Vi har genomfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur ålder relateras till ochpåverkar en individs anställningsbarhet utifrån två undersökningsgruppers perspektiv. Vi hargenomfört intervjuer med åtta respondenter där hälften av respondenterna var äldrearbetstagare och resterande var representanter från fack, rekrytering och intresseorganisation.Studien har utgått från ett hermeneutiskt förhållningssätt där teorikärnan bestått av Foucaultsteorier om diskurs och makt. Dessa begrepp har vi sedan relaterat till teorier om ålderism,anställningsbarhet och kunskapsekonomi. Fördomar om äldre arbetstagare är idag kanske denmest accepterade formen av fördomar och kan i arbetslivet innebära att en individ vid en vissålder begränsas eller tas ifrån rätten till arbete. Studiens resultat innefattar att en individmåste vara flexibel, anpassningsbar, socialt kompetent och villig att ständigt utvecklas för attvara anställningsbar på dagens arbetsmarknad. Resultatet visar också att det existerar tydliga fördomar gällande äldre arbetstagare som anses ha svårt att anpassa sig, har inlärningssvårigheter och är obenägna för utveckling och förändring. En högre ålder anses vara en nackdel då man söker nytt arbete eller gällande utveckling på arbetsplatsen och det framkommer att det är en uttalad sanning som tas för givet av samhället, även inkluderat de äldre arbetstagarna själva. Detta upprätthåller det faktum att äldre arbetstagare missgynnas i arbetslivet. Slutligen diskuterar vi vårt resultat i förhållande till våra teorier och resonerar kring begreppen normalisering, styrning och uteslutning som vi anser ger en förståelse för hur diskurser upprätthålls och påverkar den äldre arbetstagarens möjligheter i arbetslivet. / <p>We conducted a qualitative study where the aim was to examine how age relates to and</p><p>affects an individual's employability based on two survey groups' perspective. We have</p><p>conducted interviews with eight respondents, half of the respondents were older workers and the remainder were representatives from the trade, recruitment and association. The study was based on a hermeneutic approach where theory core consisted of Foucault's theories of discourse and power. These concepts were then related to theories of ageism, employability and the knowledge economy. Prejudice against older workers is today perhaps the most accepted form of prejudice and may in the workplace mean that an individual at a certain age gets restricted or taken away the right to work. The study results include that an individual</p><p>must be flexible, adaptable, socially competent and willing to continually evolve to be employable in today's job market. The results also show that there exists clear prejudices against older workers who are considered to have difficulty adapting, has learning difficulties and is averse to development and change. A higher age is considered to be a disadvantage when seeking a new job or existing development in the workplace and it is found that this</p><p>profound truth is taken for granted by the society, also included the older workers themselves.</p><p>This maintains the fact that older workers are disadvantaged in the workplace. Finally, we discuss our results in relation to our theories and reasoning on the concepts of normalization, control and exclusion which we believe provides an understanding of how discourses are maintained and affects the older worker employment opportunities.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Sammanfattning: De flesta företag sätter idag större värde på lärande och hög utbildning. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvar för sin anställning genom att hela tiden utvecklas och lära sig mera för att vara anställningsbar. Kraven som ställs på individen inom EU är att denna ska vara anpassningsbar, flexibel, leva upp till arbetsgivarnas ökande krav samt uppdatera sin kompetens och sina färdigheter. Tidigare forskning visar att individer idag vill vara attraktiva och anställningsbara för nuvarande och framtida arbetsgivare. Ansvaret för karriärutveckling har gått från organisationen till att numera ligga på individen själv. Resultatet av vår undersökning stämmer väl överens med denna diskurs då studenterna oavsett ålder, civilstånd och hemmaboende barn har ambitionen att disciplinera sig i stor utsträckning till anställningsbarhetsdiskursen.Bakgrund: Gradvis har ansvaret för individens anställning flyttas från stat till individ. Förändringen har gått från rätten till anställning till skyldigheten att vara anställningsbar. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvaret för sin anställning, detta genom att hela tiden utvecklas och lära sig mer för att vara anställningsbar. Många företag sätter stort värde på lärande och hög utbildning. Numera är det upp till individen själv att oavsett ålder vara flexibel och anpassningsbar och på så vis ansvara för sin egen anställningsbarhet och skapa sina egna förutsättningar.Syfte: Vårt syfte är att mäta i vilken utsträckning studenterna, som går på högskolan i Borås på ett nystartat personalvetarprogram, har ambitionen att hålla sig anställningsbara under och efter utbildningen. Vidare vill vi undersöka vilken betydelse ålder, civilstånd och hemmaboende barn har för studenternas flexibilitet,anpassningsbarhet samt erfarenheter och hur de på så vis disciplinerar sig själva utefter anställningsbarhetsdiskursen.Metod: Kvantitativ enkätundersökningResultat: Vårt resultat visar att studenterna oavsett ålder, civilstånd och hemmaboende barn har ambitionen att disciplinera sig i stor utsträckning till anställningsbarhetsdiskursen. Över lag strävar studenterna efter både utbildningserfarenhet och praktisk erfarenhet för att stärka sin position på arbetsmarknaden, detta oberoende av ålder, civilstånd och hemmaboende barn. Majoriteten av studenterna anser sig också vara flexibla och anpassningsbara i enlighet med diskursen.

Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi. Fortsatt forskning påsociala och ekonomiska faktorers påverkan på arbetslöshet föreslås samt hur stressupplevelsen påverkas av KASAM beroende på kön.

Föreliggande uppsats är en studie om ämneslärarstudenters potentiella böjelse för auktoritarianism vid ämneslärarprogrammet på Mälardalens högskola i syfte att undersöka hur auktoritarianismen kan te sig i skol- och utbildningssammanhang. En böjelse för auktoritarianism kännetecknas av tre egenskaper: viljan att lyda en auktoritets order, aggressivitet mot de som inte underkastar sig auktoriteten och uppfattningen om att alla ska följa den auktoritära ordningens normer och lagar. För att undersöka detta har ett beprövat mätinstrument (Right-Wing Authoritarianism scale) ämnat att mäta förekomsten av sådan böjelse bland olika grupper via ett frågeformulär. Studiens resultat visade att ämneslärarstudenterna inte skiljde sig från en kontrollgrupp bestående av andra studenter vid Mälardalens högskola i böjelse för auktoritarianism. Varken ämneslärarstudenternas ämneskombinationer, avklarade verksamhetsförlagda utbildningar eller terminer vid programmet hade en effekt på deras böjelse för auktoritarianism. Däremot hade åldern en signifikant effekt på sagd böjelse: De som var i åldrarna 19-25 hade en högre grad av böjelse jämfört med de som var 30 år eller äldre. Dessutom korrelerade högre grad av böjelse för auktoritarianism med en negativ attityd till genuspedagogik, positiv attityd till användandet av disciplinära åtgärder i skolan och en positiv attityd till betyg i ordning och uppförande. Resultatet diskuteras i relation till forskning och litteratur om skolans utveckling under 2000talet.

No description available.

Detta är en kvalitativ intervjustudie där syftet är att undersöka lärares i särskolans uppfattning om arbetsminnesproblem hos elever. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare upplever att arbetsminnesproblematik påverkar elevernas lärande och hur eleverna kan få stöd i att hantera detta. Efter att varje intervju hade genomförts transkriberades den och när textinnehållet sedan sammanställdes och analyserades framträdde ett antal teman. Kännedomen om begreppet arbetsminne var inte så stor, men det stöd som ges är positivt för elever med ett svagt arbetsminne. När resultatet ställdes mot teori och tidigare forskning framträdde till största delen likheter, men även olikheter. T.ex framkom i resultatet att eleverna kanske får för mycket stöd och använder hjälpmedel av slentrian. Forskningen däremot framhåller vikten av att eleverna har tillgång till hjälpmedel och vet hur och när de ska använda dem. En likhet som framkom var tankar om arbetsminnesträning. Några tog upp det och var intresserade av att använda det, medan en annan tänkte att det inte fungerar i särskolan. Här är även forskningen kluven. Både i fråga om träning hjälper och hur den i så fall bör organiseras.

Studien har syftat till att undersöka om det fanns ett samband mellan individers självkänsla och sociala medier i relation till ålder. Studien sökte även besvara om individer sökte bekräftelse genom sociala medier. Dessutom undersöktes om det fanns en korrelation mellan aktivitet och ålder på sociala medier. Sociala medier definierades i samband med denna studie till Instagram och Facebook. Data samlades in genom en kvantitativ enkätundersökning. Självkänsla mättes genom Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES). Insamlad data hanterades i SPSS och analyserades genom korrelationer och mellangrupps-ANOVA. Det fanns en signifikant skillnad i självkänsla mellan grupperna yngre och äldre. Det påvisades inget signifikant samband mellan självkänsla och aktivitet på sociala medier. Det fanns en signifikant negativ korrelation mellan ålder och behovet av bekräftelse. En slutsats från denna uppsats är att unga tycks söka bekräftelse via sociala medier men att de inte tycks erhålla någon högre självkänsla genom sin närvaro i sociala medier. / The study aims to investigate whether there was a connection between individuals' self-esteem and social media in relation to age. The study also sought to answer whether individuals sought confirmation through social media. In addition, it was examined whether there was a correlation between activity and age on social media. Social media was defined in connection with this study for Instagram and Facebook. Data was collected through a quantitative survey. Self-esteem was measured by Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES). Collected data was handled in SPSS and analyzed by correlations and intergroup ANOVA. There was a significant difference in self-esteem between the groups younger and older. There was no significant correlation between self-esteem and activity on social media. There was a significant negative correlation between age and need for confirmation. One conclusion from this study is that young people seem to seek confirmation via social media but that they do not seem to receive any higher self-esteem through their presence in social media.

Titel: Leder attraktivitet till produktivitet? En studie av fastighetsmäklares attraktivitet och dess påverkan. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi, inriktning marknadsföring. Författare: Kalle Gudmundsson och Olivia Lundbäck. Handledare: Jonas Kågström. Datum: 2019, maj. Syfte: Tidigare forskning indikerar att attraktiva personer är produktivare än oattraktiva personer. Syftet med denna studie är således att analysera om ”beauty premium” återfinns i säljande yrken och hur den påverkar produktivitet. Vi undersöker huruvida det existerar samband mellan produktivitet och attraktion hos svenska fastighetsmäklare. Vi tar också reda på om “beauty premium” effekterna skiljer sig åt mellan män och kvinnor samt hur en attraktiv och produktiv fastighetsmäklare ut. Metod: Studiens tillvägagångssätt är deduktivt eftersom litteratur och vetenskapliga artiklar använts och analyserats. Studien har ett syfte och frågeställningar som besvaras med en kvantitativ undersökning genom en enkätundersökning. Vidare analyseras resultatet med hjälp av SPSS och även korrelationsanalys, resultatet diskuteras och presenteras sedan dels genom tabeller skapade med SPSS. Resultat &amp; slutsats: Vår studie resulterade inte i ett samband mellan hög attraktivitet och produktivitet. Vi har istället funnit att attraktivitetsbetyg nära snittet kan bidra till högre produktivitet, främst när det kommer till kvinnor. ”Beauty premium” effekterna skiljer sig åt när det kommer till män och kvinnor eftersom mycket attraktiva kvinnor istället påverkas av ”beauty penalty”. Det vi fann gemensamt mellan kvinnor och män är att attraktivitetsbetyg nära snittet har ökad produktivitet och vår slutsats pekar på att detta beror på ”beauty penalty” effekterna. Vi kom även fram till att attraktiva fastighetsmäklare har symmetri i hudstruktur samt ett generiskt utseende medan utseendet på en produktiv fastighetsmäklare är mycket varierat och vi såg inget tydligt samband förutom att de låg nära snittbetyget i attraktivitet. Uppsatsens bidrag: Denna studie är först med att undersöka attraktion kopplat till produktivitet när det kommer till fastighetsmäklare eller säljande yrken. Studiens bidrag är att ge en klarare bild och således kunskap om hur begreppen attraktion och produktivitet påverkar varandra och vilka andra variabler som spelar roll. Förslag till vidare forskning: Genom vår forskning har vi förstått att attraktion kan påverka produktivitet på många olika sätt. För att säkerhetsställa de resultat vi fått fram utifrån vår studie skulle det vara relevant att göra en liknande studie inom andra säljande yrken än fastighetsmäklare. För att skapa mer förståelse kring dessa begrepps samband, skulle en liknande studie kunna utföras inom andra branscher. Även forskning som utgår mer ifrån kön eftersom vårt resultat indikerar på att attraktion påverkar olika hos män och kvinnor. Till sist en studie som kan utföras på samma sätt som denna studie, men med mer fokus på ålder och dess påverkan.

<p>Bakgrund Med en befolkning som blir allt äldre är det viktigt att ha kunskaper kring hurohälsosamma levnadsvanor är fördelade bland äldre individer. Hälsobeteenden hos äldre,såsom alkoholkonsumtion och rökning, riskerar att bli en stor kostnad för samhället blandannat i form av sjukvårdskostnader. För att kunna planera det framtida sjukvårdsbehovet,samt för att ge kunskap kring vart förebyggande åtgärder är mest behövliga, krävs enförståelse kring hur de hälsoskadliga levnadsvanorna är fördelade i befolkningen. SyfteSyftet för denna uppsats är att undersöka hur socioekonomisk status vid olika tillfällen ilivsspannet är kopplat till alkoholkonsumtion och rökning hos äldre. Metod Med hjälp avnationellt representativt datamaterial från de longitudinella undersökningarna SWEOLD ochLNU har information från 982 individer, 77 år och äldre, analyserats med hjälp av logistiskaregressioner. Det är i snitt 22,5 års uppföljning mellan den intervju som gjordes tidigare i livetoch den som gjordes senare i livet. Den information som har använts, utöver kontrollvariabler,innefattar rökvanor, alkoholvanor, socioekonomisk status i barndomen samt socioekonomiskstatus i vuxen ålder. Socioekonomisk status mättes genom utbildning och socialklass(huvudsakligt yrke). Resultat Analyserna visar att frekvent alkoholkonsumtion i äldre dar ärassocierat till hög socioekonomisk status, både i barndom och i vuxen ålder. Rökning är ocksåassocierat med en hög socioekonomisk status, med undantag för män vad gäller egensocialklass samt faders socialklass. För dem är rökning associerat med låg socialklass. Detfinns även samband mellan social mobilitet och dessa hälsobeteenden. Bland män har bådeindivider som gjort en uppåtriktad klassresa och som har varit stabila i den höga klassen enmindre sannolikhet för att vara rökare än dem som varit stabila i den låga klassen. Hoskvinnor finns en mindre sannolikhet hos dem som gjort en nedåtriktad klassresa. Hos bådakönen har individer som har en hög utbildningsbakgrund både vad gäller fadern och den egnahögre sannolikhet för att vara rökare. Både individer som gjort en uppåtriktad klassresa ochsom har varit stabila i den höga klassen dricker oftare än de som varit stabila i den lågaklassen. När det gäller utbildningsmobilitet dricker samtliga grupper oftare än de som varitstabila i gruppen med låg utbildning. Slutsats Det finns skillnader i alkoholkonsumtion ochrökning bland äldre beroende på socioekonomisk status.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka sambandet mellan socioekonomisk position i vuxen ålder och ohälsa när man blir äldre och om detta eventuella samband beror på att personerna hade sämre hälsa tidigare i livet, samt att undersöka hur hälsa och socioekonomisk position är relaterat till förändring i hälsa över tid. Mått på socioekonomisk position i den här undersökningen har varit socialklass, utbildningsnivå och kontantmarginal. Ohälsa har mätts genom fyra index; mobilitetsproblem, cirkulationsbesvär, värk i rörelseorganen samt psykisk ohälsa. För att genomföra studien har ett nationellt representativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 1968 och 1981 och undersökningen om äldres levnadsvillkor, SWEOLD, år 1992, 2002 och 2004 använts. Datamaterialet har möjliggjort för en kvantitativ longitudinell studie där respondenterna har kunnat följas från vuxen ålder till efter pensionsåldern, en period på över 20 år. Analyserna i undersökningen har utförts genom ordinal logistisk regressionsanalys och linjär regressionsanalys. Resultaten från analyserna visar ett tydligt samband mellan vissa mått på socioekonomisk position och vissa hälsoaspekter. Framförallt framkommer sambandet mellan låg socioekonomisk position i vuxen ålder och cirkulationsproblem, mobilitetsproblem och psykiska besvär efter pensionsåldern, samt att de med låg socioekonomisk position i vuxen ålder har en mer negativ förändring av dessa besvär från vuxen ålder till efter pensionsåldern. Dessa resultat bekräftar tidigare studiers resultat till stor del. Det som skiljer den här studien resultat från tidigare forskningsresultat är framförallt att den här studien inte uppvisar så markanta skillnader för olika grupper av socioekonomisk position när det gäller hälsoaspekten värk i rörelseorganen.</p><p><strong> </strong></p>