<p>Jag har i detta arbete undersökt rörelsens betydelse för elevers koncentrationsförmåga och inlärning. Arbetet är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer och observationer. Till grund för detta ligger en omfattande litteraturgenomgång. För att besvara mitt syfte har jag genomfört intervjuer med två lärare och tio elever. Jag har utifrån intervjusvaren kopplat samman litteraturgenomgången med intervjupersonernas redogörelser för att stärka lärarnas ståndpunkter.</p><p>Den mesta litteratur inom motorik, lek, rörelse, inlärning, koncentrationsförmåga och utemiljö talar för rörelsens betydelse för inlärningen. I intervjuresultatet framgår det att rörelse påverkar koncentrationsförmågan hos eleverna. Men också att utemiljöns betydelse för inlärningen är en viktig del som inte får glömmas bort eftersom den bara finns där och är en stor naturligresurs. Slutsatsen av undersökningen är att lärarna borde erbjuda eleverna mer rörelse för att öka barnens möjligheter till koncentration.</p>

Aktionsforskningen belyser samspelet mellan att utveckla och förändra en verksamhet. Medforskare i studien var pedagogen och eleven. Studien genomfördes på en skola i årskurs 1. Syftet med det här arbetet är att få kunskap om hur en elev med koncentrationssvårigheter agerar i skolan och varför.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskningen har påvisat för samband mellan utomhuspedagogik och elever med diagnosen ADHD. Arbetet har också avsikten att sammanställa sambandet mellan utomhuspedagogik och inkludering för elever med ADHD. En kvalitativ studie av internationell forskning i form av en litteraturstudie har utförts för att besvara arbetets syfte. Litteraturstudien har sin utgångspunkt i utomhuspedagogikens begrepp, varav påverkan av naturmiljön på elever med diagnosen ADHD står i fokus. Litteraturstudiens analys påvisar ett mönster i forskningen på olika positiva effekter hos elever med ADHD där utomhusaktiviteter och naturmiljöer används för att inkludera och öka koncentrationen. I resultatet framkommer det att en majoritet av forskningen påvisar en ökad koncentrationsförmåga till följd av utomhuspedagogik och vistelse i naturmiljöer för elever med ADHD, men även att inkluderingsmöjligheterna kan öka för elever med ADHD. Av studien (resultatet och analysen) går det göra bedömningen att mer forskning behöver göras för att få en helhetsbild av naturmiljöns och utomhuspedagogiken roll som stöd för ökad koncentration hos elever med ADHD och deras möjlighet till att blir inkluderade. Ambitionen med litteraturstudien är att vara teoretisk grund för kommande examensarbete, men ska även vara en möjlighet till djupare kunskap inom ämnesområdet för det framtida läraryrket.

Jag har under mina besök på en skola bevittnat en generell missbelåtenhet för skolmaten bland lärare och elever. Jag har också märkt att eleverna på skolan ofta är trötta, ofokuserade och har svårt att klara av de krav som skolan ställer på dem. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras på skolan och de svårigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frågeställningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer. Den visar hur tre lärare, en rektor, en koststrateg och skolbespisningspersonal resonerar kring skolmaten som serveras i kommunen och på skolan. Lärarna besvarar frågor som åskådliggör huruvida de kopplar samman elevernas matvanor i skolan med deras studieprestationer. Det framkommer att flera olika sociokulturella omständigheter har inverkan på elevernas koncentrationsförmåga i skolan och att lärarna ser till helheten då de analyserar elevernas skolframgångar. Det är tydligt att eleverna överlag inte tycker om den skolmat som serveras. De får inte i sig tillräckligt med mat i skolan för att klara av de krav som ställs på dem under långa skoldagar. Det visar sig också att det saknas kunskap och engagemang på skolan gällande skolmaten. Det finns dessutom brister i den interna kommunikationen på skolan och den mellan skolan och kommunens skolrestauranger.

Gauffin, Kerstin & Willysson, Ann-Charlotte. (2006). Bättre koncentration och skoltrivsel genom avslappningsträning. En studie i skolår 2. (Improvement of Concentration and Classroom Atmosphere through Relaxation Training. A Study in Grade 2.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vårt syfte är att göra en kvalitativ fallundersökning med experimentell design.Syftet med följande arbete är att studera om avslappningsträning med elever i åttaårsåldern kan påverka deras koncentration och skoltrivsel. Vi vill se om en relativt kort men frekvent träningsperiod kan ge effekt på elevers skolprestationer.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning Utifrån olika avslappningsprogram gjorde vi ett eget program som skulle vara omväxlande och intressant för eleverna. Vi gjorde också ett lästest före och efter träningsperioden. Genom observationer och frågeformulär med elever och pedagoger har vi fått ett resultat.Våra resultat visar på en förbättring i läsförmåga och en ökning på lästestet för samtliga elever i träningsgruppen. Eleverna själva upplevde att arbetet gick mycket lättare än tidigare. De hade lättare att koncentrera sig och arbetsglädjen hade ökat.

<p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebär svåra koncentrationssvårigheter. Många forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk träning på olika sätt kan ha en positiv påverkan på koncentrationsförmågan men det verkar råda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som är effektiv. </p><p>För att besvara vårt syfte har vi med hjälp av enkäter frågat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga under teoretiska lektioner. Vi har även intervjuat en speciallärare om hennes arbete och om hennes syn på fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga. Resultatet visar en tendens snarare än ett säkerställt samband för att mer fysisk aktivitet även innebär bättre koncentrationsförmåga, vilket kan bero på komplexiteten i dels begreppet koncentration, dels pålitligheten av enkäterna och dels att det finns så många faktorer som spelar in på koncentrationsförmågan. Läraren som intervjuades påtalade också denna komplexitet men ansåg ändå att fysisk aktivitet bidrar till bättre struktur, fokusering och förmåga att koncentrera sig.</p>

<p>Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har när det gäller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i två huvudkategorier. Den ena uppfattningen är att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras självkänsla och/eller koncentrationsförmåga. Den andra uppfattningen är att lärarna kan använda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbättra elevernas skolprestationer. Studien visar att pedagogerna har tolkat myten om ”det du gör med kroppen kommer ut i knoppen” på olika sätt.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om FMT-metoden. Syftet är att beskriva vad Funktionsinriktad musikterapi är och att förklara hur behandlingsformen fungerar. Jag vill visa FMT-metodens möjligheter att förbättra koncentrationsförmågan. Examensarbetet baseras på erfarenheter från min praktik med två grundskoleelever, en flicka och en pojke. Intervjuer har genomförts med vuxna i deras omgivning. Varje behandling har dokumenterats med filmkamera och därefter analyserats. Litteraturstudier har också förekommit. Behovet av att utforska omvärlden har stimulerats hos båda eleverna. Flickans lungkapacitet har stimulerats. Pojken har funnit ett lugn i arbetet och förbättrat förmågan att samverka med omgivningen. FMT-metodens styrka ligger i att se till hela individen.</p>

Detta examensarbete handlar om FMT-metoden. Syftet är att beskriva vad Funktionsinriktad musikterapi är och att förklara hur behandlingsformen fungerar. Jag vill visa FMT-metodens möjligheter att förbättra koncentrationsförmågan. Examensarbetet baseras på erfarenheter från min praktik med två grundskoleelever, en flicka och en pojke. Intervjuer har genomförts med vuxna i deras omgivning. Varje behandling har dokumenterats med filmkamera och därefter analyserats. Litteraturstudier har också förekommit. Behovet av att utforska omvärlden har stimulerats hos båda eleverna. Flickans lungkapacitet har stimulerats. Pojken har funnit ett lugn i arbetet och förbättrat förmågan att samverka med omgivningen. FMT-metodens styrka ligger i att se till hela individen.

Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebär svåra koncentrationssvårigheter. Många forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk träning på olika sätt kan ha en positiv påverkan på koncentrationsförmågan men det verkar råda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som är effektiv.  För att besvara vårt syfte har vi med hjälp av enkäter frågat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga under teoretiska lektioner. Vi har även intervjuat en speciallärare om hennes arbete och om hennes syn på fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga. Resultatet visar en tendens snarare än ett säkerställt samband för att mer fysisk aktivitet även innebär bättre koncentrationsförmåga, vilket kan bero på komplexiteten i dels begreppet koncentration, dels pålitligheten av enkäterna och dels att det finns så många faktorer som spelar in på koncentrationsförmågan. Läraren som intervjuades påtalade också denna komplexitet men ansåg ändå att fysisk aktivitet bidrar till bättre struktur, fokusering och förmåga att koncentrera sig.