Sammanfattning Introduktion: I dagens arbetsliv och samhälle har individen blivit allt mer stillasittande och minskat mängden motion med risk för sämre kondition trots att detta är en känd riskfaktor för sjukdom och nedsatt arbetsförmåga. Syftet med denna studie var att studera konditionsnivån hos kontorsanställda i förhållande till BMI, kön och ålder. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts baserad på data från hälsoundersökning där BMI, kön, ålder och konditionstal undersöktes. 100 personer deltog i studien, varav 33 kvinnor och 67 män i åldern 25-63 år. Resultat: De kontorsanställda hade en god syreupptagningsförmåga på i genomsnitt 37,3 ml/(kg x min) och låg över det rekommenderade konditionstalet 35 ml/(kg x min) för kontorsarbetare. Kvinnorna i gruppen hade bättre konditionstal än männen. Medelålders kvinnor (41-50 år) hade något lägre konditionstal än yngre (25-40 år)och äldre kvinnor (51-63 år). Männen med högt BMI hade ett sämre konditionstal än dem med ett lägre BMI. Konklusion: Trots stillasittande arbete hade de kontorsanställda en god kondition och det ger förutsättningar att prestera ett bra resultat i arbetet. Kvinnorna hade ett bättre konditionstal än männen och högre BMI förknippades med lägre konditionstal. Företagssköterskan och företagshälsovården kan spela en viktig roll för att medverka till förbättrad kondition och lägre vikt bland anställda, vilket skulle gynna hälsan och arbetsförmågan. Nyckelord: BMI, konditionstal, kontorsanställda, syreupptagningsförmåga och ålder. / Summary Introduction: In modern working life and society, individual have become more and more sedentary and physical activity has decreased affecting the fitness level. This has occurred despite the common knowledge that a sedentary lifestyle is a risk factor associated with illness and decreased ability to work. The aim of the study was to study the fitness level of office workers in relation to BMI, sex, and gender. Method: A quantitative cross-sectional study has been done which included data from health checks including BMI, gender, age, and capacity of absorption of oxygen, which was expressed as fitness level (1-5). One hundred office workers participated in the study, 33 females and 67 males aged 25-63 years. Result: The office employees had a good capacity of absorption of oxygen, on average 37.3 ml/(kg x min), which was over the recommended fitness level 35 ml/(kg x min) for office employees. The females had a better fitness level than the males. Middle aged (41-50 years) women had somewhat lower fitness level than younger (25-40 years) and older (51-63 years)females. Men with high BMI had a lower fitness level than men with low BMI. Conclusion: The office employees had a good fitness level in spite of sedentary work and this gives conditions of performing well at work. The females had a better fitness level than the males and higher BMI was associated with lower fitness level. The company nurse and the occupational health service may play an important role in contributing to better fitness level and lower weight among office employees, which would promote health and working capacity. Keywords: Age, BMI, fitness level, office employees and oxygen uptake.

En relation är ett förhållande och en förbindelse mellan olika parter (saol.se, 2011) och nationalencyklopedin (2014) definierar en relation som ett förhållande mellan två eller flera fenomen, samt ett känslomässigt förhållande mellan två eller flera personer. Att bygga en nära relation med sina konsumenter klassas idag som en allt vanligare strategi bland företag (Bügel et al., 2011). Flera forskare har byggt på teorin om att engagemang, förtroende och tillfredsställelse är viktiga faktorer vid relationsskapande och flera av dem menar att de här faktorerna är viktiga för att skapa och bevara konsumentrelationer. I studien diskuteras det om de tre faktorerna är lika viktiga från konsumenternas perspektiv och även om det skiljer sig mellan två olika åldersgrupper samt kön. Segmentering visar att konsumenter har olika behov utifrån olika situationer (Szmigin & Bourne, 1998) och att ålder samt kön kan påverka en konsuments behov (Cole et al., 2008). Syftet med studien är att förklara ur ett konsumentperspektiv om engagemang, förtroende och tillfredsställelse kan vara viktiga när relationer mellan konsument och företag skapas, ur ett ålder- och könsperspektiv. Studien bygger på en deduktiv och en kvantitativ metod. För att få ut ett resultat genomfördes en enkätundersökning bland respondenter i Sverige. Nio hypoteser användes för att föra studien vidare och vilka handlade om hur faktorerna påverkade relationskapande, samt ur ett ålder- och könsperspektiv. Studiens resultat visade att engagemang och tillfredsställelse påverkade relationsskapande men inte förtroende. För den yngre åldersgruppen påverkades relationsskapandet av engagemang och tillfredställelse och för den äldre åldersgruppen påverkades relationskapandet inte utav av någon av de här faktorerna. Kvinnors relationskapande påverkades av förtroende och engagemang. Mäns relationskapande påverkades av alla faktorerna. / A relation is a relationship and a connection between different parties (saol.se, 2011) and Nationalencyklopedin (2014) defines a relation as a relationship between two or more phenomena, as well as an emotional relationship between two or more people. Building a close relation with the consumers is today an increasingly common strategy among businesses (Bügel et al., 2011). Several researchers have built on the theory that commitment, trust and satisfaction are important factors when creating relations and many of them believe that these factors are important in creating and maintaining consumer relations. This study discusses whether the three factors are equally important from the consumer's perspective and also if it differs between two different age groups and genders. Segmentation shows that consumers have different needs based on different situations (Szmigin & Bourne, 1998) and that age and gender may influence a consumer's needs (Cole et al., 2008). The purpose of this study is to explain from a consumer perspective if commitment, trust and satisfaction may be important when relations between consumers and businesses are created, from an age and gender perspective. The study is based on a deductive and a quantitative method. To get a result, a survey was performed among respondents in Sweden. Nine hypotheses were used to conduct the study further, regarding how factors affect relation creation from an age and gender perspective. The results of the study showed that commitment and satisfaction affect relation creation, but trust does not. In the younger age group, relation creation was affected by commitment and satisfaction, and in the older age group, relation creation was not affected by any of these factors. Women's relation creation was affected by trust and commitment. Men's relation creation was affected by all the factors.

This paper is a study how students at a high school in Falun, Sweden, estimates their performance in an upcoming math test which is then compared with the actual grade the student performed. The students who participated also answered questions related to “risk situations” to examine whether there is a correlation between how students estimate their performance in the context and their risk behavior, and if the students act like economic models assume. In agreement with previous studies, the boys in the survey tended to be overconfident in their performance. The girls in the study were neither over- nor underconfident in her performance and no significant difference in the estimation of one's performance between the sexes could be proven. The proportion of boys who considered themselves to take greater risk than class average was greater than the proportion of girls in the question. No linear relationship between estimation of performance and risk behavior or differences in risk behavior could be found between the sexes.

Hopp och Självkänsla är två begrepp som studerats länge inom positiv psykologi och Hoppteorin av Snyder och kollegor (1991) förklarade hur egenskaperna hänger ihop. Hopp är ett begrepp inom kognitiv motivationsteori och definieras som den generella upplevelsen att ens mål går att uppnå medan Självkänsla är upplevelsen av det egna värdet. Hopp består av två komponenter: Agency och Pathway. Pathway är vägfinnande tänkande och Agency den motiverande komponenten. Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan Hopp samt Hopps två komponenter med Självkänsla. Betydelsen av kön och ålder på Hopp och Självkänsla undersöktes i detaljer. I svensk kontext, enligt vår vetskap, saknas studier om relationen mellan Hopp och Självkänsla. Deltagarna var 136 svenska högskolestudenter med en medelålder på 24 år (SD = 5.6 år), 53 % män och 47 % kvinnor. Väletablerade självskattningsskalor användes, The Hope Scale för att mäta Hopp och Rosenberg Self-Esteem Scale (modifierad) för Självkänsla. Icke-parametrik test av Spearman och Mann-Whitney användes för dataanalys. Resultaten visade att kvinnor har ett signifikant högre värde av Hopp och Agency. Vuxna (över 22 år) hade signifikant högre Hopp, Agency, Pathway och Självkänsla än unga vuxna (under 22 år). Kön påverkade inte Självkänsla. Trots att det fanns en medelstark och signifikant korrelation mellan Hopp och Självkänsla visade multipel regressionsanalys att Agency var den enda oberoende variabeln som signifikant bidrog till Självkänsla. Att kvinnor uppvisar högre Hopp än män och att vuxna uppvisar högre Hopp än unga vuxna är två resultat som inte är i linje med tidigare studier. / Hope and Self-Esteem are two concepts in positive psychology. Snyder and colleagues (1991) grounded the theory that defines Hope and suggest a relation to Self-Esteem. Hope is defined as the general perception that one's goals can be met, while Self-Esteem as a feeling of self-worth. Hope's two components are: Pathway and Agency. Pathways are the route generating thoughts to desired goals, and Agency is the motivational component of Hope. The present study aimed to investigate the relationship between the concepts of Hope -and Self-Esteem, and the possible effects of age and gender, in a Swedish context, that, according to our knowledge, were not previously studied. The study population included 136 Swedish college students (Mean age = 24, SD = 5.6 years), in a close to 50:50 gender distribution. Data was collected with the help of the validated, self-rated questionnaires: Snyder´s "Hope Scale" and "Rosenberg's Self-Esteem Scale" (modified). The non-parametric statistical methods of Spearman and Mann-Whitney were used for data analysis. Results showed that women scored significantly higher than men, and adults (over 22 years) scored higher than young adults (under 22) in Hope. Self-esteem was not affected by gender but young adults scored significantly lower than adults. Moreover, while a moderate and significant correlation between Hope and Self-Esteem could be measured, the multiple regression analysis showed that only the Agency component contributed significantly to Self-Esteem. Women showing higher Hope than men and adults showing higher Hope than young adults are two findings that are not in line with previous studies.

Barns deltagande i fritidsaktiviteter har kopplats till ett antal positiva effekter och en givande fritid är en av barnens rättigheter. Frågan är om barn från olika familjestrukturer har samma möjligheter att delta och kan barns möjligheter till deltagande påverkas av föräldrarnas och barnens könstillhörighet. Som teoretiskt ramverk används Doing gender och Berger och Luckmanns socialisationsprocesser. Tidigare studier har inga entydiga resultat när det rör familjestrukturens påverkan, inte heller barnets könstillhörighet eller föräldrarnas klass har visats sig ha klara effekter, däremot har ekonomin det. Vad de flesta inte har gjort är att se till föräldrarnas könstillhörighet, något denna uppsats gör i form av att se till om barnet bor med båda föräldrarna eller med modern eller fadern oavsett om familjen har en styvförälder med. Detta har lett till att studien fått ett antal resultat värt att nämna, ett är att i studiens alla tre datamodeller över idrottslig fritidsaktivitet var de som bodde med sin far inte signifikant skilda från de som bor med båda sina föräldrar, medan det var genomgående negativt signifikant för de som bodde med sin mor, såväl när det gäller idrottslig som övrig aktivitet. Det fanns inga signifikanta samband för kön oavsett fritidsaktivitet. För än mer givande resultat kan vidgning av aktivitetstyper som undersöks och en bredare uppdelning av familjestruktur utföras i framtida studier.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka perfektionism och prestationsångest relaterat till varandra samt till ålder och erfarenhet hos kvinnliga elitfotbollsspelare. Hur samvarierar ålder och antal år på elitnivå med typen av perfektionism och graden av prestationsångest? Hur vanligt förekommande är adaptiv och maladaptiv perfektionism samt prestationsångest hos kvinnliga elitfotbollsspelare? Samvarierar typen av perfektionism med graden av prestationsångest? Metod I studien medverkade 93 spelare från tre lag i Damallsvenskan, ett lag i Elitettan och åtta lag i Naisten Liiga.  En webbaserad enkät som innefattar egenkonstruerade bakgrundsfrågor samt två mätinstrument: Sports Multidimensional Perfectionism Scale-2 och Sports Competition Anxiety Test användes. Data analyserades med hjälp av Chi²-test samt Spearmans korrelationstest. Resultat Ålder och antal år på elitnivå visade inga signifikanta samband med perfektionism eller med prestationsångest. Det visade sig att 18 % av spelarna inte kunde definieras som perfektionister och att 82 % av spelarna kunde definieras som perfektionister. Av de spelare som kunde definieras som perfektionister, hade 81 % adaptiv perfektionism. Av spelarna hade 19 % låg prestationsångest, 58 % medelhög prestationsångest och 23 % hög prestationsångest. Inget statistiskt signifikant samband hittades mellan perfektionism och prestationsångest (r=-.097, p=.381). En måttlig korrelation hittades mellan två maladaptiva dimensioner av perfektionism och prestationsångest. De dimensioner som korrelerade måttligt var Concern Over Mistakes (r=.355) och Doubts About Actions (r=.462). Slutsats Varken perfektionism eller prestationsångest verkade vara vanligt förekommande hos kvinnliga elitfotbollspelare. Dessa två aspekter verkade inte heller samvariera med ålder eller antal år på elitnivå.

No description available.

Sammanfattning   Titel: Vilka faktorer påverkar val av kapitalstruktur? – En kvantitativ studie avseende 226 bolag på Stockholmsbörsen.   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi   Författare: Anna Hansen och Robert Sandberg   Handledare: Peter Lindberg   Examinator: Stig Sörling   Datum: 2015 – maj   Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar val av kapitalstruktur i bolag på Stockholmsbörsen.   Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Baserat på tidigare forskning väljs ett antal variabler ut för att undersökas. Det insamlade materialet hämtas genom sekundärdatainsamling och exporteras sedan till Microsoft Excel där det sammanställs. En regressionsanalys genomförs i statistikprogrammet SPSS för att undersöka hur stor inverkan dessa variabler har på kapitalstrukturen.   Resultat & slutsats: Resultaten visar ett negativt samband mellan skuldsättning och tillväxt samt ett svagt negativt samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Storlek och materiella tillgångar uppvisar ett svagt positivt samband med skuldsättning medan skuldsättning och ålder inte visar på något samband alls. I tre av nio branscher visar sig bransch vara en variabel med relativt stark inverkan på skuldsättningen. Dessa branscher är industri, konsumenttjänster och fastigheter.   Förslag till fortsatt forskning: Fler variabler än de som testas skulle kunna undersökas i en ny studie. Eftersom branscherna visar väldigt olika samband med variabeln skuldkvot skulle det vara intressant med en djupgående studie i vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom skillnaderna mellan branscherna.   Uppsatsens bidrag: Bidraget denna studie lämnar är en ökad kunskap och förståelse för hur olika faktorer påverkar val av kapitalstruktur i svenska börsnoterade företag. Genom att studera hur stor inverkan olika faktorer har på företagens val av kapitalstruktur är det möjligt att kunna kartlägga och förutse hur kapitalstrukturen kommer att se ut i framtiden i olika företag och i olika branscher.   Nyckelord: skuldsättning, tillväxt, lönsamhet, storlek, ålder, materiella tillgångar, bransch. / Abstract   Title: Which factors affect the choice of capital structure? – A quantitative study of 226 public firms in Sweden.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Anna Hansen and Robert Sandberg   Supervisor: Peter Lindberg   Date: 2015 - May   Aim: The purpose is to investigate which factors affect the choice of capital structure in public firms in Sweden.   Method: The study is based on a quantitative method with a deductive approach. Based on previous researches a number of variables are investigated. The material is downloaded through secondary data collection and then exported and processed in Microsoft Excel. Finally the study go through with a regression analysis in the stats program SPSS to see how much influence the variables have on the capital structure.   Results & Conclusions: The results show a negative relationship between debts and growth and a weak negative relationship between debts and profitability. The results also show a positive relationship between debts and firm size and debts and tangible assets while debts and age does not show any relationship at all. In three of nine investigated sectors, sector is a factor with a strong impact on debts. These sectors are industrial, consumer services and real estate.     Suggestions for future research: More variables than those this study tests could be tested in a new study. Since the sectors shows various context and connections to debts it would be interesting with a study investigating which factors affect the differences between the sectors.   Contribution of the thesis: The contribution of this study provides a greater knowledge and understanding of how different factors affect the choice of capital structure in public firms in Sweden. By examining how much influence various factors have on a firms choice of capital structure, it is possible to identify and predict how the capital structure will look like in the future in different companies and in different sectors.   Key words: debts, growth, profitability, size, age, tangible asset, sector

Bakgrund Idag är övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem. Orsakerna till fetmaepidemin är fysisk inaktivitet och felaktig kost. Speciellt fetma har en negativ inverkan på kvinnor som är eller försöker bli gravida. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors fysiska aktivitetsnivå före graviditet och under första trimestern. Vidare är syftet att undersöka om aktivitetsnivån förändras i samband med graviditet och om aktivitetsnivån samvarierar med ålder. Metod En enkät med cirka 70 frågor om livsstil och hälsa besvarades av 3389 kvinnor i samband med inskrivning på mödravårdscentral. Fem frågor som berörde motion ingår i denna studie. Tre frågeställningar har besvarats deskriptivt, genom Wilcoxons teckenrangstest samt med Spearman’s rangkorrelation. Signifikansnivån (P<0,05) valdes för att beskriva skillnader och samband i frågeställningarna. Resultat Majoriteten av kvinnorna var fysiskt aktiva två-tre timmar/vecka innan graviditet och en timme/vecka i tidig graviditet. En signifikant skillnad mellan aktivitetsnivå innan och i tidig graviditet identifierades (p = .000). Omkring 19 % av kvinnorna var fysiskt inaktiva i tidig graviditet. Ett svagt samband (p = .007) mellan ålder och fysisk aktivitetsnivå kan ses. Yngre kvinnor var mer aktiva i tidig graviditet än äldre kvinnor. Slutsats Resultatet visar att största delen av kvinnorna var fysiskt aktiva två-tre timmar i veckan innan graviditet och en timme i veckan i tidig graviditet. Signifikant skillnad i aktivitetsnivå innan och i tidig graviditet har därmed identifierats. Ett svagt negativt samband mellan ålder och aktivitetsnivå har visats. Studien har visat att omkring 19 % av kvinnorna var fysiskt inaktiva i tidig graviditet. / Background In today's society obesity is a major public health concern. One of the causes to the obesity epidemic is a lack of physical activity. Obesity have a negative impact on women that is or tries to get pregnant.   Purpose The purpose of this study is to investigate woman's physical activity level before pregnancy and during the first trimester. Furthermore the purpose of this study is to investigate if the level of physical activity changes in connection to pregnancy and depending on age. Method A survey including around 70 questions about lifestyle and health was answered by 3389 pregnant women at first contact with the family planning center. Five questions about physical activity was used for this study. The questions were answered descriptive, through Wilcoxon’s signed rank test and Spearman's correlation. Results A significant difference in the activity levels of women before and during early pregnancy was identified (p = .000). Before pregnancy the majority of women were physically active two- three hours/week and one hour/week during the first trimester. A small association (p = .007) can be seen between age and the level of physical activity. Conclusion The results show that the largest part of the participants were physically active two- three hours/ week before pregnancy and one hour/ week in early pregnancy. A significant difference in activity level before and in early pregnancy were shown. A weak negative association between high age and low physical activity level was found. The study shows that 19 % of the women was physically inactive in early pregnancy.

Syftet med denna studie var att belysa förskollärares syn på den fysiska miljön i förskolan, men även om förskolans pedagogiska inriktning påverkar arbetet med utformningen av förskolans fysiska miljö. Vi har utgått från följande frågeställningar; vad är förskollärares syn på den fysiska miljön? Hur kan förskolans pedagogiska inriktning påverka förskollärares syn på den fysiska miljön? Hur beskriver förskollärarna att den fysiska miljön utformas i relation till barngruppen? Studiens resultat är baserat på intervjuer med yrkesaktiva förskollärare som arbetar på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Resultatet visar att förskollärarna uttrycker att den fysiska miljön bör vara föränderlig och alltid utgå från barngruppens behov, förändras barngruppen bör miljön förändras parallellt med den. Förskollärarnas syn på miljön är relativt likvärdig, däremot har de olika tillvägagångssätt i sitt arbete med utformningen av miljön. Deras fokus ligger på olika områden i utformningen beroende på förskolans pedagogiska inriktning. Förskollärarna uttrycker att en betydande faktor som påverkar utformningen av förskolans fysiska miljö är barngruppens ålder.