This study analyses Michelle Paver’s youth book series Chronicles of Ancient Darkness from an intersectional power perspective. Gender and age are the main elements, and with these two power structures comes another layer of the analysis, namely, the postfeminist idea that it is impossible to categorise people as they are too diverse and ambivalent. Several characters, both youths and adults, are examined to see whether gender stereotypes are followed and if they determine what position of power the characters end up with. The study also explores whether the gender structures vary in groups where adults are present versus in groups where they are not. This adds another perspective, which is the element of age and therefore the problem of aetonormativity. The adults are the norm and they are in charge of the youths. However, when the youths meet with the adults, the two power structures, age and gender, clash in the question of whether a young man gets the upper hand over an older woman, or vice versa. In the end, the analysis concludes that even though the book series follows stereotypical gender structures in several ways, it also presents a query as to whether both gender and age categorisations are accessible and valid. Most main characters question their sufficiency and oppression on several levels, both in insecurities and in open discussion, and this result ends up harmonising with a postfeminist thought pattern. For all to be free from the hardships of not being adequate, or not receiving fair treatment from others based on gender or age, these structures must be questioned and perhaps even challenged.

Titel: Ekonomichefers egenskaper och dess påverkan på ekonomistyrning - En kvantitativ studie om användningen av ekonomistyrning från ett Upper Echelons-perspektiv. Författare: Josefine Höög och Moa Schwartz Handledare: Karl Wennberg Bakgrund: Det finns ingen universal design på ekonomistyrning som passar alla organisationer, vilket gör att företags användning av ekonomistyrning varierar stort. Detta utgör grunden för Upper Echelons teori som utgår från att chefers individuella egenskaper påverkar deras beslutsfattande och därmed organisationens resultat. Chefers erfarenheter och egenskaper är därmed viktiga att studera för att förstå hur företag använder ekonomistyrning. Genom att använda Upper Echelons teori för att undersöka samband mellan ekonomistyrning och ekonomichefers egenskaper i svensk kontext bidrar studien till forskningsområdet om organisationers användning av ekonomistyrning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka samband mellan ekonomichefens demografiska egenskaper och hur de använder sig av ekonomistyrning, diagnostiskt eller interaktivt. Metod: Studien antar en kvantitativ forskningsstrategi med deduktiv ansats där hypoteser härleds från existerande kunskap och teori. Därtill antar studien en tvärsnittsdesign där data har samlats in från flera individer vid en specifik tidpunkt. Datainsamlingen består av telefonintervjuer i kombination med enkät. Studiens urval utgörs av ekonomichefer eller motsvarande vid medelstora företag i Östergötlands län och Örebro län. Resultat: Studiens hypoteser testades genom regressionsanalys som visar stöd för en av studiens åtta hypoteser relaterade till ekonomichefers utbildning, ålder, kön och tjänstetid. Resultatet indikerar att eftergymnasial utbildning inom ekonomi är relaterat till ökad diagnostisk användning av ekonomistyrning samt att eftergymnasial utbildning överlag är relaterat till ökad diagnostisk och interaktiv användning av ekonomistyrning. Slutligen visar resultatet att diagnostisk och interaktiv användning ökar ju äldre företaget är och att tjänsteföretag använder ekonomistyrning på ett diagnostiskt sätt i lägre grad än studiens referenskategori. Nyckelord: Upper Echelons teori, ekonomistyrning, ekonomichefers demografiska egenskaper, hävstänger för kontroll, ålder, utbildning, kön, tjänstetid, interaktiv, diagnostisk.

Titel: Hur och om fastighetsmäklarens ålder och yrkeserfarenhet har inverkan på kundens val av fastighetsmäklare Nivå: Kandidatuppsats  Författare: Jennifer Dagsberg och Nadja Andersen Handledare: Peter Karpestam Datum: Maj 2021 Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till en ökad förståelse kring vilka faktorer som påverkar kundens val av mäklare. Metod: Metoden som valts att användas för studien är en kvantitativ forskningsansats. Efter insamlade svar från en webbaserad enkät, som besvarats av 138 respondenter, har en sammanställning gjorts. Detta empiriska material har genomgått analysering i programmet SPSS där korrelationsanalys, gruppstatistiks-analys och diverse t-tester har genomförts. Detta för att få fram resultat för de frågor som besvarats av de som har sålt respektive de som inte har sålt men även de frågor som besvarats av alla.  Resultat: Resultatet för studien visar att ålder har en inverkan på kundens val av fastighetsmäklare, men inte i samma utsträckning som yrkeserfarenhet har. Respondenter i de olika åldrarna som både har sålt och inte har sålt gav svar som tyder på att de främst skulle valt en mäklare med över 5 års yrkeserfarenhet. Vid direkta frågor om mäklarens ålders betydelse svarade samtliga respondenter att det var varken eller. Däremot vid frågor kring den ideala mäklarens ålder så påvisas ett resultat där ålder har betydelse till viss del.  Nyckelord: yrkeserfarenhet, ålder, fastighetsmäklare / Title: How and if the real estate agent's age and professional experience affect the client's choice of broker Level: Bachelor's thesis Author: Jennifer Dagsberg and Nadja Andersen Supervisor: Peter Karpestam Date: May 2021 Purpose: The purpose of the thesis is to contribute to an increased understanding of the factors that affect the customer's choice of broker. Method: The method chosen for the study is a quantitative research approach. After collecting answers from a web-based survey, which was answered by 138 respondents, a compilation has been made. This empirical material has been analyzed in the program SPSS where correlation analysis, group statistics analysis and various t-tests have been performed. This is to get results for the questions answered by those who have sold and those who have not sold, but also the questions answered by everyone. Result: The results of the study show that age has an impact on the customer's choice of real estate agent, but not to the same extent as professional experience. Respondents of the different ages who have both sold and not sold gave answers that indicate that they would mainly choose a broker with over 5 years of professional experience. When asked directly about the broker's age's significance, all respondents answered that it was neither or. On the other hand, in questions about the ideal broker's age, a result is demonstrated where age matters to some extent. Keywords: professional experience, age, real estate agent

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ålder beaktades, användes och konstruerades hos yrkesverksamma socionomer. Studien hade utgångspunkt i teorierna och begreppen ålderism, ålderskodning och social identity theory. I studien intervjuades fem yrkesverksamma socionomer från olika platser i Sverige om deras föreställningar av ålder och dess betydelse samt påverkan inom det sociala arbetet. Resultatet analyserades genom ett diskursanalytiskt perspektiv med betoning på både det explicita och implicita som förmedlades under intervjuerna. Resultatet visade hur ålder kunde kodas till specifika beteenden, där det även existerade olika förväntningar av beteenden för olika åldersgrupper som primärt bestod av de gamla och de unga. Resultatet visade även att den kronologiska åldern besatt starka värdeladdningar som gav uttryck i hur respondenterna betraktade sig själva och sin omgivning, samtidigt som det existerade en problematik i att inte känna sig som sin kronologiska ålder. Olika åldersgrupper förmedlades besitta olika värden beroende på vilken kontext de sattes inom där yngre besatt en hög status i samhället men en låg status inom det sociala arbetet. Det framkom att erfarenhet värderades som en viktig resurs inom professionen som var starkt kodad till en äldre ålder. Ålder beskrevs vara ett objekt för grupptillhörighet samt utanförskap inom arbetsplatser vilket var en av flera grunder för åldersdiskriminering primärt riktad mot de yngre socionomerna. Åldersdiskriminering framgick även vara förekommande inom det sociala arbetet på ledningsnivå. En slutsats som drogs var att ålderism och ålderskodning tolkades ha en närvaro i det sociala arbetet.

Syftet med denna studie är att genom att granska LVM domar undersöka hur socialnämnden och förvaltningsrätten framställer missbruksproblematik i de två olika ålderskategorierna, unga vuxna och äldre. Studien syftar även till att undersöka den betydelse klientens ålder tillskrivs i olika LVM domar. Tidigare forskning visar att socialnämnden prioriterar unga klienter för missbruksvård och i beslut om att ansöka om LVM hos förvaltningsrätten. Även statistik från socialstyrelsen visar att det är fler unga än äldre som vårdas enligt LVM. Studiens empiriska material består av 20 domar, varav 10 domar representerar personer under 25 år och 10 domar representerar personer över 65 år. Studien har analyserats utifrån ett socialkonstrukivistiskt perspektiv och en diskursanalytisk ansats med hjälp av de teoretiska begreppen ålderism, makt, diskurs, normalitet och subjektsposition. Studiens resultat visar att ålder inte explicit uttrycks som en motivering för LVM-vård men att den har en implicit betydelse. Detta visar sig bland annat genom att socialnämndens yttrande och förvaltningsrättens motivering till beslut skiljer sig för de två olika åldersgrupperna, exempelvis genom beskrivningen av klientegenskaper och den enskildes hälsa. Nyckelord: Tvångsvård, missbruk, ålder, diskurs, socialt arbete. / The purpose of this study is to examine how LVM judgements examine how the social welfare board and the administrative court present substance abuse problems in the two different age categories, young adults and the elderly. The study also aims to examine the importance the client`s age is attributed to in various LVM judgments. Previous research shows that the social welfare board priorities young clients for substance abuse care and in decisions to apply for LVM with the administrative court. Statistics from the National Board of Health and Welfare also show that more young people than the elderly are cared for according to LVM. The empirical material of the study consists of 20 judgments, of which 10 judgments represent persons under 25 years of age and 10 judgments represent persons over 65 years of age. The study has been analyzed from a   social constructivist perspective, and a discourse analytical approach using the theoretical concepts of ageism, power, discourse, normality and subject position. The results show that the social welfare board's opinion and the administrative court's motivation for decisions differ between the two different age groups, for example through the description of client characteristics and the divorced person's health. Keywords: Compulsory care, addiction, age, discourse, social work.

Bakgrund: Sociala medieanvändningen har ökat och blivit aktuellt för folkhälsan. Kön, ålder och utbildningsnivå ingår i begreppet socioekonomiska skillnader och kan kopplas till användning av sociala medier. Modellen KASAM används som förklaringsmodell till hur meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet kan kopplas till användning av sociala medier. Syfte: Studiens syfte är att undersöka samband mellan användning av sociala medier och utbildningsnivå hos kvinnor i åldrarna 18–30 år samt om det finns några skillnader i användning av sociala medier i åldersgruppen 18–24 år samt 25–30 år. Metod: Genom en kvantitativ ansats samlades data in genom elektroniska enkäter och 109 respondenter besvarade denna. Dataanalysen genomfördes med hjälp av frekvenstabeller, korstabeller och chi-två-test för att finna samband och skillnader mellan variablerna. Resultat: Majoriteten av respondenterna använde Instagram och YouTube i tidsintervallet 31 minuter eller mer medan majoriteten som använde TikTok, Twitter samt Facebook befann sig i tidsintervallet 0–30 minuter per dag. Användningen av Instagram, Twitter, Facebook och YouTube var inte signifikant med utbildningsnivå medan TikTok hade signifikanta samband. Inga signifikanta skillnader fanns i användning av Instagram och Twitter. För Facebook var resultatet nära på signifikant och för TikTok och YouTube fanns signifikanta skillnader. Nyckelord: Facebook, Instagram, TikTok, Twitter, utbildningsnivå, YouTube, ålder / Background: The consumption of internet has increased and have become something that is topical for public health. Gender, age, and education level are included under the concept of socioeconomical differences, which can be connected to the usage of social medias. Sense of Coherence is used to describe how meaningfulness, comprehensibility and manageability and can relate to social media use.  Aim: The aim of the study is to investigate whether there exist connections between usage of social media platforms and education level among women in the ages 18-30 years old, and if differences in consumption of social media occurs in the age group 18-24 years old and 25-30 years old.  Method: Through a quantitative approach, data was collected with the help of internet surveys, and 109 respondents answered the survey. Data analysis was made using frequency tables, cross tables and by chi-2-tests, to find correlations and differences between the variables.    Results: Most of the respondents used Instagram and YouTube in the time interval of 31 minutes or more, while the majority that used TikTok, Twitter and Facebook were found in the time interval 0-30 minutes per day. The use of Instagram, Twitter, Facebook, and YouTube were not found to be significant to education level, while TikTok had significant correlations. No significant differences in usage of Instagram and Twitter were found. For Facebook, the result was close to significant, and for TikTok and YouTube significant differences were found.  Keywords: Age, education level, Instagram, Facebook, TikTok, Twitter, YouTube

Bakgrund   Bröstcancer är den vanligaste cancerformen globalt, men en minoritet av de som drabbas är kvinnor i ett fertilt åldersspann. En bröstcancerdiagnos inom detta åldersspann är dock ofta sammankopplat med en sämre prognos på grund av sen upptäckt samt högre risk för invasiv cancer. Det finns en mängd olika behandlingsformer som kan leda till biverkningar såsom förtida klimakterium, fertilitetspåverkan och påverkan på sexualitet. Sexuell och reproduktiv hälsa är en viktig del i en människas uppfattning av hälsa, och innefattar både fysisk, psykisk, emotionell och social hälsa.  Syfte  Syftet var att belysa kvinnor i fertil ålders upplevelser av sexuell och reproduktiv hälsa efter bröstcancerbehandling. Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt av 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades med en integrerad dataanalys och granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Resultat Till resultatet formulerades de två huvudkategorierna fysiska och psykiska upplevelser samt sociala och emotionella upplevelser med tillhörande subkategorier sexuell dysfunktion, förändrad kroppsbild och identitet, partnerrelationen och familjeplanering samt informationsbehov och vårdrelationen. Slutsats Sexuell dysfunktion förekommer i stor utsträckning hos kvinnor i fertil ålder efter bröstcancerbehandling tillsammans med upplevelsen av otillräcklig information från hälso- och sjukvården gällande sexuella och reproduktiva besvär, nedsatt fertilitet samt fertilitetsbevarande behandling inför och efter bröstcancerbehandling. Bröstcancer och dess behandling väcker även tankar om kroppsbild, upplevd identitet och framtidssyn gällande familjeplanering. Rutinmässiga frågor bör därför ställas gällande sexuell och reproduktiv hälsa efter behandling för att fånga upp besvär och normalisera samtalet. / Background Breast cancer is the most common form of cancer globally, but only a minority of those affected are women in their reproductive age. However, a breast cancer diagnosis within this age group is often associated with a poorer prognosis due to late detection and a higher risk of invasive cancer. There are various treatment options available that can lead to side effects such as premature menopause, fertility impairment, and impact on sexuality. Sexual and reproductive health is an important aspect of an individual's perceived health, encompassing physical, mental, emotional, and social wellbeing.  Aim The purpose was to illuminate the experiences of sexual and reproductive health among women of reproductive age after breast cancer treatment. Method To answer the purpose, a non-systematic literature review was conducted of 16 scientific articles with both quantitative and qualitative methods. Searches were conducted in the databases PubMed and CINAHL. The articles were analyzed with an integrative data analysis and reviewed using Sophiahemmet's assessment criteria for quality review. Results The findings resulted in the formulation of the two main categories physical and psychological experiences and social and emotional experiences, along with the associated subcategories sexual dysfunction, altered body image and identity, partner relationship and family planning, as well as information needs and healthcare provider relationship. Conclusions Sexual dysfunction is widely prevalent among women of reproductive age following breast cancer treatment, along with the experience of insufficient information from healthcare providers regarding sexual and reproductive issues, reduced fertility and fertility-preserving treatment before and after breast cancer treatment. Breast cancer and its treatment also evoke thoughts about body image, perceived identity, and future prospects concerning family planning. Routine inquiries should therefore be made regarding sexual and reproductive health after treatment to identify issues and normalise the conversation.

Is people’s appreciation for their bodies lower when they engage in more appearance comparison online and is this relation differs as a function of age? Previous research shows that body appreciation is important for people’s well-being and frequent appearance comparison is seen to be related to lower well-being. Research also shows age differences in body appreciation and the tendency to engage in comparison with others. There is a lack of studies looking at body appreciation that includes older people and men. Online social comparison has only been measured using narrow definitions of comparative behaviors. The current study aims to assess if lower body appreciation is seen for people who compare themselves more online and if this is moderated by age. An online survey was distributed to Swedish citizens over the age of 16. The survey asked about people’s body appreciation and the different online appearance-comparison behaviors they perform. A moderation analysis was conducted and showed that lower body appreciation is related to higher engagement in appearance comparison online and this relation was stronger for older people. This study expands the knowledge about body appreciation with a sample that is more representative of the Swedish population. It also expands the knowledge of how body appreciation is related to online social comparison. People generally seem to experience lower appreciation for their bodies when they engage in more online appearance comparison and the relationship is stronger for older people. / Är personers uppskattning för deras kropp lägre när de jämför sitt utseende mer med andra online och ifall relation ändras som en funktion av ålder? Tidigare forskning har visat att kroppsuppskattning är viktigt för personers välmående och frekventa jämförelser med andra har visats vara relaterade till ett försämrat välmående. Forskning har också visat att det finns åldersskillnader i både kroppsuppskattning och ens tendens att jämföra sig med andra. Det finns lite forskning som tittar på kroppsuppskattning bland äldre personer och män. Personers utseende-jämförelse online har tidigare enbart blivit mätt med smala mått som tittar på enstaka jämförelsebeteenden. Vår studie siktar på att undersöka om personer har lägre kroppsuppskattning när de jämför sitt utseende med andra oftare online och om den här relationen modereras av ålder. En online-enkät delades ut med frågor gällande kroppsuppskattning och frågor gällande olika typer av jämförelsebeteenden folk kan utföra online. Enkäten delades ut till svenska medborgare över 16 års ålder. En moderationsanalys genomfördes och visade att kroppsuppskattning var lägre bland personer som jämförde sin kropp oftare online och relationen var som starkast för äldre personer. Den här studien tillför mer kunskap om kroppsuppskattning med ett urval som är mer representativt för Sveriges befolkning. Studien tillför mer kunskap kring kopplingen mellan kroppsuppskattning och utseende-jämförelser online. Generellt så uppskattar folk sin kropp mindre när de ofta jämför sitt utseende med andra online och relationen var starkast för äldre personer.

The aim of this study is to compare how dales’ attitudes towards dalbo-dialekt differ between the following variables: age, geographical origin and gender. Therefore, this study presents three research questions: what attitude do dales have to their own dialect? How do these attitudes toward dalbo-dialekt differ in relation to gender, geographical origin and age? Is there any difference in the attitudes to dalbo-dialekt between people who were born and/ or raised in Dalsland and people who were not born and/ or raised in Dalsland? In order to achieve the purpose of this study and be able to answer the research questions, a survey has been chosen as the method. Through a survey it is possible to find differences and similarities in order to see how the attitudes towards dalbo-dialekt differ between the variables of the study. The survey consists of a questionnaire of 15 questions which collect plenty of relevant data and information for the purpose of the study and the research questions. The results of this study show that dales generally have a positive attitude toward dalbo-dialekt. There are also differences and similarities between the variables but the common denominator is that dales have a positive attitude towards dalbo-dialekt. This is something that surprised me a lot as I expected more negative attitudes and opinions about dalbo-dialekt and much more difference between the variables. / Nej