I klassrummen så används högläsning på varierande sätt beroende på elevgruppen, pedagogen samt klassrumsmiljön. Avsikten bakom denna kunskapsöversikt är att göra en undersökning kring vad forskningen har att säga om hur högläsning utvecklar barn och elevers språkkunskaper. Frågeställningen som vi har inriktat oss inom är ”Hur bidrar högläsning till språkutveckling för elever i lågstadiet?”. Genom en metodiskt informationssökning bland både nationella samt internationella databaser så lyckades vi hitta användbara artiklar till vår studie. De varierande artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa studier, vilket medförde en större utbredning i kunskapsöversikten. Vidare så har resultatet av artiklarna delats in i tre olika kategorier, nämligen högläsningens attityder i hemmet, högläsning i den tidiga åldern samt högläsning i skolan. Sammanfattningsvis så påvisar forskningen att föräldrarnas litteracitetaktiviteter i hemmet bidrar till en positiv språkutveckling bland de minderåriga. Ju tidigare barn och elever får bekanta sig med böcker desto gynnsammare blir dess språkutveckling. Forskningen konstaterar även att beroende på hur högläsningen används i praktiken skiljer det sig åt när det kommer till språkutvecklingen. Den interaktiva högläsningen visade sig ha en gynnsam påverkan bland barn och elevers språkprocess. Där bland annat systematiska lässtopp bidrog till ett utvecklande av både språket men även elevernas kognitiva och emotionella intelligens.

Allt fler barn spenderar alltmer tid i förskolan (Skolverket, 2011). Detta bidrar till att förskolan fungerar som en arena för barns socialisering, kamratskap och grupptillhörighet. I läroplanen (Lpfö 98, rev. 2010) står det att ett av syftena med förskolan är att barnen ska socialiseras till framtidens samhällsmedborgare. Det kräver att barn känner en trygghet för att de ska kunna knyta vänskapsrelationer och ingå olika kamratgrupper och att det är pedagogernas skyldighet att jobba för den tryggheten. Syftet med denna studie är att undersöka hur och på grund av vilka faktorer några barn i en barngrupp väljer sina lekkamrater. Den kamratkulturen som uppstår i barngruppen kommer beskrivas utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det perspektivet kommer även färga analysen med hjälp av olika identitetskategorier så som kön, ålder och etnicitet men även andra faktorer så som lekkultur och modersmål. Syftet är också att undersöka hur barn upprätthåller sin kamratkultur i förskolan.För att samla in material använde vi oss av observation som metod och fältanteckningar som verktyg. Vi valde att observera barnen under den tiden på förmiddagen som de hade fri lek för att se hur de själva valde att dela upp sig i olika lekar. Det vi fick fram av vår dokumentation var fyra grupper där alla medlemmar i varje grupp hade flera identitetskategorier gemensamt med de andra gruppmedlemmarna. Det var dessa grupper som vi valde att fokusera på i vår analys och där vi även lyfter fram hur gruppkonstellationerna såg ut och varför de såg ut som de gjorde. Våra slutsatser av analysen visade att de barn som hade många identitetskategorier gemensamt gärna drog sig till varandra.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Av dem som drabbas är de flesta äldre personer men 20 %, dvs. 6000 är personer i yngre ålder. Denna patientgrupp befinner sig ”mitt i livet” och har i regel en familj och ett yrke att återvända tillbaka till. Att drabbas av en stroke kommer att innebära en hel del fysiska och psykiska begränsningar för individen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur personer i åldern 18-75 år som drabbats av en stroke påverkas i det dagliga livet. Frågeställningarna som användes var hur individens liv efter en stroke påverkas och förändras, gällande arbete, familjeförhållande och aktiviteter i dagligt liv. Att insjukna i en stroke i arbetsför ålder innebär en enorm livsomställning. De som drabbas befinner sig ”mitt i livet”, vilket innebär att de oftast har en familj, en föräldraroll, ett arbete att sköta och självklart alla dagliga aktiviteter. Resultatet visade att återvändande till arbete efter en stroke var en stor utmaning för dem flesta. En bra rehabilitering med arbetsterapi, en ung ålder samt en så liten grad av funktionsnedsättning som möjligt gynnade ett återvändande. De personer med ett tjänstemannayrke framför de med ett industriarbete visade signifikanta resultat som gynnade ett återvändande till arbete. Resultatet visade också att ett gott stöd från närstående var väldigt viktigt för de drabbades återhämtning. Patienternas familjer visade sig vara en enorm resurs. Trots en strokes stora negativa inverkan så hittade dessa personer olika sätt att hantera olika handlingar i vardagen för att uppehålla sin självständighet i så stor utsträckning som möjligt. / Stroke is the third most common cause of death in Sweden. Every year strikes around 30 000 individuals of stroke. The majority of people who gets hit by a stroke are older but 20%, 6000 are people of a young age. Having a stroke will mean a whole lot of physical and psychological limitations for the individual. The aim of this literature review was to examine how stroke patients between 18-75 years of age affect in their daily life. The question at issued as used was how the individual’s life after a stroke affects and change, regarding work, family relations and activities in the daily life. Having a stroke means a life-changing event. Those individuals are in their prime life and that often means that they have a family, a role as a parent, a work to go to and of course every activities of the Daily Living. The result showed that returning to work after a stroke was a big challenge for most of them. A good rehabilitation with occupational therapy, a young age and as little impairment as possible supports a returning back to work. The persons with a white-collar job compared to those with a blue-collar job showed significant result that supported returning to work. The result also showed that a good support from relatives was very important for the patients’ recovery. The patients’ families’ appeared to be an enormous resource. Despite a strokes big negative affect the individuals found different ways of handling different things in the everyday to maintain their independency to a great extent.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. De flesta som insjuknar i stroke är äldre, men inte mindre än 20 procent är människor i yrkesverksam ålder. Att drabbas av stroke innebär både fysiska och kognitiva begränsningar. Insjuknar man i yrkesverksam ålder innebär det en stor livsomställning eftersom dessa patienter ofta har familj och är mitt i yrkeslivet. För att få en djupare förförståelse och på så sätt lättare kunna ge individuell omvårdnad var syftet att belysa hur det är att leva med stroke i yrkesverksam ålder. Frågan som undersöktes var vilka upplevelser de som drabbats av stroke innan 65 års ålder har av sin situation. Resultatet visade att många av deltagarna upplevde att deras kroppar var opålitliga och svikande på många sätt. Utmattning/trötthet var ett av de vanligaste problemen efter en stroke, särskilt för yngre patienter då detta påverkade familjelivet och det sociala livet negativt. Resultatet visade också på skillnader i den sociala situationen efter stroke mellan män och kvinnor. Medan män oroade sig för den ekonomiska situationen hade kvinnor svårt att leva upp till de genusrelaterade förväntningarna. Stroke innebar att falla tillbaka till ruta ett, då patienterna var tvungna att lära om allt på nytt. / Stroke is the third most common cause of death in Sweden. The majority of people affected by a stroke are older, but 20 percent are people of working age. To get hit by a stroke means both physical and cognitive limitations. Having a stroke during a person's prime life means a life changing event primarily because these patients often have a family and are in the middle of their working life. To get a deeper understanding and thereby make it easier to know how to give an individual care, the purpose of this study was to illustrate how it is to live with stroke during working age. The question was what kind of experiences patients under the age of 65 had because of their situation. The findings showed that many of the participants perceived their bodies as unpredictable and failing in many ways. Fatigue/tiredness was one of the most common problems following a stroke particulary for younger patients as family life and social life were affected in a negative way. The results also indicated differences between men and women in social situations following a stroke. While men were concerned about economic factors, women had difficulties living up to gender related expectations. Stroke signified falling back to square one, since patients felt they had to relearn everything.

The purpose of this study is to investigate the consequences of growing up with maltreatment, neglect, hidden trauma and its impact in adult life. The idea of ​​the study is to make visible the hidden neglect which is not so researched, and which in the worst case can be traumatizing. The work explains maltreatment, neglect and hidden trauma and also its impact and consequences in adulthood. The study is based on autobiographies and on the basis of these, it has been mapped how the upbringing and neglect are exposed, as well as the consequences and the impact it has had on adult individuals. Discovering hidden neglect is difficult and studies show severe consequences in the form of mental illness in adulthood. In cases of neglect or care failure, the connection between the child and the parent is often broken, which in turn can lead to hidden trauma for the child. Even as a professional, it can be difficult to discover hidden trauma because hidden trauma is a combination of several traumatic events, and which usually takes place in the home environment. Furthermore, the study must show how the women, through their upbringing, entailed, both by themselves and society.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vem som behandlades för tuberkulos vid sanatoriet i Arvika 1940–1949 genom att titta på ålder, kön och klass. Sanatorier som vårdplats undersöktes genom att titta på patienters BMI-värden innan och efter sanatorievården för att se matkonsumtionen hos patienterna. Dessa resultat jämfördes sedan med resultaten från en B-uppsats där liknande undersökning genomfördes och det finns resultat från Svenshögens sanatorium. Det materialet som använts i den här uppsatsen är sjukjournaler och årsberättelser från Centralsanatoriet i Arvika under perioden 1940–1949.  Den första frågeställningen i den här uppsatsen handlade om vilka som behandlades vid sanatoriet i Arvika. Ålder var det första perspektivet som undersöktes och resultaten blev att gruppen 20–29 år var största samtliga år, medan gruppen över 70 år var den minsta gruppen. Det andra perspektivet som undersöktes var kön där utgången blev lika fördelat i antal år över de båda könen. Det sista perspektivet som undersöktes var klass där dagavgifter visade hur mycket patienterna betalade dagligen för deras vistelse vid sanatoriet. Det framgick ur dessa avgifter att de flesta betalade en liten summa på 1 kr per dag för deras vistelse.  Den andra delen av uppsatsen handlade om BMI-värden hos patienter innan de anlände till sanatoriet och när de åkte från sanatoriet. Majoriteten av patienterna hade en ökning i deras BMI-värde och var över normalgränsen på 18,5 efter de behandlats vid sanatoriet. Däremot fanns det patienter som hade en minskning samt patienter som hade ett värde under 18,5 efter de behandlats.  Slutsatsen av den här uppsatsen visar att sanatorier generellt sett över delar av Sverige behandlade patienter med samma förutsättningar, ålder och kön. Ytterligare en slutsats är att sanatorievårdens behandling påverkade patienterna olika och alla hade inte en viktökning från den mat som de fick äta vid sanatoriet. Men generellt sett så var sanatorievården en bidragande orsak till att tuberkulosens framfart minskade i Sverige.

Normer och olika maktrelationer finns i alla sociala samspel bland alla människor. Inte minst hos barn (Johansson & Pramling Samuelsson 2007, s.16). Vi formas och skapar olika subjekt utefter vad som är klassat som normativt i just den kontext vi befinner oss i (Butler 2006, s.69) och i min studie lägger jag mitt fokus på hur detta sker i barns lek. Syftet med studien är att undersöka vilka konflikter och spänningsfält som normer om kön/genus och ålder alstrar i barnens fria lek samt hur dessa kontrollerar leken. För att besvara studiens syfte har jag utformat två frågeställningar som jag vill få svar på: “Hur synliggörs normer i barns lek?” och “Hur påverkar normerna barnens samspel i leken?”. För att besvara dessa frågor och analysera det material som jag har fått in har jag använt mig av två teoretiker och deras teorier. Dels Michel Foucault och hans maktteori men även Judith Butlers teori om genusperformativitet. Jag använder mig av teorierna parallellt, men då de båda teorierna har stark koppling, de går också in i varandra. Min studie är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsmetod och jag har samlat in material genom observationer och fältanteckningar. De olika händelserna som jag har observerat har sedan kategoriserats under olika rubriker såsom kön och ålder.  I min analys framträder normer om vilka förväntningar det finns på de olika könen i rollekar som mamma-pappa-barn, men också hur ålder påverkar barnens samspel samt att ålder påverkar vem som har makt i leken. I min diskussion diskuterar jag resultatet av denna studie och jämför min studie med tidigare forskning. Jag vill med denna studie uppmuntra till vidare forskning som inriktar sig på att arbeta fram praktiska verktyg som hjälper pedagoger, att själva arbeta med dessa frågor tillsammans med barnen och andra pedagoger.

Följande uppsats syftar tillatt undersöka huruvida det finns en villkorlig relation mellan demokrati och klimatpåverkan, där ålder spelar en avgörande roll för sambandetsexistens samtutfall. Frågeställningarna kring demokratis effekt på klimatpåverkanmed ålder i beaktning utgör en lucka i aktuellaforskningenoch är anledningen till attjust detta uppsatsämne valdes. Genom att undersöka dessa frågorså kan en bredare förståelseerhållasförpotentiellaorsak-och verkan sambandetmellan demokrati och klimatpåverkan, samtidigt som ålderns roll i detta fenomenstuderas. För att kunna undersöka dettaså genomförs dels en regressionsanalys, dels en interaktionsanalys, av 149 länders värden för olika variabler. Dessa variabler utgörs av index och data framtagna av erkända organisationer för det utvalda året 2021. I analysernaär Demokrati oberoendevariabeln, Koldioxidutsläpp per capita beroende variabeln och Demokrati interagerande med Andel Ungaär interaktionsvariabeln. Utöver dessa huvudvariabler så inkluderas ett antal kontrollvariablerockså,vars syftenär att stärka den interna validiteten, undvika urvalsfel samt tillgodose andra potentiella relationer.Tidigare forskning består av inkonsekventa ställningstagandetill sambandet mellan demokrati och klimatpåverkan. Uppsatsens finner ett positivt sambandmellan demokrati och koldioxidutsläpp per capitasom sedan övergår till ett negativt samband vid introduktionen av vissa kontrollvariabler. Utöver detta samband så finner uppsatsen ingetresultat som insinuerar existensen av en villkorlig relation mellan demokrati och klimatpåverkandärålder har någon inverkan påsambandets utfall. Således blir uppsatsen istället ett incitament för vidare forskning av dennavillkorliga relation.

Till följd av den utbredda digitaliseringen ställs flertalet organisationer, däribland hälso- ochsjukvården, inför digitala transformationer. Studien ämnar att skapa en förståelse försambandet mellan vårdpersonalens ålder och deras acceptans av nyutvecklad medicintekniskapparatur. Syftet är vidare att skapa en förståelse för vilken betydelse ledarskapet frånavdelningsledningen har för acceptansen. Studien är av kvantitativ- och kvalitativ form därforskningsresultatet samlades in genom inledande samtal och en enkätundersökning.Resultatet utmynnar i en analys som inte påvisar skillnader i acceptans av medicintekniskapparatur mellan åldrarna. Svårigheter vårdpersonalen upplever kan förbises avavdelningsledningen eftersom vårdpersonalen trots allt använder medicinteknisk apparatur iarbetet. Den fortsatta användningen antas bero på vårdpersonalens prioritering avpatientsäkerheten framför den egna arbetsmiljön. Avdelningsledningen tycks även brista iuppföljningen av implementeringar. En avdelningsledning som inte är lyhörd förvårdpersonalens arbetssituation kan resultera i att vårdpersonalen inte får den utbildning debehöver för att bemöta utmaningar som följer av medicinteknisk apparatur.

Library management systems (LMS) are a big part of the workday for most librarians. Everything from acquisitions, managing e-resources and circulation work is done through these kinds of systems. Umeå university library implemented a new LMS called Alma back in 2018. They moved from a local system to a more complex and advanced cloud-based system. This study has examined how the system has been received through the lens of the Unified theory of acceptance and use of technology (UTAUT). A survey containing 23 Likert items were answered by librarians at Umeå university’s libraries. The items were grouped under four overhead categories collected from UTAUT: performance expectancy, effort expectancy, social influence and facilitating conditions. Afterwards an analysis was made that examined whether age, gender, experience with the system and most used task in Alma had any influence over certain categories. The study shows that age and gender did not influence performance expectancy, but the most common task did with circulation work as an outlier with more negative scoring. Gender did not influence effort expectancy either, but age did where younger people tended to score lower and the age group 42–49 handing out higher scores. The most used task also influenced this factor but experience with the system did not influence the factor in a major way. Facilitating conditions was influenced by age where the age group in the middle once again scored much higher than the youngest group. Experience with Alma also influenced this factor in the sense that less experienced workers scored lower. Most used task in Alma followed the same pattern as the other factors with circulation tasks scoring lower and administration tasks scoring higher. Social influence did not pass the Cronbach’s alpha that was set at 0.7 and showed overall internal low correlation, therefore it was not included in the analysis.