Folkets verk är ett folkets hus riktat till lokalsamhället med samlingslokaler, mötesrum, ytor för evenemang, fest, men också en plats för skapande och vårdande med utgångspunkt i återbruk. Med återbruk som centralt fokus kan lokalsamhället lära sig om det ökande behovet av att återbruka i teorin, att laga och vårda i praktiken och samtidigt få tillgång till en plats där detta kan göras tillsammans med andra. Utöver en öppen, lättillgänglig plats och byggnad för allmänhetens alla behov av att samlas finns verkstäder för trä, metall, textil, färg och montering för att återbruk och upcycling ska vara möjligt. Även inlämning, sortering och lager för omhändertagande av produkter finns i byggnaden och sköts av en kommersiell verksamhet. Material och produkter som inte verksamheten vill/behöver använda sig av tillgängliggörs för allmänhetens brukande. Då byggnaden ska uppfattas som tillgänglig, öppen och ödmjuk är gestaltningen enkel, rationell och bekant. Byggnaden har placerats ödmjukt på en plats där lite inverkan behöver göras för att byggnaden ska kunna uppföras. Trä är både bärande material och klär byggnaden. Byggnaden är rationell och konstruktivt läsbar. Som motvikt till det strikta har variation skapats genom accentuerade entréer, i taklandskapets olika utformning och genom uppbrytningar och en bearbetad detaljering i fasader. / Folkets verk is a community center for the local community with meeting rooms, areas for events, parties, but also a place for creating and caring for the already produced through recycling. With recycling as the central focus, the local community can learn about the growing need to recycle in theory, to repair and care for in practice and at the same time gain access to a place where this can be done together with others. In addition to an open, easily accessible place and building for the general public's need to gather, there are workshops for wood, metal, textiles, painting and assembly to make recycling and upcycling possible.  As the building is to be perceived as accessible, open and humble, the design is simple, rational and familiar. The building has been humbly placed in where the building can be erected without much impact in the existing environment. Wood is both the load-bearing material and clothes the building. The building is rational and constructively readable. As a counterweight to the strict, variation has been created through accentuated entrances, in the different design of the roof landscape and through detailing in facades

Mitt examensarbete, Regelverk, Konstfack 2024, kandidatprogrammet Inredningsarkitektur och möbeldesign, syftar till att utveckla och formge möbler av använda träreglar från byggindustrin. Idag görs återbruksdesign ofta i begränsat antal och som unika objekt på grund av den begränsade tillgången på material. Dessa möbler har ofta en experimentell och “skräpig” estetik som inte tilltalar en bred konsumentgrupp. Samtidigt står byggbranschen för en stor del av samhällets avfall, och mängder träreglar demonteras vid rivningsarbeten och bränns upp för energiutvinning, vilket strider mot EUs direktiv. Jag såg en möjlighet att ta tillvara på träregeln och presentera en ny typ av återbruksdesign som inte kompromissar med form, samtidigt som inte ett enda träd behöver fällas.  I mitt arbete har jag utvecklat befintliga metoder för hur det billiga materialet kan förädlas. Jag har undersökt hur regeln kan bearbetas för att få fram olika estetiska kvaliteter och hur dessa kan presenteras i möbler. Många av mina resultat har framkommit efter upprepade tester i skala 1:1, och mycket av arbetet har tagit plats i Konstfacks träverkstad.  Designförslagen jag presenterar är en serie möbler där jag visar olika metoder för hur jag bearbetat träregeln. Jag har producerat fyra olika typer av matstolar, ett matbord, en fåtölj och en soffa. I projektet Regelverk vill jag visa att det går att förena estetiska och funktionella krav med återbrukade material.

Detta examensarbete utformar rekommendationer för återbruk vid lokalanpassningar ur ett fastighetsägarperspektiv. Befintlig forskning har huvudsakligen fokuserat på övergripande drivkrafter och hinder för att påbörja återbruksarbete, utan att beakta hur detta arbete ska fortskrida och etableras i fastighetsägares affärsstrukturer. Därmed initieras detta examensarbete, genom att jämföra fastighetsbranschens övergripande uppfattning om återbruk, tillsammans med en djupgående undersökning av ett enskilt fall och dess ingående aktörers inställning. Genom att utgå från de unika förutsättningarna i det enskilda fallet och den generella uppfattningen hos återbruksaktörer presenteras rekommendationer för hur fastighetsägare bör navigera mellan de hinder och möjligheter som finns kopplade till återbruk. Examensarbetet baseras på litteraturstudie, intervjustudie och klimatberäkningar, vilka utforskar återbruk på en generell nivå och specifikt inom fastighetsbranschen. Intervjustudien involverar både aktörer inom branschen i stort samt specifika aktörer inom det enskilda fallet. Resultaten visar på tydliga strukturella utmaningar och brist på incitament för återbruk. Samtidigt identifieras en betydande potential för fastighetsägare att driva förändringen mot en mer cirkulär ekonomi. Analysen visar att det är av största vikt att utvärdera beslut inom lokalanpassningsprojekt med långsiktighet och systemperspektiv i fokus. Återbruk bör därmed ses som ett av många verktyg att uppnå mer hållbara lokaler inom fastighetsbranschen, i stället för en lösning som alltid ska appliceras oavsett förutsättningar. Trots att återbruk kräver gemensamma insatser från hela värdekedjan, spelar fastighetsägare en avgörande roll i att driva denna utveckling framåt. Vidare är det viktigt att värdera klimatmässiga, ekonomiska, tekniska och estetiska parametrar noggrant vid beslutsfattande. Enligt klimatberäkningarna är komfortmodul, installationsgolv och innertak de komponenter med störst klimatbesparingspotential i det enskilda fallet.  För att övervinna de strukturella hindren inom branschen och möjliggöra för fastighetsägare att sätta tonen och skapa incitament för återbruk, föreslås flera rekommendationer. Fastighetsägares centrala roll i värdekedjan ger dem en unik position och möjlighet att ställa krav på övriga aktörer inom branschen. Detta inkluderar att införa nya prismodeller som belönar återbruk, utveckla standardiserade lösningar för lokalanpassningsprojekt i syfte att underlätta framtida återbruksprojekt och ta ansvar för garantier för återanvända produkter. Dessa åtgärder leder till både ekonomiska och miljömässiga fördelar för fastighetsägare samtidigt som de driver på branschens engagemang för återbruk. Slutligen är det fördelaktigt att hantera återbruksprojekt i etapper för att hantera den låga mognadsnivån på marknaden. Genom att ta dessa steg kan fastighetsägare spela en avgörande roll i att främja cirkulär ekonomi inom fastighetsbranschen och uppmuntra andra aktörer att följa deras exempel. / This thesis presents recommendations for the reuse of premises, with a specific emphasis on the perspective of property owners. The study involves a comparative analysis between the broader industry perspective on reuse and a singular case study, including the attitudes of its stakeholders. Based on the unique conditions of the individual case and the general perception of involved actors, recommendations are presented on how property owners should navigate between the obstacles and opportunities associated with reuse. The recommendations are customized to address the specific circumstances of the individual case while aligning with the prevailing industry sentiment.  The thesis is based on a literature review, an interview study and climate calculations, which explore reuse both on a general level and specifically in the real estate sector. The interview study engages actors from the broader industry as well as specific actors within the studied case. Findings reveal significant structural challenges and a notable absence of incentives for embracing reuse practices. Concurrently, the research underscores a significant opportunity for property owners to drive the transition towards a more circular economy. The primary finding emphasizes the importance of evaluating reuse decisions from a long-term and systemic approach. Reuse should thus be seen as one of many tools to achieve more sustainable premises in the real estate sector, rather than a solution that should always be applied regardless of conditions. While collaboration across the entire value chain is essential for successful reuse initiatives, property owners are uniquely positioned to drive this transformative agenda forward. Furthermore, decisions must be informed by considerations spanning climatic impact, economic viability, technical feasibility, and aesthetic outcomes. Notably, climate calculations for the individual case highlight that components such as the comfort module, installation floor, and ceiling offer the highest potential for climate impact reduction through reuse strategies. To overcome the structural barriers in the industry and empower building owners to lead the charge in promoting reuse, several strategic recommendations are proposed. Given their influential position in the value chain, property owners can wield their leverage to impose demands on other actors within the sector. This includes introducing innovative pricing models that incentivize reuse, developing standardized reuse solutions to facilitate future reuse projects, and taking responsibility for warranties on reused products. These measures not only deliver economic and environmental advantages to property owners but also foster broader industry commitment to reuse practices.

Med utgångspunkt i rivningen av Gröndalsskolan, en grundskola belägen i en närförort till Stockholm, undersöker jag var ”skräp” tar vägen genom staden. Det är ett labyrintiskt flöde, tänkt att skyla det vi konsumenter inte vill se, med förmågan att få någonting att försvinna utan att förgöra det. I ett kulturellt värdesystem är de vulgära objekten de anspråkslösa föremål som saknar ett större kulturellt värde bortom sin direkta funktion. När funktionen hos det vulgära objektet upphör blir det därmed enkelt kategoriserat som skräp och det värde som återstår är på sin höjd det rent materiella. Från flera olika avfallsflöden har jag hämtat kasserade vulgära objekt. Jag närmar mig dem med omsorg, undersöker dess förbisedda estetiska kvalitéter. De transformeras enligt logiken: Produkt -> Skräp -> Material -> Komponent -> Objekt Denna transformation sker genom att jag analyserar objekten. Dess form, materialitet och tidigare funktion. Genom att skissa direkt i materialet prövar och testar jag dess begränsningar. Några av objekten blir diagrammatiska och redovisande medan andra tillåts transcendera sitt ursprung.

Inom fastighetsbranschen genomförs årligen ett stort antal lokalanpassningar av kontor i samband med att nya hyresgäster flyttar in. Lokalanpassningar av kontor sker med hög frekvens och de många ombyggnationerna kan innebära att nästan nytt material rivs ut och slängs bort. I dagsläget är lokalanpassningsprocessen starkt utvecklad kring nyinköp vilket gör slit- och slängkulturen framträdande i just kontorsmiljöer. Runt om i samhället ses samtidigt en ökad resursmedvetenhet och allt fler företag inom bygg- och fastighetsbranschen vill vidta åtgärder för att minimera sin klimatpåverkan. Att arbeta med återbruk i stället för att köpa in nytillverkade produkter är ett effektivt sätt att minska sin klimatpåverkan då återbruk innebär minskade växthusgasutsläpp till följd av minskad resurs- och energikonsumtion. Återbruk har varit centralt genom historien men trots detta behöver vi hitta nya tillvägagångssätt för att arbeta mer cirkulärt och den stora mängden kontorslokaler utgör en enorm potential för återbruk av material och resurser. Syftet med studien är att skapa en förståelse kring incitament, fördelar och utmaningar med återbruk vid lokalanpassningar. Målet är att skapa en bild över vilka material och produkter som är lämpliga att återbruka ur ett klimatmässigt såväl som ekonomiskt perspektiv samt att ta fram förslag på rutiner och arbetssätt som gör det möjligt att öka återbruksgraden vid lokalanpassningar av kontor. För att uppfylla studiens syfte och mål studerades den nuvarande lokalanpassningsprocessen samtidigt som klimatberäkningar och kostnadsanalyser genomfördes för att bedöma vilka material och produkter som kan vara lämpliga att återbruka. De utmaningar kring återbruk som identifierades var till stor utsträckning organisatoriska, ekonomiska samt kopplade till olika normer och beteenden. Incitamenten var övervägande klimatrelaterade men till viss del även marknadsmässiga. Resultaten från studien visar att de produkter och material som kan vara lämpliga att återbruka vid lokalanpassningar av kontorslokaler är golvplattor, plywoodskivor, glaspartier, undertaksplattor, innerdörrar samt köksinredning. För att öka återbruksgraden vid lokalanpassningar föreslås bland annat att involvera hyresgästen, genomföra materialinventeringar och att fokusera på material som finns internt inom lokalanpassningsprojektet. / In the real estate industry, numerous office space modifications are carried out annually as new tenants move in. These modifications happen frequently, often resulting in the disposal of nearly new materials. Currently the process for adapting office spaces is heavily focused on purchasing new items which promotes a throwaway culture in office environments. Meanwhile, there is a growing awareness of resource conservation across society and an increasing number of companies in the construction and real estate sectors are looking to reduce their environmental impact. Reusing materials instead of buying new is an effective way to lower carbon footprints since it reduces greenhouse gas emissions by cutting down on resource and energy consumption. While reuse has historically been important, there is a need to develop new methods for circular practices, particularly given the vast potential for material and resource reuse in office spaces. The purpose of this study is to understand the specific advantages and challenges of reusing materials during office modifications. The goal is to identify materials and products that are suitable for reuse from both an environmental and economic standpoint and to propose routines and methods to increase the rate of reuse in office modifications. To achieve the study's objectives, the current office adaptation process was examined alongside climate impact assessments and cost analyses to evaluate which materials and products are suitable for reuse. The challenges identified were largely organizational, economic, and related to various norms and behaviors. The incentives were primarily climate-related but also partially market-driven. The study results indicate that suitable materials for reuse in office modifications include floor tiles, plywood sheets, glass partitions, ceiling tiles, interior doors, and kitchen fittings. To enhance the rate of reuse, it is suggested to involve tenants, conduct material inventories, and focus on materials available within the project.

The construction sector in Sweden stands for approximately 22% of Sweden's total greenhouse gas emissions and approximately 22% out of this comes from the production of new buildings. The purpose of this study was to find a cost effective solution for a company to implement reuse of building materials when building houses.  This report has examined how Bonava can implement reuse of building materials in its operations.  The study has also looked into the barriers to reusing building materials as well as the potential for climate and cost savings by reusing interior building components such as radiators, gypsum walls, interior doors, and ceilings. The method used in this study includes an interview study and a case study. The interview study involved interviews with employees of the company as well as other stakeholders with experience in reuse. The case study examined interior building components in two residential buildings and calculated the costs and climate impact of these materials as new, reused from a demolition site, and reused from a material reuse depot. The study's results showed that the main barriers for reusing building materials are attitudes towards it and the established practice of ordering new products. It also indicates that selective demolition can be more expensive for the developer, while purchasing materials from a reuse depot can reduce product costs. However, the study demonstrates an openness and willingness to implement reuse; it's just a matter of finding the right approach moving forward.

Studiens syfte är att presentera en vision om en återbruksby i form av planskisser och illustrationer. Studien ska också förklara samhällsnyttan och syftet med en återbruksby. En återbruksby (även kallad kretsloppspark) är ett område för hantering av återbrukbara material och produkter. Dagsläget för hur avfall hanteras och framtida planer beskrivs också i rapporten. Enligt EU direktiv skall återanvändning och återbruk öka för att främja miljön.    Studien undersöker organisationen Mackens situation och hur deras verksamhet kan bli en återbruksby. Macken vill driva en återbruksby och ska presentera visionen för kommunen i hopp om fortsatt projektering. Visionen innehåller lokaler som alla har koppling till återbruk och förslag på utformning av dessa utifrån olika huskoncept. Som inspiration för områdesplanering används liknande parker.

No description available.

Sammanfattning Titel: Från sopberg till återbruk Nivå: Kandidatuppsats i innovationsteknik, 15hp Författare: Sara Wadii 1991-03-04, Sarah Poser 1988-03-16 Handledare: Loe Önnered Examinator: Tomas Backström Datum: Mars 2017 Syfte: Syftet med denna uppsats är att få fram olika exempel på återbruksverksamhet och kartlägga framgångsfaktorer som går att applicera i en kommun eller stad. Detta görs genom att undersöka hur återbruk används inom olika verksamheter, kommuner och städer i olika delar av Sverige.  Frågeställning: På vilka sätt kan man arbeta med återbruk i en kommun eller -stad?                                       -Hur arbetar andra med återbruk?                                      -Vad finns det för framgångsfaktorer och utmaningar med återbruk Innovationsbidrag: Genom att lyfta fram olika exempel på hur man arbetar med återbruksverksamhet i olika verksamheter, kommuner och städer i olika delar av Sverige och kopplat till teoribildningen, i och med detta hoppas vi kunna bidra till spridning av kunskap och skapa intresse för återbruk. Ett ökat intresse för återbruk kan leda till att människor tänker efter en extra gång innan de slänger något, kanske i stället tänker ”vad kan jag använda den här prylen till?”. På så sätt kan det innovativa tänket ökas i samhället samtidigt som miljöpåverkan minskar. Metod: Kvalitativa forskningsmetoder. Resultat och slutsats: Innovation och kreativitet är grunden för återbruksverksamhet. För att skapa ett hållbart samhälle krävs ett miljötänk och detta kan återspeglas genom att uppmuntra till återbruksverksamhet. Man kan arbeta med återbruk på flera sätt, genom återanvändning av produkter, göra om funktionen på produkten eller reparera en trasig eller sliten produkt. För att uppmuntra människor till detta krävs det utbildning inom hur miljön påverkas av vår konsumtion i dagens samhälle.  Förslag till fortsatt studie: En djupare undersökning av besökares uppfattning av ReTuna skulle kunna göras utefter den genomförda enkätundersökningen som gjorts i detta arbete. Denna enkätundersökning kan med fördel användas som underlag till en vidare studie. Uppdragsgivare: Eskilstuna kommun Nyckelord: Innovation, kreativitet, kund, återbruk, cirkulär ekonomi, samhällsbehov, miljö

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur textillärarna har förhållit sig till hållbar utveckling i sin undervisning och hur de har implementerat tankesättet i sitt dagliga arbete. Frågeställningarna i studien har varit: Hur arbetar textillärare med hållbar utveckling i sin undervisning och hur upplever lärarna elevernas intresse för hållbar utveckling. Studien har belyst hållbar utveckling både ur ett ekonomiskt, socialt och ur ett ekologiskt perspektiv. I studien har presenterats vad läroplanen i skolan säger om hållbar utveckling. Studien har baserats på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sex textillärare som arbetar med årskurserna 3-9 i grundskolan. Intervjuresultatet har bidragit bland annat till kunskap om hur textillärarna har arbetat med hållbar utveckling i undervisningen och vilka arbetsmetoder de har använt sig av i ämnet. Det viktigaste som har kommit fram genom intervjuerna har varit att de flesta textillärarna har varit positivt inställda till att arbeta med hållbar utveckling, och att de har med det som ett perspektiv i sitt arbete. Något som har visat sig i studien har varit att överlag har textillärarna tänkt på återbruk när de har tänkt på hållbar utveckling i textilslöjden. Några av informanterna har nämnt att hållbar utveckling handlar om att man ska vara rädd om jordens resurser. För att lärarna skulle kunna ha med ett miljötänk i sin undervisning har det varit viktigt för dem att de har känt sig förtrogna med de olika dimensionerna inom hållbar utveckling för att på så sätt kunna omsätta detta och skapa intresse och hopp hos eleverna.