Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa och granska tidigare forskning, gällande vilka olika vändpunkter som resulterar i att kriminella kvinnor väljer att sluta begå brott (desistance). Laub & Sampson talar om hur äktenskap, anställning, fängelse eller tjänstgöring inom militären är vanliga faktorer som benämns påverka individer på olika sätt. Dessa faktorer påverkar individer olika mycket, vilket kan leda till att individen väljer att avsluta sin kriminella karriär. Men det finns även vändpunkter som kan påverka en individs livsbana, bland personer som inte är kriminella genom att olika faktorer påverkar livet på olika sätt och leder till att nya livsbanor bildas under livets gång. Andra faktorer som har en påverkan på individers vändpunkter, är mognadsprocesser. Det innebär att individer vid olika åldrar kommer att ta olika val i sina liv, vilket också påverkar individers livsbanor på olika sätt. Resultatet som har framkommit i litteraturöversikten är att det som påverkar kvinnors olika vändpunkter i livet är de sociala faktorerna, till exempel socialt stöd eller socialt nätverk, fängelse, vilka identiteter kvinnorna identifierar sig med, barn, ålder samt vilket bostadsområde kvinnorna bor i. Slutsatserna vi kan dra utav vår litteraturöversikt, är att de faktorer som har störst påverkan på kvinnors desistance, är vilken identitet kvinnorna identifierar sig med, deras barn och moderskap. Dessa tre faktorer var även viktiga hos kvinnor som inte hade några kriminella karriärer. / The purpose of this literature review is to investigate which different turning points that have criminal women finalizing their criminal careers as a result, either consciously or subconsciously. Laob and Samson are talking about marriage, employment, prison or military duty affecting individuals in different ways. Depending on which of these factors that is the most influential for the individual, the individual can choose to make the decision to take desistance from their criminal career. But there are also general turning points that are influencing an individual’s life path. This means that there are individuals that do not have a criminal career that are influenced by different factors in their lives and the results are that new life paths are created. Other factors that have an impact on individuals different turning points are maturation processes which is a thing that Rocque talks about. This means that individuals are going to make different choices at different ages that is going to have an impact on their life paths. The result we got from our literature review is that it is social factors that influence womens different turning points in life, for example social support, social network, prison, identity/modern identity, children, age and housing area. The conclusion of our studies is that the most important factor on womens desistance from criminal careers is identity, children and motherhood. But identity, children and motherhood is also three big factors for women without a criminal past.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda om det finns ett samband i relationen mellan social ångest och publik självmedvetenhet och hur denna relation skiljer sig mellan ålder samt kön. Med hjälp av vår enkät som innehöll två mätinstrument som dels mäter social ångest; Social Interaction Anxiety Scale (Mattick & Clarke, 1998), och som mäter självmedvetenhet; Self-Consciousness Scale (Scheier & Carver, 2013), fick vi 319 deltagare där 232 var kvinnor, 94 var män och 2 var icke-binära. Det vi kunde se var att det fanns en relation mellan social ångest och publik självmedvetenhet, och även att yngre åldrar (18–30) kan förutse publik självmedvetenhet tillsammans med social ångest. Det är även tydligt att kvinnor rapporterar mer social ångest än män, men enligt analyserna finns det ingen skillnad mellan kvinnor och män i rapporterad publik självmedvetenhet. Med hjälp av våra analyser hoppas vi väcka större intresse för sambandet mellan publik självmedvetenhet och social ångest, och hur det skiljer sig mellan olika åldrar och kön. / The purpose of this study is to find out whether there is a connection between public self-consciousness and social anxiety, and how this connection differs in different ages and between the sexes. By our questionnaire using two measures that 1; measures social anxiety; Social Interaction Anxiety Scale (Mattick & Clarke, 1998) and 2; measures self-consciousness; Self-Consciousness Scale (Scheier & Carver, 2013), we got 319 participants of which 232 were women, 94 were men and 2 were non-binary. What we could see from the research was that there is a relationship between social anxiety and public self-consciousness, and that younger adults (18-30) can predict public self-consciousness along with social anxiety. It is also clear that women report higher levels of social anxiety, but according to the research there is no difference between women and men in reported public self-consciousness. With the help of our research, we hopefully contribute to answering the question of why these feelings arise in people, or arouse interest in the relationship between social anxiety and public self- consciousness and how it differs between different ages and sexes.

Att välja yrke kan vara ett val kantat av obeslutsamhet i kombination av yttre påverkansfaktorer och bakomliggande sociala processer. Att välja yrke är något alla människor kommer att stå inför någon gång men varför valet tas kan ibland vara väldigt oklart eller helt naturligt. Syftet med uppsatsen är att, utifrån individers resonemang, öka förståelsen och beskriva de omständigheter och processer som kan ligga till grund för deras val av yrke. Uppsatsen avser att undersöka de resonemang och processer som påverkar det valet och om det finns skillnader i dessa avseende beroende på vilket kön, vilken ålder och klass en individ har och tillhör. Genom kvalitativa intervjuer studerades individers resonemang närmare angående vad som kan ha påverkat deras val. Teorierna som utgör uppsatsens teoretiska referensram är Bourdieus kapitalteori, Careershipteori, The Theory of Circumscription and Compromise för att förstå vad som har påverkat eller förstärkts en individs yrkesval. Uppsatsen syftar till att undersöka de resonemangen i relation till tidigare forskning och teorin för att förstå en individs sociala bagage och hur det kan påverka individers yrkesval. Resultatet visar att respondenternas föräldrar uttryckligen inte har haft förväntningar på deras yrkesval. Det kan härledas till en indirekt påverkan genom reproduktion av värderingar och handlingar. Det finns även ett samspel mellan yrkesval, egenskaper och sociala umgängen och resultatet konstaterar att alla dessa faktorer kan ha en påverkan. Yrkesval är således ett mångfacetterat och komplext beslut som är kontextuellt beroende.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur den biologiska åldern varierar i ett basketlag med 13-åriga pojkar samt se om den biologiska åldern är associerat med förmågor som är viktigainom basket såsom hopp, sprint och agility. Frågeställningarna som besvarades i den studievar: Hur mycket varierar den biologiska åldern inom ett basketlag med 13-åriga pojkar? Finns det en skillnad i hopp, agility och snabbhet mellan de som har en låg respektive hög biologisk ålder? Finns det en korrelation mellan biologisk ålder och prestation i de testerna för snabbhet, agility, och hoppförmåga hos 13-åriga basketspelare? Metod: Studie har en kvantitativ ansats och baseras på analys av insamlade data. För att beräkna deltagarnas biologiska ålder gjordes antropometriska mättningar och med hjälp av två ekvationer beräknades deltagarnas Predictive adult height (PAH) och Peak high velocity (PHV). Deltagarna genomförde två hopptester, ett sprinttest och ett agilitytest för att mäta prestationen och undersöka om det fanns någon korrelation med den biologiska åldern. Deltagarna delades in i två grupper; ”hög” respektive ”låg” beroende på deras biologiska ålder. Datan analyserades med fyra oberoende T-tester och åtta regressionsanalyser. Resultat: I snitt hade deltagarna nått 91± 2% av sin beräknade vuxna längd. Gruppen med hög biologisk ålder var 0,5 år äldre kronologiskt men 1,3 år äldre biologiskt enligt PHV. Det skilde 6,2 cm i beräknad längd men vid mättillfället var gruppen med hög biologisk ålder 12,5 cm längre och 14,5 kg tyngre. I hopptesterna och sprinttesterna presterade gruppen med hög biologisk ålder bättre men skillnaderna var inte signifikanta (p = 0,16–0,19). Däremot var korrelationen mellan PHV och SJ samt 10m sprint signifikant och samtliga hopp och sprinttester gav låga p-värden (0,017-.0,070). Det fanns inga skillnader i agility-testet mellan grupperna. Slutsats: Biologiska åldern kan skilja sig upp till tre år och de som är biologisk äldre är mer fysisk utvecklade. Resultaten tyder på att biologisk ålder är en viktig faktor när det gäller prestationsförmågan hos unga basketspelare men studien hade behövt fler deltagare för att ge entydiga svar. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Bakgrund: Svenska förstföderskor blir allt äldre. Åldern då fertiliteten hos kvinnor är som högst sammanfaller för många med en tid i livet som innefattar olika krav och måsten. Ett stort antal kvinnor i fertil ålder har bristfällig kunskap om hur ålder och olika livsstilsfaktorer påverkar fertiliteten. Genom att undersöka kvinnors önskemål gällande information om fertilitet samt hur kvinnor önskar få denna information kan vården bättre anpassas efter dessa önskemål. Syfte: Att undersöka om svenska kvinnor i 18–45 års ålder önskar information om fertilitet samt på vilket sätt de önskar få denna information. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling genom webbenkät, sammanställd med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt besvarade 267 kvinnor webbenkäten, en majoritet, 67%, var i åldrarna 24–35 år. Hälften av kvinnorna, 52%, önskade i nuläget information om fertilitet och nästan hälften, 48%, hade önskat information tidigare i livet. En majoritet ansåg att information om fertilitet är lämpligt att ges vid preventivmedelsrådgivning av en barnmorska, samt att skolklasser ska bli kallade till informationsträffar om fertilitet. Sveriges regioner ansågs ha störst ansvar att informera om fertilitet. Slutsatser: Kvinnor i fertil ålder önskar i hög utsträckning information om fertilitet. Genom regionernas ansvar är barnmorskor som yrkesgrupp viktiga informatörer och folkbildare, främst genom preventivmedelsrådgivning.

Problem: ​Kapitalstrukturen i företag är viktig för intressenter, långivare, leverantörer och inte minst företagen själva. Uppdelning mellan skulder och eget kapital speglar välmåendet i företag och ger en snabb bild av finansieringen vilket även sänder ut signaler. Huruvida dessa signaler upplevs negativa eller positiva kan ha ett samband med företagens ålder och storlek då risken varierar beroende på de två faktorerna. Syfte och forskningsfråga: ​Syftet med studien är att undersöka ett eventuellt samband mellan företags kapitalstruktur och dess ålder och storlek. Forskningsfrågan lyder: ​Hur förändras svenska börsnoterade företags kapitalstruktur i förhållande till faktorerna storlek och ålder? Metod: ​För att undersöka frågan görs en kvantitativ studie sekundärdata samlas in från börsdata.se. Datan som hämtas är soliditet, nettoomsättning, marknadsvärde, balansomslutning samt företagsnamn och bransch. Företagens registreringsdatum inhämtats manuellt för respektive företag från allabolag.se. Studien görs på 597 företag som verkar i 6 olika branscher. Multi- och bivariata modeller testas utifrån minsta kvadratmetoden. Resultat: ​Studiens resultat visar att företagens andel skulder ökar i takt med att företagen växer och blir äldre. Resultaten kopplas därför till trade off-teorin som talar för att företag strävar efter att hitta en optimal skuldsättningsgrad.

Syftet med studien var att undersöka om person-organization fit påverkar arbetstillfredsställelse. Vidare var syftet också att undersöka om kön och ålder påverkar person-organization fit och arbetstillfredsställelse. P-O fit är kongruensen mellan individens och organisationens mål eller värderingar. P-O fit är en faktor som påverkar arbetstillfredsställelse. Undersökningen utfördes genom en enkät som delades på sociala medier med totalt 106 respondenter mellan åldrarna 21 till 69. Alla deltagarna arbetade minst deltid upp till heltid. Enkäten baserades på Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) ochPerson-Organization Fit Scale (POFS). Resultatet visade att både P-O fit och ålder korrelerar med arbetstillfredsställelse. Vidare visade resultatet att män upplever högre skattad arbetstillfredsställelse. P-O fit är därför en viktig faktor som influerar den anställda att nå en hög arbetstillfredsställelse, eftersom en anställd vill arbeta på en organisation som är i samma linje som ens egna värderingar. Genom att uppleva hög arbetstillfredsställelse ökar även flexibiliteten vilket vidare bidrar till mer effektivt arbete från arbetstagaren. / The purpose of the study was to investigate whether person-organization fit affects job satisfaction. Furthermore, the purpose was also to investigate whether gender and age affect person-organization fit and job satisfaction. P-O fit is the congruence between the individual's or the organization's goals or values. P-O fit is a factor that affects work satisfaction. The survey was constructed and shared on social media with a total of 106 respondents between the ages of 21 to 69. All participants worked at least part-time with most full-time. The survey was based on the Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) and the Person-Organization Fit Scale (POFS). The result showed that both P-O fit and age correlate with job satisfaction. Furthermore, the results showed that men experience higher estimated work satisfaction. P-O fit is therefore an important factor that influences the employee to achieve a high level of job satisfaction, since an employee wants to work at an organization that is in the same line as one's own values. By experiencing high job satisfaction, flexibility also increases, which further contributes to more efficient work on the part of the employee.

Titel: Mångfald hos Big Four - En kvalitativ studie om Big Fours mångfaldshantering i revisionsteam i Sverige Bakgrund: Mångfald har blivit en självklarhet i många företag och präglar numera dynamiken hos Big Four. Det förekommer emellertid lite data och forskning kring andra faktorer än kön av mångfald i revisionsteam. För att medlemmar i revisionsteam lättare ska kunna utnyttja varandras kunskaper och förbättra kvaliteten är fokus på mångfald viktigt. Denna studie kommer därmed  undersöka Big Fours mångfaldsarbete i revisionsteam. Syfte: Syftet med studien är undersöka hur Big Four företagen i Sverige arbetar med mångfald i revisionsteam.  Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med medarbetare hos Big Four företag i Sverige. Slutsats: Studien visar att Big Four inte aktivt arbetar med mångfald i revisionsteam. Visst hänsynstagande kan tas till faktorn kön. Det finns emellertid inget krav från Big Four att medarbetare ska ta någon faktor i beaktning vid sammansättning av revisionsteam. Medarbetare hos Big Four anser att mångfald i revisionsteam kan bidra till fler synvinklar på problem och ett bättre kundbemötande. / Title: Diversity at Big Four - A qualitative study of Big Four's diversity management in audit teams in Sweden Background: Diversity has become a matter of course in many companies and now characterizes the dynamics of the Big Four. However, there is little data and research on factors other than gender of diversity in audit teams. A focus on diversity is important in order for members of audit teams to easily utilize knowledge and improve quality. This study will thus examine the Big Four's diversity work in audit teams. Purpose: The aim of the study is to investigate how the Big Four companies in Sweden work with diversity in audit teams. Method: The study was conducted through a qualitative case study. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with employees from the Big Four companies in Sweden. Conclusion: The study shows that the Big Four does not actively work with diversity in audit teams. Some consideration can be given to the factor gender. However, there is no requirement from Big Four that employees must take any factor into account when composing an audit team. Employees at Big Four believe that diversity in audit teams can contribute to more perspectives on problems and better customer service.

Akut buksmärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor i dagens samhälle larmar efter ambulans. För att ambulanssjuksköterskan prehospitalt skall kunna utföra en adekvat bedömning av en patient som upplever akut buksmärta, finns idag utarbetade behandlingsriktlinjer. En avgörande faktor är den tidiga bedömningen, vilken bör resultera i rätt vårdnivå samt att de kritiskt sjuka patienterna får snabb och korrekt behandling. Syftet var att utifrån ett ålders- och könsperspektiv beskriva symtom, tecken och behandling hos dessa patienter samt belysa ifall svaga länkar i vårdkedjan kunde påvisas utifrån vald inriktning av vården. Av 807 inkluderade patienter visar resultatet att fler kvinnor (56 %) än män (44 %) söker akut. Av de 89 % som kördes till en akutmottagning blev enbart 42 % inlagda till slutenvård. Avseende smärta skattade 57 % av patienterna sin smärta, varav 60 % av dessa uppgav en svår smärta (NRS 7-10) vilket var vanligare bland de yngre. Totalt fick 66 % någon form av smärtlindring administrerat av ambulanssjuksköterskan, där opioider och NSAID-preparat gavs i större utsträckning till de yngre än till de äldre. Den äldre patientgruppen tenderade att få mindre smärtlindring över lag. Männen var i större omfattning bleka eller kallsvettiga medan kvinnorna istället uppgav att de varit illamående eller kräkts, utan signifikant skillnad för ålder. Kvinnor som sökte akut för buksmärta hade en mer utbredd sjukhistoria av psykiatriska besvär och diagnostiserades mer frekvent med ICD-kod Buksmärta UNS. Män erhöll i högre grad en tidskänslig slutdiagnos, där njursten utmärkte sig specifikt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares upplevelser kring barns delaktighet och inflytande inom förskolans verksamhet. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: På vilket sätt upplever förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? samt Vilka eventuella dilemman upplever förskollärare kring barns delaktighet och inflytande? Studien präglas av en fenomenologisk ansats där förskollärares varierade upplevelser lyfts med hjälp av enskilda samtalsintervjuer. Resultatet för studien presenteras under fem tematiseringar: Förskollärarnas definition kring delaktighet och inflytande som ett eller två begrepp, Barns delaktighet och inflytande i relation till deras ålder, Vuxnas makt över barns delaktighet och inflytande, Att närma sig ett barns perspektiv och Förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. I dessa avsnitt berörs även möjligheter och svårigheter i arbetet med barns delaktighet och inflytande samt tid och personalbrist. Studiens slutsats är att förskollärarna definierar delaktighet och inflytande antingen som två separata eller ett sammanhängande begrepp, vilket tyder på problematik i arbetet för att tillgodose barns delaktighet och inflytande. Förskollärarna förhåller sig olika till barns delaktighet och inflytande, beroende på deras förhållningssätt, begreppens definition, förutsättningar och tid. Dessa aspekter påverkar barns möjlighet till delaktighet och inflytande.