I dagens samhälle ser ålderssammansättningen av förskolans barngrupper olika ut. I denna studie behandlas fem och sexåringars perspektiv på åldersblandade barngrupper. Syftet är att få en förståelse för hur de äldre barnen kan uppleva att gå tillsammans med de yngre och även om de anser att det påverkar deras lärande inom olika områden. Den valda metoden för att besvara detta är kvalitativ barnintervju. Det har genomförts fyra intervjuer med barn som är fem till sex år gamla. Barnen gick på fyra olika förskoleavdelningar. De teoretiska utgångspunkterna för studien är samläran och den närmsta utvecklinszonen. Tidigare relevant forskning kring området har presenterats och använts tillsammans med de teoretiska utgångspunkterna som underlag i förberedelser, genomförande och efterarbete av intervjuer. Resultatet visar att de äldre barnen både har positiva och negativa erfarenheter kring att gå i en åldersblandad barngrupp. De äldre har stor förståelse för de yngre barnens omvårdnadsbehov och hjälper gärna till för att de ska ha det bra. Närkontakt och att vara de yngre barnens hjälpande hand upplevs som positivt. I de äldre barnens värld upplevs de yngre även som jobbiga. De slåss, skriker, stör deras lek och kommunikationen är svår. Utifrån barnintervjuerna går det att dra slutsatsen att de äldre barnen inte upplever att de yngre barnen bidrar till deras lärande och utveckling, men de påverkar heller inte deras verksamhet negativt.

Demenssjukdomar är ett stort folkhälsoproblem till följd av den åldrande befolkningen men sjukdomen förekommer även hos personer under 65 år. Familjen spelar stor roll inom vården och ses som ett komplement till vad samhället kan erbjuda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjers upplevelser av att leva tillsammans med en närstående som insjuknat i demens i tidig ålder. Denna studie är en litteraturstudie av kvalitativ metod. Tio artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem slutkategorier: Att se sin närstående förändras och nya roller framträder, att känna ett ökat ansvar och behov av att prioritera om livet, att utsättas för känslomässiga prövningar, att använda sig av copingstrategier för att orka hantera situationen samt att känna ett behov av en hjälpande hand.Ökad kunskap hos vårdpersonal och ett individuellt förhållningssätt som är anpassade för personer som insjuknat i demens i tidig ålder är en förutsättning för att bevara hälsa och välbefinnande hos närstående. Den viktigaste komponenten är att hela familjen ses som en enhet.

I försäkringskassans rapport (2016) presenterades sjukfrånvarons fortsatta ökning i Sverige. Enligt försäkringskassan låg år 2015 sjukfrånvaron bland arbetade individer på 2,8 %. Kvinnor var sjukskrivna i större utsträckning än män medan äldre arbetstagare upp till 60 år tenderade att sjukskriva sig mer än yngre individer. Samtidigt motsvarade personer i ledningsarbete endast 3,1 % av det totala antalet pågående sjukfall hos försäkringskassan vid den tidpunkten, detta var endast en tredjedel av genomsnittet för alla yrkeskategorier. Denna studie har till syfte att öka förståelsen för sjuktalen genom att undersöka skillnader i psykisk ohälsa mellan personer i chefsposition och underställda. Med personer i chefsposition menas i denna studie personer som har en eller flera underställda.   Studien baseras på data från levnadsnivåundersökningen (2010) och analyseras genom linjära regressionsanalyser. Resultatet visar att det finns en skillnad i psykisk ohälsa mellan chefer och underställda, denna skillnad finns dock endast bland äldre individer över 40 år. Det finns inte heller några skillnader mellan könen. Trots att det finns en skillnad mellan chefer och underställda bland individer över 40 år, är det inte sannolikt att det är den primära orsaken till skillnaderna i sjuktalen. Istället verkar ålder vara en större faktor som kan påverka psykisk ohälsa.

TITEL: Digitaliseringens påverkan på banken FÖRFATTARE: Emelie Johansson och Ellen Willsund EXAMINATOR: Petter Boye HANDLEDARE: Natalia Semenova PROGRAM: Ekonomprogrammet, inriktning redovisning/ekonomistyrning LÄROSÄTE: Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan Kalmar KURS & NIVÅ: Företagsekonomi III – Examensarbete 2FE75E, 15 hp   Bakgrund: Banken utgör en viktig del i den grundläggande infrastrukturen i samhället och är en motor i den svenska ekonomin. Digitaliseringen har idag medfört att stora delar av bankens kundmöte, till exempel signering av avtal, sker digitalt. Yngre bankkunder vill ha en annan service än tidigare generationer, de vill att det ska vara enkelt och digitalt och den personliga kontakten går i andra hand. Kunden efterfrågar dock fortfarande det personliga mötet och frågan är om banken har råd att springa så långt i förväg i och med implementeringen av digitala lösningar i bankverksamheten.   Syfte: Denna studie syftar till att identifiera vilken typ av kontakt kunden tar beroende på typ av tjänst och ålderns betydelse vid val av kontakt. Syftet är även att mäta kundtillfredsställelsen av digitala tjänster och ställa denna i relation till värdet av att få fler banktjänster digitalt.   Metod: För att uppnå studiens syfte har vi utgått från en deduktiv metod. Vi har samlat in kvantitativ data i form av enkäter från bankkunder i Kalmar län. Det insamlade materialet har kopplats ihop och analyserats utifrån den teoretiska referensramen för att besvara studiens syfte och problemformulering.    Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns skillnader i hur kunden kontaktar sin bank beroende på typ av tjänst. Vidare har vi inte kunnat bekräfta att kundtillfredställelse av digitala tjänster har en påverkan på värdet att få fler tjänster digitalt. Studiens resultat visar även att yngre respondenter kontaktar banken mer digitalt och tvärtom, att äldre i större utsträckning tar mer fysisk kontakt med banken.     Nyckelord: Banktjänster, bankkundens ålder, digital kontakt, fysisk kontakt, kundtillfredsställelse.

The topic of this thesis relates to the equity factor advanced age which is set forth in Section 5.2 of Chapter 29 of the Swedish Penal Code. According to this equity factor, the court shall give reasonable consideration when determining the appropriate punishment to whether the accused in consequence of advanced age would suffer unreasonable hardship by a punishment imposed in accordance with the penal value of the crime.[1] If the court reaches the conclusion that this might be the case, the sentence should be mitigated. This mitigation can happen either through reducing the sanction or by choosing a less intervening punishment than prison, according to Section 4 in Chapter 30 of the Swedish Penal Code. When deciding what an appropriate punishment should be due to the advanced age, the court also has to take some other circumstances into account, such as whether it is a matter of recidivism, if the crime is considered to be of a special type and if the penal value is high or low. The purpose of this thesis is to establish when and how the court should consider an accused’s advanced age. Furthermore, the thesis also aims to establish why advanced age is a mitigating circumstance when deciding within the Swedish penal system. To achieve with answering this, the essay accounts for all the, according to established law, different circumstances which influence the possibility to take the criminal offender’s high age into account, to establish what is the law. The analysis is conducted through the application of a legal dogmatic approach. To fully examine the equity factor advanced age the thesis describes the course of action which the court has to follow when determining punishment and the choice of sanction. It also describes and analyzes the regulation of equity factors and why they are considered when determining a punishment or choosing a sanction.  Furthermore, there are several elements regarding the equity factor advanced age which are not stated in the law. Because of this, the thesis analyzes how the regulation of this equity factor, considering what has been accounted to be established as the law, might influence the mitigation in cases where the law is indefinite. Because of this, the thesis also contains an analysis about why this is the case and how these questions might be answered. [1] The translation has been made in accordance with ‘Ds 1999:36’.

Abstract Bakgrund: Läkemedelskonsumtion hos allmänheten är stor och är större bland äldre patienter. Åldersgruppen över 65 år utgör störst andel användare eftersom de oftare har en mer omfattande läkemedelsbehandling. Parallellt med att läkemedelsanvändningen har ökat, har även läkemedelskassation ökat. En undersökning från 2011 i Sverige visade att kassation av läkemedel uppgick till cirka 1500 ton. Syfte: Syftet var att undersöka och analysera om det fanns skillnader i kassation av receptbelagda humana läkemedel med avseende på ålder och kön bland hemmaboende patienter. Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och Cochrane Library. Enligt PICO-modellen valdes observationsstudier som undersökte läkemedelskassation hos hemmaboende patienter. Studiernas relevans bedömdes utifrån titel, abstrakt och fulltext. Därefter granskades kvaliteten av valde studier med hjälp av granskningsmallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Resultat: Totalt inkluderades 3 studier. Sammanlagda resultatet visade att mängden kasserade läkemedel var större bland patienter 60-80 år. De vanligaste kasserade läkemedel kardiovaskulära läkemedel och läkemedel som verkar på centrala nervsystemet. De vanligaste orsakerna till kassation var passerat utgångsdatum, avliden patient samt förändringar i behandling. Slutsats: Mängden kasserade läkemedel var större bland åldersgruppen 60-80 år. Inget samband mellan orsaker till läkemedelskassation i förhållande till ålder och kön kunde påvisas på grund av för lite forskning inom området. Det gick inte heller att få reda på om det fanns några samband mellan vanligaste kasserade läkemedel i förhållande till ålder eller kön på grund av att det inte har gjorts forskning på området.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken attityd värmlänningar har till den egna dialekten på allmän och lokal nivå. Den allmänna nivån handlar om hur respondenterna ser pådialekten i stort, medan den lokala nivån behandlar frågor kring de lokala varieteter som finns inom landskapet Värmland. Med detta jämförs även eventuella attitydskillnader beroende påkön och ålder, vilket i slutändan kommer att ställas emot tidigare forskning. Genom att använda mig av en webbaserad enkät nådde jag ett stort antal respondenter. Enkäten delades på det sociala nätverket Facebook där tanken var att erhålla en jämn fördelning mellan respondenter utifrån ett antal aspekter, dels sett till vilken del av landskapet respondenterna kom ifrån, dels vilken ålderskategori utifrån fyra på förhand valda kategorier och dels utifrån vilket kön respondenterna förknippade sig med. Vad som visade sig vara problematiskt var fördelningen av vilken del av landskapet respondenterna kom ifrån. Det centrala dialektområdet är överrepresenterat i studien medan dialektområdena nordmarksmål och glafsfjordsmål är underrepresenterade. En intressant aspekt som visas genom studien är att det verkar finnas ett stort allmänintresse förden egna dialekten, vilket visar sig genom antalet deltagare. Dessutom visar studien att respondenterna i stort har en positiv inställning till den egna lokala dialekten. Detaljer somtidigare forskning visat bekräftas också av studien, exempelvis att respondenterna ställer sigmindre positiva till dialekter som liknar granndialekterna, exempelvis närkingska. Att respondenterna dessutom svarat att de i lägre grad använder sig av dialektala inslag i mer formella sammanhang bekräftar vad tidigare forskning visat. Undersökningen visar att attitydskillnader mellan män och kvinnor inte skiljer sig i någon större utsträckning. Männen har i något högre utsträckning en positivare syn på den egna dialekten, både lokalt och allmänt. Skillnader som märks tydligast går att finna när det gäller respondenternas ålder. Attityden är mest positiv bland respondenterna i de äldre ålderskategorierna medan detta avtar en aning bland respondenterna i de yngre.

Bakgrund: Flertalet organisationer värderar den mänskliga resursen som den viktigaste resursen i ett företag. Trots betydelsen av att ha kompetent personal i organisationer har tidigare studier påvisat ett samband mellan individers kön eller ålder och tillgång till kompetensutveckling. Med kompetensutveckling avses de insatser som organisationer vidtar för att utveckla och förnya kompetens hos en individ. I flertalet fall har kvinnliga och äldre medarbetare inte erbjudits kompetensutveckling i lika hög grad som manliga respektive yngre medarbetare. Syfte: Studien syftar till att undersöka vilken roll jämställdhetsarbetet har vid de kompetensutvecklingsinsatser som organisationer inom industrin vidtar, vilket kan påvisa flera förklaringar till faktorer som utgör ett eller flera hinder till individers kompetensutvecklingsmöjligheter. Dessa påverkansfaktorer kan uppmärksamma och inspirera andra organisationer inom industrin till att identifiera medarbetares kompetensutvecklingsmöjligheter i sina företag. Metod: Denna uppsats baseras på flermetodsforskning då de två forskningsansatser som ligger till grund för studiens utförande utgör en metodkombination. En kvantitativ forskningsansats har antagits för att studera insamlad statistik från respektive företag och på så vis kunna besvara frågeställningen om hur fördelningen av hur individers möjlighet till kompetensutveckling ser ut utifrån kön och ålder. En kvalitativ forskningsansats har sedan tillämpats för att undersöka vilka påverkansfaktorer denna fördelning beror på. Resultat/Slutsats: Fördelningen över antalet deltagande medarbetare i utbildning, utifrån kön och ålder, har påvisat ett jämställt resultat vilket motsäger tidigare forskning. Studien har istället identifierat tre andra faktorer som påverkar medarbetares möjlighet till kompetensutveckling i de företag som studien baseras på. Dessa tre faktorer kan urskiljas i Stockfelts (1988) kompetensperspektiv. / Background: Most organizations value the human resource as the most important resource. Despite the importance of having competent staff in organizations, previous studies have shown a connection between individuals' gender / age and access to develop competence. Human Resource Development refers to the initiatives that organizations take to develop and renew the competence of an individual. In several cases, female employees and older employees have not been offered the opportunity to develop competence to the same extent as male employees and younger employees. Purpose: This study aims to examine which role equality has during the competency development efforts that organizations within the industry take, which can point to several explanations to factors that cause one or several obstacles with regards to individuals’ competency developmental opportunities. These influential factors can inspire other organizations within the industry to identify employees’ competency developmental opportunities within their companies. Method: This thesis is based on multi-method research, since the two research approaches that form the basis of the study requires a method combination. A quantitative research approach has been adopted to study collected statistics from each company and thus be able to answer the question of how the distribution of how individuals' ability to competency development is based on gender and age. A qualitative research approach has then been applied to examine underlying causes of this distribution. Results/Conclusion: The distribution of the number of employees participating in education, based on gender and age, has shown a result of equal opportunities which contradicts previous research. The study has instead identified three other factors that affect employees' ability to develop and maintain competence in the companies which this study is based on. These three factors can be distinguished in Stockfelt's (1988) competence perspective.

Syfte: Syftet är att undersöka hur en fastighetsmäklares ålder och yrkeserfarenhet påverkar kunder vid valet av mäklare.   Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ forskningsansats med ett deduktivt förhållningssätt. Genom en webbaserad enkätundersökning, som besvarades av 107 stycken respondenter som har eller i framtiden kan komma att sälja en bostad via en fastighetsmäklare, har empiriskt material inhämtats och sedan behandlats i analys- och statistikprogrammet Jamovi. I Jamovi togs det fram en korrelationsanalys, en deskriptiv analys samt en exploratorisk faktoranalys.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att det är fastighetsmäklarens yrkeserfarenhet som har störst påverkan på kundens val av mäklare. Fastighetsmäklarens ålder har i betydligt mindre utsträckning en påverkan på detta val. Kunder är inte benägna att anlita mäklare som har en liten yrkeserfarenhet. När yrkeserfarenhet och ålder sätts i relation till varandra visar resultaten att kunden anser att den ideala fastighetsmäklaren tillhör den yngre åldersgruppen (under 30 år) när han eller hon har en större yrkeserfarenhet på fem år eller mer. Om kunden inte vet om mäklarens yrkeserfarenhet föredrar han eller hon dock mäklaren som tillhör åldersgruppen 30–45 år.    Kandidatuppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till att öka kunskapen kring hur kunder väljer fastighetsmäklare, baserat på mäklarens ålder och yrkeserfarenhet, i Sverige. Studien har även bidragit med ökad förståelse kring hur faktorerna, ålder och yrkeserfarenhet, relaterar till varandra i denna kontext. Resultatet är användbart för mäklare och blivande mäklare då det ger dem en bättre insikt i hur kunder resonerar när de väljer fastighetsmäklare och hur detta kan påverka dem själva med tanke på deras egen ålder och yrkeserfarenhet.   Förslag till vidare forskning: Vidare forskning bör fokusera på att göra ett representativt urval för att kunna generalisera resultatet på hela den svenska befolkningen. Denna forskning bör endast ta hänsyn till de kunder som tidigare har sålt en eller flera bostäder via en mäklare. Det vore även intressant att ta del av forskning som undersöker huruvida mäklarens kön påverkar faktorerna ålder och yrkeserfarenhet och hur de relaterar till varandra samt om kunder prefererar annorlunda om de inte blir upplysta om mäklarens ålder utan får bedöma detta själva baserat på en bild. / Aim: The aim is to review how the customer’s view of the real estate agent’s age and work experience affects the choice of estate agent.   Method: The study has implemented a quantitative investigation with a deductive approach. Through a web-based survey, which was answered by 107 respondents who has or in the future may sell a home via a real estate agent, empirical material has been collected and then processed in the analysis and statistics program Jamovi. In Jamovi, a correlation analysis, a descriptive analysis and an exploratory factor analysis were produced.   Result and conclusion: The study’s results show that it is the real estate agent’s work experience that has the greatest influence on the customer’s choice of estate agent. The real estate agent’s age has to a much lesser extent an influence on this choice. Customers are not inclined to hire estate agent’s that have a low work experience. When work experience and age are put in relation to each other, the results show that the customer consider the ideal real estate agent to belong to the younger age group (under 30 years) when he or she has a greater work experience of five years or more. If the customer has no knowledge of the estate agent’s work experience, he or she prefers the agent who belongs to the age group between 30-45 years.   Contribution of the thesis: The paper contributes to an increased knowledge about how customers choose real estate agents, based on the estate agent’s age and work experience, in Sweden. The study has also contributed to an increased understanding of how these factors relate to each other in this context. The result is useful for real estate agents and future real estate agents as it gives them a better insight into how customers reason when choosing estate agents and how this can affect themselves with regard to their own age and work experience.   Suggestions for future research: Future research should focus on making a representative sample in order to be able to generalize the results on the entire population. This research should only take those customers that previously have sold homes via a real estate agent, into consideration. It would also be interesting to take part of research that examines whether the estate agent’s gender affects the factors and how they relate to each other and whether customers prefer differently if they are not informed about the age of the agent and instead must assess this by themselves based on an image.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida arbetsrelaterad stress samt copingstrategier skiljer sig åt med avseende på individuella faktorer som kön, ålder och arbetslivserfarenhet bland yrkesverksamma konsulter. Totalt bestod urvalet för studien av 110 undersökningsdeltagare (41 kvinnor och 69 män), vilka valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval. I utförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där en webbaserad enkätundersökning genomfördes. Vid insamlingen av data användes Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ II) (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorners, 2010) och Brief COPE scale (Muhonen & Torkelson, 2005). Insamlad data analyserades med hjälp av separata Independent Samples t-test. Resultaten visade att upplevelse av arbetsrelaterad stress signifikant skiljde sig åt med avseende på ålder. Konsulter äldre än 30 år upplevde mer arbetsrelaterad stress samt högre grad av kontroll i sitt arbete än yngre konsulter. Resultaten visade även att användning av copingstrategier skiljde sig åt med avseende på ålder, kön och arbetslivserfarenhet, då konsulter som var 30 år och yngre i större utsträckning använde sig av problemfokuserade, emotionsfokuserade samt dysfunktionella copingstrategier. Kvinnor använde sig i större utsträckning än män av både problemfokuserade och dysfunktionella copingstrategier. Konsulter med 3 år arbetslivserfarenhet eller mindre använde sig mer av problemfokuserade copingstrategier. Föreliggande studie visar därmed på en del avvikande resultat i förhållande till tidigare forskning inom området för arbetsrelaterad stress och copingstrategier.