No description available.

This paper aims to examine how the construction of women with foreign background is visible in the Swedish debate on elder care and ethnicity. The subject is interesting with regard to the existing discriminating conceptions about ethnicity and how the living conditions of immigrant women are med scarce in the Swedish research field. It is also a relevant topic in light of the incipient crisis of the Swedish eldery care. The examining of how several axes of power interplay to construct the women is rendered possible through an intersectional perspective. This requires of the study to relate to the concept of category, and in this paper I have chosen an intercategorical approach. The research data consists of popular science journals between the years of 1998-2005. As I have chosen to combine content analysis with methodological principles of the intersectional perspective, the paper contains elements of both quantitative and qualitative method in the presentation of data. The result of the paper shows that gender has not been visible in a majority of the articles, meaning that people of foreign background have been discussed and reported on as a genderless collective. In the articles where gender has been visible, the study shows great differences in how the women are constructed depending on their age. In conclusion the discussion considers these constructions from an integration perspective.

Föreliggande studie behandlar ämnet barnröst ur ett könsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka om det vid lyssnarbedömningar av ljudinspelade standardiserade fraser är möjligt att identifiera könstillhörighet hos barn i åldrarna 3;0-4:0 år. Fyra logopeder med lång erfarenhet inom röstlogopedi skattade rösterna beträffande kvalitet. En perceptuell lyssnarbedömning genomfördes med logopedstudenter vilka identifierade könstillhörighet korrekt i 55% av röstinspelningarna. Fördelat på kön var identifieringen av pojkarna något säkrare (60%) jämfört med flickorna (57%). Inget tydligt samband mellan skattad osäkerhet/säkerhet och angivet svar upptäcktes. Ett visst samband mellan röstkvalitet och bedömning av könstillhörighet påvisas i föreliggande studie. Det är dock svårt att att uttala sig om resultatet är generaliserbart.

The purpose with this study is to examine and analyze the eldercare staffs conceptions and perceptions about the construction of ethnicity and aging, in Swedish eldercare, to illustrate the process of othering. The authors interviewed eight people who work in the eldercare by using a vignette. We have analyzed our result from the interviews through several theories and earlier research pertinent to the subject. The study has shown that eldercare staff through their conceptions and perceptions unconscious been conducive to make and recompose constructions of ethnicity and elder. The constructions of ethnicity and elder can be conductive to processes of othering.

Av naturvårdsskäl är det viktigt att förstå vilken betydelse area och ålder på anlagda våtmarker har för artsammansättningen av sjöfåglar. I Linköpings kommun har man sedan 2004 anlagt ett flertal våtmarker och dessa har lockat bland annat den rödlistade arten svarthakedopping, Podiceps auritus, i stor mängd. Våtmarker är viktiga för fågellivet av många olika anledningar. Bland annat kan fåglarna söka skydd mot predatorer, häcka där eller rasta på sin väg mot häckningsplatser. Tidigare studier har bland annat visat att det finns fler fåglar i större våtmarker och att våtmarkens ålder spelar roll för vilka fågelarter som går att finna där. Genom räkning av antal fågelindivider och vilka olika arter som finns i de olika våtmarkerna kunde vi se att både ålder och storlek på våtmarken hade betydelse för vilka fåglar som utnyttjade dessa. Ju större våtmark desto fler fågelindivider och olika arter fanns det där. Det visar sig också att fågellivet gynnades då det fanns flera våtmarker av olika storlek och ålder i området. Vi kunde även se att svarthakedoppingens täthet var störst i lite mindre våtmarker och ökade signifikant med ökande antal skrattmåsar i våtmarken. / From the perspective of preservation it is important to understand how waterfowl are influenced by wetlands created by humans. Since 2004 the municipality of Linköping has created several wetlands which, among others, have attracted the threatened species the Horned Grebe, Podiceps auritus. The Horned Grebe is listed on the Swedish Red List of Threatened Species. Wetlands are important for bird life for many reasons. Among other things, the birds use them to seek shelter from predators, breed there or rest on their way to the breeding sites. Previous studies have shown that there are more birds in larger wetlands, and that age of the wetland does matter for which birds can be found there. By counting the number of individuals of birds and also the different species in the wetlands we found that both age and size of the wetland are important for which birds that are attracted. It also appears that the birds thrive when there are several wetlands in the area, and of different size and age. We also found that the Horned Grebe preferred smaller wetlands and that their abundance increased with increasing numbers of Black-Headed Gulls.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jämföra motivationen hos amatör- och elitfotbollsspelare mot bakgrund av ålder, prestationsnivå och attribuering. Följande frågeställningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen åt mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) Påverkar ålder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkät, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptäcktes mellan amatör och elit på kategorierna Inre Motivation och Amotivation. Elitspelare upplever en högre inre motivation och en högre amotivation än amatörspelare. Ett negativt signifikant samband mellan ålder och inre motivation, samt amotivation upptäcktes. Yngre individer upplever en högre grad av inre motivation, men de känner också en större amotivation till sitt deltagande.  Resultatet visar på viktiga faktorer för individens utveckling och deltagande i fotboll. / The purpose of this study was to compare motivation on amateur and elite football players regarding age, achievement level and attribution. The question of the study was to examine: (1) If motivation differ between amateur and elite players? (2) If the attribution technique is different? (3) Does age affect motivation? Respondents (n=32) from one amateur team (n=16) and one elite team (n=16) filled out a questionnaire constructed of Sport Motivation Scale and Attribution Theory. An independent t-test and a correlation test were performed. A significant difference was discovered between elite and amateur players Inner Motivation and Amotivation. Elite players experience a higher degree of inner motivation and also a higher degree of amotivation than amateurs, to why they play football. A negative correlation between age and inner motivation, and amotivation was discovered. Younger individuals experience a higher degree of inner motivation, but they also feel a higher amotivation to their participation. The result show important factors for the individual development and participation in football.

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anställda som är tillfredsställda i arbetet är mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt än de som inte är tillfredsställda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition på arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att få hjälp av sina arbetskamrater är faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ”Erikson, Goldthorpe och Portocarero” (EGP) där de som har en tjänsterelation betraktades som högre tjänstemän och mellantjänstemän, de som hade ett blandat kontrakt sågs som lägre tjänstemän och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes på det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) från år 2010. 2044 individer ingick i datamaterialet varav 916 av dessa ingick i analyserna till följd av ett bortfall på 55 %. Resultaten från denna analys visade att det inte går att statistiskt säkerställa att klassposition har en inverkan på arbetstillfredsställelse, däremot är sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete högre bland de individer som har mycket förtroende för sin ledning och de som instämmer att de i mycket hög grad kan få hjälp av sina arbetskamrater. Ytterligare faktorer som visade sig ha en inverkan på arbetstillfredsställelsen är ålder, inkomst och graden av autonomi i individens yrkesutövning.  Att nå kunskap om hur relationer till arbetstillfredsställelse ser ut, kan ses som en grundförutsättning för att det ska gå att utföra förändringar i arbetsmiljön med syfte att höja de anställdas trivsel.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader mellan vad som motiverar olika åldersgrupper i arbetslivet. Studiens hypoteser bygger på tidigare forskning som visade att betydelsen av interna motivationsfaktorer ökar med ålder, samt att betydelsen av externa faktorer minskar. Studien genomfördes på en multinationell logistikorganisation i mars 2015 genom en kvantitativ enkätundersökning på 119 deltagare. Reliabilitetstest för studien visade på god reliabilitet för både externa faktorer (α=0,85) och interna faktorer (α=0,79). Korrelations- och variansanalyser genomfördes för att analysera data. En signifikansnivå på p=0,05 användes och resultatet visade att betydelsen av de externa faktorerna lön, karriärmöjligheter, status, beröm och auktoritet minskade med ökad ålder, samt att betydelsen av de interna faktorerna tillhörighet, egen prestation, flexibilitet, självständighet, intresse och utmaningar ökade med ålder. Samtliga nämnda motivationsfaktorer var signifikanta och hade en signifikansnivå mellan p=0,000 och p=0,019. Denna studie kastar därmed ljus på hur individers åldrande leder till att betydelsen av externa motivationsfaktorer förskjuts till en ökad betydelse av interna motivationsfaktorer.

I denna studie undersöks hur föreställningar kring normalitet kommer till uttryck och förhandlas i de vardagliga praktikerna i skolans tidigare år. I särskilt fokus är normer kring ålder, genus och sexualitet. Det empiriska materialet är skapat genom deltagande observation och intervjuer med elever och lärare i två klasser i två skolor (årskurs 2 och 3). I studien används poststrukturalistiska teorier för att belysa hur makt verkar i det vardagliga, både i att göra begriplighet och meningsfullhet men också att definiera avvikelser och normalisera utanförskap och underordning. Analysen visar hur elever och lärare iscensätter och ifrågasätter olika förväntningar på hur man ska vara och agera som barn, vuxna, elever, lärare, flicka, pojke, etcetera. Detta "görande" av normer kopplas i studien till skapandet av olika tillhörigheter, formella och informella miljöer, skillnader mellan lektioner och raster, klassrum och omklädningsrum eller mellan allvar och skratt. Studien visar att sådana växlingar ger utrymme för förhandlingar och utmaningar i vad som kan betraktas som osäkra ormråden eller gränsland. Genom att rikta fokus mot hur normer samverkar visar studien vidare att utmaningar och ifrågasättanden av normer kring genus och sexualitet riskerar att trivialiseras i relation till elevernas position som barn. Detta innebär att även om normerna verkar som gränser för det möjliga och önskvärda, kan man inte likställa utmaningar och överskridande av gränser med omvandling av normer. Studien hävdar således att pedagogiskt arbete som syftar till att problematisera hur normer upprepas och utmanas i skolan måste överväga tvetydigheter och osäkra som en del av att skapa hierarkiska ordningar. / This dissertation examines how normality is performed and challenged in everyday practices in the early years of compulsory school, focusing primarily on norms of age, gender and sexuality. The empirical material is created through participant observation and interviews with pupils and teachers in two classes in two schools (school year 2 and 3). The study uses poststructuralist theories to highlight how power works in the everyday and the familiar, both in making comprehensibility and meaningfulness but also in defining deviations and normalize exclusion and subordination. The analysis shows how pupils and teachers perform and question different expectations of how to be and act as children, adults, pupils, teachers, girl, boy, etcetera. It appears that this 'doing' of norms is linked to the creation of different belongings, formal and informal settings, differences between class periods and breaks, classrooms and locker rooms or seriousness and laughter. The study shows that these changes create space for negotiations and challenges in what can be understood as uncertain or border areas. By taking note of how norms interacts the study further shows that challenges and questioning of norms around gender and sexuality are at risk of being trivialized by the pupils' position as children. This means that even if norms appears as boundaries of the possible and desirable, one cannot equate the challenges and the crossing of boundaries and transformation of norms. The study thus argues that pedagogical work that problematize how norms are repeated and challenged in school must consider ambiguities and the uncertain as part of creating hierarchical orders.

Starting from the perspective that the ageing human body always is a situation and in a situation, the present thesis explores situations in which the meaning of age and ageing is negotiated. The analytical focus is on situations, and more specifically on experiences of age and ageing. The aim of the thesis is to describe and analyse the lived experience of age and ageing. A hermeneutic understanding of experience and lived experience is fundamental to the thesis. Three studies are included. The first study is based on descriptions of situations in which older people felt “especially young” and "especially old". The analysis revealed that the same kinds of situations gave rise to experiences both of feeling “especially young” and of feeling “especially old”, but they differed in focus regarding social inclusion/exclusion. The second study is based on interviews with amateur dancers regarding their experiences of a dance project in which the artistic focus is on the aged body. Two themes emerged in the analysis: the dance project as a situation in which the meaning of age and ageing was both given new meanings and restated in stereotypical terms; and the aged and ageing person him-/herself as a situation for negotiating the meaning of age and ageing. The meaning of age was negotiated, as there were tensions between referring to age and ageing as resources and referring to them as a problem associated with restrictions. The situated experiences involved changes in the body, pointed out by other people or felt oneself. The dissociation from being old appeared as an internalized social norm, and one strategy for avoiding old age was to keep active, but not too active. The third study is based on a vignette dialogue with amateur dancers. Text excerpts from Simone de Beauvoir's book The Coming of Age (1970/1972) were used as vignettes to grasp notions about the aged in society as they appeared to the informants. Among the informants, notions of being and becoming old in a society are filled with fears of being dependent, becoming a social burden on society and being reduced to an aged person with standardized needs who is unable to live a worthy life. In sum, the lived experience of ageing is always situated as a complex interplay between the body, social norms, the available language and our notions about these phenomena. The present thesis shows that age and ageing can be filled with various inconsistent meanings that embrace social inclusion as well as social exclusion. / GERDA - GErontologisk REgional Databas / RSKM - Rörelsen som kroppens minne