Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har när det gäller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i två huvudkategorier. Den ena uppfattningen är att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras självkänsla och/eller koncentrationsförmåga. Den andra uppfattningen är att lärarna kan använda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbättra elevernas skolprestationer. Studien visar att pedagogerna har tolkat myten om ”det du gör med kroppen kommer ut i knoppen” på olika sätt.

No description available.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationsförmåga och rörelse i skolan. Hur påverkar rörelse eleverna? Har närmiljön någon påverkan på hur mycket rörelse som används? Eftersom vi ville undersöka samband mellan olika svar valde vi att genomföra en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag i form av öppna frågor. Enkäten skickades ut till 189 pedagoger i Sverige i form av en webbenkät. Vår undersökning visade att många pedagoger ansåg att korta rörelseaktiviteter förbättrade barnens koncentrationsförmåga. En så kallad ”grön närmiljö” var mer inspirerande för rörelseaktiviteter än enbart bebyggelse. De vanligaste rörelseaktiviteterna var lekar och rörelse till musik. I undersökningen kom det genom många pedagogers svar fram att Friskis och Svettis program ”Röris” och utedagar var vanligt förekommande bland dem som använde sig av rörelse. Många av de pedagoger som inte använde sig av rörelse i undervisningen ansåg att de inte hade tid eller att aktiviteterna på rasterna räckte.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationsförmåga och rörelse i skolan. Hur påverkar rörelse eleverna? Har närmiljön någon påverkan på hur mycket rörelse som används? Eftersom vi ville undersöka samband mellan olika svar valde vi att genomföra en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag i form av öppna frågor. Enkäten skickades ut till 189 pedagoger i Sverige i form av en webbenkät.</p><p>Vår undersökning visade att många pedagoger ansåg att korta rörelseaktiviteter förbättrade barnens koncentrationsförmåga. En så kallad ”grön närmiljö” var mer inspirerande för rörelseaktiviteter än enbart bebyggelse. De vanligaste rörelseaktiviteterna var lekar och rörelse till musik. I undersökningen kom det genom många pedagogers svar fram att Friskis och Svettis program ”Röris” och utedagar var vanligt förekommande bland dem som använde sig av rörelse. Många av de pedagoger som inte använde sig av rörelse i undervisningen ansåg att de inte hade tid eller att aktiviteterna på rasterna räckte.</p>

Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter och förhållningssätt till hur pulsträning ökar elevernas koncentrationsförmåga och lärande i skolan. Eleverna i dagens samhälle har en mer stillasittande livsstil än för några få generationer sedan. Den fysiska aktiviteten i skolan får här en central roll. Studien undersöker om varför lärare anser att det är viktigt med fysisk aktivitet och pulsträning på morgonen innan lektionerna startar. Detta undersöks genom kvalitativa och personliga intervjuer med 5 yrkesverksamma lärare i fyra olika skolor. Studiens resultat visar att pulsträning anses ha positiva effekter på elevernas koncentrationsförmåga, kreativitet och minne samt att det blir ett bättre klimat för eleverna i klassrummet. Lärarna anser dessutom också att eleverna får bättre kondition som en bonus efter ett pulsträningspass, att elevernas sociala kompetens ökar och de får mer ansvar och inflytande. Lärarna motiverar eleverna på olika sätt till att delta i undervisningen i idrott och hälsa, vilket också motverkar hemmasittare. Lärarna berättar att de ser en progression på elevernas utveckling av pulsträning efter två till tre månader.

Sammanfattning Syfte, frågeställningar och hypotes Syftet med denna studie var att undersöka om ett aerobt medelintensivt träningspass har någon akut effekt på uppmärksamhetsförmågan.   Finns det någon akut effekt på uppmärksamhetsförmågan, mätt med Trail Marking Test, 5 minuter efter ett avslutat aerobt medelintensivt cykelträningspass?   Hypotesen var att aerob medelintensiv cykelträning förbättrar testpersonernas uppmärksamhetsförmåga.   Metod Studien var av kvantitativ ansats och studiedesignen var crossover. Urvalet bestod utav 14 unga vuxna med en medelålder på 24,4(SD: 2,28). Könsfördelningen var fyra kvinnor och tio män.  En grupp blev först testad efter vila sedan efter fysisk aktivitet. Den andra gruppen blev testad först efter fysisk aktivitet och därefter efter vila. Två deltest användes för att bedöma testpersonernas uppmärksamhetsförmåga med och utan interventionen medelintensiv aerob träning. En ANOVA jämförde uppmärksamhetsförmågan efter aktivitet med uppmärksamhetsförmågan efter vila.   Resultat Resultatet i denna studie visade ingen signifikant förbättring i uppmärksamhetsförmåga efter ett medelintensivt aerobt cykelträningspass. En tendens (p = 0,07) till förbättring hittades i en av de två grupperna i det mer krävande deltestet av uppmärksamhetsförmåga. Denna tendens visar på en förbättring i uppmärksamhetsförmåga efter medelintensivt aerobt arbete   Slutsats Uppmärksamhetsförmågan förbättras inte signifikant efter medelintensiv aerob cykelträning i denna grupp av fysiskt högaktiva och kognitivt högpresterande studenter. Den tendens som framkom i en delgrupp stödjer tidigare forskning och hypotesen i denna studie. Tendensen kan vara en indikation på att en förbättring av uppmärksamhetsförmågan är möjlig vid mer kognitivt krävande uppgifter. Framtida studier borde använda fler olika kognitiva tester och undersöka om akuta effekter av fysisk aktivitet på uppmärksamhetsförmågan beror på individers fysiska aktivitetsnivå. / Abstract Aim The purpose of this study was to investigate the acute effects on attentional ability after moderate aerobic exercise.   Does moderate aerobic exercise on bicycle effect the attentional ability, measured with Trail Marking Test after a 5 minute rest?   The hypothesis was that moderate aerobic exercise on a test bicycle would acutely improve the attentional ability of the subjects.    Method This quantitative study was designed as a crossover. Fourteen young adults with average age 24, 4 (SD 2, 28) participated in the study. Distribution in terms of gender was 4 women and 10 men. One group was first tested after rest and then after exercise, whereas the other group started with exercise and finished with rest. Two subtests were used to discern the attentional ability on the participants with or without the intervention, moderate aerobic exercise. An ANOVA was used to compare attentional ability after activity with attentional ability after rest.   Results The results of this study showed no significant improvement in attentional ability after a moderate aerobic exercise workout. There was a tendency (p = 0, 07) towards a improvement after exercise found in one of the two groups in the more subtest of attentional ability. This tendency suggests an improvement in attentional ability after moderate aerobic exercise.   Conclusions There was no significant improvement in attentional ability after a moderate aerobic exercise on test bicycle in this group of physically active students with high cognitive function. The tendency for improvement in one subgroup support earlier studies and the hypothesis of this study. This tendency could indicate that physical activity might have some positive effect on attentional ability in more demanding cognitive exercises. Future studies may use multiple cognitive tests to investigate the acute effect on attentional ability after physical activity and depending on activity level.

Syftet med denna studie var att ur lärares perspektiv ta reda på vilken effekt lärare ser på rörelseaktiviteter i matematikundervisningen. Denna studie utgår från lärarnas perspektiv eftersom det är av intresse att se och förstå vilka uppfattningar som de deltagande lärarna i denna studie har inom detta område. Vidare kommer även studien innefatta de erfarenheter som dessa lärare har inom ramen för den fysiska aktivitetens påverkan på eleverna. Datainsamlingsmetoden i studien utgår från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer med åtta lärare placerade på olika platser i Sverige. Samtliga lärare arbetar vid tillfället på lågstadiet och undervisar bland annat i matematik. När alla intervjuer var genomförda med respektive lärare samlades all data in och analyserades med hjälp av en kvalitativ inriktad innehållsanalys. Metoden lämpade sig väl att använda i denna studie eftersom den skrivna och verbala kommunikationen analyserades samt med stöd från intervjuerna var det möjligt att få en förståelse över vilka effekter lärare ser på rörelser i matematikundervisningen. De intervjuade lärarna har också beskrivit hur de introducerade rörelseaktiviteter i samband med matematikundervisningen. Efter de genomförda intervjuerna visade resultatet på att de rörelseaktiviteter som lärarna genomförde ledde till ökad koncentrationsförmåga hos eleverna, enligt lärarnas uppfattning. Följaktligen resulterade det även till att eleverna blev mer motiverade inom matematikämnet samt att deras inlärningsförmåga positivt förbättrades. De positiva effekterna på elevernas inlärningsförmåga visade sig genom mer fokuserade elever och på förbättrade matematiska prestationer. Det var något som lärarna i studien såg vid bedömningarna som gjordes inom matematikämnet, vilka jämfördes mot de bedömningarna som gjordes vid samma tidpunkt föregående år. Slutsatsen utifrån resultatet i denna studie är att några lärare beskriver oroligheter kring kunskaper och tidigare erfarenheter när det kommer till den fysiska aktiviteten. Även tidspressen och lärarkollegor som inte är positiva till denna arbetsmetod kan vara en bidragande orsak till att det finns lärare som använder rörelseaktiviteter till liten del i undervisningen, samtidigt som det finns lärare som använder det mer. Trots att det även framkom negativa sidor i intervjuerna, visar det sig trots allt i resultatet att den dagliga fysiska aktiviteten är gynnsam för elevernas koncentrations- och motivationsförmåga samt kan förbättra inlärningsförmågan inom matematikämnet.

Vad är MTI? Hur påverkar motoriska rörelser koncentrationsförmågan hos barn?”Sitter du nu och dagdrömmer igen? Spring inte omkring! Sitt still och lyssna på vad jag säger.” Detta fenomen kan tyckas vara ett normalt beteende för barn i klassrummet. Men observerar man barnet individuellt kan man se att det finns underliggande problem med både motoriken och koncentrationen. Barns reflexer, sinnen, mognad, stimulans och självförtroende tillsammans med motoriska rörelser så som finmotorik och grovmotorik går hand i hand med inlärning hos barn. MTI, Motorik Tränar Inlärning, är en metod för föräldrar och pedagoger som hjälper barnen med deras motoriska rörelser och som främjar koncentrationen i klassrummet.Syftet med studien är att ta reda på vilken betydelse metoden MTI har för främjandet av barns koncentrationsförmåga. Studien visar hur man utövar MTI med alla de yngre barnen i skolan och hur man sedan i de äldre åldrarna koncentrerar metoden på de barn med koncentrationssvårigheter som orsakas av motorisk nedsatthet. Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer med sju pedagoger. Tidigare forskning har visat ett samband mellan motorik och inlärning samt koncentration.Resultatet visar MTI betydelse för barns självförtroende, hur den främjar deras koncentrationsförmåga och hur metoden har varit ett hjälpmedel. Resultatet har dock visat att det är svårt för pedagogerna att precisera om enbart MTI träningen har förbättrat koncentrationen hos barnen eller om träningen tillsammans med specialundervisningen har hjälpt till. Genom att fördjupa mig i metoden MTI har jag möjlighet att använda mig av metoden i mitt arbete som pedagog för att stödja barn i deras utveckling, i att inhämta ämneskunskaper och i sitt sociala mognande. Med hjälp av min forskning vill jag också kunna utveckla en progessionsplan för att förmedla till skolledning och andra pedagoger att metoden MTI går att använda inom hela barnomsorgen.

Elofsson, Sofie och Lundgren Persson, Maria (2009). Elever och skolmaten. [Students and the school lunch] Lärarutbildningen Malmö högskola.Syftet med vårt examensarbete är att diskutera elevernas lunchvanor i skolan och deras lärande ur ett elevperspektiv och även ur ett lärarperspektiv. Detta görs genom att ställa frågor i form av enkäter samt genom observation. Vi studerar hur lärarna och eleverna själva ser på och upplever matsituationen i skolan och om de anser att kostintaget kan påverka lärandet hos eleverna. Elevernas svar har även studerats och analyserats ur ett könsperspektiv. Lärarnas svar har i sin tur jämförts med elevernas och även dessa analyserats.För att nå syftet har vi använt enkät och observation som metoder. Undersökningsgruppen består av 169 elever i årskurs tre samt åtta lärare från de utvalda klasserna. Den litteratur som presenteras redogör för hur skolmåltiden och dess miljö har sett ut från år 1880 fram tills idag. Den tidigare forskningen skildrar även Maslows behovshierarki och andra faktorer som kan påverka elevers lärande. Ett resultat av undersökningen visar att kosten har betydelse för elevernas lärande. Samtidigt kan inte lärarna se någon direkt skillnad på elevernas koncentrationsförmåga efter lunch, beroende på vad de blivit serverade under den. Det visar även att elevernas välbefinnande inte skiljer sig så mycket mellan flickor och pojkar. Slutsatsen i undersökningen är att en god matsituation är en av förutsättningarna för att eleverna ska kunna koncentrera sig och fungera bra i skolan för det optimala lärandet. Vi har även kommit fram till att våra föreställningar och normer för hur flickor och pojkar är, inte stämmer överens med resultatet från undersökningen ur ett könsperspektiv.