Syftet med studien är att undersöka HVB-hem personalens uppfattningar om åldersbedömning av ensamkommande flyktingbarn. Dessutom syftar studien på att undersöka hur personalen upplever och hanterar den eventuella åldersosäkerheten hos ensamkommande som är placerade på HVB-hem för barn. Studien är baserad på åtta kvalitativa intervjuer med personal från olika kommuner i Sverige. Intervjuerna har analyserats med hjälp av olika verktyg från grounded theory metoden och resultatet har analyserats med teoretiska utgångspunkter i Maslows behovteori och Goffmans rollteori. Det visade sig att personalen har huvudsakligen negativa uppfattningar och upplevelser om åldersbedömning på ensamkommande. Dessutom ansågs barns behov som viktigare än deras ålder. Att arbeta med att tillgodose barns behov är utgångspunkten i deras roll som HVB-hem personal. En bra och förtroendefull relation upplevdes kunna skadas av att lyfta misstankarna om ålder till Migrationsverket eller till ungdomen. Det kunde dock ses risker med åldersskillnader och att barn och ungdomar i olämplig ålder, för ung eller för gammal, placeras på HVB-hemmet. Utnyttjande, kränkning, mobbning och sexuellt ofredande nämndes av flera. Det ansågs finnas fördelar med det också. Äldre ungdomar som stödpersoner, storasyskon och förebilder eller deras möjlighet att få stöd från personal dygnet runt och gå i skolan, vilket i sin tur kunde anses bidra till en bättre integration.

Studien undersöker volontärers upplevelser kring att ha öppnat upp sina hem för att ta emot en ensamkommande ungdom som blivit uppskriven till över 18 år av Migrationsverket. Studien har fokus på betydelsen av det ideella engagemang som nätverket “Blomman” bidrog med för ensamkommande unga. En kvalitativ metod användes bestående av sex semistrukturerade intervjuer, som hölls med sju informanter. Målgruppen är de frivillighem inom Blomman, som under 2017 tog emot eller hade ett ensamkommande barn hos sig som blivit uppskriven i ålder. Resultatet visade att ideellt engagemang är av stor vikt när det kommer till hanterandet av ensamkommande unga. Frivillighem bidrar med medmänsklighet och emotionellt engagemang. Det framkom dock att teoretisk kunskap krävs för att kunna se till de mest utmanande behoven. / This study is about volunteer workers and their experiences about having an unaccompanied that has been written up in age to over 18 years by the Swedish Migration Agency. The study focuses on the importance of the volunteering that the network “Blomman” has done for the unaccompanied. The study is based on six semistructured interviews that we had with seven individuals. The informants are volunteers that have opened their homes for the unaccompanied. The result shows the importance of volunteering when it comes to the handling of unaccompanied. The volunteers contribute with human compassion and emotional commitment. However it appeared that theoretical knowledge might be required to handle the challenges that the volunteers will encounter.

Studier inom åldersbedömning har ofta gjorts med stillbilder av ansikten. Denna studiesyftade till att undersöka om åldersskattningar mellan helkroppsbilder av stillbilder ochrörliga bilder skiljer sig åt. Vidare undersöktes om män bedöms med bättre precision änkvinnor, om precisionen är bättre då bedömaren är av samma kön som den som blir bedömdsamt om åldern underskattas på personer över 40 år och överskattas på personer under 40 år.Datainsamlingen skedde via en webbaserad plattform för enkätundersökningar som för engrupp visade stillbilder och för en annan grupp visade rörliga bilder. Resultatet visade intenågra skillnader i precisionen för bedömning mellan stillbilder och rörliga bilder eller dåbedömningen gjordes inom samma kön (kvinna-kvinna och man-man). Däremot visade detsig att män bedöms med högre precision än kvinnor och att åldern på personer över 40 årunderskattas och att åldern på personer under 40 år överskattas. / Studies within age estimation have often used still pictures of faces. The purpose of this studywas to investigate if there is a difference in the precision of age estimation between still andmoving pictures of full bodies. It was also investigated if the precision is higher whenestimating males rather than females, if the precision is higher when the estimation is done bya individual with same sex as the one getting estimated, if the age of people over the age offorty is underestimated and if the age of people under the age of forty is overestimated. Thecollection of data was done through a web based platform for surveys, from which one groupwas showed still full body pictures and the other group was showed moving full bodypictures. The results showed no difference in estimation precision between still pictures andmoving pictures or when the estimation was done within the same gender (female-female andmale-male). However the results showed that males are estimated with higher precision thanfemales as well as that the age of people over the age of forty is underestimated and the age ofpeople under the age of forty is overestimated.

During the Viking Age, the burials on Gotland consisted of both cremations and inhumations. However, inhumation became increasingly common at the end of that period. Furthermore, several children have been identified around the island, but almost all of them are in inhumation graves. Only a few analyses of cremations from the Viking Age have been conducted. At the moment, there are only two burial grounds, dating to the Viking Age on Gotland, where the remains of cremated children have been noted. This study aims to try to locate children's graves, or possible children's graves, by studying cremations from the burial ground in Stora Ihre, Hellvi parish. Hopefully, this will contribute to future studies of cremations from Gotland in the early Iron Age and bring more knowledge on how children were treated. A total of 60 cremations have been analyzed, where only two graves contain the remains of non-adult individuals, but only one of these dates to the Viking age. At Stora Ihre, children of several ages have been buried in inhumation graves, like many other places in the rest of Gotland. In several cases, they have been buried together or secondarily next to an older individual, both in or around an inhumation or cremation grave, but in some cases, children have been given their own grave. This may indicate that a shift in burial traditions of children took place from the Vendel period to the Viking age, but it may also reflect social differences between the ages.

Abstrakt De senaste decennierna har antalet ensamkommande barn som söker asyl i Europa ökat. Ensamkommande barn beskrivs ofta som en utsatt grupp som kan ha erfarenheter av fruktansvärda händelser med sig. De flesta har varit med om traumatiserande händelser i hemlandet och/eller på vägen till Europa, och de möter ytterligare svårigheter när de anländer i destinationslandet i Europa och söker asyl, vilka kan påverka deras psykiska mående. Det finns studier som visar att effekten av tidigare traumatiserande händelser och utmaningar under asylprocessen i värdlandet ökar risken för utvecklingen av PTSD hos denna målgrupp. Syftet med denna studie är att genom en systematisk litteraturöversikt identifiera faktorer som påverkar ensamkommande barns psykiska ohälsa i form av PTSD under asylprocessen. Data och material samlades från 15 vetenskapliga artiklar baserade på primärkällor där målgruppens problematik illustrerades utifrån ett ensamkommande barns perspektiv. Resultatet visar att effekten av tidigare traumatiserande händelser innan migration och ytterligare svårigheter i destinationslandet bland annat, asylprocess, åldersbedömning, kvalitet på boende, socialt stöd, vård och dagliga stressfaktorer har en markant effekt på ensamkommande barns psykiska ohälsa och ökar risken för utvecklingen av PTSD. / Abstract In recent decades, the incidence of unaccompanied minors seeking asylum in Europe has increased. Often characterized as a vulnerable group, these unaccompanied children are likely to carry the burden of horrendous experiences. The majority have endured traumatic events in their countries of origin and/or during their journey to Europe, and they face additional adversities upon arrival in their destination countries in Europe while seeking asylum. These challenges can significantly impact their mental health. Research indicates that the cumulative effect of prior traumatic experiences and hurdles faced during the asylum process in the host countries heightens the risk of developing PTSD among this demographic. The objective of this study is to identify, through a systematic literature review, the factors influencing the mental health of unaccompanied minors, specifically regarding PTSD, during the asylum process. Data and materials were compiled from 15 scholarly articles based on primary sources that depict the challenges faced by this group from the perspective of unaccompanied children. The findings reveal that the impact of previous traumatic events prior to migration and additional difficulties in the destination countries, such as the asylum process, age assessment procedures, quality of accommodation, social support, healthcare, and daily stressors, significantly affect the mental well-being of unaccompanied minors and increase the risk of developing PTSD.

Breast cancer is the most common cancer type for women worldwide. Early detection is key to improve prognosis and treatment success. A cost-efficient way of finding breast cancer early is mammography screening on a population basis. A major issue with mammography screening is in-between screening cancers. One method of targeting this issue is calculating breast cancer risk stratification on healthy mammography scans, however, this method is as of today insufficient. One proposed addition to refine risk stratification is to use Artificial Intelligence guided age prediction. The aim of this study was to investigate to what extent there is an additive value of age prediction on breast cancer risk stratification. Convolutional Neural Networks (CNNs) were used to train a model on an age prediction task using healthy mammography scans from the Cohort of Screen-Aged Women. The predicted ages and delta ages, calculated as predicted age minus chronological age, were then added to a logistic regression task together with, and without, the known risk factor mammographic density. The results showed an increase in breast cancer detection with the risk model incorporating age prediction for some age groups. This suggests age prediction using CNNs might increase breast cancer detection. More studies are needed to confirm these findings. / Bröstcancer är den vanligaste cancertypen för kvinnor globalt. Tidig upptäckt är en nyckelfaktor för att förbättra prognos och behandlingsframgång. Ett kostnadseffektivt sätt att hitta tidigt utvecklad bröstcancer är allmän screening med mammografi. Ett problem med denna screening är cancer som uppkommer mellan screeningtillfällen. En metod för att lösa detta problem är riskstratifiering som ämnar att beräkna risken att utveckla cancer från friska mammografibilder, men denna metod är idag otillräcklig. Ett förslag på tillägg för att förfina resultatet av detta är att använda artificiell intelligens guidad åldersbedömning. I den här studien var syftet att undersöka i vilken utsträckning det finns ett additivt värde av åldersbedömning för modellering av risken att utveckla bröstcancer. Convolutional Neural Networks (CNNs) användes för att träna en åldersbedömningssmodell på friska mammografibilder från Cohort of ScreenAged Women. De bedömda åldrarna samt deltaåldrarna, beräknade som bedömd ålder minus kronologisk ålder, användes sedan som input till en logistisk regressionsuppgift tillsammans med, samt utan, den kända riskfaktorn mammografisk densitet. Resultaten visade en ökad upptäckt av bröstcancer för vissa åldersgrupper då riskmodellen inkluderade deltaåldrarna. Detta tyder på att åldersbedömning med CNNs kan öka upptäckten av bröstcancer. Fler studier behövs för att bekräfta dessa fynd.

Här presenteras ett ramverk för beslutsanalytisk metod baserad på principen om maximering av den förväntade nyttan gällande värdering av olika alternativ för åldersbedömning av ensamkommande inom asylprocessen. Med detta ramverk som utgångspunkt görs en jämförelse mellan ett antal metoder (mognad hos visdomstand, knäled och handled samt Rättsmedicinalverkets metod baserad på både visdomstand och knäled) för medicinsk åldersbedömning. Dessa metoder jämförs vidare med tre referensalternativ (i) lita på den ensamkommandes åldersuppgifter vilket i praktiken innebär att bedöma alla som barn, (ii) bedöma alla ensamkommande som vuxna och (iii) det absurda alternativet att singla slant för att avgöra vem som är barn eller vuxen. Det som behövs för beslutsanalysen är antaganden och/eller skattningar på åldersfördelningen av ensamkommande som åldersbedöms samt skattning för de olika metoderna på hur stor sannolikheten är att en person bedöms som vuxen givet den faktiska åldern. Vidare krävs en kvantifiering av nyttan för en felklassificering av en vuxen, då en felklassificering av ett barn antas ge lägst nytta och en korrekt klassificering antas ge högst nytta. Åldersfördelningen av ensamkommande som åldersbedöms antas här bestå av en kombination av två likformiga och kontinuerliga fördelningar, där intervallen är 15-18 år (barn) respektive 18-21 år (vuxna). Två nyttomodeller undersöks, en diskret som endast tar hänsyn till om individen är barn eller vuxen samt en kontinuerlig linjär nyttomodell som tar hänsyn till åldersskillnaden från 18-årsgränsen vid en felklassificering. De genomförda analyserna demonstrerar hur ramverket kan användas i praktiken. Givet de antaganden som gjorts är slutsatsen att det alternativ som ger högst förväntad nytta i stor utsträckning beror på prevalensen (andelen vuxna) tillsammans med hur nyttan för en felklassificerad vuxen värderas. Oavsett värdering, vid prevalens nära 0 bör alla bedömas som barn, för att när prevalensen ökar ersättas ersättas av en metod som i stor utsträckning klassificerar barn korrekt, när prevalensen ökar ytterligare ersättas av en metod som i större utsträckning klassificerar vuxna korrekt och slutligen när prevalensen är nära 1 bör alla bedömas som vuxna. / A framework for a decision analysis method that is based on the principle of maximization of the expected utility regarding alternatives of age assessment for unaccompanied asylum seekers is here presented. Using the framework, different methods (dental, knee joint, hand wrist and the method used by The National Board of Forensic Medicine (RMV) that combines the methods for dental och knee joint) for medical age assessment are compared. These methods are further compared with three benchmark alternatives, (i) to trust the age given by the unaccompanied asylum seeker which results that all are considered to be children, (ii) to consider all the unaccompanied asylum seekers as adults and (iii) the absurd alternative to flip a coin to decide who is a child or an adult. For the decision analysis, assumptions and/or estimates for the age distribution of the unaccompanied refugees are needed and estimates for the different methods regarding how probably it is to be considered an adult given the actual age. The outcome of a child that is incorrectly classified is assumed to give the lowest utility and a correct classification (both children and adult) is assumed to give the highest utility. The utility of the outcome of an adult that is incorrectly classified as a child needs to be quantified. The age distribution of unaccompanied refugee, considered for age assessment is here assumed to be a combination of two continuous uniform distributions, with the interval 15-18 years (child) and 18-21 years (adult). Two utility models are examined, a discrete model that only consider if the individual is a child or an adult and a continuously linear utility model that consider the age difference from 18 years given an incorrect classification. The analyzes carried out demonstrates how the framework can be used in practice. Given the assumptions that are made the conclusion is that the alternative that gives the highest expected utility depends on the prevalence (proportion of adults) together with the valuation of the utility for an incorrect classified adult. Regardless of the valuation, when the prevalence is close to 0 all should be considered to be children, when the prevalence increases should be replaced with a method that largely classifies children correct when the prevalence is further increased should be replaced with a method that largely classifies adults correct and finally, when the prevalence is close to 1 all should be considered as adults.

With the increase in unaccompanied children in 2015, it has become common to discuss the legal status of unaccompanied children. By the Swedish law persons under the age of 18 are considered to be minors and therefore have no ability to make decisions in personal matters with legally binding effects. A childs case does not always require the same seriousness as adult cases to be able to obtain a residence permit. This leads to at different asylum process for unaccompanied children who lack guardians upon arriving to Sweden. Various assessments are made for unaccompanied children that adults do not need to undergo for a residence permit. Through the legal dogmatic method, an analysis and report has been made in relation to the EU law, current Swedish laws and international commitments that affect unaccompanied childrens rights within Swedish legislation. The courts way of assessing grounds for protection, as well as how these are tried has been analyzed. The concept of unaccompanied children has been defined, but the focus on their rights in Sweden has also been reported. / I samband med ökningen av ensamkommande barn under år 2015 har det blivit ofta förekommande att diskutera ensamkommande barns rättsliga ställning. Personer som är under 18 år betraktas enligt svensk rätt som omyndiga och har därför ingen förmåga att med rättslig bindande verkan fatta beslut i personliga angelägenheter. Ett barns ärende behöver inte alltid ha samma allvar och tyngd som krävs för att vuxna personer ska kunna få uppehållstillstånd vilket leder till en annorlunda asylprocess för ensamkommande barn som saknad vårdnadshavare vid ankomsten till Sverige. Det görs olika bedömningar för ensamkommande barn som vuxna inte behöver genomgå för uppehållstillstånd. Genom den rättsdogmatiska metoden har det gjorts en analys och redogörelse i relation till EU-rätten, gällande svenska lagar och internationella åtaganden som påverkar ensamkommande barns rättigheter inom den svenska lagstiftningen. Domstolarnas sätt att bedöma skyddsgrunder samt hur dessa prövas inför domstolar har bedömts och analyserats. Begreppet ensamkommande barn har definierats men även fokus på deras rättigheter i Sverige har redogjorts.