No description available.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns likheter och skillnader mellan generationerna X (1960-1980) och Z (1995-2012) gällande arbetsmotivation. Följaktligen ligger intresse för studien att undersöka huruvida värderingar skiljer i vilka faktorer som är mest centrala för arbetsmotivationen. Tidigare forskning anses vara tvetydig och därmed bidrar denna studie till ökad förståelse av forskningsämnet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod och dataanalysen har genomförts utifrån tematisk analys. Intervjuerna genomfördes med tolv respondenter, varav sex var från vardera generation som tillhör företagen Structor och Volkswagen finans. Detta analyserades därefter utifrån teorierna tvåfaktorsteorin, Maslows behovshierarki, Self determination theory och McClellands motivationsteori samt tidigare generationsforskning.  Studien identifierade likheter och skillnader mellan generation X och Zs arbetsmotivation. De faktorer som identifierades bland generation Z är flexibla arbetsuppgifter, relationer med kollegor, kontinuerlig feedback samt meningsfulla arbetsuppgifter. De faktorer som identifierades bland generation X är liknande men ur olika perspektiv. Generation X ser feedback som ett slags erkännande snarare än bekräftelse, relationer ses ur ett arbetsperspektiv samt att de är självsäkra i sin kompetens och föredrar ansvarsfrihet i sitt arbete. Slutligen visar det sig att bägge generationerna vill nå en personlig utveckling och föredrar meningsfulla arbetsuppgifter, vilket tyder på att deras motivation främst baseras på inre motivationsfaktorer. / The purpose of this study is to investigate whether there are similarities and differences between generation X (1960-1980) and generation Z (1995-2012) regarding work motivation. Consequently, there is interest in the study to examine whether values ​​are sent in which factors are most central to work motivation. Previous research is ambiguous and thus this study contributes to an increased understanding of the research topic. The study has been carried out on the basis of a qualitative method and the data analysis has been carried out on the basis of thematic analysis. The interviews were conducted with a total of twelve respondents, six of them were from each generation belonging to the company Structor and Volkswagen finans. This was then analyzed on the basis of the theories such as two factor theory, Maslow's hierarchy of needs, Self determination theory and McClelland's motivation theory as well as previous generational research. The study identified differences and similarities between Generation X and Z's work motivation. The factors identified among generation Z are flexible work tasks, relationships with colleagues, continuous feedback and meaningful work tasks. The factors identified among generation X are similar to generation Z but from different perspectives. Generation X sees feedback as a kind of recognition rather than confirmation, relationships are seen from a work perspective and that they are confident in their skills and prefer discharge in their work. Finally, it turns out that both generations want to achieve personal development and prefer meaningful tasks, indicating that their motivation is primarily based on internal motivational factors.

Digitaliseringen i samhället har bidragit till utvecklade teknologier där den dagliga kommunikationen blivit mer digital och det har förändrat samhället vi lever i. Covid-19-pandemin har tvingat organisationer till att stänga ner sina arbetsplatser och ta till tvingande åtgärder för att minska smittspridningen. Åtgärderna har resulterat i ett påtvingat distansarbete där arbetet sker digitalt för medarbetarna. Tidigare forskningen kring påtvingat distansarbete under covid-19 har fokuserats på hur distansarbete påverkar medarbetarnas produktivitet ocheffektivitet. Få studier har gjorts med avseende på hur påtvingat distansarbete påverkar medarbetarnas arbetsmotivation och privatliv. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan påtvingat distansarbete och arbetsmotivation hos medarbetare. Studien bygger på en kvalitativ metod där det empiriska materialet består av fem semistrukturerade intervjuer som har genomförts på en organisation i västra Sverige. Studien finner att det finns olika faktorer som påverkar arbetsmotivationen där resultatet visar att påtvingat distansarbete till viss del påverkar arbetsmotivationen positivt. Resultatet redovisar även att balansen mellan arbetsliv och privatliv har varit både positiv och negativ under påtvingat distansarbete där personliga förutsättningar har legat till grund för variationen. / The digitalization in society has contributed to developed technologies where daily communication has become more digital and it has changed the society, we live in. The covid-19 pandemic has forced organizations to close their workplaces and take action to reduce the spread of the virus. The actions have resulted in forced teleworking where the daily work is done digitally by the workers. Previous research about forced telework during covid-19 has focused on how telework affects the workers productivity and efficiency. Few studies have been conducted with regards to how forced teleworking affects the workers work motivation and work-life balance. The purpose of this study is to examine the relationship between work motivation and forced teleworking. The study is based on a qualitative research method. The empirical materials consist of five semi-structured interviews that have been conducted on an organization in west Sweden. The Study finds that there are different factors that influence work motivation where the results show that forced teleworking has to some extent had a positive effect on work motivation. The result also shows that work-life balance has been both positive and negative during forced teleworking, where personal preferences have been the main reason for the variation.

Efter att corona pandemin sveptes över världen ändrade detta det traditionella arbetssättet, människor runtom i världen fick anpassa sina arbetssätt efter pandemin och distansarbete blev standard. Syftet med denna studie är att undersöka hur distansarbete påverkar arbetsmotivationen och dess samband. De aspekter i arbetsmotivationen som har undersökts är autonomi, kompetens och samhörighet och hur de har påverkats av distansarbete och motivationsteorierna som behandlas i undersökningen är Maslows behovsteori och självbestämmandeteorin. Insamling av data har skett med en kvantitativ metod genom en egenutformad enkät. Resultat visar att det inte finns något samband vad gäller distansarbete och arbetsmotivation överlag, men lägger man till variabler som ålder och antal år på arbetsplatsen kan man se svaga samband. Resultatet visar inte heller något signifikant samband mellan autonomi och distansarbete, däremot visar resultatet ett negativt samband mellan distansarbete och aspekterna kompetens och samhörighet. / When the corona pandemic swept across the world, it changed the traditional way of working, people around the world had to adapt their ways of working when the pandemic ended and teleworking became the standard. The purpose of this study is to examine the way teleworking has affected work motivation among employees and its relations. The aspects of work motivation that have been examined in this study are competence, autonomy and relatedness, and how these aspects have been affected by telework and the motivation theories that are going to be discussed in this study are Maslow's Hierarchy of Need and the Self-Determination Theory. Data collection has been done with a quantitative method through a self-designed survey. Results show that there is no relation between telework and work motivation in general. When adding variables such as age and the number of years the employees have been at the current workplace, we would see weak relations. The result also does not show any significant relation between autonomy and telework, however, the result shows a negative connection between telework and the aspects of competence and relatedness.

Undersköterskors arbetsliv inom äldrevården har genomgått omvälvande förändringar övertid. Efter den omfattande reformen under 90-talet har undersköterskornas arbetsliv genomgått betydande förändringar. Det var dessa förändringar som inspirerade och låg till grund för studiens inriktning att skapa en djupare förståelse för undersköterskors upplevelse av motivation och trivsel kopplat till den organisatoriska strukturen och arbetsvillkor. Tidigare forskning inom området har granskats och undersköterskor från Norrbotten med lång erfarenhet inom äldrevården har intervjuats. Genom att ta del av deras erfarenheter och insikter har en sammanställning och analys genomförts med hjälp av motivations-teorier av bland annat Herzberg (1966). Studiens resultat visar att flera respondenter uttrycker en längtan efter mer tid för vårdnära arbetsuppgifter. Undersköterskorna ansvarar idag för fler ”lätta” uppgifter som städ och tvätt, samtidigt som de flesta sjukvårdsuppgifter har tagits ifrån dem och lagts över på sjuksköterskor. Tidigare fanns en hierarkisk arbetsfördelning baserad på kompetens och utbildning under "långvårdstiden". Det gav en rättvisare ansvarsfördelning som belönade utbildade undersköterskor. Idag anställs i högre grad outbildad personal, vilket ökar arbetsbelastningen för de utbildade. Undersköterskor kompenserar genom extra arbete utan direkt belöning. En efterfrågan på erkännande och belöning kopplat till kompetens samt en mer rättvis ansvarsfördelning finns. Resultatet kan förklaras genom tidigare forskning, där undersköterskor påverkas negativt av organisatoriska förändringar och kompetensbrist. Äldreomsorgsreformen 1992 och införandet av New Public Management försämrade arbetsmiljön. Effektiviseringsåtgärder minskade tid för vårdnära arbete, och arbetskraftbristen i Norrbotten ökade anställningen av outbildad personal. Den ökade kompetensbristen trots minskad arbetslöshet utmanar rekrytering och kompetensförsörjning. Studien betonar att identifiera faktorer för arbetsmotivation och utforma effektiva förbättringsåtgärder är viktigt. / The work life of nursing assistants in elderly care has undergone significant changes over time. Following the extensive reform in the 1990s the work life of nursing assistants has experienced notable transformations. It was these changes that inspired and formed the basis for the study's focus on gaining a deeper understanding of nursing assistants experiences of motivation and satisfaction related to organizational structure and working conditions. Previous research in the field has been reviewed, and nursing assistants from Norrbotten with extensive experience in elderly care have been interviewed. By exploring their experiences and insights, a compilation and analysis have been conducted using motivation theories, including those of Herzberg (1966). The study's findings indicate that several respondents express a desire for more time for caregiving tasks. Nursing assistants today are responsible for more "light" tasks such as cleaning and laundry, while most healthcare tasks have been taken away from them and delegated to nurses. Previously, there was a hierarchical work distribution based on competence and education during the "long-term care period." This provided a fairer distribution of responsibilities that rewarded educated nursing assistants. Today, there is a higher prevalence of hiring untrained personnel, increasing the workload for the trained ones. Nursing assistants compensate by working extra without direct compensation. There is a demand for recognition and rewards linked to competence, along with a more equitable distribution of responsibilities. The results can be explained by previous research, where nursing assistants are negatively affected by organizational changes and a lack of competence. The eldercare reform in 1992 and the introduction of New Public Management worsened the working environment. Efficiency measures reduced time for caregiving tasks, and the labor shortage in Norrbotten led to increased employment of untrained personnel. The increased competence shortage, despite decreased unemployment, poses a challenge for recruitment and competence supply. The study emphasizes the importance of identifying factors affecting work motivation and designing effective improvement measures.

The purpose of this thesis is to investigate the factors affecting talent retention in private organizations located in Baku, Azerbaijan. Since people are valuable assets to achieve sustainable development, organizations implement various strategies to retain them. The influence of globalization has made retaining talent a more challenging process. Considering that people's desire to work in an organization depends on motivating factors, this paper applied Self-Determination Theory to gain a deeper understanding of the relationship between motivation and retention. Self-Determination Theory has helped explain work motivation and its impact on people's choices and decisions. A qualitative study was chosen for this thesis because it is based on data collected through interviews. Data were collected through semi-structured interviews with HR practitioners to learn their perspectives. The study reveals the importance of some factors: fair and transparent compensation which is given as recognition of competence; clear communication and feedback; training that ensure internalization; a workplace provides autonomy to make one's own decisions; and an organisational culture which promotes work-life balance. Management in organizations should approach employees' problems more individually and pay attention to their intrinsic motivation. Extrinsic motivators, such as rewards offered by the organization, may contribute to retention only if they strengthen rather than undermine basic psychological needs.

Syftet med studien är att undersöka vad högskolestudenter tycker är attraktivt på en framtida arbetsplats, samt om det skiljer sig mellan manliga och kvinnliga studenter när det gäller deras preferenser för en potentiell arbetsplats. Studien genomfördes med en kvalitativ metod varav den insamlade datan analyserades med hjälp av en tematisk analys, där materialet strukturerades upp i sju teman. De teman vi har tagit fram grundar sig på vad våra respondenter har uppgett som de främsta faktorerna som avgör val av arbetsgivare. Materialet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv på motivation, självbestämmande och genusaspekter.  Resultatet visar att både män och kvinnor värderar de inre faktorerna högst vid valet av framtida arbetsgivare, såsom arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och arbetsmotivation. I sammanställningen av resultatet går det att utläsa att det inte förekommer några större skillnader mellan kvinnor och män i vad de värderar högst i valet av framtida arbetsgivare. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad som är en bidragande faktor för högskolestudenter vid deras val av framtida arbetsgivare. Resultatet av denna studie kan vara användbar för företag samt organisationer i deras rekryteringsstrategier för att attrahera och behålla nyexaminerade talanger. Avslutningsvis visar resultatet av vår studie att både manliga och kvinnliga högskolestudenter i stor utsträckning värderar samma attribut och kvaliteter vid val av arbetsgivare, framför allt inre faktorer som arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter. Detta resultat ger bland annat företag en viktig insikt om vad studenter som ska ut på arbetsmarknaden efterfrågar, vilket gör det möjligt för dem att utveckla effektiva strategier för att attrahera ny kompetent arbetskraft. / The purpose of this study is to examine what university students find most attractive when choosing a future employer and whether there are differences in how men and women prioritize when selecting a future employer. The study was conducted using a qualitative method, and the collected data was analyzed through thematic analysis, organizing the material into seven themes. These themes are based on what our respondents identified as the key factors influencing their choice of employer. The material was analyzed using theoretical perspectives on motivation, self-determination, and gender aspects. The results show that both men and women highly value intrinsic factors when choosing a future employer, such as job tasks, opportunities for development, and work motivation. The analysis indicates that there are no significant differences between men and women in what they value most in a future employer. This study contributes to a better understanding of the factors that influence university students when choosing their future employers. The findings of this study can be useful for companies and organizations in their recruitment strategies to attract and retain newly graduated talent. In conclusion, the results of our study show that both male and female university students largely value the same attributes and qualities in choosing an employer, particularly intrinsic factors such as job tasks and opportunities for development. This result provides companies with important insights into what students entering the job market are looking for, enabling them to develop effective strategies to attract new, competent workforce.

System of performance evaluation is an essential part of performance management and a major source of organizational control. Discussion about motivational/demotivational power of the formal and informal systems of performance evaluation for different personality types of employees opens a new page in the studies of human resource management. The following research question reflects the core of this thesis “To what extent the informal system of performance evaluation exists beside the formal system of performance evaluation and how do they operate as work motivators/demotivators for civil servants of different psychological types?”. The formal and informal systems of performance evaluation in the Office of the Prime Minister of Lithuania (OPML) are analysed using the theoretical research framework based on three different perspectives: sociology of law, human resource management and psychology. An ethnographic research, supplemented by the psychometric instrument HEXACO PI-R, is conducted to unfold the informal system of performance evaluation and to investigate its motivational/demotivation impact on two different personality types of OPML advisers (ORGANIZED and FLEXIBLE). The formal system is found to be a motivator for the ORGANIZED civil servants and demotivator for the FLEXIBLE advisers, while the informal system served as demotivator for all of the advisers who admitted its existence. In-depth interpretations of the doctoral dissertation research results are provided... [to full text] / Veiklos vertinimo sistema yra neatskiriama veiklos valdymo dalis ir svarbus organizacinės kontrolės įrankis. Diskusijos apie formalios ir neformalios vertinimo sistemų motyvavimo / demotyvavimo galią skirtingų asmenybės tipų darbuotojams atveria naujas perspektyvas žmogiškųjų išteklių valdymo tyrimuose. Šios disertacijos esmę atspindi tyrimo klausimas „Kiek neformali veiklos vertinimo sistema egzistuoja šalia formalios veiklos vertinimo sistemos, ir kaip jos, kaip darbo motyvatoriai / demotyvatoriai, veikia skirtingų asmenybės tipų viešojo sektoriaus darbuotojus?“. Formali ir neformali veiklos vertinimo sistemos Lietuvos Respublikos Ministro Pirmininko tarnyboje (MPT) analizuojamos pasitelkiant teorinį tyrimo pagrindą, kuris yra paremtas trimis skirtingomis perspektyvomis: teisės sociologija, žmogiškųjų išteklių valdymu ir psichologija. Etnografinis tyrimas, kurį papildo psichometrinis įrankis HEXACO PI-R, atliktas siekiant identifikuoti neformalią veiklos vertinimo sistemą ir ištirti jos motyvacinį / demotyvacinį poveikį dviejų skirtingų asmenybės tipų(ORGANIZUOTIESIEMS ir LANKSTIESIEMS) MPT patarėjams. Nustatyta, kad formali sistema veikia kaip motyvatorius ORGANIZUOTIESIEMS patarėjams ir kaip demotyvatorius LANKSTIESIEMS valstybės tarnautojams, o neformali sistema demotyvuoja visus patarėjus, kurie pripažino, kad tokia sistema egzistuoja. Darbe analizuojami atlikto tyrimo rezultatai ir pateikiamos išvados.

Annotation: The dissertation "The successful team - how to well compiling and effectively lead the NGO team" is related to the personal management of NGO. The main goal of dissertation is to provide "the manual" to the team leader, how to well compile and lead effectively his or her team in the NGO. In the theoretical part of dissertation I firstly deal with the importance of NGOs in the society and their specifics. I'm interested consecutively in the phenomenas related to the personal management of NGOs. The second part of the work is written as an interrogatory survey. Due to this survey I'm focusing on providing the rewarding informations as - what are the important factors for the members of team and how to lead the team more effectively?

This diploma thesis focuses on the retention of teachers and teaching assistants in a specific kindergarten with special care. It searches for the reasons the employees have for staying in their current position and the ones for leaving it. The thesis then continues to research what can be done by this schools management to hold onto quality teachers and teaching assistants. The work observes possible connections of individual aspects of the job with the employees satisfaction and their tendencies to stay in said organization. Among the aspects that influence the employees satisfaction, we can find for example the working conditions, workload, work organization, the ability of professional development, rewards, interpersonal relations in the workplace, communication, the managements leading style or care for employees. In the theoretical part, I've searched through the available literature for connections between job (dis)satisfaction, work behavior patterns and employees turnover. I based my work on literature mostly focusing on psychology and sociology of management, social psychology, social psychology in a workplace, human resources management, management and school management. In the research, I was looking for answers to the research questions, specifically for the links between the...