mouth. We also want to study if Word of Mouth needs to be supplemented with other marketing strategies or whether it is sufficient by itself.Previous research has mainly dealt with reasons why consumers spread rumors. Buzz Marketing, which can be defined as actively working with Word of Mouth, is an area in marketing that still is relatively unexplored. Even less research has been done with the clothing industry as a study area. Hence, it is in our interest to study this share of the market. The importance of working with the rumor mill is mentioned frequently in the theory, both by generating positive word of mouth, and how to prevent negative Word of Mouth. There are various strategies that companies can use to contribute to spreading of a positive reputation; the easiest way is to ask satisfied customers to spread the reputation about the brand to their surroundings. Other forms that require more activity by the company is to offer additional products, organizing parties and various types of marketing projects.In our study, we conducted interviews with selected companies in the apparel and footwear industry. These are Dr Denim Jeansmakers, The Stray Boys, Ljung, Tailor Store and SCDG AB. The empirical material deals with how these companies are actively working with Word of Mouth and what their perception of this kind of rumor mill is. The companies interviewed also gave their version of Word of Mouth and if they feel that it is a good marketing strategy, or if it is insufficient.There are several ways to look at Word of Mouth and work with the rumor mill. The companies we interviewed do not work with this type of marketing strategy in a large extent, and only a few can provide concrete examples of methods they use. However, both our theoretical and empirical work shows the importance of working with the rumor mill and reducing negative Word of Mouth. Several of the interviewed companies proves that only working with Word of Mouth can be sufficient, however, this is clearly linked to the company's vision, target market and size. There are different opinions about whether the effect of Word of Mouth can be measured or not. Some argue that it is possible to rely on traffic for websites and increased sales; others argue that this is not enough because the effect is not isolated. A concrete measurement tool does not exist. / Program: Textilekonomutbildningen

Par le biais d’une analyse textuelle des deux premières grandes Chroniques japonaises, le Kojiki et le Nihon shoki, ce travail aura visé à reconstruire le champ sémantique de la notion de koto en japonais archaïque. Après nous être affranchi des interprétations modernes de type koto-dama, (esprit des mots) nous avons entamé un examen poussé des cas de figure de plusieurs binômes ou trinômes koto-X comme koto-age, koto-muke, koto-yosashi, mi-koto-mochi, et d’autres, qui nous aura guidé vers la possibilité de penser ce koto comme un grand noyau de sens, où des dimensions sémantiques comme « fait », « parole », « essence », « injonction », et « sincérité » s’organisent dans un ensemble cohérent. Cette même cohérence est assurée par la notion de « vérité », qui sera indispensable pour comprendre les rapports d’adéquation entre tous ces versants du koto, notamment entre « faits » et « paroles. » La mise au point de quelques opérateurs heuristiques comme le « concept K » (le koto entendu dans tous ses versants, non seulement ceux les plus orthodoxes de « fait » et « parole ») et le « koto-wari » (un principe actif à caractère néguentropique, qui semble agir tout au long de nos textes sources) nous aura aidé à mieux illustrer la grande fonctionnalité de la notion de koto en japonais archaïque. Une telle variété de sens concentrés dans un seul mot suggère que l’étude de ce dernier peut s’avérer utile pour comprendre certains aspects du champ épistémologique de ce contexte lointain du Japon archaïque. / By means of a textual analysis of the two oldest Records of Japan, the Kojiki and the Nihon shoki, we have tried to reconstruct the semantic field of the koto’s notion in archaic Japanese. After having discarded the modern koto-dama-type interpretations of this word koto, we have proceeded to a long and detailed analysis of the compounds koto-X such as koto-age, koto-muke, koto-yosashi, mi-koto-mochi, and others. This analysis have led us to think the koto’s notion as a big core full of different meanings like « fact », « word », « essence », « injunction », and « sincerity », which are all kept close to one another by the cohesive force of the idea of « truth. » This idea seems to be the instance controlling the adequacy between all these dimensions, especially between the words and the facts described in those same words. We have heuristically created some concepts like the « concept K » (the koto understood as a big whole full of different dimensions, not just as a two-fold notion composed of « fact » and « word ») and the « koto-wari » (an active principle of negative entropy which seems to be present all over these old Records), in order to better illustrate the big functionality of the koto’s notion in archaic Japanese. Such a rich variety of meanings for a single word suggests that its study would help to understand some aspects of the epistemological field of archaic Japan, a context so distant from ours.

Thesis. 1980. Ph.D.--Massachusetts Institute of Technology. Dept. of Linguistics and Philosophy. / MICROFICHE COPY AVAILABLE IN ARCHIVES AND HUMANITIES. / Vita. / Bibliography: leaves 321-326. / Ph.D.

Li Hong. / Thesis (Ph.D.)--Chinese University of Hong Kong, 1998. / Includes bibliographical references (p. 133-142). / Electronic reproduction. Hong Kong : Chinese University of Hong Kong, [2012] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Mode of access: World Wide Web. / Abstracts in English and Chinese.

Syftet med denna studie är att undersöka hur textila modeföretag kan använda sociala medier. Vi frågar oss också hur företagen ska använda medierna för att få en närmre relation med kunder och hur sociala medier kan skada och stärka textila modeföretag. Vi gör en studie på hur textila modeföretag ska lyckas skapa närmre relationer utanför sociala medier och går in på budskap, word of mouth och lite om mediekanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala medier. För att få svar på vårt problem kände vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn på sin närvaro i sociala medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer med företagen för att få en lagom strukturerad intervju med utrymme för följdfrågor och diskussioner. De fyra företagen som ställde upp i vår empiriska undersökning hade alla en sak gemensamt och det är att de har olika tankar bakom varje social mediekanal. Det finns olika syften med varje kanal och fungerar nästan som en andra hemsida eller kundservice portal. Vi ser också hur bloggen har blivit mindre intressant hos företagen och kanaler som Facebook och Instagram har tagit över allt mer. Vi såg att företagen har en strategi för social mediekanalerna men att den inte var tillräckligt tydlig och utarbetad som den annars hade varit om det hade varit en ”typisk” marknadsföringsstrategi. De slutsatser vi kommit fram till genom vår undersökning är att företagen måste börja se sociala medier som ett strategiskt val då det krävs mycket resurser och tid för att underhålla och sköta. Det är enkelt att starta ett konto, det är oftast gratis och företagen syns för stor del av sin målgrupp men utan strategisk tanke bakom och omhändertagande utnyttjar företag inte möjligheterna med sociala medier. De bör se det som ett verktyg i deras relationsmarknadsföring och interaktiva kommunikation. Sociala medier är en stor tillgång om företag använder det på rätt sätt. Vad vi menar med det är att allt som ett företag publicerar sprids som en löpeld och därför måste allt material som läggs ut handskas med försiktighet. Ett felsteg är svårt och omständligt att reparera. / Program: Butikschef, textil och mode