The aim of this qualitative study was to explore which inner conceptions about the abused older women the professional social workers had and how they experienced the enconter of an abused old woman in an intimate partner relation. The theoretical background is social construction by Berger and Luckmann. This theory was uset to analyze the transcribed interviews. This study is based on nine interviews with five professionals in social services, three volunteers from the voluntary sector and one social worker who worked in a community based support group for abused older women. The result of this study shows that older women were often abused, by a relative they were dependent on, in their home. The participants describe emotions of insecurity and frustration in their efforts to help the older women. They also described difficulties in creating confidence with the women. The conclusion is that the abused older women don´t always get the support of interventions from the social service agencies.

Syfte: Litteraturstudien syftar till att studera äldre kvinnor som utsatts för våld i nära relationer med utgångspunkt från kvinnornas perspektiv. Studien syftar till att lyfta fram hur äldre kvinnor påverkas, vad de uttrycker för behov av stöd, hur de beskriver problematiken med att lämna ett våldsamt förhållande samt förövarens påverkan på kvinnan.   Metod: I studien granskas 13 artiklar. Studien är en kvalitativ litteraturstudie med tematisk analys. Resultat: Studien resulterar i 3 huvudteman med 2 underteman vardera. Huvudtemana behandlar: (1) behov av stöd, (2) förövarens påverkan, och (3) känslor av skam och skuld.  Slutsats: Kvinnorna uttrycker ett behov av anpassade formella insatser samt berättar att de finner stor hjälp i stödgrupper. Kvinnornas förövare kontrollerar genom isolation och skrämsel. Kvinnorna upplever skuld och skam över deras situation samt tar på sig ansvar för våldet vilket påverkar deras psykiska mående. / Aim: This literature study aims to study older women who are exposed to IPV told from the women’s perspective. The study wants to highlight how older women are affected, what kind of support they want, difficulties in leaving and the perpetrator’s impact. Method: The design is a qualitative literature study using thematic analysis on 13 articles.  Results: The study resulted in 3 main themes with 2 sub-themes each. The main themes highlights: (1) the need for support, (2) the perpetrator’s impact, and (3) the shame and guilt. Conclusion: The women express a need for adapted formal support and express that they find great help in support groups. The women's perpetrators control them through isolation and intimidation. The women experience guilt and shame over their situation and take on responsibility for the violence which affects their mental health.

The aim of this study is to investigate how social workers, within the social services, supports and helps older women who have been/are victims to violence in close relationships. The purpose is also to gain understanding of the social workers experiences with this group. Interviews with social workers within this area, relationship violence unit in Stockholm, has been a method to collect information for the purpose of this study. The material has been analyzed from several points of view: organizational, grass- roots bureaucracy, discretionand intersectionality. As a result, to this study, some lacking in discretion are shown. The results shows lacking in discretion in forms of e.g resources, and interactivity among different units regarding this group. In conclusion, improving arrangement concerning elderly violence victims are being discussed. / Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänstens relationsvåldsenheter arbetar för att hjälpa och stödja äldre kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relationer. Vidare var syftet med studien att få en ökad förståelse för socialsekreterares erfarenheter av arbetet med våldsutsatta äldre kvinnor. För att kunna besvara studiens syfte och dess frågeställningar har empiri inhämtats genom enskilda intervjuer med socialsekreterare verksamma inom socialtjänstens relationsvåldsenhet i Stockholms Stad. Empirin har analyserats utifrån de teoretiska begreppen: organisation, handlingsutrymme och intersektionalitet. Studiens resultat visar på brister vad gäller samverkan, sviktande kompetens samt utmaningar gällande handlingsutrymmet. Vidare redogörs för betydelsen av att äldre kan vara särskilt sårbara, samt hur behovet av stöd ställs i relation till bristfälliga resurser. Avslutningsvis diskuteras möjliga förbättringsområden inom relationsvåldsenheten för att öka möjligheten att tillgodose våldsutsatta äldre kvinnors stödbehov.

Våld i nära relationer är ett välkänt socialt problem men aktuell forskning har ofta fokus på yngre kvinnor. Även hjälp och stödinsatser vänder sig till yngre individer. Syftet med detta arbete är att genom en litteraturstudie undersöka om det finns svårigheter att uppmärksamma och att erbjuda äldre våldsutsatta kvinnor hjälp och stöd. Om det finns svårigheter vilka är de och vilka faktorer beror det på? Kvinnor som utsätts för våld är ett stort och komplext problem både i Sverige och i resten av världen. För kvinnan som utsätts för våld drabbas kvinnan själv, deras omgivning och anhöriga. Våldet tränger sig in i samhället och anses vara en folkhälsofråga eftersom konsekvenser av våldet kan leda till flera negativa följder. Äldre kvinnor är inte en enhetlig grupp. Inte heller våldsutsatta kvinnor är en homogen grupp. Komplexiteten ökar ytterligare med en ökad ålder. Vilket gör det både besvärligt och problematiskt för omgivningen att upptäcka våldet. Det är därför min önskan att belysa äldre våldsutsatta kvinnors situation samt att se hur aktuell forskning ser på hur man kan hjälpa dessa kvinnor med hjälp och stöd. Vilka svårigheter som eventuellt kan finns i att erbjuda skydd. Samt att även belysa svårigheter som olika professioner kan stöta på i mötet med äldre våldsutsatta kvinnor. Som våldsutsatt är det ingen självklarhet att söka hjälp för att få skydd mot våldet. Därför är det av vikt och betydelse för det sociala arbetet att få en förståelse för äldre våldsutsatta kvinnors situation för att kunna erbjuda skydd och hjälp. / Intimate partner violence is known as a social problem but current research often has a focus on younger women. Also the help and support interventions turns to younger individuals.  The aim of this study is through a literature study to investigate wheter there are difficulties in paying attention and offering older women exposed to violence help and support. If there are difficulties what are they and what factors can it be due to? Women who are exposed to violence are a large and complex societal problem both in Sweden and in the rest of the world. For women who have been subject to violence, the women herself, their surroundings and relatives are affected. Violence penetrates society and is considered a public health issue because consequences of violence can lead to several negative consequences. Older women are not a unified group. Nor are women exposed to violence a homogeneous group. The complexity increases further with increasing aged. Which makes it both awkward and problematic for the environment to detect the violence. It is therefore my wish to shed a light on the situation o folder, vulnerable women and to see how current research looks at how these women can be helped with help and support. What difficulties may exists in offering protection. And to also highlight difficulties that different professions may encounter in the meeting with older women exposed to violence. As a victim of violence, it is not obvious to seek help to get protection against violence. Therefore, it is important for social work to gain an understanding of older women exposed to violence in order to be able to offer protection and help.

I denna studie undersöks yrkesverksammas upplevelser av det sociala arbetet kring våld mot äldre kvinnor i nära relation, samt deras upplevelser avseende möjligheter och svårigheter för att nå ut till samt stödja dessa kvinnor. De delar som undersöks gällande våldet är de yrkesverksammas upplevelser om vilken kunskap och syn på våldet som finns hos såväl kvinnan som inom professionen, samt vilket stöd som finns att tillgå för den våldsutsatta äldre kvinnan. Utifrån en kvalitativ ansats har sex semistrukturerade intervjuer genomförts, respondenterna arbetar inom kommun samt region och möter på olika sätt äldre personer i sitt arbete. Det insamlade materialet från intervjuerna har tematiserats, kopplats ochanalyserats med hjälp av relevant forskning samt teorier om gräsrotsbyråkrati, normaliseringsprocess och intersektionalitet. Den befintliga tidigare forskningen inom ämnet våld i nära relation mot äldre kvinnor bekräftar det resultat som framkommit av denna studie. Samtliga intervjurespondenter uppger en brist på adekvat stöd och insatser för den äldre våldsutsatta kvinnan, svårigheter kring vem som har det primära ansvaret för det förebyggande och uppsökande arbetet, samt kunskapsbrist och fördomar om vem som blir utsatt för våld. Ett ytterligare perspektiv som lyfts i resultatet är synen på våld som kan påverkas av såväl normaliseringsprocesser som generationsskillnader. / This study examines professionals' experiences of social work in relation to domestic violence against elderly women, and their experiences of the opportunities and difficulties in reaching out to and supporting these women. The elements that are investigated regarding violence are the professionals' experiences of what knowledge and view of violence that exists both among the women and within the profession, as well as what social support that is available for the abused elderly woman. Based on a qualitative approach, six semi-structured interviews were conducted, the respondents work in municipalities and regions and meet elder people in their work. The collected material from the interviews has been thematized, linked to relevant studies and analyzed with theories of street level bureaucracy, the normalization process and intersectionality. The existing previous studies on the topic of domestic violence against elder women confirms the findings of this study. All interviewed respondents reported a lack of adequate support and interventions for the elderly woman, difficulties around who has the primary responsibility for prevention, and a lack of knowledge and prejudices about who is a victim of violence. An additional perspective that is highlighted in the results is that the view of violence can be affected by both normalization processes and generational differences.

SAMMANFATTNING   Enligt den internationella etiska koden för sjuksköterskor (ICN) så ska sjuksköterskan handla för att skydda enskilda personer när deras hälsa hotas av andras handlingar. Personer med demenssjukdom kan få svårigheter att uttrycka sina behov, vilket ställer krav på omgivningen att kunna läsa av kroppsspråk vid illabefinnande. Personcentrerad vård rekommenderas vid demenssjukdom. Äldre kvinnor med demenssjukdom löper dubbel risk än andra äldre att utsättas för våld i form av vanvård från vårdare. De utsätts oftare för våld av personer som är kända för dem snarare än en främling. Tecken på våldsutsatthet skiljer sig hos personer med demenssjukdom jämfört med andra våldsutsatta och de blir inte alltid bemötta och betraktade som ett brottsoffer. Våld kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt eller bestå av vanvård och försummelse och är ett allvarligt hot mot kvinnornas hälsa. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med kvinnor 65 år och äldre med demenssjukdom, utsatta för våld i nära relation i ordinärt boende. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsansats. Resultatet baserades på sju intervjuer med sjuksköterskor, vilka arbetade i hemsjukvården inom kommunal vård- och omsorg. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, med stöd av en intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjudata.   Resultatet visade att de vanligaste våldsutövarna var makar/manlig partner. Ansträngd och utlämnad anhörigvårdarsituation kunde leda till våldsutövning. Kvinnornas våldsutsatthet förmedlades via kroppsspråket, beteendeförändringar och identitetsförvirring. Möten med våld kunde framkalla sårbarhet hos sjuksköterskor. Insikt om våld uppstod under intervjuerna: som till exempel vikten av lika omhändertagande som yngre våldsutsatta och erfarenheter kring specifik omvårdad. Att vård- och omsorgspersonal samt anhöriga får kunskap om demenssjukdomar och att öka medvetenhet om våld beskrevs som betydande i våldsförebyggande arbete. Likaså vikten av tidig information, utbildning och samtalsstöd till anhöriga. Sjuksköterskor kan möta äldre kvinnor med demenssjukdom som är utsatta för olika former av våld. Anhörigvårdare kan börja utöva våld mot kvinnorna som en konsekvens av livet med demenssjukdomen. Kvinnornas hälsa och identitet påverkas av våld och demenssymtomen kan förvärras. Dessa kvinnor får inte alltid samma omhändertagande som andra våldsutsatta yngre, vilket de har rättighet till. Viktiga delar i omvårdnaden av kvinnorna kan vara att inge trygghet och en känsla av inkludering. Även kontinuitet och personkännedom om kvinnorna kan vara av betydelse för att förebygga ohälsa. Anhöriga och vård- och omsorgspersonal behöver få kunskap om demenssjukdomar och våld för att kunna förebygga våld. Anhöriga är även i behov av tidig information och stöd från professioner inom hälso- och sjukvård och kommunal vård- och omsorg för att underlätta vårdarsituationen.   Nyckelord: Demenssjukdom, våld i nära relation, våldsutsatta äldre kvinnor, personcentrerad vård, intervjustudie / ABSTRACT   According to the international Code of Ethics for Nurses (ICN), a nurse should act to protect individuals when their health is being threatened by the actions of others. People with dementia may have difficulties expressing their needs, which imposes on the environment the ability to read the body language if not well-being. Person-centered care is recommended when suffering from dementia. Elderly women with dementia runs a double risk of violence than other elderly people to be subjected to violence in the form of neglect by carers. They are more often subjected to violence by people known to them rather than a stranger. Signs of abuse are different for people with dementia compared to others and people with dementia tare not always treated and regarded as victims. The violence can be mental, physical, sexual, economical, consist of neglect and they are all serious threats to women's health.   The aim was to describe the nurses' experiences of encounters with women of 65 years of age and older with dementia, victims of violence in close relationships in ordinary accommodation.   The study is conducted by a qualitative research approach. The result was based on seven interviews with nurses who worked in home care in municipal health care. Data were collected through semi-structured interviews, with the support of an interview guide. Qualitative content analysis was used to analyze interview data.   The results showed that the most common practitioners of violence were spouses/male partners. Situations of tension and lacking support for relatives could lead to violence. Women's vulnerability conveyed through body language, behavior change and identity confusion. Meetings with violence makes the nurses’ situation vulnerable too. Understanding of violence occurred during the interviews, as well as the importance of equality of care as younger battered and experiences around specific cared. If the health and social care staff and the relatives gain knowledge about dementia and increasing awareness of violence, the result is significant in violence prevention efforts. Likewise, was the importance of early information, education and counselling to relatives.   Nurses can meet elderly women with dementia who are exposed to various forms of violence. Family carer can begin to practice violence against women as a consequence of life with dementia. The health and identity of women are affected by violence and symptoms of dementia may deteriorate. These women do not always receive the same care as other younger people vulnerable to violence, for which they are entitled. Important aspects of the care of women can be to provide security and a sense of inclusion. Continuity and personal awareness of women can also be important for preventing ill health. Relatives and healthcare professionals need knowledge about dementia and violence in order to prevent violence. Relatives are also in need of early information and support from health care professions and municipal care to facilitate the care situation. Keywords: dementia, violence in close relationships, abused older women, person-centered care, interview study

Syfte/frågeställningar: Studiens syfte är via en scoping-review diskutera och analysera olika perspektiv på äldre kvinnors våldsutsatthet av en manlig partner. För att specificera syftet och tydliggöra vilka ämnen arbetet är avgränsat till har följande frågeställningar formulerats: På vilket sätt är äldre kvinnor en särskilt utsatt grupp när det kommer till våld i nära relationer? Hur hanteras äldre kvinnors våldsutsatthet av professionella aktörer i jämförelse med unga kvinnors våldsutsatthet? Hur behöver hjälp och stöd utformas för att lyckas bemöta äldre våldsutsatta kvinnors behov?Bakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar olika målgrupper. Vissa målgrupper beskrivs vara särskilt sårbara, däribland äldre kvinnor. Dessa är sårbara bland annat till följd av egna och andras värderingar, som försvårar uppbrott och möjlighet till adekvat stöd. Mörkertalet gällande mäns våld mot kvinnor är stort, samtidigt som det konstateras att våld mot äldre kvinnor är ett växande problem.Metod: Genom en scoping-review undersöks det befintliga forskningsfältet för manligt partnervåld mot äldre kvinnor.Resultat: Studien resulterar i fyra olika huvudteman med två eller tre underteman. Funna huvudteman är: (1) Ett försummat kunskapsområde, (2) En multipel utsatthet som kräver en intersektionell analys, (3) Föråldrade föreställningar och förväntningar, (4) Attityder och bemötande.Konklusion: Äldre kvinnor är en särskilt utsatt grupp som behöver bemötas och ges insatser utifrån olika aspekter som följer av att vara äldre och att vara kvinna. Det framhålls också att äldre kvinnor är en mindre prioriterad grupp inom forskning och hos professionella, i jämförelse med yngre kvinnor utsatta för våld av en manlig partner. Mer kunskap behövs om målgruppen, men kunskap behövs också hos målgruppen själv, bland annat gällande våldsdefinitioner och befintlig hjälp. / Purpose/Questions: The purpose of this study is to discuss and analyze different perspectives on older women´s exposure to violence, perpetrated by a male partner. In order to specify our purpose and to clarify what topics this study is delimited to, following questions were defined: In which ways are older women a particularly vulnerable group regarding domestic violence? How is older women's exposure to violence handled by professionals, in comparison to younger women´s exposure to violence? What does help and support need to consist of in order to meet older women´s needs, when exposed to violence?Background: Domestic violence is a serious problem in society which affects different groups of people. Some groups are particularly vulnerable, including older women. These women are vulnerable among reasons such as their own and other people's values, which obstruct the possibility to break free and acquire adequate support. Men´s violence against women is a problem where the hidden statistics are stated, despite this it is assumed to be a growing problem.Method: Using a Scoping review the field of research regarding male partners violence on older women is examined.Result: The study finds four different main-themes consisting of two or three subthemes. The developed main-themes are: (1) A neglected area of knowledge, (2) A multiple exposure which demands an intersectional approach, (3) Outdated beliefs and expectations, (4) Attitudes and treatment.Conclusion: Older women are a particularly vulnerable group who needs to be treated and given support based on different aspects following being old and being a woman. It is emphasized that old women are less prioritized in research and by professionals, in comparison with younger women who are violently perpetrated by a male partner. The knowledge concerning older women and violence needs to be expanded, while old women themselves need to be enlightened, such as current definitions of violence and available support.

Våld i nära relationer upphör inte i samband med pensionering. Äldre kvinnor kan utsättas för alla de olika former av våld i nära relationer som drabbar yngre, inklusive sexuellt våld. Det kan dessutom finnas fler möjliga förövare, utöver en partner även vuxna barn, nära släkting eller personal inom vård och omsorg. Forskningen och samhällets instanser har länge förbisett att våld i nära relationer förekommer mot äldre kvinnor. Det har skapat stora kunskapsluckor gällande äldre kvinnors erfarenheter av våld och vilka metoder som är effektiva för att identifiera, förebygga och åtgärda våld mot äldre kvinnor. Behovet av mer kunskap om äldre kvinnors utsatthet och våldsförebyggande arbete är därför stort. Denna studies syfte var att utforska och beskriva verksamma inom tantjourer och kvinnojourers erfarenheter av att möta och ge stöd till våldsutsatta äldre kvinnor. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med elva verksamma vid tantjourer och kvinnojourer i Sverige. Genom en reflexiv tematisk analys kategoriserades resultaten i enlighet med fyra framträdande teman; det osynliga offret; det osynliga våldet; den okända hjälpen; och synliggörandet. Studien visade hur intersektioner av kön, ålder, funktionsförmåga och klass samverkar och är kopplade till processer av osynliggörande, vilket sammantaget villkorat äldre kvinnors möjlighet till uppbrott från den person som utsätter dem för våld samt deras och tillgång till stöd och skydd. För att tillgängliggöra stödinsatser till våldsutsatta äldre kvinnor på lika villkor som yngre kvinnor behöver bilden av den våldsutsatta kvinnan, våldsutövaren och hur våld i nära relationer ser ut breddas. Stereotypa föreställningar om äldre personer behöver aktivt utmanas och motverkas för att stödinsatser ska kunna utformas utifrån kvinnans individuella behov och livsomständigheter.  Nyckelord: våld i nära relationer, våld mot äldre kvinnor, kvinnojourer, intersektionalitet / Domestic violence does not end with retirement. Older women can be exposed to all the different forms of domestic abuse that affect younger women, including sexual violence. There may also be more possible perpetrators, in addition to a partner also adult children, close relatives or personnel in health and social care. Both previous research and society have long overlooked that domestic abuse occurs against older women. This has created large knowledge gaps regarding older women's experiences of violence and which methods are effective for identifying, preventing, and remedying violence against older women. Consequently, there is a need for more knowledge about older women's exposure to domestic violence and violence prevention methods. The purpose of this study was to explore and describe experiences of meeting, and supporting older women exposed to violence, through the perspective of employees at women ́s shelters and women ́s shelters directed to older women. A qualitative interview study was conducted with eleven employees at women ́s shelters and women ́s shelters directed to older women in Sweden. Through a reflexive thematic analysis, the results were categorized by four emerging themes; the invisible victim; the invisible violence; the unknown aid; making visible. The study showed how intersections of gender, age, functional ability, and class interacts and are connected to processes of invisibility, which collectively affected older women's opportunity to break free from violence as well as their access to support and protection. For support services to be available for older abused women at equal terms as for younger women, the image of abused women, the perpetrator, and what domestic violence looks like needs to be broadened. Support measures need to be tailored based on women’s individual needs and life circumstances, therefore stereotypical ideas about older people need to be actively challenged and counteracted.  Keywords: domestic violence, elder abuse, women ́s shelters, intersectionality

No description available.

Syftet med studien var att undersöka professionellas förståelse av äldre kvinnors utsatthetför våld i nära relationer samt deras perspektiv på vilka omständigheter som påverkarhuruvida äldre kvinnor söker och får stöd för sin våldsutsatthet eller inte. Studiengenomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med elvaprofessionella jourkvinnor från nio olika kvinnojourer. Den insamlade empirin analyseradesutifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet analyserades med den ekologiskasystemteorin som ramverk, och fördjupades genom normaliseringsprocessen, ålderism ochlivsloppet. Resultatet av studien visade att professionella inom kvinnojourer beskriver äldrekvinnors utsatthet för våld i nära relationer som ett utbrett problem där ett stort mörkertalråder och att äldre kvinnor drabbas av samma typ av våld som yngre kvinnor. Äldre kvinnorframhölls även som en särskilt sårbar grupp och kvinnans sociala nätverk visade sig varaavgörande för hennes möjligheter att förändra sin situation. Resultatet av studien visade ävenatt det finns flera omständigheter som påverkar äldre kvinnors möjligheter att söka stöd försin våldsutsatthet. Tidigare och samtida normer och värderingar visade sig ha påverkat äldrekvinnors upplevelser av att vara våldsutsatt. Föreställningar om att våld inte förkommer iäldre personers relationer påverkar kvinnans möjligheter att tillägna sig stöd från samhället.Studiens slutsats understryker ett behov av ökad kunskap och medvetenhet om äldrekvinnors utsatthet för våld i nära relationer, både i samhället i stort och för professionellasom möter målgruppen samt att det finns behov av att utveckla stödet till äldre våldsutsattakvinnor. / The aim of this study was to examine professionals’ understanding of older women’sexposure to domestic violence and their perspective on which circumstances that affectwhether or not older women seek and acquire support for their exposure to violence. Thestudy was conducted through a qualitative method in the form of interviews with women’sshelter professionals. The empirical data was analyzed using qualitative-content analysis.The result was analyzed using the Ecological System Theory, normalization process, ageismand the life course. The study’s result showed that older women’s exposure to domesticviolence is a widespread problem where there are many unreported cases. Older womenwere also highlighted as a particularly vulnerable group and the woman’s social networkwas shown to be crucial to her ability to change her situation. The study’s result also showedthat there are several circumstances that affect older women’s opportunities to seek supportfor their exposure to domestic violence. Former and current norms and values were shownto affect older women’s experience of being victims of violence. The preconception thatviolence does not occur within older person’s relationships affect the woman’s possibilitiesto acquire support from the society. The conclusion of the study emphasizes a need forincreased knowledge and awareness about older women’s exposure to domestic violence,both in society at large and among professionals who meet the target group, and a need todevelop support for older women exposed to violence.