Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares upplevelser kring barns delaktighet och inflytande inom förskolans verksamhet. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: På vilket sätt upplever förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? samt Vilka eventuella dilemman upplever förskollärare kring barns delaktighet och inflytande? Studien präglas av en fenomenologisk ansats där förskollärares varierade upplevelser lyfts med hjälp av enskilda samtalsintervjuer. Resultatet för studien presenteras under fem tematiseringar: Förskollärarnas definition kring delaktighet och inflytande som ett eller två begrepp, Barns delaktighet och inflytande i relation till deras ålder, Vuxnas makt över barns delaktighet och inflytande, Att närma sig ett barns perspektiv och Förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. I dessa avsnitt berörs även möjligheter och svårigheter i arbetet med barns delaktighet och inflytande samt tid och personalbrist. Studiens slutsats är att förskollärarna definierar delaktighet och inflytande antingen som två separata eller ett sammanhängande begrepp, vilket tyder på problematik i arbetet för att tillgodose barns delaktighet och inflytande. Förskollärarna förhåller sig olika till barns delaktighet och inflytande, beroende på deras förhållningssätt, begreppens definition, förutsättningar och tid. Dessa aspekter påverkar barns möjlighet till delaktighet och inflytande.

Studiens syfte var att undersöka hur andraspråksinlärare identifierade och uppfattade fonologiska vokalkontraster som står i ordpar. Vokalkontrasterna som undersöktes skiljer sig i främre och centrala rundade vokaler. Ett lyssnartest konstruerades och resultaten analyserades med en kvantitativ ansats. Majoriteten av resultaten stämde överens med tidigare forskning inom ämnet och tyder på att andraspråksinlärarna har svårigheter med att identifiera och uppfatta en del främre och centrala rundade vokaler i de flesta av ordparen som användes i lyssnartestet. Dock ska resultaten beaktas med försiktighet, lyssnartestet tog inte hänsyn till deltagarnas ordkunskap vilket kan ha påverkat en del av resultaten. Deltagarna i studien är mellan 16–20 år och läser ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet. Svenskans rundningskontrast ligger till grund för de flesta svårigheterna. Skillnaderna i en del avvikelser kunde förklaras genom att bland annat se över inlärarnas startålder för andraspråksinlärningen.

The purpose of the study is to examine how women around forty describes appearance and age. The focus of the analysis is the idea of age, appearance and gender. The study is based on seven interviews. The analysis of the material is based on a cultural analytic perspective, with inspiration from the theory of performativity, a constructivist understanding of gender, appearance and age, intersectionality and Pierre Bourdieus capital theory. The results of the study show that experience of age and appearance is constructed and given meaning in relation to other aspects of power, including gender and social class. The experience of age is constructed in relation to norm systems and context. The results show an experienced dissonance between subjective and chronological age. Appearance-based age changes are associated with negativity. Attempts to escape aging can be understood as a way to seek control over death. The study concludes that conceptions of appearance and aging affect the interviewers’ way of understanding and talking about themselves.

Background Due to reduced GDP in Sweden, future retirees will receive a smaller amount of the public pension compared to the retirees of today (Ferm, 2018; Swedbank, 2017). Hence, the private savings for future retirees may be of greater importance in order to receive a higher pension as a retiree. Latest statistics from 2015 shows that only 17,3 percent of Sweden's wage earners had private savings for retirement (SCB, 2017).  Purpose The aim of this study is to analyse what variables affect an individual to have private savings for retirement by testing hypotheses and comparing the chosen variables.  Methodology This quantitative study has a deductive approach with a comparative design. The theories used throughout the study which have developed the hypotheses of this study are The Life Cycle Hypothesis of Saving, Self-control, Mental Accounting, Ambiguity effect, The Individual Decision-making Process and A Hierarchy of Savings Motives. The variables used throughout the study are age, the level of education, income, self-control, the knowledge of the Swedish pension system and gender. The empirical data has been collected through primary data using surveys with a convenience sample, with 200 responses. Finally, the data from the surveys has been analysed with regression analysis.  Result All the independent variables of this report have a significant impact on private savings for retirement when analysed separately. However, the multivariate analysis shows that only self-control and knowledge of the Swedish pension system have a significant impact on private savings for retirement with 5 percent.  Conclusion The lack of knowledge why people choose to have private savings for retirement has been the purpose of this study. Therefore, this study aims to contribute with information and knowledge about what factors affect the private savings for retirement in order to enlighten people about the importance of having private savings for retirement.  Key words Private savings for retirement, age, level of education, income, self-control, knowledge of the Swedish pension system, gender

General extenders are examined in a collection of spoken data drawn from the two sub-corpora Business and Leisure of the British National Corpus. This study investigates the use of the 110 instances of or something, and everything, and and stuff in native speakers’ discourses. The speakers are males and females aged 15-59 years. This study focuses on the frequency and functions of general extenders, and explores whether there is a relationship between the use of GEs and speakers’ ages as well as the gender of speakers. For the purposes of this study, both quantitative and qualitative methods are used. The analysis shows that the most frequent form is or something (representing 65.45% of the data), followed by and everything (20.90%) and and stuff (13.63%). This study reports that general extenders are multifunctional, and that they indicate ideational and interpersonal functions. However, there is considerable variation in the use of general extenders. These forms are mainly used to implicate a category. The predominant use of these forms occurs in young speakers’ discourses, and their frequency decreases as the speakers get older. In addition, this study points to the differences between female and male speakers in using general extenders, and that females use these expressions more frequently than males. / General extenders undersöks i språkbrukares tal som härrör från två sub-corpora Business och Leisure från British National Corpus. Syftet med denna studie är att undersöka 110 instanser av or something, and everything, och and stuff hos brittiska mäns och kvinnors tal i åldersspannet 15-59 år. Denna studie fokuserar på general extenders frekvenser samt funktioner, och undersöker huruvida om deras användningen är korrelerade med språkbrukarnas ålder och kön. I denna studie används både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Resultaten visar att den vanligaste formen är or something som motsvarar 65.45% av datan, följt av and everything 20.90%, medan den lägsta användningen gäller and stuff 13.63%. Denna studie visar att general extenders är multifunktionella det vill säga de indikerar ideella och interpersonella funktioner. Språkbrukare använder dock general extenders huvudsakligen för att implicera en kategori. Den övervägande användningen av general extenders sker i unga talares diskurser, deras frekvens minskas i äldre språkbrukares tal, samt kvinnor använder dem mer än män gör.

Partnervåld är ett globalt folkhälsoproblem som kränker de mänskliga rättigheterna och nästan var tredje kvinna har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en nuvarande eller före detta partner. Föreliggande studie syftade till att undersöka hur unga män anmälda för partnervåld skiljer sig i riskfaktorer jämfört med vuxna män anmälda för partnervåld. Syftet var också att undersöka hur dessa grupper skiljer sig i polisens bedömda återfallsrisk för nytt partnervåld och allvarlighetsgraden av det polisanmälda partnervåldet. Materialet bestod av riskbedömningar som genomförts av polisen med hjälp av riskbedömningsinstrumentet SARA:SV på män anmälda för partnervåld i fyra polisområden i Sverige, som insamlats för ett tidigare forskningsprojekt. Urvalet hade en fördelning på 240 unga (M = 22.8 år; SD = 2.4) och 1233 vuxna (M = 42.7 år; SD = 10.6). Resultatet visade en signifikant skillnad mellan unga och vuxna män anmälda för partnervåld vad gäller riskfaktorerna generell brottslighet och allvarliga relationella problem. Det fanns också en signifikant skillnad mellan grupperna när det gäller polisens bedömda risk för återfall i akut våld. Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning och teori.

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka yrkesverksamma individers postakuta erfarenheter av stroke och dess konsekvenser på det sociala livet. Metod: För att svara på syftet har en allmän litteraturstudie genomförts där 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar valts genom sökning i de två bibliografiska databaserna PubMED och CINAHL. Bakgrund: Stroke är med 30 000 årliga incidenser den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtsjukdom och cancer. Antalet insjuknade sjunker totalt sett men bland yngre medelålders personer av båda könen ses istället en viss ökning. Stroke har ofta både kroppslig, psykisk och social påverkan. Samtidigt har sjukdomen också stor inverkan på anhöriga. Efter en stroke är möjligheten för att bli helt återställd begränsad.Resultat: De symtom som gett stor påverkan på det sociala livet är begränsningar i att göra sig förstådd. Talet, språket samt möjlighet att uttrycka sig via ansiktsuttryck och gester är en stor del av identiteten. Problem i kommunikationen tillsammans med fysiska och kognitiva hinder leder ofta till begränsningar i att återgå till sitt arbete. Arbetsplatsen är en viktig social arena som ofta går förlorad för individen. Stroke påverkar också den roll en individ haft i olika sociala sammanhang, inte minst i familjen, där möjligheten att bibehålla en föräldrafunktion blir starkt påverkad. / Aim: The aim of this literature review is to examine individuals in working age,what post-acute experiences they have from stroke and its impact on social life.Method: To answer this question a literature review has been conducted based oneight qualitative and three quantitative items selected by scanning the twobibliographic databases PubMed and CINAHL.Background: Stroke is with its 30,000 annual incidences the third leading causeof death in Sweden after heart disease and cancer. The number of morbidity decreases in total figures, but among younger middle-aged persons of both sexes instead a slight increase has been seen. Stroke often have both physical, psychological and social influences. At the same time the disease greatly affects the whole family.After suffering from stroke the ability to recover completely is often restrictedResult: Symptoms given significant effect on social life are different impairments in communication. A dominant part of a person’s identity is connected to the speech, the language and ability to utilize body language and facial expression. Problems in making him- or her understood together with physical or cognitive impairments leads often to limitations in returning to previous professional occupation. As a consequence an important social arena is lost for the individuals. Stroke is as well affecting the role the individuals have had in different social contexts, not least in the family, in which the ability to maintain the parental functions is substantially limited.

The aim of this study is to address how “skevt” [skewed] girlhood is constructed in relation to age, time, and sexuality in three literary works of the Swedish author Sara Stridsberg: the novel Darling River (2010), the play Konsten att falla (2017) and the short story Tre systrar (2021). In the study, I pose the following questions: How is the skewed girlhood portrayed in relation to constructions of time and age? How does the construction of skewed femininity interact with the construction of sexual practice and sexual desires?     I use the term “skev” – a Scandinavian variation and hybrid of queer – to address how the girlhood is subverted in the texts, as well as to analyze how this not only occurs in relation to heteronormativity, but also within it. To explore this, I work with “skeva” [skewed] readings of the texts. My analysis is based on “skev” [skew] theory and queer temporality, through which I illustrate how the characters of the three literary works are challenging normative assumptions of girlhood and femininity, by performing gender and age as well as sexuality in non-normative ways. I discuss the girl’s bedroom as a form of heterotopia, in which both time and ageing are constructed in a skewed way. Furthermore, I locate a “skev” [skewed] temporality in the texts, connected to an absence of futurity.

Studien syftar till att undersöka ålderns betydelse i förskolans praktik med särskilt fokus på barns inflytande. I studien tillämpades en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar på avdelningar med barn i 1–5 års åldern. Studiens resultat framhåller att yngre och äldre barns inflytande i förskolan är villkorat, och att barns ålder får betydelse för vad dessa villkor innefattar. Studiens resultat analyseras med utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med stöd i centrala begrepp hämtade från diskursanalys, för att förklara bakomliggande åldersnormer och hur dessa påverkar barns inflytande i förskolans kontext. Studiens slutsats framhåller hur normer om ålder utgör både hinder och möjligheter för barns inflytande, och att villkoren relateras till normer om vad barn i en viss ålder bör behärska eller inte.

Sammanfattning Ensamhet är en vanlig upplevelse som har kopplats till en mängd olika hälsoproblem. Forskning har visat att det finns samband mellan upplevd ensamhet och olika faktorer såsom ålder, kön och relationsstatus. På senare tid har även psykologiska faktorer som självmedkänsla visat sig ha ett samband med upplevd ensamhet. Syftet med denna studie var att undersöka upplevd ensamhet, självmedkänsla samt sambandet mellan dessa i en svensk kontext. 266 personer i Sverige, mellan 25–65 år (M= 37.4, SD=11.9) besvarade demografiska frågor samt två formulär: Revised UCLA loneliness scale (R-UCLA) och Self Compassion Scale (SCS). Data analyserades genom ANOVA, oberoende t-test, korrelationsanalys och multipel linjär regressionsanalys. Resultaten visade att singlar och unga vuxna (25–34 år) upplevde sig något mer ensamma samt att de som är föräldrar, ensamboende och åldersgrupper mellan 35–65 år var något mer självmedkännande. Dock var dessa skillnader av liten effekt. Det framkom även ett signifikant negativt samband av stor effekt mellan upplevd ensamhet och självmedkänsla. Sambandet var något starkare för gruppen män. Denna studie påvisar att sambandet mellan upplevd ensamhet och självmedkänsla är bestående även i en svensk kontext. För att vidare undersöka kausalitet och eventuella interventioner mot upplevd ensamhet uppmuntras framtida forskning att genomföra longitudinella studier och interventionsstudier. / Abstract Loneliness is a common experience that has been linked to a variety of health problems. Research has shown that there is a relationship between loneliness and various factors such as age, gender, and relationship status. More recently, psychological factors such as self-compassion have also been shown to be associated with loneliness. The aim of this study is to examine perceived loneliness, self-compassion, and the relationship between these in a Swedish context. Participants in the study were 266 persons from Sweden, aged between 25-65 years (M= 37.4, SD=11.9). Data was collected using a web-based questionnaire comprising the Revised UCLA loneliness scale (R-UCLA) and Self Compassion Scale (SCS) as well as demographic questions. Data were analyzed using ANOVA, independent t-tests, Pearson correlation and multiple linear regression. The results showed that singles and young adults (25-34 years) feel somewhat lonelier and that those who are parents, those living alone and those between the ages 35-65 where more self-compassionate. However, these differences were of small effect sizes. There was also a significant negative correlation of large effect between perceived loneliness and self-compassion. The correlation was somewhat stronger for men. This study demonstrates that the connection between perceived loneliness and self-compassion is persistent in a Swedish context. To further investigate causality and possible interventions against perceived loneliness, future research is encouraged to conduct longitudinal studies and clinical trials.