<p>Om fysisk aktivitet påverkar lärandet och har många andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tillgänglig forskning säger när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga på och beröra fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet. Författarna har valt att granska utredningar, forskning och artiklar som haft som syfte att utvärdera och lyfta fram den fysiska aktiviteten i skolan. Resultatet tyder på att elever som får utökad fysisk aktivitet presterar bättre i skolan. Det finns även samband mellan ökad fysisk aktivitet och elevers trivsel i skolan. Flera studier anser att mer forskning bör göras innan det går att dra konkreta slutsatser att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer.</p>

Om fysisk aktivitet påverkar lärandet och har många andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tillgänglig forskning säger när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga på och beröra fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet. Författarna har valt att granska utredningar, forskning och artiklar som haft som syfte att utvärdera och lyfta fram den fysiska aktiviteten i skolan. Resultatet tyder på att elever som får utökad fysisk aktivitet presterar bättre i skolan. Det finns även samband mellan ökad fysisk aktivitet och elevers trivsel i skolan. Flera studier anser att mer forskning bör göras innan det går att dra konkreta slutsatser att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser av utomhuspedagogikens påverkan på elever i koncentrationssvårigheter och vilka positiva samt negativa effekter de ansåg vara mest framträdande. Studien utgår från det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP) i synen på elevers olikheter. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem lärare i grundskolan (f-9) från tre olika skolor i södra Sverige. Studiens resultat visar på en övervägande positiv upplevelse av utomhuspedagogikens effekter på eleverna, där inte enbart koncentrationsförmågan upplevdes öka utan också andra viktiga faktorer. Slutsatsen är att koncentrationsförmågan är en viktig del i de upplevda effekterna men att inkluderingsaspekten upplevdes vara minst lika viktig. Dock kräver utomhuspedagogiken med elever i koncentrationssvårigheter ett konsekvent arbete över längre tid med tydlig planering och struktur. / The aim of this study was to examine how teachers perceived outdoor education could impact pupils in concentrations difficulties and which positive, but also negative effects seemed the most prominent. The study is based on the communicative relationsbased perspective (KoRP) in how pupils differences are viewed. The data was gathered through semi-structured qualitative interviews with five teachers in elementary school from three different schools located in southern Sweden. The result of the study indicates a predominant positive experience of outdoor educations effects on the pupils, where not only the ability to concentrate was  perceived to improve but also other major factors. The conclusion is that the ability to concentrate is an important part of the perceived effects, but that the inclusion side was perceived just as important. Outdoor education for pupils in concentrations difficulties does however require consistent work over a longer period of time with a distinct planning and framework.

Syftet med studien är att söka kunskap om hur förskollärare arbetar för att tillgodose barns behov av fysisk aktivitet och utevistelse i förskolan. I dagens stillasittande samhälle blir förskolans uppdrag att främja barns rörelseglädje alltmer betydelsefullt. Denna studie kan bidra med inspiration om hur pedagoger skulle kunna arbeta med fysisk aktivitet i förskolan för att ge barnen möjlighet att utveckla rörelseglädje. Det är en kvalitativ studie som utgår från en fenomenografisk teori, metoden som används är intervju. Sju förskollärare intervjuades via semistrukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av Hannafords teori om hur fysisk aktivitet och inlärning samverkar, samt aktuell forskning inom området. Det mest framträdande resultatet utifrån intervjuerna är att hur väl tillgodosedda barns behov av fysiskt aktivitet och utevistelse blir under en dag på förskolan skiljer sig åt beroende på vilken förskola barnet går på. Det varierar även mellan olika årstider och från dag till dag, resultatet visar emellertid att det som påverkar mest är pedagogernas inställning och kunskap gällande fysisk aktivitet och utevistelse. Slutligen indikerar resultatet att en bra start för att arbeta mer målinriktat med fysisk aktivitet i förskolan är att införa riktlinjer som reglerar detta.

Sammanfattning    Elever med dyslexi finns i alla klassrum. Ibland har de en dyslexidiagnos så vi vet att det är just dyslexi, ibland anar lärare bara att det är så. Det är inte alltid en lätt uppgift att bemöta dessa elever och ta sig tiden för att anpassa undervisningen efter dem. Inspirationen till studien kommer från Susanna Cederquists bok Dyslexi + styrkor = sant (2015) där Cederquist beskriver att dyslektiker har ett kreativt tänkande och är innovativa. En del av den forskning som tagits fram i denna studie visar dock att det kreativa och innovativa tänkandet utvecklats först i vuxen ålder. Syftet med studien är att lyfta fram vilka styrkor och svårigheter elever med dyslexi uppvisar i klassrummet och hur vi som lärare kan hjälpa dem till en så lyckad skolgång som möjligt.   Resultatet tolkas från två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet på lärande och ur ett inkluderingsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet på lärande ska genomsyra den svenska skolan. Den talar om för oss att lärande är situerat i sociala miljöer där vi skapar erfarenheter (lärande) tillsammans med varandra. Inkluderingsperspektivet som tas fram i den här studien utgår från idén om en skola för alla. Alla elever ska ha en plats i klassrummet och undervisningen ska genomföras på ett sådant sätt att alla elever kan tillgodose sig den.   I resultatet kommer olika styrkor och svårigheter fram hos dyslektiker. Styrkor är bland annat att dyslektiker är verbala, auditiva och diskussionsbenägna. De flesta respondenter menar att dyslektiker har ett bra minne och att de är snabba på att tillgodose sig olika tekniska hjälpmedel. Svårigheterna utgörs framförallt av ett dåligt/raserat självförtroende, koncentrationssvårigheter och att de är inte så bra att fokusera. För en lyckad skolgång kommer det fram att det är viktigt att diskutera med den enskilda eleven om dennes behov och förutsättningar, alla dyslektiker har inte samma svårigheter något som många lärare tror. Det kommer också fram att respondenterna upplever att flera kollegor inte arbetar med inkludering av dyslektiker. / Abstract    In every classroom there are students with dyslexia. Sometimes it is confirmed with a diagnosis but sometimes it is only something that the teacher suspects. It is not an easy task to teach these students nor to have the time to adjust the teaching to fit them. The study is inspired by Susanna Cederquist´s book Dyslexi + styrkor = sant (2015). Cederquist describes that people with dyslexia are creative thinkers and that they are innovative. However, research shown in this paper says that this might not apply to children with dyslexia. The purpose of this study was to show which strengths and difficulties children with dyslexia display in the classroom and how to best give them a successful education.    The results are interpreted both from the sociocultural perspective and from an inclusion perspective. The Swedish school system is based on the sociocultural perspective of learning. Learning is something that is situated in a social environment where we create experiences (learning) together. The inclusion perspective is based on the idea of “en skola för alla” (a school for everyone). Every student should have a place in the classroom and the teaching is supposed to be built to fit each student.    The results show different strengths and weaknesses that teachers see in dyslexic students. Strengths include that dyslexic students are verbal, auditive and like to discuss. They have a good memory and are fast in learning how to use technical aids. Weaknesses are that they have a low/razed self-esteem, concentration difficulties and problems in keeping focus. In giving dyslexic students a successful education, the respondents says that discussions with each individual student is a must. They are all different and have different needs and difficulties, but a lot of teacher may think that dyslexic students are all the same. Several of the respondents feel that colleagues do not include these students in a way that is necessary.

I samhällsdebatten belyses ofta den fysiska aktivitetens påverkan på människors välmående och kognitiva utveckling. Enligt Folkhälsomyndigheten bör barn mellan 6 och 17 år vara fysiskt aktiva minst 60 minuter dagligen. Rörelsepauser har därför blivit ett allt vanligare inslag under lektionerna, framförallt för de yngre eleverna. Från vår verksamhetsförlagda utbildning har vi dock fått uppfattningen av att en del lärare väljer att avstå rörelsepauser på grund av att tid tas från de olika teoretiska ämnena. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att bidra med en större förståelse för hur rörelser kan användas och organiseras i matematikundervisningen. Samt huruvida rörelsepauser kan påverka elevers matematiklärande i årskurs F-6. Resultatet visade att rörelse kan användas i matematikundervisningen, både som en rörelsepaus men också som ett medierande redskap. Resultatet visade också att en 5 till 10 minuters rörelsepaus av pulshöjande karaktär, som var frikopplad från lärandeinnehållet, var mest effektiv för elever i åldern 8 till 12 år gällande matematikprestationer och koncentrationsförmåga. Resultatet tyder på att alla elevers matematiklärande gynnas av rörelser och rörelsepauser i matematikundervisningen. / The social debate often highlights the impact of physical activity on people's well-being and cognitive development. According to the Public Health Authority, children between the ages of 6 and 17 should be physically active for at least 60 minutes per day. Movement breaks have become an increasingly common feature during lessons, especially for younger pupils. This means that time is taken from the theoretical subjects and therefore some teachers choose not to use movement breaks. Therefore the purpose of this systematic literature review was to contribute to a greater understanding of how physical activity could be implemented and organized in mathematics education. As well as whether movement breaks could affect pupils mathematical learning in ages 6 to 12. The results that was found showed that physical activity could be implemented as movement breaks or as a learning tool. The result also showed that a 5 to 10 minutes long aerobe movement break that was not connected to the learning content was most effective amongst children between the ages of 8 to 12. Using physical activity in mathematics education improves the pupils on task- behaviour and commitment for the subject. The result indicates that all pupils’ mathematics learning is favoured by physical activity and movement breaks.

Den moderna livsstilen leder till att barn blir allt mindre fysiskt aktiva. Forskning visar att fysisk inaktivitet kan leda till hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, psykisk ohälsa,benskörhet och fetma. Inom ramen för en hel skoldag kan ett hälsofrämjande arbete i form av fysisk aktivitet skapa goda förutsättningar för bättre arbetsmiljö, skolresultat, enhälsosammare livsstil och fysiskt samt psykiskt välmående. Syfte: Målet med studien var att utvärdera några utvalda elevers upplevelse av ett pulsprojekt i skolan under årskurs 4 och 5. Metod: Datainsamlingen var i form av ett frågeformulär som tog plats på en mellanstadieskola i Småland. I projektet deltog elever från årskurs 4 och 5 under två läsår där eleverna fick en schemalagd pulsträning 2 gånger per vecka. Totalt var det 94 elever somdeltog vid de tre tillfällen som frågeformuläret fylldes i. Svaren från tre frågor valdes att analyseras. Resultat: Ingen förändring av de uppmätta variablerna kunde ses över tid. Eleverna upplevde inte att pulsträningen påverkade stämning i klassen (p=0,395), koncentrationsförmågan (p=0,295) eller förmågan att somna på kvällen (p=0,253). Slutsats: Elevernas uppfattning av pulsträning påverkar inte deras förmåga att somna på kvällarna, koncentrationssvårigheter eller stämningen i skolan. / Our modern lifestyle has led children to become less physically active. Research is showingthat physical inactivity could lead to cardiovascular disease, type 2 diabetes, mental illness,osteoporosis and even obesity. In the context of a full school day, promoting physical activitycan create a good environment for a better workplace, grades, and even healthier lifestyle aswell as mental wellbeing. The aim of this study was to evaluate the experiences of a selectedgroup of students that participated in a physical activity project. Data collection was acquiredthrough a questionnaire which took place at a secondary school. The project involved studentsfrom year 4 and 5 which, during a two-year period, performed physical activity twice a weekat school. In total, 94 pupils took part in a questionnaire with three questions. The resultsshowed that there were no changes in the measured variables. The pupils did not experienceany improvement regarding the atmosphere in the classroom (p=0.395), concentration(p=0.295) or ability to fall asleep at night (p=0.253). In conclusion the pupils' perception ofphysical activity did not improve their abilities to sleep better at night neither concentrationnor atmosphere in school.

Sedan en tid tillbaka har en kommun i Stockholmsområdet infört motorisk screening för samtliga barn i förskoleklass. Syftet med föreliggande studie var att undersöka tio pedagogers uppfattningar och upplevelser av denna screening. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att pedagoger upplever motorisk screening som meningsfull samt att de ser ett starkt samband mellan barns motoriska färdigheter och deras skolprestationer. Det framkommer även tydligt att pedagogerna i föreliggande studie delar kommunens strävan att det är betydelsefullt att tidigt upptäcka barn med motoriska svårigheter och erbjuda dem rätt stöd och åtgärder. Däremot visar resultatet att vissa pedagoger ser den motoriska screeningen som ett pedagogiskt hjälpmedel, medan andra pedagoger uppfattar screeningen som ett konkurrensmedel.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod belysa om och hur rörelsepauser har någon påverkan för elevers koncentrationsförmåga. Utöver detta undersöks hur elever och lärare upplever rörelsepauser och huruvida koncentrationsförmågan påverkas av rörelser samt hur elever tar sig an den text de ska läsa. För att kunna belysa detta syfte har observationer och individuella intervjuer används. Bearbetning av det empiriska materialet har skett genom den tematiska analysen för att kunna kategorisera det som uppvisats vid observationer och utifrån informanternas upplevelser. Studiens resultat har diskuterats utifrån den tidigare forskningen samt det kognitiva perspektivet eftersom koncentrationsförmågan är en kognitiv förmåga. Vidare belyses den yttre distraktionens påverkan på elevernas koncentrationsförmåga samt hur informanterna kan reducera denna påverkan. Resultatet i studien synliggör att eleverna uppvisar en positiv förändrad koncentrationsförmåga efter att rörelser har implementerats. Utöver detta visades att det är olika påverkansfaktorer på koncentrationsförmågan beroende på vilken rörelse som implementeras. Ytterligare resultat visar att arbetssätt och arbetsform är av vikt för elevers koncentrationsförmåga, dessutom hur yttre distraktioner påverkar eleverna i olika nivåer, vilket har betydelse för deras läsinlärning. / The purpose of this study is to, through a qualitative method, highlight if and how movement breaks influences the pupil’s ability to concentrate. Beyond this, the pupils and teachers experience with movement breaks have been examined, and whether the ability to concentrate is affected by movements, and how students approach the text they are to read. To illustrate this purpose, observations and individual interviews were used. Processing of the collected data was done through the thematic analysis to categorize what was shown in the observations and based on the informants’ experiences. The result of the study has been discussed based on the previous research as well as the cognitive perspective, as the ability to concentrate is a cognitive ability. Furthermore, the effect of the external distraction is highlighted on the pupil’s ability to concentrate, and how informants can reduce this impact. The result of the study show that the students show a positive change in their ability to concentrate after movements have been implemented. In addition, it was shown that there are various influencing factors on the ability to concentrate, depending on the movement implemented. Additional results show that working methods and working form are important for the pupil’s ability to concentrate, also how external distractions affect pupils at different levels, which is important to improve their literacy.