Syftet med denna studie var att undersöka våldtäktsmytsacceptansen bland studenter på Umeå Universitet, samt huruvida acceptansen skiljer sig åt beroende på ålder, politik, kön och studieinriktning. Begreppet våldtäktsmyt utvecklades på 1970-talet, under den andra feministvågen, och syftar på ett antal falska föreställningar om hur en våldtäkt går till, vem som kan bli utsatt och vem som är en våldtäktsman. För att undersöka syftet användes två frågeställningar, den första gällde vilka våldtäktsmyter som hade störst acceptans bland universitetsstudenter vid Umeå Universitet, varför just dessa myter är dominerande samt vilka konsekvenser dessa myter får. Den andra frågeställningen berörde hur våldtäktsmytsacceptansen ser ut i olika grupper, fördelat bland kön, utbildning, ålder och politisk åskådning. Den ämnade även besvara vad eventuella skillnader beror på, och vilka konsekvenser dessa myter får. Studien genomfördes med en enkätundersökning, totalt var antalet deltagare 235 studenter vid Umeå Universitet. Resultatet visade att våldtäktsmyten Hon ljög var mest accepterad bland deltagarna, och att det fanns könsskillnader inom samtliga våldtäktsmyter då männen uppvisade en högre våldtäktsmytsacceptans jämfört med kvinnorna. Politik hade också en effekt på nivån av våldtäktsmytsacceptans då de studenter som placerade sig mer till höger politiskt accepterade våldtäktsmyter i högre grad. Studien visade även att polisstudenter och civilingenjörsstudenter hade en högre nivå av acceptans jämfört med andra studieinriktningar.

Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 år och enligt Vägverket klarar ett barn sig på egen hand i trafiken först vid 11-12 års ålder. Detta borde innebära att barn är mycket utsatta när de vistas i trafiken och personer som kör bil måste vara medvetna om detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar på bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikområden där barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom föräldraskap och ålder. Föräldrar antogs ha mer erfarenhet av barn än icke-föräldrar och äldre (35-46 år) antogs ha mer erfarenhet av trafik än yngre (20-26 år). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkätundersökning som huvudstudie. Resultaten visar bland annat att föräldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hålla lägre hastigheter än icke-föräldrar i olika trafikmiljöer där barn kan vistas. Äldre uppgav att de normalt sett håller lägre hastigheter än yngre om de kör i områden där oskyddade trafikanter syns till. Resultaten tyder därmed på att det finns vissa skillnader och tendenser gällande hur föräldraskap och ålder inverkar på uppfattningar om hastigheter i områden där barn vistas.

I denna studie undersöks finansiell riskbenägenhet hos professorer och lektorer vid Uppsala universitet. Amerikanska studier har visat att kvinnor är mindre riskbenägna än män, samt att människor med högre utbildning och särskilt en utbildning inom ekonomi har en jämförelsevis högre riskbenägenhet. Denna studie ämnar till att undersöka huruvida dessa teorier stämmer även i Sverige. Studien innefattar en enkätundersökning där anställda vid Företagsekonomiska institutionen, Juridiska institutionen, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier samt Institutionen för fysik och astronomi har svarat på frågor kring deras finansiella riskbenägenhet. Studiens resultat kan sammanfattas med att det inte finns några skillnader i riskbenägenhet mellan kvinnor och män, men att vissa belägg finns för att människor med en högre utbildning är mer riskbenägna än människor med en jämförelsevis lägre utbildning. Studien fann vidare att människor med en hög utbildning inom ekonomi är mer benägna att ta finansiella risker än människor med en hög utbildning inom andra områden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett mönster på utflyktsprodukter kan se ut för att passa barn i ett brett åldersspann. Idag är många produkter på marknaden riktade till en smal målgrupp, både gällande ålder och kön. Företaget Selvins vill därför skapa produkter som passar till en bred målgrupp för undvika slit och släng av flera olika produkter. Tidigare forskning berör sällan ämnet design kopplat till målgruppens åldrar, varför teorier om barns preferenser för färger och motiv eftersöktes. Som metod användes forskning genom design. En inledande förstudie utfördes för att samla kunskap om vilka åldrar produkter på marknaden riktar sig till, vad som är viktigt att tänka på gällande mönsterdesign till barn samt vad varumärket Selvins står för. Under designprocessen användes lärdomar från förstudien samt tidigare teorier om barns färg- och motivpreferenser i olika åldrar. Det resulterade i att fyra olika mönster skapades. Dessa mönster värderades sedan i kvalitativa intervjuer med 22 barn i åldrar mellan 6-12, samt 15 föräldrar och två designers. Diskussion fördes kring resultatet av varje mönster samt faktorer som kan ha påverkat resultaten. Studien visar att ett av mönstren, som bestod av geometriska former, var omtyckt av barn i alla olika åldrar mellan 6-12 och föräldrar och designers ansåg att det passade en mycket bred åldersgrupp.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om åldersrelaterad motivation, kreativitet och målorientering från musikers perspektiv. Resultatet är användbart för forskning inom ljud- och musikproduktion samt för musiker, kompositörer och liknande kreativa yrkesinriktningar. De övergripande forskningsfrågorna är: hur beskriver yngre och äldre utövande musiker sin musikaliska motivation?; när upplever de sig vara mest kreativ? Urvalet har delats upp i två kategorier, yngre och äldre. Sex intervjuer har genomförts med tre respondenter i respektive ålderskategori. Analysprocessen består av sammankopplingar mellan respondenternas svar och tre teorier: målorienteringsteorin, flow-teorin samt behovshierarkin. Studiens resultat påvisar ingen tydlig skillnad mellan yngre och äldre musikers uttalade motivation. Skillnad finns i hur de beskriver uppkomsten av kreativitet. De yngre menar att de är som mest kreativa när de har tid avsatt för ändamålet; ofta på ledig tid under lugna omständigheter. De äldre beskriver istället att kreativitet uppstår när de skapar förutsättningar för detta; ofta när de har mycket att göra. Förslag till vidare forskning är således förståelse kring åldersrelaterade skillnader i individers upplevda kreativitet. Fortsatt förslag gäller musikers anseende i Sverige i förhållande till andra länder.

The purpose of this study was to examine how it comes that bullying in preschool is discussed in so small amounts and why the term bullying seems to have an age limit to it. This studies questions are: how does preschool teachers define and identify bullying and how is the term used in preschool? Why does bullying occur according to preschool teachers? Do preschool teachers use elaborated strategies to handle difficult situations that could be seen as bullying according to certain definitions? Does bullying exist in the preschools where the interviewed preschool teachers work? This study is based on qualitative interviews with preschool teachers at their individual preschools. The study shows that preschool teachers define bullying as negative actions, that can be both conscious and non-conscious.  The study also shows that the preschool teachers do not use the term bullying when addressing childrens behaviour or when discussing negative actions among the children with them. The main reason for not using the term bullying is the belief that the term itself is too complex for children in preschool to understand. The participating preschool teachers believe that the reason for bullying among children is lack of unity and social status. Based on this study preschool teachers do not use any specific strategies to handle difficult situations and bullying in preschool, instead they use tools like books, EQ as an approach and children’s owns equal plans. According to two out of five preschool teachers there is no bullying at their preschool.

I denna studie redogörs för lärares och elevers tankar om intensivundervisning. För att undersöka detta har insamlat material för analys varit intervjuer med lärare och elever, för- och eftertester med eleverna, observationer, loggböcker, inspelningar från lärarnas träffar med eleverna men också inspelningar från mina träffar med lärarna. Det som lagts störst vikt på i denna studie är lärarnas funderingar runt arbetet med intensivundervisningen och vilka förutsättningar de anser att det finns för att genomföra intensivundervisningen. Det som framgår i resultatet är att lärarna ser positivt på arbetet med eleverna i en ”en till en” situation men att skolan behöver se över förutsättningarna för att genomföra intensivundervisning. Lärarna påtalar i studien att det ofta är svårt att få till tiden när man skall träffa eleven enskilt. Även det faktum att det inte på skolan finns specifika matematikklassrum försvårar arbetet med elever i matematiksvårigheter både i klassrum och grupprum.

Den svenska migrationen karakteriseras av en stor invandring, vilken nådde en rekordhög nivå under år 2015. Det är framförallt Afghanistan, Irak och Syrien som står för majoriteten av invandringen till Sverige från år 2010 och framåt. Syftet med denna studie är att analysera skillnader i sysselsättningsgraden hos utrikesfödda i Sverige, där framförallt flyktinginvandringen från Afghanistan, Irak och Syrien är av intresse. Genom jämförelser av data från SCB gällande utbildningsnivå och sysselsättning bland män och kvinnor i olika åldrar finner studien att utrikesfödda från dessa tre länder har en lägre sysselsättning än den totala gruppen av utrikesfödda personer. Sysselsättningsgraden och utbildningsnivån är högst i åldern 35–44 år. Den yngre generationen och framförallt kvinnor tenderar att vara väl utbildade men också ha en lägre sysselsättningsgrad än män. Flyktingar från dessa tre länder har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden än utrikesfödda totalt sett och därför bör etableringspolitiken rikta särskilda åtgärder till flyktinginvandrande kvinnor som invandrar i unga år.

Uppsatsen undersöker Twilight, skriven av Stephenie Meyer, utifrån de intersektionella kategorierna ålder, kön och klass i förhållande till relationen mellan protagonisterna Bella och Edward. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur ålder, kön och klass påverkar relationen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur ålder, kön och klass påverkar maktförhållandet i relationen utifrån Foucaults maktteori. Resultatet visar att ålder, kön och klass genomgående i Twilight försätter Bella i en underordnad maktposition, med några få undantag. Många normer gällande de tre kategorierna reproduceras i relationen mellan Bella och Edward, vilket i sin tur ger upphov till en maktobalans. Med anledning av detta resultat bör Twilight läsas kritiskt ur ett intersektionellt perspektiv, men kan med fördel användas i klassammanhang för att belysa och ifrågasätta normer rörande t. ex. ålder, kön och klass.

Samhället har flertalet gånger genomlevt eller tvingats till energiomställningar, varför studier på detta område är av intresse inför framtida behov. Denna intervjustudie undersöker hur människor har upplevt och erfarit energitransitioner i hushållet för husuppvärmning i samhället Grimstorp i Nässjö kommun. Detta har gjorts utifrån en fenomenologisk premiss och analysmetod varpå materialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv innefattande de i materialet framträdda, analyserbara, teoretiska perspektiven klass och ålder. Studien visar på att ved, pellets, bergvärme, luft- och/eller vattenpump, e loch olja är de former som förekommit i denna grupp av människor, vilka kännetecknas av att de alla är husägare med nästan uteslutande äldre hus. De flesta hade flyttat in under 1980-eller 1990-talet, och använde sig då främst av olja och/eller ved (stundom också el), varpå övriga energiformer blev vanligare först efter år 2000. Orsakerna uppfattades ha varit relaterade till kostnader, tillgänglighet, ålder och hälsa, samt miljö. Orsakerna kunde bland annat ses i samband med olika händelser såsom 1970- och 1980-talets oljekriser och en stigande miljömedvetenhet. Olika åldersfaser bidrog här till olika livsförutsättningar och behov till anpassning, vilket påverkades av tillgängliga ekonomiska och sociala resurser. De erfarenheter som studien påvisar är eventuellt påverkade av att studiens deltagare kännetecknades av att de alla i regel hade vissa livsförutsättningar; eget hus och ett visst ålderspann. Detta skulle kunna påverka studiedeltagarnas argument och perspektiv. Vidare studier vore här även önskvärda för att jämföra olika samhälleliga kontexter.