<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka sambandet mellan socioekonomisk position i vuxen ålder och ohälsa när man blir äldre och om detta eventuella samband beror på att personerna hade sämre hälsa tidigare i livet, samt att undersöka hur hälsa och socioekonomisk position är relaterat till förändring i hälsa över tid. Mått på socioekonomisk position i den här undersökningen har varit socialklass, utbildningsnivå och kontantmarginal. Ohälsa har mätts genom fyra index; mobilitetsproblem, cirkulationsbesvär, värk i rörelseorganen samt psykisk ohälsa. För att genomföra studien har ett nationellt representativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 1968 och 1981 och undersökningen om äldres levnadsvillkor, SWEOLD, år 1992, 2002 och 2004 använts. Datamaterialet har möjliggjort för en kvantitativ longitudinell studie där respondenterna har kunnat följas från vuxen ålder till efter pensionsåldern, en period på över 20 år. Analyserna i undersökningen har utförts genom ordinal logistisk regressionsanalys och linjär regressionsanalys. Resultaten från analyserna visar ett tydligt samband mellan vissa mått på socioekonomisk position och vissa hälsoaspekter. Framförallt framkommer sambandet mellan låg socioekonomisk position i vuxen ålder och cirkulationsproblem, mobilitetsproblem och psykiska besvär efter pensionsåldern, samt att de med låg socioekonomisk position i vuxen ålder har en mer negativ förändring av dessa besvär från vuxen ålder till efter pensionsåldern. Dessa resultat bekräftar tidigare studiers resultat till stor del. Det som skiljer den här studien resultat från tidigare forskningsresultat är framförallt att den här studien inte uppvisar så markanta skillnader för olika grupper av socioekonomisk position när det gäller hälsoaspekten värk i rörelseorganen.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder. Studien vilar på en kvantitativ forskningsstrategi. En enkät bestående av 13 påståenden av etisk karaktär delades ut till 210 studenter vid Umeå Universitet fördelade på Handelshögskolan, Institutionen för omvårdnad och Institutionen för fysik. Materialet analyserades i SPSS genom t-test, ANOVA-test och Chi-två test. Studien utgår från teorier och tidigare studier. Teorierna menar att etiskt beslutsfattande kan påverkas av individuella och situationsbundna faktorer. De tidigare studier vi redogör för visar på olika resultat kring huruvida demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet påverkar etisk uppfattning. Resultatet visar att män och kvinnors etiska uppfattning skiljer sig åt i nio av 13 påståenden. Vidare visar resultatet att två åldersgrupper anser två påståenden vara av olika etisk karaktär. Mellan utbildningsinriktningarna kunde vi i nio påståenden se skillnad mellan studenterna vid Institutionen för omvårdnad och Handelshögskolan. I tre påståenden kunde en skillnad i etisk uppfattning mellan studenterna vid Handelshögskolan och Institutionen för fysik urskiljas. Vidare var det i sex påståenden som omvårdnads- och fysikstudenterna skiljde sig åt. Det visar sig en viss skillnad mellan studenternas etiska uppfattning beroende på utbildningsnivå i studiens resultat. Det är en terminsgrupp som skiljer sig åt från de andra grupperna i en till två frågor. Vidare visar studien inte på någon skillnad i etisk uppfattning mellan intervallen för studenternas arbetslivserfarenhet. Slutsatserna vi drar av vår studie är att kön och utbildningsinriktning är de faktorer som påverkar den etiska uppfattningen hos studenter. Om företag är medvetna om skillnader mellan kvinnors och mäns olika etiska uppfattning och hur processen för etiskt beslutsfattande kan skilja sig åt beroende på könen, kan denna kunskap om hur och varför beslut fattas leda till ett förbättrat beslutsfattande. Enligt oss kan en tolkning av resultatet vara att det finns institutioner där både ett ökat utbud av och en högre kvalitet på etik- och moralkurser skulle behövas. Vi anser att detta är något som både institutionerna och studenterna skulle dra nytta av. Är studenterna som kommer ut i arbetslivet mer förberedda inför etiska dilemman skulle detta kunna leda till att utbildningarnas rykte och status förbättras i näringslivets ögon. Vidare kunde vi se ett samband mellan faktorerna kön och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsnivå samt utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Dessa samband innebär att studenternas etiska uppfattning kan påverkas av mer än en faktor.</p>

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt. Undersökningen är kvantitativ och baseras på gruppenkäter som besvarats av studenter vid Mittuniversitetet. Resultaten visar att det fanns klara samband mellan olika traumatiska barndomsupplevelser och olika former av hälso/ohälsotillstånd i vuxen ålder. Multivariata analyser visar att sexuella och fysiska övergrepp är relaterade till ökade tecken på alkoholproblem, känslomässiga övergrepp och ångest, medan känslomässig försummelse är relaterat till depression, mindre socialt nätverk och till mindre grad av anknytning. Förhoppningen är att studien skall bidra till teoriutvecklingen om hur barndomsproblem påverkar problemen i vuxen ålder.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Framtidens bank måste arbeta mot att få mer lojala kunder då framtagandetav nya produkter och strävan efter ökad kostnadseffektivitet inte längre räcker.Eftersom banker endast kan uppnå lönsamhet först efter upprepade köp är det viktigt attkartlägga bakomliggande faktorers betydelse för den privata bankkonsumentens lojalitetsett till dess finansiella beteende och behov i olika åldrar.</p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att kartlägga hur den privata bankkundens lojalitet varierarvid olika åldersintervall samt hur bakomliggande faktorers betydelse för lojalitet skiljersig åt vid olika åldersintervall.</p><p><strong>Avgränsningar:</strong> Vi har valt att avgränsa vår studie till en svensk miljö och den privatabankkonsumenten. Vi avser inte att undersöka bankernas arbete för att styrka lojalitetenhos konsumenten och vi vill heller inte utreda om det finns tidigare okända faktorer somkan kopplas till lojalitet inom bankbranschen.</p><p><strong>Resultat:</strong> De bakomliggande faktorernas betydelse för lojalitet skiljer sig inte åt i olikaåldersintervall i den privata bankkonsumentens liv. Varje faktor påverkar docklojaliteten olika mycket beroende på vilket åldersintervall som den privatabankkonsumenten befinner sig i. Vid samtliga åldersintervall är klagomål den faktorsom har störst betydelse för den privata bankkonsumentens lojalitet, följt avkundnöjdhet, prisvärdhet, servicekvalitet och produktkvalitet. Vidare visar våra resultatatt bankernas klagomålshantering inte fungerar. Kvinnors lojalitet varierar inte i olikaåldersintervall. Däremot varierar mäns lojalitet i vissa åldersintervall. Dessutom ärkvinnor mer lojala än män i samtliga åldersintervall.</p>

<p>Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, västerländska samhället kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvälvande och föränderlig period i en individs liv. Det finns flera olika områden i samhället innehållandes speciella uppsättningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fält att studera. Den här antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika områden som berör barn och unga. Vi avser inte att med våra respektive studier täcka upp ett specifikt intresseområde utan har istället riktat in oss på olika aspekter och områden av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman värdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan på unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonårsflickor, Elin Sällstedt behandlar hur ungdomar förhåller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras åldrar.</p>

<p>This thesis explores the effect of using a new media in the marketing mix. SL, in cooperation with Clear Channel, has covered the outside of an entire carriage, 46,5 meters long, in an underground train with an advertisement for a company. This new form of advertising has taken place in the Stockholm Underground system during spring 2005. The five companies participating in this project are MTV, the Aftonbladet/Sportsbladet, Eniro 118 118 SMS, Heinz and the Gallerian.</p><p>An empirical study has been carried through to survey the motive for companies to market themselves, their brand and product/service, by using the outside of a carriage on an under-ground train as a gigantic, mobile bill¬board. The study also investigates the commuters’ attitude regarding this form of advertising. The population for the latter survey is based on a convenient method of selection, thus making it unable to generalize the findings. In order to be able to generalize, the survey needs to be replicated, and thereby obtain a larger database, from which general conclusions can be extracted.</p><p>One of the authors’ findings is that this form of advertising has a stronger effect on younger people than older. In the surveyed population the authors found that younger are more positively disposed to advertising in general, as well as to the wholly covered carriages in the Underground system, than older people. No significant difference in perception could be found between men and women. Somewhat surprising to the authors was the large number of respondents who were unable to correctly recall the name of any of the advertising companies, out of the group that had declared they had seen a wholly covered carriage. The phenomenon in itself, the advertising, has been noted, while the message has not made large enough an impact on the commuter for the company name to stay in mind.</p><p>The authors have adopted theories about different perceptions between men and women. Theories about how messages are being interpreted by different generations have also been adopted in a deductive way.</p>

No description available.

Starting from the perspective that the ageing human body always is a situation and in a situation, the present thesis explores situations in which the meaning of age and ageing is negotiated. The analytical focus is on situations, and more specifically on experiences of age and ageing. The aim of the thesis is to describe and analyse the lived experience of age and ageing. A hermeneutic understanding of experience and lived experience is fundamental to the thesis. Three studies are included. The first study is based on descriptions of situations in which older people felt “especially young” and "especially old". The analysis revealed that the same kinds of situations gave rise to experiences both of feeling “especially young” and of feeling “especially old”, but they differed in focus regarding social inclusion/exclusion. The second study is based on interviews with amateur dancers regarding their experiences of a dance project in which the artistic focus is on the aged body. Two themes emerged in the analysis: the dance project as a situation in which the meaning of age and ageing was both given new meanings and restated in stereotypical terms; and the aged and ageing person him-/herself as a situation for negotiating the meaning of age and ageing. The meaning of age was negotiated, as there were tensions between referring to age and ageing as resources and referring to them as a problem associated with restrictions. The situated experiences involved changes in the body, pointed out by other people or felt oneself. The dissociation from being old appeared as an internalized social norm, and one strategy for avoiding old age was to keep active, but not too active. The third study is based on a vignette dialogue with amateur dancers. Text excerpts from Simone de Beauvoir's book The Coming of Age (1970/1972) were used as vignettes to grasp notions about the aged in society as they appeared to the informants. Among the informants, notions of being and becoming old in a society are filled with fears of being dependent, becoming a social burden on society and being reduced to an aged person with standardized needs who is unable to live a worthy life. In sum, the lived experience of ageing is always situated as a complex interplay between the body, social norms, the available language and our notions about these phenomena. The present thesis shows that age and ageing can be filled with various inconsistent meanings that embrace social inclusion as well as social exclusion. / GERDA - GErontologisk REgional Databas / RSKM - Rörelsen som kroppens minne

This thesis explores the effect of using a new media in the marketing mix. SL, in cooperation with Clear Channel, has covered the outside of an entire carriage, 46,5 meters long, in an underground train with an advertisement for a company. This new form of advertising has taken place in the Stockholm Underground system during spring 2005. The five companies participating in this project are MTV, the Aftonbladet/Sportsbladet, Eniro 118 118 SMS, Heinz and the Gallerian. An empirical study has been carried through to survey the motive for companies to market themselves, their brand and product/service, by using the outside of a carriage on an under-ground train as a gigantic, mobile bill¬board. The study also investigates the commuters’ attitude regarding this form of advertising. The population for the latter survey is based on a convenient method of selection, thus making it unable to generalize the findings. In order to be able to generalize, the survey needs to be replicated, and thereby obtain a larger database, from which general conclusions can be extracted. One of the authors’ findings is that this form of advertising has a stronger effect on younger people than older. In the surveyed population the authors found that younger are more positively disposed to advertising in general, as well as to the wholly covered carriages in the Underground system, than older people. No significant difference in perception could be found between men and women. Somewhat surprising to the authors was the large number of respondents who were unable to correctly recall the name of any of the advertising companies, out of the group that had declared they had seen a wholly covered carriage. The phenomenon in itself, the advertising, has been noted, while the message has not made large enough an impact on the commuter for the company name to stay in mind. The authors have adopted theories about different perceptions between men and women. Theories about how messages are being interpreted by different generations have also been adopted in a deductive way.

No description available.