Studiens syfte var att undersöka det eventuella, prediktiva förhållandet mellan de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna krav, kontroll och stöd, psykisk ohälsa och intentioner till egen uppsägning (IEU) bland socialsekreterare anställda i en medelstor kommun i södra Sverige. Studien är av kvantitativ art och har utgått från en tvärsnittsdesign. Genom en webbaserad enkät som skickades till samtliga socialsekreterare i kommunen samlades data in angående de aktuella variablerna. Efter bortfallsanalys uppgick den totala svarsfrekvensen till 37% vilket innebar att 102 respondenters besvarade enkäter inkluderades i studien. Insamlade data analyserades genom en hierarkisk multipel regressionsanalys vars resultat visade att krav positivt predicerade IEU medan kontroll, stöd och högre ålder predicerade IEU negativt, samt att psykisk ohälsa inte predicerade IEU. Noterbart var att stödet hade ett avgörande, prediktivt förhållande till IEU. För vidare forskning föreslogs longitudinella studier för att bekräfta den aktuella studiens prediktiva förhållanden.

Små och medelstora företag, fortsatt benämnda SME:s, spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten, framförallt i de industriella ekonomierna där de utgör 99 procent av alla företag samtidigt som de i särklass bidrar med flest arbetstillfällen. När det kommer till SME:s finansieringsmöjligheter är de väldigt beroende av externt kapital, dels för att kunna driva sin verksamhet, men även för att kunna utvecklas och växa. Problemet är att banker ofta förknippar SME:s med högre risk, lägre lönsamhet och avsaknad av de säkerheter som krävs för att kunna bevilja lån. För de lån som beviljas, sätts ofta en hög ränta för att kompensera för den ökade risken vilket kan förklara den negativa lönsamheten för SME:s.Studien behandlar 197 SME:s i fastighetsbranschen mellan åren 2008–2015. Fokus ligger på hur variablerna ålder, soliditet, storlek, lönsamhet samt ekonomisk kris förklarar skuldräntan för SME:s i fastighetsbranschen. För att kunna undersöka detta, genererades en linjär regressionsmodell utifrån de tidigare nämnda variablerna. Samtliga variabler behandlades också i en korrelationsanalys samt en deskriptiv analys för att undersöka sambanden mellan variablerna samt för att se hur data såg ut under kris och i återhämtningstid. Studien kan bekräfta att ålder, soliditet och ekonomisk kris har en negativ, signifikant relation till ett företags skuldränta. Resultatet pekar även på att SME:s i större utsträckning lider av moral hazard, informationsasymmetri och adverse selection. / Small and medium sized enterprises, further known as SME: s, plays an important role when it comes to economic growth. Especially in the industrial economies where they make up 99 percent out all the companies while they also contribute the most work opportunities. When it comes to financing the SME: s, they are very reliant on external capital. This is to enable further business but also to evolve and grow as a company. The problem is the SME:s tend to be associated with higher risk, lower profitability and a lack of collateral, which banks require in order to grant loans to a reasonable interest rate, or even being granted a loan at all.The study process 197 SME: s in the real estate business, between the years 2008-2015. The focus of the study is on how the variables age, solidity, size, profitability and economic crisis explain the interest rate that SME: s in the real estate business get when granted loans. To examine this empirical, a linear regression model was generated based on the previously mentioned variables. All variables were also processed in a correlation analysis and a descriptive analysis to examine the connections between the variables to see how the data looked during the economic crisis and in the years of financial recovery. The study can confirm that age, solidity and economic crisis has a negative and significant impact on the interest rate. The result also points to that SME: s often, suffer from moral hazard, information asymmetry and adverse selection.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som var viktigast i valet av instrument för musiklärarstudenter. Studien letar också efter samband mellan faktorer och olika instrumentval. Tidigare forskning lyfter fram en mängd olika faktorer som spelar roll vid valet av musikinstrument. Instrumentets klang och föräldrars stöd utmärker sig som viktigast. Forskningen visar också att det finns tydliga könsskillnader i valet av instrument. Studiens syfte undersöks genom en enkät. Enkäten kartlägger bakgrundsfaktorer som kön, ålder, föräldrars uppmuntran, musicerande i omgivningen, musiklyssning och socioekonomisk status i samband med instrumentvalet. Resultatet bekräftar delvis tidigare forskning kring viktiga faktorer i instrumentvalet. Testerna av sambanden mellan faktorerna var i många fall inte signifikativa, vilket gör att flera samband inte kan säkerställas. Familj, ålder vid instrumentvalet och kön var bakgrundsfaktorer som visade sig vara påverkande i valet. Avslutningsvis diskuteras tidigare forskning i förhållande till resultatet. Här förs en diskussion kring de mönster som resultatet visat och komplexiteten av att kartlägga vilka faktorer som är påverkande i valet av instrument. / The purpose of this study is to investigate which factors are the most important in the choice of instrument for future music teachers. The study also investigates the interconnections between different factors and their influence on choice of instrument. Previous research highlights a wide range of factors that play a role in the selection of musical instruments, among which the sound of the instrument and parental support are considered to be the most significant. The research also shows that there are clear gender differences as regards the choice of instrument. The research questions considered is examined through a survey. Background factors such as gender, age, parental encouragement, exposure to music making, music listening and socioeconomic status are considered in relation to the instrument selection. The results partly confirm previous research on which are the key factors in the choice of instrument. The interconnection between the factors and choices were in many cases not statistically significant, which means that such conclusions cannot be drawn. The background factors found to be most significant were family, age at which the choice was made and gender. In the discussion section, previous research is compared and contrasted in relation to these results. A discussion on trends in the results and the difficulty in establishing which factors influence the choice of instruments concludes the study.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka manliga elittennisspelares antropometri under de senaste 30 åren. De fyra frågeställningarna var: Vad är den genomsnittliga åldern för de hundra bäst rankade manliga tennisspelare i världen och har åldern förändrats över de senaste 30 åren? Vad är den genomsnittliga vikten för de hundra bäst rankade manliga tennisspelare i världen och har vikten förändrats över de senaste 30 åren? Vad är den genomsnittliga kroppslängden för de hundra bäst rankade manliga tennisspelare i världen och har kroppslängden förändrats över de senaste 30 åren? Vad är det genomsnittliga BMI-värdet för de hundra bäst rankade manliga tennisspelare i världen och har BMI-värdet förändrats över de senaste 30 åren? Metod I studien undersöktes antropometriska data för de hundra bäst rankade tennisspelare var tredje år mellan åren 1986–2016. Till undersökningen samlades data in från Association of Tennis Professionals (ATP) öppna tillgång till information (www.atpworldtour.com), då ett urvalskriterium var att endast bearbeta data från den absoluta världseliten inom manlig tennis. Studien hade en kvantitativ ansats i form av en linjär regressionsanalys där rådata analyserades i programmet SPSS. Resultat Resultaten visade att åldern ökat från 23,6 till 28,1 år, vikten från 76,4 till 80,4kg, kroppslängden från 183,4 till 186,8cm och BMI från 22,7 till 23,0 mellan åren 1986 och 2016. Resultaten visade en statistiskt signifikant förändring inom samtliga undersökta områden, förutom BMI som inte visade någon statistisk signifikant förändring över studiens undersökta år. Slutsats Resultatet för studien tyder på att vägen till den yttersta världseliten inom tennis blivit tuffare då medelåldern bland de hundra bäst rankade manliga tennisspelare markant ökat under de senaste 30 åren. Resultatet beträffande vikt tyder på att tennisspelare tycks ha nått en optimal vikt som ligger omkring 80kg. Tennisspelares genomsnittliga kroppslängd har ökat signifikant under de senaste 30 åren. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Forskning visar på att allt fler förskollärare anser att det är svårt att lära ut matematik till yngre barn. För att bidra till ökad matematikundervisning samt förståelse framställdes en produkt, i form av en handledning. Handledningen riktar sig till förskolepersonal som arbetar med barns lärande av matematik. Detta gjordes främst för att all förskolepersonal ska kunna vara delaktig i undervisningen. Handledningen innefattade fyra olika matematiska avsnitt med varierande aktiviteter som kallades talraden, geometri, mönster samt mätning. De utvalda aktiviteterna stöds i handledningen främst av Bishops matematiska aktiviteter och mål från förskolans läroplan samt vetenskaplig grund i form av forskning. Handledningen provades av intresserad förskolepersonal från tre olika förskolor. De 14 personerna som provade materialet svarade sedan på en utvärderingsenkät som handledningen reviderades utifrån. Under arbetets gång gavs tillfälle att presentera handledningen för en grupp förskolechefer. De lämnade sina åsikter som sedan jämfördes med förskolepersonalens svar. Resultatet visade att handledningen fyller en funktion i matematikundervisningen i förskolan samt att den fungerar både i teori och praktik. Slutsatsen som dras är att handledningen bidrar till att underlätta matematikundervisningen.

Syftet med studien som redovisas genom denna uppsats var att undersöka fenomenet asexualitet, genom att undersöka vilka normer som präglar informanternas, som identifierar sig med asexualitet eller som asexuella, berättelser om sina erfarenheter och tankar. Materialinsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med informanter som identifierar sig med asexualitet eller som asexuella och materialet analyserades genom grundad teori. I denna studie belyses aspekterna hur det är att leva som asexuell, vilka normer som genom sexualitet, ålder och genus existerar i relation till asexualiteten och vilken betydelse dessa förväntningar i form av normer får för informanterna och deras förhållningssätt till dessa normer, samt deras relation till begreppet asexuell och asexualitet som en identitet. Resultatet visar på att asexualiteten som identitet görs till en (o)möjlighet då den sexualnormativitet, de normer och begreppet asexualitet och dess mångfald gällande betydelse gör asexualiteten till både en möjlig och en omöjlig identitet.

Föreliggande studies syfte var att undersöka huruvida diverse individuella faktorer har inverkan på den arbetsrelaterade stressen hos undersköterskor, som arbetar på äldreboenden inom offentlig verksamhet. Karaseks och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd-modell användes för att undersöka den arbetsrelaterade stressen i förhållande till undersköterskornas ålder, längden på anställningen i tid och tjänstgöringsgrad i procent. Denna kvantitativa studie med deduktiv ansats genomfördes via en tvärsnittsdesign: sammantaget 154 undersköterskors svar, i en webbaserad enkät, utgjorde grunden för den data som analyserades i oberoende One-way ANOVA. Resultaten påvisade signifikanta skillnader i form av att undersköterskor som är under 35 år upplevde en lägre kontroll än de som är 51 år eller äldre; undersköterskor som tjänstgör på 100 procent upplevde högre ställda krav än de som tjänstgör på en sysselsättningsgrad mellan 76 och 99 procent. Undersökningens resultat överensstämmer till följd därav i hög grad med tidigare forskning inom ämnesområdet.

Syftet med denna studie är att förklara hur personliga faktorer inverkar på vilken typ av belöningar individer motiveras av. Studien har en kvantitativ ansats där vi samlat in empiri via enkäter. Respondenterna är kundtjänstmedarbetare inom försäkringsbranschen. Studien inleds med en bakgrund, problematisering och syfte. Vidare skriver vi i den teoretiska referensramen om belöningar, belöningssystem, behovsteorier och om personliga faktorers inverkan. Vi går in djupare på monetära och icke-monetära belöningar, Maslows &amp; McClellands behovsteorier och hur kön, civilstånd, ålder och om man har barn eller inte inverkar på vilken typ av belöningar man motiveras av. Resultatet visar att personliga faktorer har inverkan på hur man motiveras. Flera signifikanta skillnader kunde fastställas och det visar sig att vissa grupper motiveras mer av monetära belöningar och andra grupper motiveras mer av icke-monetära belöningar.

Syftet med denna uppsats är att studera Astrid Lindgrens berättelse om Karlsson på taket. Fokus ligger på att urskilja de attribut som gör att Karlsson kan betraktas som en vuxen karaktär. Därefter har en skev läsning gjorts med syfte att uppmärksamma hur hans agerande som vuxen kan anses bryta mot vuxennormen eller inte. Studien tar avstamp i barndom- och barnkulturforskning där ifrågasättandet av den binära uppdelningen mellan barn och vuxna är centralt. En annan utgångspunkt är också att det barnlitterära fältet kan utgöra en arena där detta ifrågasättande kan möjliggöras. Ålderskritisk teori används i analysen och fokus ligger på att ifrågasätta ålder, vuxen och barn som socialt konstruerade kategorier. Detta görs utifrån premisser att ålder är en organiserad princip, att ålder görs och att ålder är en maktrelation. De queerteoretiska begreppen performativitet och subversiv performativitet är också relevanta för att tolka Karlssons agerande som normbrytande eller ej. Av analysen framgår att Karlssons vuxenhet skrivs ut av både explicita och implicita markörer, men hans agerande ligger inte alltid i linje med vuxennormen. Makt är något som genomsyrar Karlssons agerande på gott och ont. Ibland används den till att ifrågasätta begreppen vuxen, barn, ålder och dess tillhörande föreställningar, i andra fall används den i förtryckande syfte och leder istället till ett bekräftande av dessa kategoriers normerande föreställningar.

Abstract  The purpose of this study is to analyze how the visual communication the scientists in charge of the Voyager project in 1977 chose to represent humanity on The Golden Record by using content analysis. This study is built on two questions of interest as well as a theoretical framework. Representation is investigated through Stuart halls ideas of representation and identity through Craig R. Scott - identity and identification. Furthermore, two methods have been used to answer our questions, quantitative content analysis and qualitative content analysis in combination.    Even though the initial intention was to show a diverse representation of humanity to a potential alien audience, the quantitative analysis showed an overrepresentation of men and people with caucasian descent. Adults between the ages 18-60 was in the majority, followed by children and lastly older people. Blacks, Asians, women and other groups are not as widely represented in the material. Although it might seem like the scientist has failed in their attempt to represent the world in 90 minutes, we argue that there are multiple circumstances which limited their ability to do so. The time pressure, historic context as well as the absents of large information sources in the 70s is the main reason why the material has an overrepresentation of caucasian men. Considering all circumstances, it becomes obvious that they did what they could in most circumstances when it comes to including a wide range of cultures. This being said, it still does not make it ethically justifiable to make a west-centered message with all of humanity as the sender. The message onboard Voyager should be seen as a form of invitation to earth and not an encyclopedia of mankind.