I Sverige drabbas mellan 100-150 personer varje år av en ryggmärgsskada i samband med ett trauma. För de drabbade innebär det en förlorad kroppsfunktion av varierande grad samt en ny livssituation att förhålla sig till. Syftet är att beskriva hur livsvärlden påverkas hos män i arbetsför ålder 18-65 år som drabbas av en traumatisk ryggmärgsskada. För att beskriva detta gjordes en litteraturstudie på kvalitativa och kvantitativa artiklar som granskades. Resultatet visade på två huvudteman, lidandets dimensioner och lindrat lidande. I lidandets dimensioner beskrevs aktuella problem som uppstod i samband med skadan. Vid lindrat lidande beskrevs olika sätt att hantera och bearbeta den traumatiska händelsen samt vad den nya livssituationen med en ryggmärgsskada innebar för individen. Resultatet visade på vikten av att vården utformas utifrån målet att individen blir så självständig som möjligt. Genom självständighet hos individen blev upplevelsen av beroende och skammen över att vara en börda på andra minskad. Resultatet visade även att patienter kände otrygghet då de upplevde okunskap hos personalen. I diskussionen läggs vikten på sjuksköterskans kunskap om ryggmärgsskador samt att sjuksköterskan kontinuerligt ger information och stöd till individen och de anhöriga. Ett gott stöd från sjuksköterskan visade sig vara en viktig faktor i krishanteringen. Det framkom att de anhöriga behöver stöd i form av samtal och delaktighet. Till sist diskuteras det hur detta kan impliceras i vården.

Det här är en jämförelsestudie om användandet av surfplattan i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagogerna använder surfplattan i förskolan. Vilka skillnader eller likheter visar sig i användandet av surfplattan beroende på barns ålder. För att få svar på undersökningens frågeställning intervjuades pedagoger från två olika förskolor, pedagoger som arbetar med de yngre barnen och pedagoger som arbetar med de äldre barnen. Resultatet visar att pedagogerna med de yngre barnen vill att barnen ska få utforska verktyget och få upplevelser genom surfplattan. De vill också använda surfplattan som ett verktyg i sitt arbete. Utifrån resultatet är pedagogerna med de äldre barnen rädda att surfplattan ska bli en spelmaskin för barnen. De anser att om barnen ska använda surfplattan ska det vara i ett utvecklande och lärande syfte. / This is a comparative study on the use of the tablet device in preschool. The aim with this study is to find out how the teachers are using the tablet device in preschool. Depending on the child's age, what differences or similarities becomes evident in the use of the the tablet device? In order to get answers to the research questions teachers from two different preschools was interviewed.Teachers who work with the younger children and teachers who work with the older children. The result shows that teachers with the younger children want their children to explore the tool and gain experiences through the tablet device. The teachers also want to use the tablet device as a tool in their work. Based on the results, it seems that teacher with older children are afraid that the tablet only will be used for playing games. They believe that if children are going to use the tablet device, it should be with a developmental and learning intention.

Syftet med studien var att se om det förelåg skillnad i empati inom yrken i den offentliga sektorn, mätt på två yrkeskategorier, som har för uppgift att hjälpa människor i samhället. 344 deltagare deltog i studien (n=180, kvinnor, n =162, män, n=2, okänt kön). Fördelade i tre olika grupper, polis (n=154), sjuksköterska/undersköterska (n=119) och kontrollgrupp (n=71). Deltagarna var mellan 22-64 år gamla. Signifikant skillnad påvisades i empati som mäter emotionell förståelse, sympatisk fysiologisk affekt, altruism och bedömning av ett känslomässigt tillstånd. Men även där alla frågorna slagits samman till en variabel förelåg en signifikant skillnad. Sjuksköterskor/undersköterskor hade mer empati enligt självskattningsskalan som användes i samtliga tidigare nämnda mätta empatier. Polis hade lägst medelvärde i tidigare nämnda mätta empatier förutom i emotionell förståelse, där kontrollgruppen påvisade lägst resultat. Studien visade även att emotionell förståelse hade ett positivt samband med ålder hos poliser, men att perception av ett emotionellt tillstånd hade ett negativt samband med ökad ålder i samma yrkesgrupp.

Syftet med studien var att undersöka hur de fem dimensionerna i employer attractiveness scale (EmpAt) värderades hos en potentiell arbetsgivare bland högskolestuderande studenter vid en högskola i mellersta Sverige utifrån kön, ålder och förvärvsarbete hos de studerande. En enkätundersökning med ett strategiskt urval gjordes med totalt 121 studenter som deltagare. Resultatet analyserades med hjälp av en multivariat variansanalys (MANOVA) och visade att det förelåg en signifikant skillnad i fråga om kön. Kvinnor värderade dimensionerna social, tillämpning och utvecklinghögre än män. Resultatet visade ingen skillnad i ålder (unga vs. äldre) eller förvärvsarbete (ja vs. nej).

Patientsäkerhetskultur inom den prehospitala verksamheten är ett relativt outforskat område både nationellt och internationellt. Patientsäkerhetskultur är värderingar och synsätt som påverkar patientsäkerheten som råder inom en organisation. Att mäta patientsäkerhetskulturen är en viktig del i arbetet för en förbättrad patientsäkerhet och minimera risker för vårdskador. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samt beskriva patientsäkerhetskulturen inom en ambulansorganisation i en större svensk stad. Påverkar ambulanspersonalens kön, ålder, erfarenhet och utbildningsnivå synen på patientsäkerhet? Metoden som använts i studien är kvantitativ. Data samlades in med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga tillsvidareanställda inom en ambulansorganisation vilket innebär en totalundersökning. Svarsfrekvensen blev 45% efter tre påminnelser via mail samt ytterligare en i organisationens veckobrev som går ut till samtliga medarbetare i organisationen. Resultatet visar att områden som skattades högst av personalen som mest positiva för patientsäkerheten är det som berör samarbete och kommunikation både inom den egna enheten men även mellan olika vårdenheter. De områden som däremot skattades lägre var de som rörde rapportering, bemanning samt ledningens påverkan på patientsäkerhetskulturen. Enkäten som använts i studien bygger på Sveriges kommuner och landstings handbok i att mäta patientsäkerhetskulturen och är således validerad. Detta är en styrka.  En svaghet i studien är den låga svarsfrekvensen samt att enkäten inte är anpassad till prehospital vård utan är generell för all vård. Den här studien visar på att det finns en korrelation mellan hur länge man har arbetat i vården, den anställdes ålder och en positiv syn på patientsäkerhet. I studien ses även att medarbetarna inte uppfattat att de har ledningens stöd i patientsäkerhetsarbete.

Changes in the Swedish banking industry have resulted in considerable differences in strategy between the banks. Previous research has established a relationship between owners, board of directors, top management team and strategic change, but what explains strategic change propensity is still rather unexplored. The purpose of this study is therefore to explain how the characteristics of the ownership structure, the board of directors, and the top management team affect the strategic change propensity in Swedish banks. This report has a deductive approach and a quantitative method, the hypotheses are tested against the empirical evidence which consists of observations from ten banks over a period of ten years. In order to measure strategic change propensity, this study explains the variable through two dimensions, innovation and risk. The result indicates that the characteristics of the corporate governance mechanisms have an effect on the strategic change propensity. The conclusions are that a board of directors with cumulative knowledge and a desire to prove their competence, as well as a top management team with an incentive to take risks and be innovative, contributes to the strategic change propensity. Furthermore, the study indicates that when a board of directors, or a top management team, is homogenous while the other one is heterogenous, the communication and the creativity is positively affected which contributes to the strategic change propensity. Finally, the study contributes with an explanation of how the characteristics of the corporate governance mechanisms affect not only strategic change, but also strategic change propensity. / Förändringarna i den svenska banksektorn har bidragit till att det finns betydande skillnader mellan bankerna vad gäller strategi. Tidigare forskning har påvisat ett samband mellan ägare, styrelse, samt ledning och strategisk förändring, men vad som driver den strategiska förändringsbenägenheten är fortfarande ett relativt outforskat område. Syftet med studien är följaktligen att förklara hur egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen påverkar den strategiska förändringsbenägenheten i svenska banker. För att uppfylla syftet har studien en deduktiv ansats och kvantitativ metod, där de formulerade hypoteserna prövas mot studiens empiriska data som består av observationer från tio svenska banker över tio års tid. För att mäta strategisk förändringsbenägenhet definieras variabeln i den här uppsatsen utifrån två dimensioner, nämligen innovationsförmåga och villighet att ta risk. Resultatet från studien indikerar att egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen har en betydelse för svenska bankers strategiska förändringsbenägenhet. Slutsatserna är att en styrelse som har ackumulerad kunskap och en vilja att bevisa sin kompetens, respektive en ledning som är riskbenägen och har incitament att förespråka innovation, bidrar till hög strategisk förändringsbenägenhet. Dessutom indikerar studien även på att strategisk förändringsbenägenhet gynnas av att styrelsen, eller ledningen, är homogen medan den andra är heterogen eftersom det bidrar till ökad kommunikation respektive ökad kreativitet. Avslutningsvis bidrar studien med att förklara hur egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen påverkar den strategiska förändringsbenägenheten, och således inte enbart strategisk förändring.

No description available.

Denna uppsats undersöker om konsumentens ålder påverkar det värde som upplevs efteranvändning av självscanningkassor i matvarubutiker. Med bakgrund i tidigare studier somtyder på att ålder har en påverkan på inställningen till att använda "self-service technologies",har en enkätundersökning genomförts för att utreda om detta samband även gäller för ålderoch det upplevda värdet efter användning. Enkätundersökningen genomfördes under en dagvid en matvarubutik i centrala Stockholm, där 226 respondenter svarade på enkäten.Påståendena presenterade i enkäten utformades utifrån fem attribut; Tid, Enkelhet, Pålitlighet,Kontroll och Nöje, där samtliga attribut påverkar det totala upplevda värdet. Resultatet avundersökningen visade att ålder har en betydelse gällande tre attribut: Tid, Enkelhet och Nöje.Sambandet mellan ålder och de resterande två attributen, Pålitlighet och Kontroll, visadeingen korrelation. Vidare visade vårt resultat att ålder hade en signifikant men låg påverkan pådet upplevda värdet. Med detta resultat kunde slutsatsen dras att ålder delvis påverkar detupplevda värdet efter användning av självscanningskassor.

Bakgrund: En hysterektomi innebär att kvinnans livmoder opereras bort. Indikationer är exempelvis stora blödningar och cancer. Kvinnan befinner sig i fertil ålder från det att hon fått sin första menstruation till den upphör. Operationen medför att kvinnan inte längre är fertil. Efter operationen är kvinnan inlagd på sjukhuset där sjuksköterskan har ansvaret för omvårdnaden och efter någon dag får hon åka hem. Sjuksköterskor kan möta kvinnor som genomgått en hysterektomi i sitt arbete, därför kan de vara viktigt att ha kunskap om deras erfarenheter. Syfte: Att belysa erfarenheter efter en hysterektomi hos kvinnor i fertil ålder. Metod: En allmän litteraturöversikt, med strukturerade blocksökningar i tre databaser som bygger på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifierades sex kategorier: “en förlust av kvinnligheten”, “en förlust över att inte längre vara fertil”, “trauma efter en akut genomförd operation”, “förbättrat välmående efter upphörda symtom”, “acceptans av operationens förändring av livet” och “tacksamma över livet och personalens hjälp”. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. De centrala fynden “en förlust av kvinnligheten” och “en förlust av fertiliteten” påvisar lidande vilket kopplas till en lidandeteori. “Tacksamhet över personalens hjälp” kopplas till teorin om caring-uncaring. Mer forskning och utbildning inom ämnet behövs för att patientgruppen ska mötas med kunskap och professionalitet.

Var femte patient på akutmottagningen söker vård på grund av akut bröstsmärta, om smärtan misstänks vara kardiellt utlöst skall patienten utredas för hjärtinfarkt. På akutmottagningen skall sjuksköterskan skyndsamt fatta beslut om vilken patient som är i störst behov utav medicinsk bedömning av läkare för att minimera risk för framtida komplikationer för patienten. Symtombilden vid hjärtinfarkt skiljer sig vilket försvårar sjuksköterskans initiala bedömning och det finns differentialdiagnoser som inte kräver omgående vård. Syftet med studien är att kartlägga vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans prioritering och triagering vid misstänkt hjärtinfarkt på akutmottagning. Examensarbetets metod är en litteraturöversikt och inkluderar åtta artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet visar att det kan föreligga faktorer som påverkar triageprioritet. Kvinnligt kön, hög ålder samt frånvaro av bröstsmärta förefaller kunna leda till lägre triageprioritet. Ankomst till akutmottagningen via ambulans samt förekomst av riskfaktorer för hjärtinfarkt kan kopplas till högre triageprioritet. Sjuksköterskan kan ha en förförståelse som påverkar triagebedömningen men genom diskussion och reflektion kan fördomar åskådliggöras och understödja sjuksköterskans beslut. Genom att beakta särskilda patientgrupper som tenderar att undertriageras säkerställs jämlikheten i vården.