Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur undersköterskor upplevde stress i arbetet och vad som fick undersköterskor att uppleva stress i arbetet inom demens- och äldrevård, samt betydelsen av stöd i arbetet från omgivningen. En intervjustudie genomfördes med vårdpersonal på ett äldreboende med inriktning på demensvård. Sex undersköterskor intervjuades om deras upplevelser av arbetsrelaterad stress. Intervjuerna spelades in och det inspelade materialet transkriberades till ett textinnehåll som analyserades. Resultatet visade att undersköterskor upplevde höga krav i kombination med ett lågt beslutsutrymme i sitt arbete. Detta innebar låg kontroll i arbetet som t ex. att inte kunna påverka sitt arbetsschema och sina arbetstider. Andra faktorer som påverkade var obekväm arbetstid och ökad arbetsmängd. Resultatet visade också att stödet hemifrån och från kollegor, hade betydelse för den upplevda stressen i arbetet. Utmärkande var att undersköterskorna hade höga krav och lågt beslutsutrymme inom demens- och äldrevård, vilket resulterade i arbetsrelaterad stress.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade. Att använda smärtskattningsskalor för att systematisera observationerna var till god hjälp. Diskussion: De faktorer som ansågs vara av störst värde för att identifiera smärta var ansiktsuttryck/ mimik, röstuttryck/ljud och förändrat kroppsspråk. Beteendeförändringar däremot upplevdes som svårtolkade. Palliativ vård av patienter med kognitiv svikt upplevdes som utmanande. Slutsats: Av värde för sjuksköterskor som möter denna patientgrupp var att veta vilka faktorer som var viktigast för att observera smärta. Att systematisera observationerna var till stor nytta. Att patienter med sannolikt smärtsamma diagnoser sattes in på en regelbunden smärtlindring var viktigt om de inte själva kunde uttrycka sin smärta.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur vårdare inom äldrevården upplever sin arbetssituation. Metoden som använts var en beskrivande litteraturstudie. Data samlades in via databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Sökorden nursing homes, elderly care och geriatric care kombinerades med experience och personnel för att ett så stort område som möjligt av äldrevården skulle ingå i sökningen. Sökordet Scandinavia valdes för att författarna ville fokusera studien på skandinavisk äldrevård. Resultatet visade att vårdarna ansåg tidsbristen vara det som påverkade den goda omvårdnaden negativt, det vill säga att det inte fanns tid att ge den omvårdnad som var önskvärd. Vårdtagarnas anhöriga sågs som en tillgång för de äldres välmående men att de ibland upplevdes som krävande och tålamodsprövande. En dåligt fungerande organisation samt ett dåligt ledarskap var orsak till att de inte kunde se till att de äldres behov av omvårdnad uppfylldes. Den goda kamratskapen och lagandan inom arbetsgruppen var viktig för att kunna ge god vård till de äldre. Positivt ansågs också utbildning och handledning för att kunna reflektera över sitt arbete och göra prioriteringar i arbetet. Arbetstillfredsställelse fick vårdarna genom den glädje som uppstod genom den ömsesidiga närheten mellan vårdare och de äldre. Då vårdarnas arbetsinsatser bekräftades uppstod positiva känslor.</p> / <p>The aim of this study was to describe how carers in the elderly care experience their work situation. The method used was a study of literature with descriptive design. Data was collected via the databases Medline and Cinahl. The search words were nursing homes, elderly care and geriatric care in combination with experience and personnel, because the authors wanted a wide database search. The search word Scandinavia was used because the authors wanted to focus on the Scandinavian elderly care. The result shows that the carers thought it was the lack of time that affected the good care of the elderly. The elder's relatives were considers as a resource for the elder's wellbeing but sometimes as demanding and as trying the carers patience. The carers thought that a poor organisation and management were some of the reasons to why the elders' need of good care was not implemented. Good fellowship and team spirit in the working group were important for giving good care to the elderly. Education and supervision helped the carers to reflect and prioritise their work.  The carers felt work satisfaction through the mutual togetherness between them and the elderly. When the carers work efforts were confirmed positive feelings aroused.</p>

<p>In 1949, a Swedish author, Ivar Lo-Johansson (1901–1990), started an action that had the aim of improving conditions for old people in Sweden This action lasted from 1949 until 1957. It started when the author and a photographer made a journey around the country to enable Lo-Johansson to form a conception of the conditions under which old people lived in old people’s homes.</p><p>The journey was documented in words and pictures ands gave rise to a series of articles in a magazine, <i>Vi</i>, in the spring of 1949. The articles were followed in the same year by the publication of a book of photographs, <i>Ålderdom </i>(Old Age), and of four talks which Lo-Johansson broadcast on the radio during the autumn. In 1952 the author published a polemical pamphlet, <i>Ålderdoms-Sverige </i>(Old Age in Sweden), which contained fierce attacks on the social authorities for the lack of proper care that Lo-Johansson considered that the old people were subjected to. In the book the author proposed a number of measures to improve the situation of the elderly. Among other things he emphasised the importance of giving the elderly a meaningful existence and treating them in such a way that their mental health was not threatened. Lo-Johansson’s principal goal was that institutions to care for healthy old people should not be needed in the future – his slogan was that care at home should replace care in homes.</p><p>This dissertation describes how Lo-Johansson’s campaign for better care for the elderly was implemented, the reactions that followed, and the ways in which his proposals for improvements in care for the elderly were put into practice. Another task in this study has been to attempt to define some of the care structures that governed attitudes towards the elderly at the end of the 1940s and to see the extent to which they were changed in the 1950s as a consequence of Lo-Johansson’s action.</p><p>The conclusions of the dissertation are, in brief, that the author’s action resulted in a new focus in the social policy and a change in the structure of values in which concepts such as human dignity, integrity, humanity and the satisfaction of mental needs have obtained a footing in both the social policy debate and in the practical exercise of new forms of care for the elderly at that time.</p>

In 1949, a Swedish author, Ivar Lo-Johansson (1901–1990), started an action that had the aim of improving conditions for old people in Sweden This action lasted from 1949 until 1957. It started when the author and a photographer made a journey around the country to enable Lo-Johansson to form a conception of the conditions under which old people lived in old people’s homes. The journey was documented in words and pictures ands gave rise to a series of articles in a magazine, Vi, in the spring of 1949. The articles were followed in the same year by the publication of a book of photographs, Ålderdom (Old Age), and of four talks which Lo-Johansson broadcast on the radio during the autumn. In 1952 the author published a polemical pamphlet, Ålderdoms-Sverige (Old Age in Sweden), which contained fierce attacks on the social authorities for the lack of proper care that Lo-Johansson considered that the old people were subjected to. In the book the author proposed a number of measures to improve the situation of the elderly. Among other things he emphasised the importance of giving the elderly a meaningful existence and treating them in such a way that their mental health was not threatened. Lo-Johansson’s principal goal was that institutions to care for healthy old people should not be needed in the future – his slogan was that care at home should replace care in homes. This dissertation describes how Lo-Johansson’s campaign for better care for the elderly was implemented, the reactions that followed, and the ways in which his proposals for improvements in care for the elderly were put into practice. Another task in this study has been to attempt to define some of the care structures that governed attitudes towards the elderly at the end of the 1940s and to see the extent to which they were changed in the 1950s as a consequence of Lo-Johansson’s action. The conclusions of the dissertation are, in brief, that the author’s action resulted in a new focus in the social policy and a change in the structure of values in which concepts such as human dignity, integrity, humanity and the satisfaction of mental needs have obtained a footing in both the social policy debate and in the practical exercise of new forms of care for the elderly at that time.

Syftet med denna studie var att beskriva hur vårdare inom äldrevården upplever sin arbetssituation. Metoden som använts var en beskrivande litteraturstudie. Data samlades in via databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Sökorden nursing homes, elderly care och geriatric care kombinerades med experience och personnel för att ett så stort område som möjligt av äldrevården skulle ingå i sökningen. Sökordet Scandinavia valdes för att författarna ville fokusera studien på skandinavisk äldrevård. Resultatet visade att vårdarna ansåg tidsbristen vara det som påverkade den goda omvårdnaden negativt, det vill säga att det inte fanns tid att ge den omvårdnad som var önskvärd. Vårdtagarnas anhöriga sågs som en tillgång för de äldres välmående men att de ibland upplevdes som krävande och tålamodsprövande. En dåligt fungerande organisation samt ett dåligt ledarskap var orsak till att de inte kunde se till att de äldres behov av omvårdnad uppfylldes. Den goda kamratskapen och lagandan inom arbetsgruppen var viktig för att kunna ge god vård till de äldre. Positivt ansågs också utbildning och handledning för att kunna reflektera över sitt arbete och göra prioriteringar i arbetet. Arbetstillfredsställelse fick vårdarna genom den glädje som uppstod genom den ömsesidiga närheten mellan vårdare och de äldre. Då vårdarnas arbetsinsatser bekräftades uppstod positiva känslor. / The aim of this study was to describe how carers in the elderly care experience their work situation. The method used was a study of literature with descriptive design. Data was collected via the databases Medline and Cinahl. The search words were nursing homes, elderly care and geriatric care in combination with experience and personnel, because the authors wanted a wide database search. The search word Scandinavia was used because the authors wanted to focus on the Scandinavian elderly care. The result shows that the carers thought it was the lack of time that affected the good care of the elderly. The elder's relatives were considers as a resource for the elder's wellbeing but sometimes as demanding and as trying the carers patience. The carers thought that a poor organisation and management were some of the reasons to why the elders' need of good care was not implemented. Good fellowship and team spirit in the working group were important for giving good care to the elderly. Education and supervision helped the carers to reflect and prioritise their work.  The carers felt work satisfaction through the mutual togetherness between them and the elderly. When the carers work efforts were confirmed positive feelings aroused.

 Bakgrund: Förebyggande av höftfraktur hos äldre är ett angeläget ämne på grund av att världens befolkning ständigt blir äldre. Äldre på särskilda boenden har en särskilt hög incidens av höftfrakturer. Höftskyddsbyxor är en relativt ny produkt för att förebygga höftfrakturer orsakade av fallolyckor. Syftet med denna litteraturstudie var att utvärdera användandet av höftskyddsbyxor och om det är en effektiv sjuksköterskeåtgärd för att förebygga höftfrakturer på särskilda boenden. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt och manifest innehållsanalys användes. Resultat: I elva artiklar ansågs höftskyddsbyxor vara effektiva i förebyggandet av höftfrakturer. I fyra av artiklarna visade resultatet att de var ineffektiva. Endast en sorts höftskyddsbyxor användes i fler än en studie. Målgruppen var bland annat äldre med hög fallrisk, sköra äldre och kvinnor med lågt BMI. Diskussion: I alla studier fanns problem med följsamheten och användningen av höftskyddsbyxor som förmodligen drog ner effekten. Höftskyddsbyxor skyddade inte mot alla höftfrakturer även när de användes korrekt. Det var omöjligt att se någon skillnad i effektivitet mellan olika sorts höftskyddsbyxor. Slutsats: Sjuksköterskor behöver noggrant bedöma vilka äldre som behöver höftskyddsbyxor och fortlöpande kontrollera förändringar i deras behov. Sjuksköterskor måste utbilda omvårdnadspersonal och de äldre om höftskyddsbyxors användning och begränsningar  Bakgrund: Förebyggande av höftfraktur hos äldre är ett angeläget ämne på grund av att världens befolkning ständigt blir äldre. Äldre på särskilda boenden har en särskilt hög incidens av höftfrakturer. Höftskyddsbyxor är en relativt ny produkt för att förebygga höftfrakturer orsakade av fallolyckor. Syftet med denna litteraturstudie var att utvärdera användandet av höftskyddsbyxor och om det är en effektiv sjuksköterskeåtgärd för att förebygga höftfrakturer på särskilda boenden. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt och manifest innehållsanalys användes. Resultat: I elva artiklar ansågs höftskyddsbyxor vara effektiva i förebyggandet av höftfrakturer. I fyra av artiklarna visade resultatet att de var ineffektiva. Endast en sorts höftskyddsbyxor användes i fler än en studie. Målgruppen var bland annat äldre med hög fallrisk, sköra äldre och kvinnor med lågt BMI. Diskussion: I alla studier fanns problem med följsamheten och användningen av höftskyddsbyxor som förmodligen drog ner effekten. Höftskyddsbyxor skyddade inte mot alla höftfrakturer även när de användes korrekt. Det var omöjligt att se någon skillnad i effektivitet mellan olika sorts höftskyddsbyxor. Slutsats: Sjuksköterskor behöver noggrant bedöma vilka äldre som behöver höftskyddsbyxor och fortlöpande kontrollera förändringar i deras behov. Sjuksköterskor måste utbilda omvårdnadspersonal och de äldre om höftskyddsbyxors användning och begränsningar / Background: Hip fracture prevention in the elderly is of major importance with an ageing world-wide population. Elderly living in nursing homes have a particularly high rate of hip fractures. Hip protectors are a recent development in prevention of hip fracture caused by falling.                                                                                                                                          The aim of this literature review was to examine if use of hip protectors are an effective nursing intervention in the prevention of hip fractures among the elderly living in nursing homes. Method: Literature review and manifest content analysis was used.                                Result: In eleven studies were hip protectors considered to be effective in the prevention of hip fractures. In four of the studies they were considered ineffective. The target group was those at greatest risk of hip fracture including high-risk of falling, the frail and women with low BMI.                                                                                                                      Discussion: All of the studies had difficulties with compliance of hip protector use which probably decreased their effectiveness. Hip protectors did not prevent all hip fractures even when worn correctly. Differences in the effectiveness of hip protector types were not able to be assessed as only one type was used in one than one study.                                                                                                          Conclusion: Nurses need to carefully assess which elderly need hip protectors and to continue assessing as needs change. Nurses must educate caregivers and the elderly on the correct use of hip protectors and their limitations.

Background: Malnutrition is a nursing issue that causes both physical and psychological suffering of those who are affected. In order to achieve care that is safe and has a good quality, it must be based on the assessment and actions of the state. District nurses play a central role in this work. Aim: The aim of this study was to describe the district nurses' work with identifying and addressing malnutrition in older people in nursing Home Care of the Community. Method: Six interviews with district nurses were conducted. The data were analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach Results: From the results of the analysis two categories emerged: observations for finding signs of malnutrition, treatment and following up by malnutrition. Conclusion: Cooperation in the form of communication and information within the care team, together with the patient and their relatives, were found to be important for the patient's nutritional needs and should be identified and addressed in order to avoid the risk of malnutrition. The results that emerge can contribute to new knowledge that can help to identify older persons in order to get early and appropriate interventions and thus reducing the suffering that is caused by malnutrition. / Bakgrund: Malnutrition är ett omvårdnadsproblem som medför både fysiskt och psykiskt lidande för den som drabbas. För att uppnå en vård som är säker och har god kvalitet, måste den baseras på bedömning samt åtgärder av nutritionsproblemet. Distriktssköterskan har en central roll i detta arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors arbete med att identifiera och åtgärda malnutrition hos äldre personer inom kommunal hemsjukvård. Metod: Sex intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två kategorier; Observationer för att finna tecken på malnutrition, behandling och uppföljning av malnutrition. Konklusion: Samarbete i form av kommunikation och information inom vårdteamet och tillsammans med patienten och dess anhöriga, visade sig vara av vikt för att patientens nutritionsbehov ska kunna identifieras och tillgodoses för att inte riskera malnutrition. Resultatet som framkom kan bidra med kunskap som kan underlätta att identifiera äldre personer tidigt och med adekvata insatser förmå att minska lidandet som malnutrition medför.

Syftet var att undersöka vad som framkallade upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom kommunal äldrevård samt att belysa hur sjuksköterskorna gjorde för att hantera dessa situationer. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade egna krav som inte kunde motsvaras och att verksamheten stundtals inte gav förutsättningar för sjuksköterskorna att utföra ett bra omvårdnadsarbete. Vårdpersonal och anhöriga ställde ibland högre krav än vad sjuksköterskorna kunde motsvara vilket kunde leda till en känsla av frustration. Det förekom även att samarbetet med andra vårdverksamheter inte motsvarade sjuksköterskornas förväntningar. Däremot erhölls olika slags stöd från kollegor som underlättade i den stressande situationen. Vidare vidtog sjuksköterskorna även egna åtgärder för att hantera förekommande stress. Att arbeta under stress och tidspress är påfrestande, både psykiskt och fysiskt, och kan på lång sikt påverka sjuksköterskornas egna hälsa. Att arbetsgivaren arbetar stressförebyggande och erbjuder kunskap i stresshantering är därför av vikt. Vidare kan även omvårdnadens kvalitet och vårdtagarens säkerhet påverkas negativt vid stress. Detta gör det än mer angeläget att sträva efter en mindre stressande arbetsmiljö.

No description available.