The progress of the health among the elderly has a major meaning for the needs of care, nursing and social services. The health of the elderly has improved but fall and fall accidents are a major problem. Acute diseases, activities and environment risks are often related to fall accidents. The aim of the study was to describe health care staffs’ opinions about fall risk and fall prevention. The study had a qualitative approach with a descriptive design. Twelve persons from a primary healthcare centre, a hospital and a community elder care unit in the middle of Sweden were interviewed. The material was analyzed through qualitative content analysis and data from the interviews resulted in two categories; The category “Factors contributing to falls” was formulated from the subcategories; The older persons health status and their care needs, Physical environment, Lack of competence among staff, Lack of time, stress and insufficient staffing, Staffs’ responsibilities and not followed routines and Insufficient cooperation between professional groups. The category “Factors preventing falls” was formulated from the subcategories; Physical environment and physical aid, Competence and fall risk assessment instruments, Different professionals’ responsibilities and Cooperation between different professionals. The results showed that the health care staff viewed several factors, which according to them contributed to falls as well as prevented falls. Cooperation between different professionals, increased competence and use of systematic fall risk assessment instruments were mentioned resulting in advantages for the patient. / Utvecklingen av de äldres hälsa har stor betydelse för behoven av vård och omsorg. Hälsan för äldre har förbättrats men fall och fallskador är ett stort problem och akuta sjukdomar, aktiviteter och omgivningsfaktorer är ofta utösande orsaker till fall. Syftet med denna studie var att beskriva vårdgivares uppfattning om fallrisker och fallprevention. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med en beskrivande design. Tolv personer har intervjuats från hälsocentral, sjukhus och kommunalt äldreboende i ett län i Mellansverige. Resultatet redovisas utifrån två kategorier. Kategorin ”Faktorer som kan bidra till fall” framkom ur subkategorierna; Patientens tillstånd och omvårdnadsbehov, Fysisk miljö, Brist på kunskaper hos vårdpersonalen, Tidsbrist, stress och otillräcklig bemanning, Personalens ansvar och att inte följa rutiner samt Otillräcklig samverkan mellan yrkesgrupper och vårdnivåer. Kategorin ”Faktorer som kan motverka fall/fallprevention” framkom ur subkategorierna; Fysisk miljö och hjälpmedel, Kunskaper och utveckling av ett systematiskt arbetssätt, Ansvaret hos olika yrkeskategorier samt Samverkan. Resultatet i studien visade att det finns flera olika faktorer kring en patient som kan bidra till fall och som kan motverka fall. Samverkan mellan olika vårdnivåer, kunskaper och utveckling av ett systematiskt arbetssätt framkom som viktiga faktorer till fördel för patienten.

Denna studies Syfte var att beskriva hur omvårdnadspersonal och sjuksköterskor på två särskilda boenden i en kommun i Mellansverige uppfattar sin egen och varandras yrkesroll, däribland uppfattningen av sjuksköterskors ledarskap. Detta syfte har speglats utifrån designen kvalitativ ansats där resultatet är övergripande beskrivande och Metoden för studien var halvstrukturerade, ämnesfokuserade intervjuer som analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkommer i studien var att rollerna är svåra att definiera, de generella beskrivningarna är att sjuksköterskans ansvar ligger i det sjuka och förebygga ohälsa samt att omvårdnadspersonalens huvudansvar vilar i den basala omvårdnaden men båda yrkesgrupperna anser sig dela det preventiva arbetet, omvårdnadsteknik är omvårdnadspersonalens arbetsuppgift - men anses valbar och förväntningarna på respektive yrkesgrupp skiljer sig. Varken sjuksköterska eller omvårdnadspersonal anser att sjuksköterskan har några specifika uppgifter som ledare utöver att de ska fungera som handledare och stå för kompetenshöjning på avdelningen, däremot framkommer åsikter om att det finns en naturlig ledarroll inom den medicinska vården vid specifika situationer. Slutsatser i studien var att sjuksköterskorna uppvisar bredare kunskap om arbetsuppgifterna inom yrkesrollerna än vad omvårdnadspersonalen gör, förväntningarna på varandras ansvarsområden skiljer sig och båda grupperna verkar ovetandes om ansvaret sjuksköterskor har i ledanderollen. / The aim of this study was to describe how health care assistants and registered nurses perceive their own and each other’s work roles and also how they perceived registered nurses role as a leader. A qualitative descriptive design was used. The used method was semi-structured, topic-focused interviews that were analyzed through qualitative content analysis. The result of the study shows that it was difficult to define respectively work role, the general description is that the registered nurses responsibility lies within the area of diseases and prevention of illness. The health care assistant’s main responsibility is in the area of basic nursing care and also technical care, but both occupational groups considered preventive work as a shared responsibility and the expectations on respectively occupational group differ. Neither the registered nurses nor the healthcare assistants considered registered nurses as a leader, except in the role of a mentor and the responsibility to increase competence within the healthcare assistants group when needed. But it was found that registered nurse have a natural role as a leader regarding the medical care in specific situations. The conclusions of the study was that the registered nurses has a broader knowledge of the work tasks within the work role of the two professions compared to the health care assistants, the expectations of each other’s responsibilities differ and both groups seem unaware of the leading role that is incorporated in registered nurses responsibility.

Den här uppsatsen belyser några äldre människors syn på sin vård- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var också att ta reda på om Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken är något som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begränsat till fyra äldre personer som bor på olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrån ett kognitivt perspektiv. Resultaten visar att de flesta äldre hade någon form av daglig sysselsättning. De var alla nöjda med sitt boende. De hade överlag anhöriga eller vänner som de i viss utsträckning träffade även om umgänget hade minskat sedan de flyttade till servicehus. De äldre hade en god relation till personalen och var överlag nöjda med sin vård- och omsorgssituation. Resultaten ger dock vissa indikationer på att Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken kanske inte alltid efterlevs och fungerar i praktiken.

Background: High demands are today placed upon Swedish elderly care nurses as more elderly live with multimorbidity while the hospital bed capacity is becoming lower.  Aim: The aim of the study was to explore nurses’ perception of decision-making in situations with acutely ill patients in nursing homes and which factors may influence the decision about transferring patients to the emergency department or not.  Method: This is a qualitative study with a phenomenographic approach. Semi-structured interviews have been conducted with 11 nurses working in nursing homes. The data analysis was based on Dahlgren and Fallsberg (1991) data analysis.  Result: Three different description categories were presented, which describes variations of the nurses’ perceptions. Feeling comfortable in making the decision; which involved the nurses feeling confident in the decision-making about transferring patients to the emergency department or not. Hesitant in making the decision; which described how nurses perceived the decision-making as problematic, with regard to transferring patients to the emergency department. Many wishes to consider in taking the decision; which explained how nurses’ decision-making was influenced by requests from the patients or from people close to them. Conclusion:  The study reflected how  supporting and aggravating factors could influence how nurses in nursing homes perceived the decision-making and how nurses have to take in consideration different opinions concerning the decision making process of transferring patients to the emergency department or not.  The result could provide an idea of what support nurses need in order to avoid unnecessary patient transfer to the emergency department.

Sveriges befolkning blir allt äldre och därmed kommer det att ställas höga krav på hälso- och sjukvården. Redan idag är situationen inom äldrevården oroande på grund av brist på utbildad personal, speciellt sjuksköterskor. Konsekvensen av detta resulterar ofta i bristande omvårdnad och risk för vårdskador inom äldrevården. Sjuksköterskor som omvårdnadsexperter har en viktig roll i omvårdnadsarbete och därmed ett ansvar för att äldre får den omvårdnad som de behöver och som håller en hög kvalitet. Syfte var att att belysa faktorer avseende sjuksköterskors ledarskap i omvårdnad som kan ha inflytande på omvårdnadskvalitet inom äldrevården i Sverige. En litteraturöversikt med datainsamling från två databaser som resulterade i elva artiklar, sex kvalitativa och fem kvantitativa. Det finns flera faktorer som har inflytande på sjuksköterskornas ledarskap i omvårdnadsarbete och som i sin tur påverkar omvårdnadens kvalitet inom äldrevården. Resultat består av tre huvudteman: Verksamhetsstruktur och vårdkultur, Kunskap och kompetens samt Relationer och Samarbete. I metoddiskussionen diskuterade författarna arbetets styrkor respektive svagheter samt samarbetets processer under hela arbetsgången. I resultatdiskussion resonerade författarna kring faktorer som visade sig ha påverkan på sjuksköterskors ledarskap i omvårdnadsarbete samt vårdandets viktigaste aspekter utifrån Katies Erikssons omvårdnadsteori. / The elderly population is getting older in Sweden and high requirements will affect the health care. Situation within the care of elderly is alarming due to lack of educated staff, especially nurses. This often results in insufficient care and could be a risk for the patients’ safety. Nurses as expert in nursing have an important role in the care and thus carry responsibility for the elderlies nursing is of high quality. Aim was to illuminate factors regarding nurses' leadership in nursing that may influence the quality of nursing in the care of elderly in Sweden. : A literature review of data collection from two databases that resulted in eleven articles, six qualitative and five quantitative. There are several factors that influence the nurses' leadership in nursing care, which in turn affects nursing quality in the elderly care. The results consist of three main themes: Organizational structure and care culture, Knowledge and expertise, Relationships and cooperation. There are several factors that influence the nurses' leadership in nursing care, which in turn affects nursing quality in the elderly care. The results consist of three main themes: Organizational structure and care culture, Knowledge and expertise, Relationships and cooperation. In method discussion, the authors discussed the strengths and weaknesses of the work as well as the process of cooperation throughout the work. In the result discussion, the authors reasoned factors that proved to affect nurses' leadership in nursing as well as the most important aspects of careers, based on Katie Eriksson's nursing theory.

Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen. En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet. Stationär dator, mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten. Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal. Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för. Stödet används främst av övrig vårdpersonal, vårdpersonal och enhetschefer. Digitalkamera används främst för att förstärka dokumentation genom att dokumentera vårdtagares sår och läkningsprocess. Stödet är i första hand till för vårdtagare och läkare för att dessa utförarkategorier bl a undviker läkarbesök som inte är nödvändiga, men även vårdpersonal då dessa kan använda digitalkamera vid rådgivning. IT-stödet används främst av vårdpersonal.

Psykosocial arbetsmiljö som begrepp innebär många olika saker för olika individer och verksamheter. Det finns en överrepresentation av sjukfrånvaro hos individer som arbetar inom vård- och omsorg trots att arbetsplatser ska arbeta i förebyggande syfte för att upptäcka risker och skador som kan leda till sjukskrivningar. Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal inom demensvård upplever arbetsmiljön och dess eventuella påverkan på personalens psykiska hälsa, samt om vårdpersonalen har förslag på hur deras arbetsmiljö kan förbättras. För studien valdes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Urvalet är målstyrt och sex undersköterskor intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vårdpersonalen upplever att kraven i arbetet är för höga i relation till kontrollmöjligheter i arbetet. De flesta upplever att de kan få stöd från sin chef. Ett förbättringsområde som framkommer är personalen bör få styra mer själva över bemanningen, avgöra själva när det behövs förstärkning. Verksamheten behöver öka förutsättningarna för delaktighet bland vårdpersonalen så som att involvera dem i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Introduktion: Patientansvariga sjuksköterskor (PAS) är vårdpersonal som tar hand om medicineringen och administrativa arbeten för patienter på kommunala särskilda boenden. Boenden i Sverige använder olika system för hantering av läkemedelsinformation. Dessutom delar regional och kommunal sjukvård inte samma system som försvarar informationsöverföring när patienten behandlas på sjukhus eller hos specialister.Syfte: Projektet går ut på att kartlägga arbete med läkemedelsinformation på kommunala boende, att undersöka behov av läkemedelsinformation hos PAS samt att efterforska vid vilka specifika arbetsmoment svårigheter uppstår.Metod: Undersökningen utfördes med hjälp av en elektronisk enkät som delades ut till PAS på olika särskilda boenden. Datainsamlingen skedde under perioden 2/3 2020 – 2/4 2020. Analys av resultat genomfördes med hjälp av Excel.Resultat: Totalt har 260 PAS från 69 olika kommuner deltagit. 60 % av deltagarna har mer än 6 års erfarenhet inom yrket. Mer än hälften av deltagarna hanterar läkemedelsinformation både digitalt samt i pappersform på deras boenden, cirka 70 % är nöjda med det system de använder i dagsläget. Många PAS beskriver däremot att de saknar viktig information i läkemedelsordinationer och önskar en mer uppdaterad och aktuell läkemedelslista som är gemensam för regioner och kommuner. Cirka 60 % av deltagarna bemöter problem vid hantering av läkemedelsinformation hos patienter som ordinerats första gången på boendet eller av specialist. Cirka 90 % bemöter problem hos patienter som kommer tillbaka från sjukhus. Vissa PAS tycker att informationen de har tillgång till är tillräckliga medan andra ser läkemedelslistor som bristfälliga och specifika informationsmängder behöver förtydligas. Över 80 % av deltagare vill ha information om läkemedelsbiverkningar och interaktioner men även andra informationskällor för läkemedel önskas för stöd.Konklusion: Ett gemensamt digitalt system för regioner och kommuner efterlyses av de flesta PAS för en optimal hantering av läkemedelslistor för sina patienter. Det underlättar särskild vid övergångar från regional till kommunal vård där PAS upplever problem som störst och spar tid. De efterlyser behov av information om läkemedelsbiverkningar och interaktioner samt önskar mer särskild läkemedelsinformation exempelvis information om krossning av läkemedel.

I denna uppsats kommer jag belysa och problematisera den inverkan covid-19 har haft på kommunikationen inom äldrevården. De restriktioner som infördes kom till för att skydda de äldre från smittspridning.

Bakgrund:Socialstyrelsens statistik visar att äldre kommer att öka under de kommande åren. Detta leder till att fler sjuksköterskor behövs i den kommunala verksamheten. Sjuksköterskeutbildningen ska förbereda den nyutexaminerade sjuksköterskan för att kunna arbeta inom slutenvård samt kommunalt. Upplevelsen att inte vara erfaren nog att arbeta med äldre, som har komplexa sjukdomar är en faktor som avgör nyutexaminerande sjuksköterskors val av arbetsplats.Syfte: Syftet är att beskriva den nyutexaminerande sjuksköterskan upplevelser av att arbeta inom äldrevård. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt. Huvudresultaten grundades på 12 stycken kvalitativa artiklar samt mixad metod. Resultat:I resultatet framkom flertal olika faktorer som påverkade nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser att arbeta inom äldrevård. Tre huvudkategorier utmärkte sig specifikt: Övergången från student till sjuksköterska upplevs varierande, Arbetsmiljön påverkar relationen till patieten och Behov av stöd inför yrkesrollen med respektive underkategorier. Underkategorier som presenteras under resultatet: Det självständiga arbetet är utmanande, Tidigare erfarenhet har betydelse, Tidens betydelse för vårdrelationen, Osäkerhet inför det svåra samtalet, Ledarrollen är utmanande, Introduktion är primärt för utveckling, Behov av stöd från den erfarna sjuksköterskan. Slutsats: Ökningen av den åldrande befolkningen visar att det behövs fler sjuksköterskor inom äldrevård.Erfarenhet av både livssituationer samt arbetet inom äldrevård är en central aspekt vid övergången till äldrevård. Sjuksköterskeutbildningen bör utformas till mer verksamhetsförlagd utbildning inom äldrevård för att främja övergången från student till sjuksköterska. / Background: The National Board of Health and Welfare statistics show that the elderly will increase in the coming years. This leads to more need of nurses in the municipal care. The nursing education must prepare the newly graduated nurse to be able to work in health care and municipal care after exam. The experience of not being experienced enough to work with the elderly who have complex illnesses is a factor that was the new graduate’s choice to start their professional role. Aim: The aim is to describe the newly graduated nurses experiences of working in municipal care. Method: The study was made as a litterature review. Results were based on 12 qualitative articles and mixed method. Results: The results revealed a number of different factors that influenced newly graduated nurses’ experiences of working in municipal care. Three main categories stood out specifically: The transition from student to nurse is experienced as varying, The work environment affects the relationship with the patient and The need for support for the professional role. Subcategories: Independent work is challenging, Previous experience is important, The importance of time for the care relationship, Uncertainty before the difficult conversation, The leadership roll is challenging, Introduction is primarily for development, Need for support from the experienced nurse. Conclusion: The increase in the aging population shows that more nurses are needed in geriatric care. Experience of both life situations and work in geriatric care is a central aspect of the transition to geriatric care. Nursing education should be designed for more work-based education in geriatric care to promote the transition from student to nurse.