Teachers today are not only expected to have knowledge in their subjects, pedagogy and didactics, they should also acquire the skill to customize teaching given the individual pupil, stimulate every pupil to reach as far as possible and build relationships with their students – all while they plan their lessons and grade papers. In addition to this there are guidelines to follow via curriculums and the Swedish law states that every pupil is entitled to equivalent education regardless where you live or what school you attend.  This study aims to find out how psychology teachers interpret central content and knowledge requirements in Psychology 1 in order to chart if concept and theories differ between teachers and schools. Equivalence is central in the Swedish school and the study also aims to emphasize the importance of subject content in order to maintain equivalence. Four teachers were interviewed and all teachers agree that the course Psychology 1 includes many concepts and theories and that there isn’t enough time to deep dive into any of them which means you have to sift which ones you use. The result shows that teachers largely use the same concepts and theories when teaching Psychology 1, however there are some differences when it comes to biological psychology. Despite mostly similarities in the subject content it is possible there will be consequences for the equivalence in schools due to the fact that the teacher’s own perception of what is knowledge, and what is important to the subject psychology, is decisive for how they interpret a student’s answer to a test or an assignment.

I matematikundervisning görs betygssättningen främst utifrån delprov skapade av lärarna själva och utifrån det Nationella provet. Det är viktigt att dessa bedömningssituationer ger information om elevens kunskap utifrån kursplanernas betygskriterier, vilka utgår från sex matematiska förmågor. Syftet med denna studie är att jämföra hur förmågorna är fördelade på lärargjorda prov med hur de är fördelade på Nationella prov. Detta ska bidra till ökad kunskap om hur lärare prioriterar i skapandet av egna prov och hur prov sedan används i betygssättning. För att besvara syftet har lärargjorda prov och Nationella prov analyserats och kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisar matematik på gymnasiet har genomförts. Resultatet visar att procedurförmågan testas i högre grad på lärargjorda prov, samt att lärarna prioriterar ämnesinnehåll och nivåfördelning före förmågorna på proven de skapar. Elevers slutbetyg baseras enligt lärarna i första hand på resultatet på det Nationella provet, som har en större fördelning av förmågorna.

I studien undersöks vilket innehåll mellan- och högstadielärare uppger att eleverna ska bearbeta under årskurs 4-5. Deras utsagor ger ökad kunskap om hur samsynen ser ut på ämnesinnehållet i biologi i rektorsområdet vilket sedan kopplas till om det önskas eller finns ett stadieövergripande samarbete i den här frågan. Till studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt används och intervjuer har genomförts för att ge underlag till studien. I resultatet framgår det att områden kring kroppen, artkunskap och miljö ses som centralt innehåll i årskurs 4-5, men stor vikt läggs också på upplevelser och lustfyllt lärande. Lärarna från de olika stadierna talar dock inte med en gemensam röst när det kommer till vilket djup innehållet ska ha. Högstadielärarna anser att de får börja om från grunden i biologi-undervisningen. Vidare tar diskussionen upp att det har funnits ett stadieövergripande samarbete kring ämnesinnehåll kallat röda tråden, men som inte längre är aktuellt. Lärarna önskar ett förnyat samarbete kring ämnesinnehållet i biologi. En del av lärarna efterfrågar tydlighet avseende vilket innehåll som ska behandlas under grundskolans olika stadier. Andra önskar samarbete kring ämnesinnehållet i biologi mellan skolor för att utveckla ämnet. / This study is about what contents students should work with in biology during grade 4-5 (Swedish nine-year compulsory school system) according to teachers in theese grades and teachers in secondary school (grade 6-9). It also shows if there is, or if the teachers whant, a cooperation regarding the contents in biology. The study is following a qulitative method and the resault shows that human body, knowledge about subjects like species and the environment are central contents in biology. Some of the teachers also agree that it´s important that biology is fun and based on experiences. Teachers from the different grades, however, does not agree in how wide the content should be. The teachers in secondary school (grade 6-9) feel that they have to start all over when teaching biology. In the diskussion it is clear that the teachers want cooperation concerning relevant contents in biology. Some of the teachers say that they want better definitions on what contents i biology the pupils should work with in different grades. One teacher want cooperation between different schools concerning biology contents.

Recently I discovered that preschool education has evolved from integration of various subject contents and working methods. The purpose of my study is to investigate preschool teachers' attitudes and ways of working with a theme-oriented approach. I also want to examine their opinions regarding the integration of subject content in terms of mathematics and science subjects (NO) in preschools theme-oriented work approach. My questions for this study are: What is a preschool teacher's attitude and their ways of working to a thematic-oriented approach? What is a preschool teacher's opinions regarding the integration of subject content, especially in mathematics and science subjects (NO) in their pre-schools theme-oriented work approach? I have used myself a qualitative method of investigation to produce materials for my research project. I collected my empirical material for my study from the semi-structured interviews that was done with four preschool teachers in two preschools in Botkyrka municipality. As for my theoretical perspective, I used John Dewey's well-known knowledge theory called “Learning by doing”, which he indicated as learning through practical work. These working methods based primarily on children’s experience and subject integration. My conclusion is that the four preschool teachers worked thematic in the preschool children in a natural way.  In fact, the thematic-oriented approach appeared in two different work situations (planned and unplanned work situations) in the pre-school. The four preschool teachers developed and improved their own professional skills in the working process and also the children's knowledge and learning skills by prioritizing the children's interests, needs and circumstances. It came to my understanding that both mathematics and science subjects content were integrated in a conscious way in these preschools thematic-oriented approach. The preschool teachers integrated the two subject contents through their creative and joyful way of working. The idea was that the children's curiosity, knowledge, experience and awareness can be raised through various activities and experiments. Hence through the subject integrated approach, the children develop both their skills and conceptual understanding of both subjects content.

<p>Syftet med detta arbete är att studera orsakerna till varför alltfler elever tycker att matematiken är tråkig under grundskolans senare del. Finns det något gemensamthos dessa elever? Hur kan man motverka att de drabbas av "mattetristessen"? Det är dessa två frågor detta arbete berör. </p><p>Metoden som använts är dels en kvantitativ som består av elevenkäter men även en kvalitativ del där jag har intervjuat tio elever. Dessutom har en litteraturstudie bedrivits. </p><p>Resultatet visar att den främsta orsaken till att eleverna år 7-9 tycker att matematiken är tråkig, är att de inte längre hänger med. De tycker att matematiken blivit för svår. Matematiksvårigheterna i sig kan relateras till elevens personlighet, matematikens ämnesinnehåll samt inlärningsmiljön. </p><p>Genom att ta hänsyn till elevens personliga sätt att lära, låta eleverna få tid på sig att befästa nya kunskaper samt verka för ett positivt klassrumsklimat, ökar också chansen att eleverna "hänger med". Det innebär att den negativa cirkeln kan brytas och matematiken i sig blir roligare.</p>

Syftet med detta arbete är att studera orsakerna till varför alltfler elever tycker att matematiken är tråkig under grundskolans senare del. Finns det något gemensamthos dessa elever? Hur kan man motverka att de drabbas av "mattetristessen"? Det är dessa två frågor detta arbete berör. Metoden som använts är dels en kvantitativ som består av elevenkäter men även en kvalitativ del där jag har intervjuat tio elever. Dessutom har en litteraturstudie bedrivits. Resultatet visar att den främsta orsaken till att eleverna år 7-9 tycker att matematiken är tråkig, är att de inte längre hänger med. De tycker att matematiken blivit för svår. Matematiksvårigheterna i sig kan relateras till elevens personlighet, matematikens ämnesinnehåll samt inlärningsmiljön. Genom att ta hänsyn till elevens personliga sätt att lära, låta eleverna få tid på sig att befästa nya kunskaper samt verka för ett positivt klassrumsklimat, ökar också chansen att eleverna "hänger med". Det innebär att den negativa cirkeln kan brytas och matematiken i sig blir roligare.

Detta examensarbete syftar till att observera och diskutera bruket av en pedagogisk praxis som berör populär- och ungdomskultur inom bildämnet. Problemställningen täcker aspekter som den populärkulturella integrationen i dagens bildundervisning, ungdoms-kulturens fördelar och nackdelar i undervisningssammanhang, samt hur bildpedagoger kan närma sig en engagemangspedagogik som på lämpligt sätt drar fördel av populär- och ungdomskultur. Undersökningen som utfördes är en kvalitativ-kvantitativ intervju/enkät som fokuserar på tjugo stycken kommunalt yrkesverksamma lärare. Frågorna berörde punkter som deras föreställningar och resonemang kring den egna praktiken och dess tematiska innehåll och arbetsmetoder, samt vilka professionella värderingar de lägger till begrepp som tradition, ungdomskultur och senmodernitet i koppling till bildundervisning. Studien samlade också in data på lärararnas observationer gällande önskemål och viljor hos elever kring ett populärkulturellt ämnesinnehåll. Det framkom genom resultatet att moderna element, metoder och innehåll genomsyrar undervisningen i ungefär lika stor utsträckning som mer traditionellt, hantverksmässigt innehåll. Däremot visade sig en betydande, bristfällig koppling till vad som utgör en konventionell ungdomskultur. Resultat bidrog också med en djupare inblick i lärares syn på populärkulturella element i bildundervisningen, samt deras individuella förutsättningar att behandla ett sådant innehåll. Utifrån detta grundlades en uppsättning metodiska verktyg för bildpegagoger att vända sig till i ambitionen att berika undervisningen genom populär- och ungdomskultur. Slutligen fastställer arbetet att ungdomskulturella element används i bristande utsträckning i bildämnet samt att dess potential som läromedel och engagemangshöjare borde nyttjas bättre i senmodern tid.

Genom en elevenkätsundersökning i årskurs fyra och fem och via intervjuer med utvalda elever och lärare, har vi försökt att ta reda på vilket ämnesinnehåll och vilken arbetsmetod som tas upp och tillämpas i undervisningen om Sveriges landskap samt vilka åsikter de har kring denna. Vi har även undersökt hur eleverna i årskurs fyra och fem önskar att få arbeta med detta ämnesinnehåll samt fått en inblick i vilken kunskap eleverna från årskurs fem har från delar av undervisningen om Sveriges landskap.

Vårt syfte med studien är att ta reda på vad som styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen i grundskolans tidigare år i förhållande till styrdokumenten samt hur lärarna följer upp elevernas arbete och resultat. Studien tar även upp vad som styrde ämnesinnehållet förr samt vad nutida forskning har kommit fram till. Vi genomförde vår undersökning genom att intervjua sex lärare, varav fyra geografilärare och två andra ämneslärare.Resultatet visar att lärare i skolan använder styrdokumenten i planeringen av undervisningen, men inte i samband med bedömning. Utifrån våra intervjuer anser vi att det läggs stor vikt vid summativ bedömning eftersom majoriteten av lärarna inte har någon kontinuerlig återkoppling med eleverna och deras arbete.

Med utgångspunkt i att språket är en central del av inte bara skolan utan i hela livet går det att argumentera för att språkkunskap är något som behövs för att lära sig, samtidigt som det behövs för att visa att man har lärt sig. Att uttrycka, att argumentera och att reflektera är exempel på de krav som ställs på elever i den svenska skolan vilket ytterligare understryker språkets betydelse inom alla ämnen. Med grund i att språket är centralt i alla ämnen som elever undervisas inom saknas det idag konkreta arbetssätt för hur läraren kan stärka elevers disciplinary literacy.  Syftet med studien var att identifiera arbetssätt för hur lärare kan stärka elevers disciplinary literacy. Begreppet disciplinary literacy är relativt nytt och uppkom första gången på The Learning Research and Development Center at the University of Pittsburgh. Trots att definitionen av begreppet varierar går det att förklara som ämnesspecifik litteracitet och syftar till hur elever kan i kombination med ämneskunskaper stärka tillvägagångssättet för att uttrycka dessa kunskaper. För att uppnå studiens syfte utgick vi från åtta olika artiklar och avhandlingar vid konstruktionen av ett resultat. Resultatet visade på framför allt tre återkommande arbetssätt i form av scaffolding, multimodala arbetssätt och användandet av primära källor. Trots att flertalet av arbetssätten var förekommande i majoriteten av artiklarna uppkom det att konkretionen till lärarprofessionen var bristande och, i många fall, saknades helt beskrivningar av faktiska utförande.