Människor tenderar att driva iväg i tankarna en stor del av den vakna tiden oavsett vad de företar sig. Vidare uppvisar befolkningen otillräcklig sömn vilket är avgörande för kognitiva förmågan och individers hälsa. Studiens syfte var att undersöka sömn som prediktor för uppmärksamhet i form av mind wandering, samt specifikt kategorierna spontaneous och deliberate mind wandering. Ett andra syfte var att undersöka kön, ålder, studerande och arbetande som prediktorer för mind wandering, samt specifikt spontaneous och deliberate mind wandering. Den första hypotesen var att sömnstörningar predicerar mind wandering. Den andra hypotesen var att sömnstörningar predicerar spontaneous mind wandering. Den tredje hypotesen var att kön predicerar a) mind wandering, b) spontaneous mind wandering och c) deliberate mind wandering. Den fjärde hypotesen var att ålder predicerar spontaneous mind wandering. Studien använde kvantitativ metod med ett bekvämlighetsurval och snöbollseffekt. Datainsamlingen skedde med en digital självskattningsenkät och bestod av 201 deltagare. Enkäten innehöll instrumenten The Patient-Reported Outcomes Measurement Information System Sleep Disturbance (PROMIS), mind wandering questionnaire (MWQ), Mind Wandering Spontaneous (MW-S) och Mind Wandering Deliberate (MW-D). Data analyserades med deskriptiv statistik och multipel regression. Resultatet gav stöd för den första, andra och tre hypotesen, dock förkastades den fjärde hypotesen. Sömnstörningar och kön predicerar mind wandering och spontaneous mind wandering. Studerande och kön predicerar deliberate mind wandering. Däremot predicerade ålder inte mind wandering. Sammantaget visade studien att sömnstörningar har samband med mind wandering, men endast avseende spontaneous mind wandering vilket kan associeras till bristande exekutiv kontroll. Negativa implikationer är associerade med spontaneous mind wandering då det kan leda till att individen inte kan fullfölja sin uppgift och bli mer benägen att känna sig olycklig. / People tend to drift away in their thoughts for a large part of their waking hours regardless of what they are doing. Furthermore, the population exhibits insufficient sleep, which is crucial for cognitive ability and the health of individuals. The purpose of the study was to investigate sleep as a predictor of mind wandering, as well as special categories of spontaneous and deliberate mind wandering. Another aim was to investigate gender, age, studies and work as predictors of mind wandering, spontaneous and deliberate mind wandering. The first hypothesis was that sleep disturbances predict mind wandering. The second hypothesis was that sleep disturbances predict spontaneous mind wandering. The third hypothesis was that gender predicts a) mind wandering, b) spontaneous mind wandering and c) deliberate mind wandering. The fourth hypothesis was that age predicts spontaneous mind wandering. The study used quantitative methods with a convenience sample and snowball effect. The data collection took place with a digital self-assessment questionnaire and consisted of 201 participants. The survey contained the instruments The Patient-Reported Outcomes Measurement Information System Sleep Disturbance (PROMIS), mind wandering questionnaire (MWQ), Mind Wandering Spontaneous (MW-S) and Mind Wandering Deliberate (MW-D). The data was analyzed with descriptive statistics and multiple regression analysis. The result provided support for the first, second and third hypothesis, however the fourth hypothesis was rejected. Sleep disturbances and gender predict mind wandering and spontaneous mind wandering. Studies and gender predict deliberate mind wandering. In contrast, age did not predict mind wandering. Overall, the study showed that sleep disorders are related to mind wandering, but only with regard to spontaneous mind wandering. Negative implications are associated with spontaneous mind wandering as it can lead to the individual feeling unhappy.

Anställningsotrygghet handlar om den subjektivt upplevda risken att mot sin vilja förlora sin anställning. Medan en mängd forskning dokumenterat hur fenomenet relaterar till olika tänkbara konsekvenser finns det färre studier som behandlar vad som kännetecknar personer som upplever olika grader av otrygghet. Det är också viktigt att studera grupper med olika nivåer av otrygghet i branscher som kännetecknas av omfattande förändringar, som handeln och besöksnäringen. Syftet med denna uppsats var att undersöka likheter och skillnader mellan anställda med låga, måttliga och höga nivåer av anställningsotrygghet utifrån olika demografivariabler samt arbets- och hälsorelaterade utfall. Resultat av variansanalyser och korstabuleringar baserade på ett nationellt urval av anställda inom branschen handel och besöksnäring påvisade inga signifikanta skillnader mellan grupperna när det gäller ålder, kön, utbildningsnivå eller arbetsomfattning (heltid/deltid). Däremot stödjer resultaten tidigare forskning när det gäller hur grupperna skiljde sig åt i termer av arbets- och hälsorelaterade utfall. Grupper med högre nivå av otrygghet rapporterade över lag sämre arbetsprestation och arbetstrivsel, högre intention att säga upp sig, lägre självskattad hälsa samt högre nivåer av utmattning och arbets- och livsobalans. Vidare visade resultaten att demografivariablerna inte tycks ha någon betydelse för nivån av upplevd anställningsotrygghet. Överlag var resultaten i linje med tidigare forskning och antyder att samband mellan upplevelsen av anställningsotrygghet och olika arbets- och hälsorelaterade utfall går att generalisera till anställda inom handel och besöksnäring i Sverige.

Syftet med studien var att undersöka om elevernas upplevda studiemotivation kunde prediceras utifrån fysisk aktivitet, ålder eller kön. Metoden för denna kvantitativa studie var att deltagarna ombads besvara ett kortare frågeformulär kopplat till deras upplevda studiemotivation och fysiska aktivitetsvanor. I enkäten svarade deltagarna även på frågor som rörde ålder och kön. Det insamlade datamaterialet analyserades med en multipel regressionsanalys, med fysisk aktivitet, kön och ålder som oberoende variabler, och studiemotivation som beroende variabel. Resultaten av undersökningen visade att den oberoende variabeln kön signifikant kunde förutsäga nivån av upplevd studiemotivation. Resultatet att kön signifikant kunde predicera nivån av upplevd studiemotivation var i linje med tidigare studier, men resultatet att fysisk aktivitet inte kunde predicera studiemotivation var oförenligt med tidigare studier. Resultatet att ålder inte kunde predicera studiemotivation var omdebatterat bland tidigare studier. / The purpose of this study was to investigate if students' perceived study motivation could be predicted by physical activity, age, or gender. The method for this quantitative study was that the participants were asked to answer a shorter questionnaire linked to their perceived study motivation and physical activity habits. In the questionnaire, the participants also answered questions related to age and gender. The data was analyzed using a multiple regression analysis with physical activity, gender, and age as independent variables, and study motivation as the dependent variable. The results of the survey showed that the independent variable gender could significantly predict the level of perceived study motivation. The result that gender significantly could predict the level of perceived study motivation was in line with previous studies, but the result that physical activity could not predict study motivation was inconsistent with earlier studies. Meanwhile, the result that age could not predict study motivation was debated among earlier studies.

Duplexultraljud av arteria carotis communis (CCA) och arteria carotis interna (ICA) utförs med ultraljud kombinerat med doppler för att bedöma kärlväggar samt flöden och hastigheter. Lumendiametern i CCA (CLD) är en markör för sjukdomar som ateroskleros, hjärtinfarkt och stroke. Syftet med studien var att undersöka om kroppsposition vid duplexultraljud av CCA och ICA påverkar lumendiameter (LD) och flödeshastighet i artärerna samt om det fanns någon korrelation till ålder och längd. I resultatet inkluderades 32 deltagare, vilka undersöktes bilateralt sittande i 45o och liggandes plant. För analys av data användes paired sample T-test. En signifikant skillnad i CLD påvisades mellan liggande och sittande på både höger (P=0,001) och vänster sida (P=0,011). Ingen signifikant skillnad påvisades i LD i ICA eller i flödeshastighet. En positiv korrelation identifierades mellan ålder och skillnad i vänster CLD (r=0,385; p=0,029). Två signifikanta korrelationer till längd identifierades, en med LD i vänster ICA (r=-0,431; p=0,014) och en med flödeshastighet i höger CCA (r=0,371; p=0,037). Skillnader i artärernas uppbyggnad och struktur kan vara anledningen till att skillnad sågs mellan liggande och sittande i CCA men inte i ICA. Då resultatet visar en signifikant minskning av CLD vid sittande bör detta kunna påverka riskbedömning, diagnostisering och behandling.

Title: The individuals private savings – A quantitative survey of the individualssavings in relationship to age Authors: Fiola Fejzullahi & Elin Westerlund Study topic: Business Economics, Administration Bachelor Theses, 15 hp Advisor: Bodil Sandén Differences in age can, based on economic theories, explain differences insaving and consumption behaviours for individuals. The study deals withprevious research and factors which explain how and why the individual saves.Based on previous research, the following theories referred to are: the life cyclehypothesis, the permanent income hypothesis and Ricardian equivalence. Thestudy examines whether saving differs between age groups in relation to selectedfactors and theories. The method used is a quantitative survey which dividedinto 417 respondent participations. In this study, we could not see any significant associations for individuals savingand consumption behaviour in different age groups. However, the study hasshown several interesting relationships and non-relationships for selectedfactors in relation to given age groups and savings. For example, the factorincome, according to a cycle hypothesis, is higher for those individuals who arein the middle of their life cycle. Despite this, it was not possible to find anysignificant relationship for factor income in relation to the factor saving. Thiscontradicts the assumptions made in the life cycle and permanent incomehypothesis, which mean that an individuals savings depends on the size of theindividual's income. Additional factors that have contributed to an interesting result for studiesinclude individual financial knowledge, savings management, interest rates andinflation. For the factors financial knowledge, interest rates and inflation, wewere able to find significant correlations in relation to age group. Regarding themanagement of savings, we could not find any significant connection in relationto age group.

Syftet med studien var att undersöka hur den sociala indikationen tillämpats utifrån kön, ålder och social situation, samt huruvida det skett en förändring i tolkningen av vilka som innefattas av indikationen över tid. För att besvara frågeställningen analyserades 49 LVM-domar som omfattades av den sociala indikationen. Då det empiriska materialet bestod av domar föreföll en dokumentstudie utgöra ett bra metodval, därtill användes rättssociologisk metod samt tematisk analys som analysmetoder. Uppsatsens teoretiska ramverk utgjordes av socialkonstruktionismen, samt begrepp från livsloppsteorin och genusteorin. Dessa tre teorier låg till grund för analysen av domsskrivningarna gällande personerna domstolarna hade att pröva insatser gentemot. Av uppsatsens resultat framgick att det historiskt dömts fler män än kvinnor enligt den sociala indikationen, samt att medelåldern på män som dömts sjunkit över tid. I domarna beskrevs kvinnorna återkommande som vållande till sitt missbruk medan männen beskrevs som offer. Det framkom även en högre grad av skuldbeläggning av de kvinnor som saknade vårdnaden av sina barn kontra samma kategori män. Det har skett en förändring över tid av vilka som inbegripits i den sociala indikationen. Idag tycks det främst vara unga kriminellt belastade individer med narkotika och blandmissbruk som omfattas. Av resultatet framgår även att trots att lagen syftar till att stärka individens sociala nätverk anges det sällan i domarna på vilket sätt detta sker i det konkreta fallet. Uppsatsen visar även att majoriteten av de individer som dömts enligt den sociala indikationen har en svag social situation. De beskrivs även vara exkluderade från samhällets arbets- och bostadsmarknad, vilket går emot den sociala indikationens syfte.

Människor är idag friskare och lever allt längre, vilket ställer krav på att fler behöver arbeta allt längre upp i åldern. Förutsättningarna för att fler ska kunna arbeta längre är således goda. Trots det visar tidigare forskning att äldre personer tenderar att väljas bort i rekryteringsprocesser och att åldersdiskriminering är ett utbrett problem på arbetsmarknaden. Dessutom visar forskning att ålderism och åldersdiskriminering tenderar att bli alltmer påtagligt ju äldre man blir. Hur seniorer upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden och hur de bemöts, skulle kunna ha betydelse för hur de ser på sig själva i relation till sitt arbete. Studiens övergripande syfte är att utforska hur seniorer inom tjänstemannasektorn upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det första delsyftet är att studera seniorernas upplevelser i relation till synen på deras yrkesidentitet och självbild. Det andra delsyftet är att utforska vilka tänkbara faktorer som kan ha betydelse för seniorernas anställningsbarhet. För att utforska området har empiriinsamlingen skett genom en kvalitativ metod i form av nio semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har tillämpats är ålderism, livsloppsperspektivet, sociala nätverk, anställningsbarhet samt yrkesidentitet och självbild. I resultatet identifierades både möjliggörande och hindrande faktorer som har betydelse för seniorernas möjligheter på arbetsmarknaden. De främsta möjliggörande faktorerna identifierades på individnivå, medan de mest hindrande identifierades på organisationsnivå. Resultatet visade även att de flesta respondenter upplevde sina möjligheter på arbetsmarknaden som förhållandevis goda samtidigt som det fanns en relativt stark yrkesidentitet. Det kan tyda på att det finns ett förhållande mellan hur man upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden och hur stark yrkesidentitet man har.

Tidigare forskning synliggör miljöattityder i relation till kön, ålder, utbildningsnivå ochpartitillhörighet. Dessa tidigare resultat visar att kvinnor är mer oroade än män förmiljöhot, och yngre mer oroade än äldre, högutbildade mer oroade än lågutbildade ochmänniskor till vänster på den politiska skalan mer oroade än de till höger. Med hjälp avfyra hypoteser och medelvärdesanalyser ämnar denna kvantitativa uppsats att förstundersöka skillnader i miljöattityder i relation till kön, åldersgrupper, utbildningsnivå ochpartitillhörighet, med hjälp av bivariata medelvärdesanalyser. Senare undersöks hurkönsskillnader ser ut inom respektive kategori, med trivariata medelvärdesanalyser.Studien undersöker vidare om dessa könsskillnader är stabila över tid, och utifrån ettgenusperspektiv. I studiens resultat framkommer det att kvinnor är mer oroade förmiljöhot än män, yngre mer oroade än äldre samt att vänsterorienterade människor är meroroade än högerorienterade. Dessutom visar sig könsskillnaderna vara jämförelsevisstabila över tid och oron i sig relativt oförändrad. Däremot verkar inte utbildningsnivåpåverka oron för miljöhot i någon större grad, trots att könsskillnader observerades.Resultaten visar generella mönster oavsett attityder till kärnkraft eller fossila bränslen,men för kärnkraft framträder skillnader i grupperna än mer.

Studiens syfte var att undersöka signifikanta skillnader i arbetsrelaterad stress baserat på kön och ålder. Studien utgick från en psykologisk definition av arbetsrelaterad stress och den teoretiska bakgrunden i studien var krav, kontroll och stödmodellen. Tidigare forskning om ålders- och könsskillnader beaktades för att ytterligare fördjupa förståelsen av deras effekter på arbetsrelaterad stress. I genomförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik med en webbaserad enkätundersökning. Vid insamlingen av data användes Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ). Respondenterna bestod av N=107 legitimerade grundskollärare inom den kommunala sektorn. Av respondenterna var 63% kvinnor, med en åldersspridning från 18 till 68 år. En tvåvägs ANOVA utfördes för att analysera data från respondenterna. Resultaten visade en signifikant huvudeffekt av ålder på arbetsrelaterad stress, men ingen signifikant huvudeffekt för kön. Det identifierades en signifikant interaktionseffekt av kön och ålder, vilket indikerade att ålderns effekt på arbetsrelaterad stress varierade beroende på kön. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning, där diskussionen betonade komplexiteten med att undersöka arbetsrelaterad stress.

De senaste åren, framför allt under år 2023, har gängkriminaliteten i Sverige förändrats på flera olika plan, både gällande dess karaktär men också till antalet. I samband med att allvarlighetsgraden i den grova organiserade brottsligheten har ökat har även oron över brottsligheten i samhället ökat kraftigt under 2023. Syftet med denna uppsats var därmed attundersöka huruvida oron för att utsättas för brott skiljer sig hos boenden, enligt polisens kartläggning, utsatta områden och boenden i inte utsatta områden. Uppsatsen studerade även om faktorer som kön, utbildningsnivå, etnicitet och ålder kan förklara de eventuella skillnaderna i oro. Med grund ur och med hjälp av Stockholms stads Trygghetsmätning från år 2023 analyserades studiens frågeställningar och hypoteser. Urvalet bestod av individer i åldrarna 25–79 år som vid undersökningstillfället var folkbokförda i Stockholms län. Teorierna som har använts för att skapa en bredare förståelse för skillnaderna i oro är Pierre Bourdieus kapitalteori och Ulrich Becks teori om risksamhället. Resultatet för studien presenterades genom logistiska regressionsanalyser samt ett stapeldiagram över skillnaden i oro mellan utsatta områden och inte utsatta områden. Resultatet över den bivariata analysen visade att oddset att känna en hög grad av oro är 37% högre för boenden i utsatta områden jämfört med inte utsatta områden. Vid kontrollering för variablerna kön, utbildningsnivå, etnicitet och ålder kvarstår sambandet, som visade att oddset att boenden i utsatta områden upplever en hög grad av oro är 50% högre jämfört med boenden i inte utsatta områden. Resultaten var statistiskt signifikanta. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är därmed att oddset för att känna en hög grad av oro är högre bland boenden i utsatta områden jämfört med boenden i inte utsatta områden.