No description available.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att med hjälp av frågeformulär mäta studenters (n=138), vid Växjö universitet, upplevelse av svartsjuka och emotionell intelligens beroende på relationsstatus, ålder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus är signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att emotionell intelligens ökar med åldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ”personer med låg grad av emotionell intelligens upplever högre grad av svartsjuka”. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer. Vi fann inte någon skillnad mellan relationsstatus, kvinnor och svartsjuka, ålder och emotionell intelligens eller skillnad mellan kön och emotionell intelligens. Dock fann vi att kvinnor var signifikant mer svartsjuka än män.

ABSTRACT The aim of this quantitative study was to investigate if stress, self-efficacy and life satisfaction varied with gender and age. The sample was selectively chosen in the municipality, country council, private sector and in the trade business. 237 participants were included in the study, of which 94 were men and 143 were women. Age was split in two categories: younger adults (18-40 years) and older adults (41-65 years). The results showed that there were correlations between the dependent variables: stress, self-efficacy and life satisfaction. The results also showed that: gender has an effect on stress and that age has an effect on stress and self-efficacy. There was also a significant interaction effect between gender and age for stress: younger women reported the highest stress among the groups. No other significant interaction effects for self-efficacy and life satisfaction were found. Keywords: Stress, self-efficacy, life-satisfaction, gender, age. SAMMANFATTNING Syftet med den här kvantitativa studien var att undersöka om stress, self-efficacy och livstillfredsställelse skiljer sig i ålder och kön. Stickprovet utfördes selektivt på arbetsplatser inom kommun, landsting, privata sektorn och inom handel. 237 deltagare var med i studien varav 94 var män och 143 var kvinnor. Ålder delades upp i kategorierna: yngre vuxna (18-40 år) och äldre vuxna (41-65 år). Resultatet visade att det fanns samband mellan de tre beroende variablerna: stress, self-efficacy och livstillfredsställelse. Resultatet visade även att: kön har en effekt på stress och att ålder har en effekt på stress och self-efficacy. Det fanns även en signifikant interaktionseffekt mellan kön och ålder för stress där yngre kvinnor rapporterade högst stress. Inga andra signifikanta interaktionseffekter för self-efficacy och livstillfredsställelse fanns. Nyckelord: Stress, self-efficacy, livstillfredsställelse, kön, ålder

I den här uppsatsen undersöks vilken betydelse lärares kön och ålder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande två frågeställningar:     • Har lärares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever får?     • Har lärares ålder betydelse för vilka betyg gymnasieelever får?       För att besvara dessa frågor insamlades betygskataloger från kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog är en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp där det framgår vilket betyg eleverna har fått på kursen och vilken lärare som har satt betyget.   Resultaten visade att lärarnas kön inte hade någon nämnvärd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven går på fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lärare satte. Resultatet är förenligt med tidigare svensk forskning. Detta tyder på att lärares kön inte har någon större betydelse för elevers betyg.   Resultaten visade att lärarnas ålder hade en viss betydelse för elevernas betyg. Framför allt fanns en skillnad mellan vilka betyg unga lärare (23-30 år) och övriga lärare satte. De unga lärarna satte signifikant högre betyg. Om unga lärare verkligen sätter högre betyg är det ut-ifrån tidigare forskning rimligt att anta att detta beror på att de är mer generösa med betygen. Det är mindre rimligt att utifrån tidigare forskning anta att det beror på att unga lärare har en mer positiv effekt på elevers skolprestationer jämfört med övriga lärare. Resultatet ska dock tolkas med försiktighet. För att med större säkerhet kunna uttala sig krävs studier som under-söker betyg i relation till elevers resultat på nationella prov. I en sådan studie kan man under-söka om unga lärare sätter högre betyg i relation till vad eleverna presterat på de nationella proven.

Since several rules of law have a consideration of age, the Swedish labor law collides in many ways with the prohibition of age discrimination.   The employment directives of EU were implemented in the member countries after the shift of the millennium. Sweden was the last member to introduce age as a ground of discrimination in its legislation. The purpose of this thesis is to investigate whether the Swedish regulations, regarding age discrimination and its application, is compatible with the EU.  The aim is also to investigate what is required to exclude the prohibition of age discrimination. The labor law provisions concerning the retirement age given in 32 a and 33 §§ LAS, priority rules according to 22 § LAS and the collectively agreed holiday benefit, which is regulated according to a worker's age, is to be investigated to see if they actually qualify for the exclusion of the prohibition against age discrimination. Furthermore, the paper intends to describe if the Swedish legislation has taken account of the research available on the subject of "age" and “age discrimination”. In order to fulfill the purpose, the paper is based on a legal dogmatic method.   The content of the essay consists initially of an investigation about the EU employment directive and also about the Swedish legislation on age discrimination. Furthermore the contents describe the above three rules, and what research on the subject suggests.   Comparing of the Swedish anti-discrimination legislation and the EU employment directive, indicates that the Swedish legislation meets the minimum requirements of the directive. The results of the paper indicate that there are a lot of room for exceptions, which makes it difficult to pinpoint where the border between age discrimination and preferential treatment based on age is drawn. 32 a and 33 §§ LAS along with the collectively agreed holiday benefit do not qualify for the exclusion of the prohibition against age discrimination. It is therefore concluded that there are weaknesses in the Swedish legislation, in attempt to exclude the prohibition of age discrimination. The priority rules under 22 § LAS are examples of legitimate distinctions based on age. Furthermore, neither the EU nor the Swedish legislation took account of the research on age and age discrimination.

No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning mammor vid ett regionsjukhus i Mellansverige ansåg sig vårdats under förlossnings- och BB-tiden i enlighet med några av UNICEF/WHOs riktlinjer (”Tio steg till lyckad amning”) för en amningsvänlig vård. Syftet var vidare att undersöka vilket samband bakgrundsvariablerna mammans ålder, utbildning och paritet hade med deras upplevelser av vården. Studien ingår som en del i en större undersökning där datainsamlingen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer utifrån en enkät då barnet var omkring 9 månader. Resultatet visade att mammorna ansåg sig blivit vårdade i enlighet med riktlinjerna när det gällde steg 4 (att låta barnet suga på mammans bröst inom två timmar efter förlossning), steg 6 (att endast ge tillägg på medicinsk indikation), steg 7 (tillämpa samvård), steg 8 (uppmuntra fri amning), steg 9 (inte ge sug- eller dinappar), steg 10 (uppmuntra till att bilda amningshjälpsgrupper) samt delvis med steg 3 (informera alla gravida om amning och dess fördelar). Mammans ålder var ej relaterat till någon av riktlinjerna, medan paritet var relaterat till steg 3 och utbildningsnivå till steg 7 och 9. Förstföderskor ansåg i högre grad än omföderskor att de fått amningsråd under förlossnings- och BB-tiden. Omföderskor ansåg i större omfattning än förstföderskor att de fått stöd och hjälp vid amningsstund under BB-tiden, dock ej under förlossningstiden. Mammor med lägre utbildningsnivå hade i högre grad varit åtskilda från sina nyfödda barn än de med högre utbildningsnivå. Däremot gav de högutbildade mammorna sina barn napp i högre utsträckning. De statistiskt säkerställda sambanden visade att mammans utbildningsnivå, samt om hon är förstföderska eller omföderska hade en viss betydelse för hur hon upplevde vården.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna studie var att med hjälp av frågeformulär mäta studenters (n=138), vid Växjö universitet, upplevelse av svartsjuka och emotionell intelligens beroende på relationsstatus, ålder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus är signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att emotionell intelligens ökar med åldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ”personer med låg grad av emotionell intelligens upplever högre grad av svartsjuka”. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer. Vi fann inte någon skillnad mellan relationsstatus, kvinnor och svartsjuka, ålder och emotionell intelligens eller skillnad mellan kön och emotionell intelligens. Dock fann vi att kvinnor var signifikant mer svartsjuka än män.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>The aim of this quantitative study was to investigate if stress, self-efficacy and life satisfaction varied with gender and age. The sample was selectively chosen in the municipality, country council, private sector and in the trade business. 237 participants were included in the study, of which 94 were men and 143 were women. Age was split in two categories: younger adults (18-40 years) and older adults (41-65 years). The results showed that there were correlations between the dependent variables: stress, self-efficacy and life satisfaction. The results also showed that: gender has an effect on stress and that age has an effect on stress and self-efficacy. There was also a significant interaction effect between gender and age for stress: younger women reported the highest stress among the groups. No other significant interaction effects for self-efficacy and life satisfaction were found.</p><p>Keywords: Stress, self-efficacy, life-satisfaction, gender, age.</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med den här kvantitativa studien var att undersöka om stress, self-efficacy och livstillfredsställelse skiljer sig i ålder och kön. Stickprovet utfördes selektivt på arbetsplatser inom kommun, landsting, privata sektorn och inom handel. 237 deltagare var med i studien varav 94 var män och 143 var kvinnor. Ålder delades upp i kategorierna: yngre vuxna (18-40 år) och äldre vuxna (41-65 år). Resultatet visade att det fanns samband mellan de tre beroende variablerna: stress, self-efficacy och livstillfredsställelse. Resultatet visade även att: kön har en effekt på stress och att ålder har en effekt på stress och self-efficacy. Det fanns även en signifikant interaktionseffekt mellan kön och ålder för stress där yngre kvinnor rapporterade högst stress. Inga andra signifikanta interaktionseffekter för self-efficacy och livstillfredsställelse fanns.</p><p>Nyckelord: Stress, self-efficacy, livstillfredsställelse, kön, ålder</p>

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om det kvarstår någon relativ ålderseffekt mellan elever i årskurs 3 på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa, samt att söka ett samband och se om idrottsaktiviteter på fritiden har någon inverkan. Frågeställningar: Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av vilken tid på året de är födda? Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av idrottsaktivitet på fritiden? Finns det något samband mellan elevernas födelsetid på året, idrottsaktivitet på fritiden och betyg i idrott och hälsa? Metod En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på tre gymnasieskolor i stockholmsområdet (innerstad, förort och ytterstad) med 109 elever i årskurs 3. Sambandsanalyser genomfördes med hjälp av korstabulering och korrelationsanalyser (Spearmans rho) i datorprogrammet SPSS. Samband söktes mellan variablerna betyg i idrott och hälsa A, födelsekvartal samt idrottsaktivitet på fritiden (lagidrott, individuell idrott, aktiv fritid samt ej aktiv). Resultat Elever födda under det första halvåret får i större utsträckning de högre betygen VG och MVG. En trend är att de elever som på ett eller annat sätt är aktiva inom idrottsaktiviteter på sin fritid får majoriteten de högre betygen VG och MVG. Endast ett medelstarkt samband ses mellan födelsekvartal och betyg för individuella idrottare, aktiv fritid och ej aktiva. För lagidrottarna framkommer ett avvikande svagt samband mellan födelsekvartal och betyg i idrott och hälsa. Slutsats Denna studie indikerar att en relativ ålderseffekt generellt förekommer i ämnet idrott och hälsa år 3 på gymnasiet. Ett tydligt samband ses mellan betyget i idrott och hälsa och hur idrottsaktiv eleven är på sin fritid. Det är nog ändå lite för enkelt att säga att elevers idrottande på fritiden och den utslagning som förekommer inom speciellt lagidrotter skulle vara en stor bidragande faktor till den relativa ålderseffekten i skolämnet idrott och hälsa. Problemet återfinns även hos elever som står utanför den organiserade idrotten. Det är inte åldersskillnaden i sig hos gymnasieeleverna som är intressant. Det som måste uppmärksammas är hur elever med olika mognadsgrad i de yngre åldrarna troligt behandlas olika och att de födda tidigt på året därmed får en fördel genom utbildningssystemet.