I och med att aktieåterköp blir allt vanligare, blir det dessutom viktigare att förstå vad som kan förklara hur marknaden reagerar på annonseringarna av dessa. Tidigare forskning har visat att särskilda demografiska faktorer bland företagsledningar kan ha betydliga effekter på denna marknadsreaktion. I linje med detta är syftet med denna studie att undersöka huruvida åldern av styrelseledamöter och VD:s påverkar marknadens reaktion på annonseringar av aktieåterköp. Studiens undersökning utgår från åren 2010 till 2019. Med ett urval på 192 observationer består undersökningen huvudsakligen av en eventstudie och en efterföljande multipel regressionsanalys. Undersökningen ger blandade resultat. Studien finner viss indikation på att det föreligger ett positivt samband mellan åldern av styrelseledamöter och avvikelseavkastningen vid annonseringar av aktieåterköp. Denna indikation är inte övertygande men det föreslår att det potentiella sambandet vore intressant att studera vidare. Gällande åldern av VD:s och avvikelseavkastningen vid annonseringar av aktieåterköp, finner studien inga samband.

Studien har syftat till att undersöka några förskollärares beskrivningar av hur barns aktörskap kan ta sig uttryck i arbetet inom lärande för hållbar utveckling i förskolan. Syftet grundades delvis i förskolans läroplan, där det står att barn ska möjliggöras ett växande ansvar att aktivt delta för en hållbar utveckling (Skolverket, 2018). Studien utgick från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förskollärare. Därefter användes kritisk teori för förståelse av studiens resultat. I resultatet av förskollärarnas beskrivningar synliggjordes vikten av att barn får vistas i och lära om en hållbar miljö. Olika beskrivningar framkom utifrån barns aktörskap inom lärande för hållbarhet, men sammankopplades med begreppen inflytande och delaktighet. Förskolebarns aktörskap inom det hållbara arbetet kunde däremot ses ta sig uttryck på olika sätt i förhållande till ålder. Studiens slutsats blev att förskollärare kan ses besitta de möjligheter som skapas för förskolebarns aktörskap att till fullo uttryckas.

Denna kvalitativa och komparativa studie bygger på planerad undervisning i förskolan och hur barn i olika åldrar möter denna undervisning. Jag har utgått från ett åldersperspektiv för att ta reda på hur barns möte med den planerade undervisningen tar sig uttryck och har observerat vad det finns för likheter och skillnader mellan äldre och yngre barn vid dessa tillfällen. Detta för att få kunskap om hur barns möte med planerad undervisning kan se ut i förskolan med fokus på barnens agerande, deltagande, utforskande och inflytande i dessa situationer. Det har tidigare gjorts studier och forskning kring barns lärande i förskolan i förhållande till undervisning där genus, språk och klass stått i fokus. Med det finns en brist på litteratur och studier ur ett åldersperspektiv som visar på hur just barnens ålder påverkar barnens möte med planerad undervisning. Jag har utgått från ett barndomssociologiskt perspektiv samt tidigare forskning kring undervisning, barns aktörskap och lek i förskolan. Jag har inhämtat mitt material genom observationer och fältanteckningar då jag deltagit vid sex planerade undervisningstillfällen, på sex olika avdelningar och på tre olika förskolor. Mitt fältmaterial har analyserats utifrån Corsaros begrepp makro- och mikronivå, kamratkulturer, tolkande reproduktioner, delade ritualer, åtkomststrategier och barns aktörskap. Den slutsats man kan dra av mina fältstudier är att det finns flera skillnader mellan de yngre och äldre barnens möte med planerad undervisning såsom kommunikationens, sinnenas och lekens betydelse. Likheterna består främst utav barnens strategier, utforskande av pedagogiskt material samt betydelsen av det sociala samspelet.

Using semi-structured interviews, the following study aims to investigate whether young men and women studying at Linnaeus University interpret differences and/or similarities between how they are raised in relation to their older or younger siblings of the opposite or same sex. We also want to understand and create an understanding of how interpreted differences/similarities between siblings in are related to age and gender. We create an understanding of the material with the help of ”dramaturgical perspective” by Goffman. At the same time we try to interpret the differences between siblings by the perspectives of ”doing gender” and ”doing family”. With the help of thematic analysis method we have been able to identify and analyze patterns and themes within the collected data. The results show that there are patterns regarding interpreted differences and/or similarities between how they are raised in relation to their older or younger siblings of the opposite or same sex. The results also show that interpreted differences/similarities between siblings regardning gender and age differs.

Syftet var bland annat att undersöka om försvarsanställda tränar enligt FMFysS på arbetstid, vilka hinder de upplever till träning och hur de övervinner dessa hinder. Bakgrundsvariablerna var kön, anställningsform, ålder samt huruvida träning enligt grundkraven genomförs på arbetstid. Ett egenkonstruerat formulär delades ut vid en av Försvarsmaktens institutioner (n = 286).Den vanligaste orsaken till att inte träna enligt FMFysS på arbetstid var tidsbrist/svårt att planera in träning på arbetstid, det högst rankade hindret till träning var stress/tidbrist och den mest använda strategin för att övervinna hinder till träning var tanken på känslan efteråt. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och författaren ger förslag till vad som bör iakttas för att främja uppslutningen kring FMFysS.

Introduktion: I Sverige är cancer största orsaken till förlorade levnadsår hos individer i arbetsför ålder. För tidig död orsakar lidande och palliativ vård ska tillämpas med syftet att lindra och inte bota. Fysiskt, psykosocialt och andligt lidande synkroniseras till ett holistiskt palliativt vårdande. Sjuksköterskor tillgodoser kontinuerligt patienternas dimensioner av behov, önskemål och vård mot ett gott slut.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede till individer med cancer i arbetsför ålder. Metod: Studien var en litteraturstudie som efterföljt ett fritt tolkat flödesschema av Rosén (2017). Artiklar söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Studien inkluderades av åtta kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats med Forsberg & Wengströms (2016) granskningsmall. Resultat: Sjuksköterskornas känslomässiga engagemang i mötet med den döende balanserades mellan upplevda påfrestningar och professionellt vårdande. Sjuksköterskorna kunde se sig själva i patientens situation varpå egna strategier till att hantera det svåra var betydelsefullt. Mötet med familj och närstående kunde vara utmanade och fodrade goda relationer. Yrkessituationens kantades av tidsbrist och överbelastning varpå samarbete sågs väsentligt.  Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter visade på komplexitet genom individuella yrkesrelaterade utmaningar. Självidentifikation, mötet med döden och maktlösheten står parallellt med brist på kunskap, varpå handledning samt kompetensutveckling ses väsentligt.

Sammanfattning. Syftet med examensarbetet är att analysera huruvida ålder påverkar en handledares yrkesroll på arbetsförmedlingen enligt den arbetssökande. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan en handledare vars ålder är upp till och med 35 år och handledare vars ålder är över 35 år i relation till deras yrke ur arbetssökandes perspektiv. Vi kommer att analysera skillnader och likheter utifrån en handledares ålder med hjälp av olika frågeställningar. Dessa frågeställningar är baserade på arbetsmarknad, arbetssätt, kunskap och kompetens och genus. Metoden som ligger till grund är en enkätundersökning som vi genomförde på två olika arbetsförmedlingar i södra Skåne. De resultat vi fick fram genom enkätundersökningen analyserades sedan utifrån ett antal teoretiska utgångspunkter som habitus, kompetens, historik och genus. Det framgick bland annat att de yngre arbetssökande föredrog en yngre handledare inom vissa frågor som översyn av arbetsmarknad och att samtliga arbetssökande föredrog en äldre handledare inom frågor som innefattar kompetens. Ett av resultaten var att de yngre kvinnorna mer frekvent än de övriga åldersgrupperna valde en yngre handledare.

The aim of our study is to examine how teachers and children in preschool relate to and use children’s age in early childhood education. We have chosen to critically analyze our empirical data through three theoretical concepts, categorization, power relations and norms. We have used qualitative methods such as observations and discussions of literature at four municipal preschools to achieve the purpose of our study. We have, amongst others, read research by Prout (2005) and Dolk (2013), who highlights different ways to look on childhood and its construction. Our analysis shows that children are grouped by age and various norms related to age. Teachers speak about children in preschool in terms of “small” and “big” children. The educators we have observed divide children by age because they seem to believe they are at the same level of development, with some exceptions. The study also shows that teachers possess the power in preschool and are therefore involved in shaping and creating norms around age. The children who participated in our study were able to express to us how old they were. When describing age in regards to others it often becomes an abstract phenomenon, but it also turns out that their own age is of great relevance for them, especially the importance of being "big".

Bakgrund: Hysterektomi innebär att hela eller delar av kvinnans livmoder avlägsnas genom operation. År 2022 genomfördes 6515 hysterektomier i Sverige. Kvinnans kropp påverkas till följd av hysterektomin genom exempelvis infertilitet, vilket gör beslutet att genomgå en operation komplext. Tidigare studier har visat att fertila kvinnor upplever mer negativa känslor än infertila kvinnor inför en hysterektomi. Med kvinnornas livsvärld som utgångspunkt kan detta bidra till ökad kunskap om upplevelserna. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser efter hysterektomi hos kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturstudien innefattar tio artiklar. Sökningarna gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. De artiklar som svarade på syftet granskades och analyserades sedan genom en integrerad innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier; den förändrade kroppen väcker känslor, varierande känslor i relationer och samliv och ett nytt liv utan hinder. Dessa huvudkategorier bestod i sin tur av sammanlagt sju underkategorier. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser gällande samlivet, relationer, infertilitet, klimakteriet och känslan av kvinnlighet. Det visade även positiva upplevelser i form av ökad frihet och en upplevelse av att ha fått en andra chans till livet. Slutsats: Skillnaderna i upplevelserna grundade sig i vilket livsskede kvinnorna befann sig i. Resultatet av litteraturstudien kan ge en ökad kunskap kring upplevelser hos fertila kvinnor efter hysterektomi. Kunskapen tillsammans med livsvärldsperspektivet kan möjliggöra att kvinnorna får det individanpassade stöd och omvårdnad de behöver efter en hysterektomi.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband med införandet av new public management och ålderismen i den svenska äldreomsorgen samt om biståndshandläggarnas handlingsutrymme blivit påverkat av detta. Den metod som vi valde för denna studie var en allmän litteraturöversikt där fem vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. De teoretiska ramar vi valt att förhålla oss till är domänteorin, ålderism och handlingsutrymme. Det resultat som framkom av studien var att biståndshandläggarnas handlingsutrymme har blivit påverkat av new public management och att skillnader i policys och riktlinjer mellan kommuner kan variera. Det framkom även i resultatet att ålderism har ökat i takt med att new public management infördes. De äldre ses som en kostnad för samhället då fokus ligger på kostnadseffektivitet snarare än att medborgare har rätt till en god livskvalitet. Den slutsats vi kom fram till var att det krävs mer forskning runt New Public Management och vad det har orsakat för konsekvenser inom området. / The aim for this study was to investigate whether there was any connection with the introduction of new public management and ageism in Swedish care for the elderly, and how discretion for care managers was affected by this. The method we chose was a general literature review where five scientific articles were reviewed and analyzed. The theoretical frameworks we chose to relate to are the domain theory, ageism and discretion. The result that emerged from our study was that the care manager's discretion is largely affected by new public management and that the difference in guidelines and policies between municipalities can vary greatly. It also emerged in the results that ageism has increased as new public management was introduced, where the elderly are seen as a cost to society where we must ensure that it is as cost-effective as possible rather than citizens who have the right to a good quality of life. The conclusion we reached was that research regarding New Public Management and the consequences it has created needs to be further explored in future research.